I denna studie diskuteras betydelsen av olika grupperingsmetoder inom skolan, med särskilt fokus på nivå- och blandad gruppering inom matematikundervisningen. Studien grundar sig på en analys av tidigare forskning som är framtagen från databasen ERIC (EBSCO) som har analyserats och satts in i en kategoriseringstabell. Syftet med studien är att undersöka effekterna av nivå- och blandad gruppering, samt de argument som förs fram för respektive metod, såväl positiva som negativa. För att göra detta förklaras begreppen homogena och heterogena grupper samt hög- medel- och lågpresterande elever. Argumenten som lyfts fram relateras genomgående till de fem dimensionerna för kraftfulla matematiska klassrum. Resultatet visar att samtliga dimensioner går att uppnå inom både en nivågruppering och blandad gruppering, dock ser argumenten olika ut för respektive dimension. Argument för en nivågruppering utgår, majoriteten av gångerna, från ett rättviseperspektiv för högpresterande elever och en syn på lågpresterande elever som högst begränsade i sin matematiska förmåga. Argumenten för en blandad gruppering kännetecknas av en positiv elevsyn där elevers olika förmåga i matematik ses som något positivt och används som ett verktyg i klassrumsdiskussioner där eleverna kan bidra med olika saker. En annan väsentlig skillnad är vilken prestationsgrupp som är i fokus för argumenten. Det visas att för en nivågruppering utgår argumenten främst från högpresterande elever medan det för en blandad gruppering utgår från lågpresterande elever. Det diskuteras i denna studie för en tes där grupperingarna i sig inte är det centrala utan lärares elevsyn och pedagogik inom grupperingarna som den mest avgörande faktorn. / In this study, the significance of different grouping methods in education is discussed, with a particular focus on ability-based and mixed grouping in mathematics. The study is based on an analysis of previous research which have been retrieved from the ERIC (EBSCO) database, analyzed, and placed into a table for categorization. The purpose of the study is to investigate the effects of level-based and mixed grouping, as well as the arguments used for each method, both positive and negative. To do this, the concepts of homogeneous and heterogeneous groups, as well as high-, medium-, and low-performing students, are explained. The arguments presented are consistently related to the five dimensions of powerful mathematical classrooms. The results show that all dimensions can be achieved in both ability-based and mixed based grouping, although the arguments look different for each dimension. Arguments for level-based grouping, in most cases, derive from a perspective of fairness for high-performing students and a view of low-performing students as highly limited in their mathematical ability. Arguments for mixed based grouping are characterized by a positive view of students where their different mathematical abilities are seen as something positive and used as a tool in classroom discussions where students can contribute various things. Another significant difference is the performance group that the arguments focus on. It is shown that arguments for level-based grouping primarily focus on high-performing students, whereas for mixed grouping, the focus is on low-performing students. This study discusses a thesis where the groupings themselves are not the central factor but rather teachers' perspectives on students and pedagogy within the groupings as the most determining factor.

The aim of this essay is to examine why and how three teachers who work in elementary classes choose to use ability grouping during math lessons and what they think of ability grouping as a method to individualize the activities according to the pupil’s needs. I chose one main question for this study that is the following: What is the teacher’s point of view and experience of ability grouping in teaching mathematics? And three sub-questions: What are the motives behind the choice of ability grouping? What are the advantages of ability grouping? What are the disadvantages of ability grouping? In order to be able to answer my questions, I used the qualitative method. I interviewed three teachers who work in the elementary classes (First to fifth grade) to find out what they think about ability grouping and how it is experienced in mathematic teaching.The result shows that the common thing between these three teachers is that they don’t use ability grouping as the only teaching method. They all agree that the whole class teaching has many benefits for the pupils. Regarding the teachers’ views on advantages of ability grouping, they all regard it as a method that contributes to differentiating the math activities according to the pupil's personal needs. My conclusion is that the teachers’ different experiences of ability grouping have an impact on their point of view of ability grouping.

Syftet med den här studien var att undersöka vad verksamma matematiklärare anser kännetecknarsärskilt duktiga elever i matematik. Syftet är även att undersöka hur matematiklärare anpassar sinundervisning, samt hur de arbetar för att skapa goda relationer och en god kommunikation medsärskilt duktiga elever. Avslutningsvis är även syftet med studien att undersöka vilka eventuellasvårigheter som dessa lärare stöter på i samband med sin undervisning av särskilt duktiga elever imatematik. Data till studien samlades in med halvstrukturerade intervjuer. I studien genomfördesfyra intervjuer med verksamma matematiklärare, med behörighet att undervisa i årskurs 4–6.Intervjuerna transkriberades och analyserades med en tematisk innehållsanalys. Resultatet visadebland annat vilka pedagogiska- och organisatoriska differentieringar som lärarna använder för attanpassa sin undervisning i klassrummet för särskilt duktiga elever. Resultatet visade även vilkakännetecken som lärare anser utmärker särskilt duktiga elever, samt vilka faktorer som påverkarderas undervisning.

Att individanpassa undervisningen är en grundläggande värdering som genomsyrar skolväsendet, vilket även innefattar högpresterande elever i matematik. Hur lärare anpassar sin undervisning för att gynna högpresterande elever i matematik i årskurs 1-6 kan se olika ut. Denna undersökning syftar till att skapa en bild av hur sex lärare definierar högpresterande elever samt hur lärarna arbetar med differentiering i matematikundervisningen för att gynna högpresterande elever. För att besvara denna frågeställning utfördes semi-strukturerade kvalitativa intervjuer med sex lärare från fyra olika skolor i södra Sverige. Resultatet analyserades genom en innehållsanalys med Mönks modell, den triadiska interdependensen som teoretisk utgångspunkt. I resultatet framkom det att högt intellekt är det primära utmärkandet som lärare identifierar hos högpresterande elever. Kreativitet lyfts inte fram som utmärkande bland informanterna. Motivation hos högpresterande elever lyftes fram med ett positivt och ett negativt perspektiv av informanterna. Informanterna menar att motivation utmärker högpresterande elever både som en drivkraft men även deras hinder. Informanterna anser att differentierade arbetsgrupper inte bör vara konstanta gällande vilka elever som är med. Variation uppmuntras vid differentiering.  Slutsatsen som kan dras är att högpresterande elever kan kännas igen genom deras höga intellekt och motivation. En annan slutsats som kan dras är att individens enskilda behov styr vilken form av differentiering som lämpar sig bäst.

In this qualitative case-study, EFL teachers’ experience and views regarding homogeneous and heterogeneous ability groups are investigated. Four EFL teachers working in the Introduction program in upper secondary school were interviewed through semi-structured questions. The interviews were held individually and conducted by the researcher. The questions focused on a teacher perspective as well as a student perspective and the teachers were also asked whether they preferred any of the two ability groups and possible reasons for this. The answers were quite similar and the teachers mentioned some common factors, such as time and efficiency, assignments, lectures, student interaction and learning progression. It was clear that the teachers found homogeneous ability groups easier to manage and this was also the group that three of them preferred working with. Additional reasons for this choice was the experience that this type of group was more beneficial for students and the teachers also felt more successful in their roles as teachers. Although one teacher mostly agreed with the others she was more in favour of heterogeneous ability groups, or a mix of both groups, because it allowed students to develop in their own pace and from their individual preferences and she also experienced more satisfaction in finding the right structure and strategies for each student. / I den här kvalitativa fallstudien undersöks engelsklärares erfarenheter och perspektiv angående homogena och heterogena nivågrupper. Fyra engelsklärare som arbetar på introduktionsprogrammen inom gymnasieskolan intervjuades genom semistrukturerade frågor. Intervjuerna genomfördes individuellt och av forskaren. Frågorna fokuserade på ett lärarperspektiv likväl som ett elevperspektiv och lärarna fick också svara på frågan om de föredrog någon av de två nivågrupperingarna och ange möjliga orsaker till detta. Svaren var någorlunda lika och samtliga lärare lyfte några gemensamma nämnare så som tid och effektivitet, uppgifter, genomgångar, elevinteraktion samt inlärningsprogression. Det var tydligt att lärarna ansåg det enklare att hantera homogena nivågrupper och det var även den typ av grupp som tre av dem föredrog att arbeta med. Ytterligare orsaker till detta var upplevelsen att denna typ av grupp var mer gynnsam för elever och lärarna kände sig även mer framgångsrika i rollen som lärare. Även om en lärare ofta höll med övriga så föredrog hon heterogena nivågrupper, alternativt en blandning av båda grupper, då detta lät elever utvecklas i sin egen takt och utifrån sina individuella förutsättningar. Hon upplevde också mer tillfredsställelse av att hitta rätt struktur och strategier för varje elev.