Syftet med undersökningen var att klarlägga om elever med särskilt stöd i matematik visste varför de fick särskild undervisning. Ett annat syfte var också att ta reda på barnens delaktighet i beslutet och vad de kände angående undervisningen och gruppindelningen. Undersökningen utgår från ett barns perspektiv därmed var ambitionen att barnens egna tankar och värderingar tydligt skulle komma fram. För att uppnå det syftet intervjuade vi sju barn i årskurs fyra. Vi utgick från tre frågeställningar: På vilket sätt har eleven varit delaktig i beslutet om särskilt stöd i matematikundervisning? På vilket sätt har eleven särskilt stöd i matematikundervisningen, enligt eleven själv? Vad känner eleven angående särskilt stöd? Vi använde oss av en kvalitativ forskningsansats med observationer och semistrukturerade intervjuer. Vi bearbetade intervjuerna utifrån de tre frågeställningarna. Resultatet blev sex stycken kategorier dessa är: ingen delaktighet, osäkerhet, stress, arbetsro, utmaning och självförtroende. Den första frågan handlar om att vara delaktig vid beslut om att vara i den lilla gruppen för att få särskilt stöd i matematik. Det visade sig att samtliga elever inte varit delaktiga vid beslutet. Den andra frågan handlar om elevens egen uppfattning om anledningar till varför den var placerad i den lilla gruppen. Samtliga elever hade olika tolkningar. Den tredje frågan handlar om elevens känslor angående att ha särskilt stöd i matematik. Någon elev kände att den lilla gruppen medförde arbetsro då ljudnivån blev lägre med färre elever. Några elever kände hjälplöshet då fröken inte hann med att hjälpa alla. Då läraren lät eleven hoppa över de uppgifter den redan kunde kände eleven att den fick en lagom utmaning. De flesta barn som intervjuades hade en positiv självkänsla när det gällde matematik. Barnen själva ansåg sig vara duktiga på matematik.

Uppsatsen ger en beskrivning av olika lärares resonemang kring hur man organiserar matematik- undervisningen under skolår 7-9. Ingår gör också lärares resonemang om vilka moment/förmågor i matematik som olika elever bör ha med sig efter avslutad grundskola. Den tredje frågan som behandlas i uppsatsen är vilka moment/förmågor inom matematiken som undervisningens organisation ger eleverna möjlighet att lära sig. Dessa frågor besvaras med hjälp av observationer på tre olika skolor och intervjuer med sex lärare på dessa tre skolor. I uppsatsen ingår en analys av de läromedel som skolorna använder sig av inom matematikundervisningen. Ett gemensamt resultat, enligt den forskning som ingår i litteraturstudien och enligt de lärare som jag har intervjuat, är att frågan om hur man ska organisera matematikundervisningen är mycket svår att svara på. Enligt forskningen kan man hitta både för- och nackdelar med olika sätt att organisera undervisningen på. De lärare som jag har intervjuat pekar också på olika för- och nackdelar med olika sätt att organisera matematik-undervisningen. Det visar sig att läromedlet i matematik kan spela en ganska stor roll för hur man organiserar undervisningen.

Bakgrunden till studien är att forskningen visar att elever i svårigheter utvecklas mest kunskapsmässigt och mår bäst socialt av att inkluderas i klassens undervisning. Trots detta finns det väldigt ofta en önskan att exkludera dessa elever eftersom många lärare inte anser sig klara elever med specialpedagogiska behov inom den ordinarie undervisningens ram. Detta har lett till en rättvise- och inkluderingsdebatt såväl som en debatt med ekonomiska förtecken. Frågor som lyfts är ”Var mår eleverna bäst och finns det metoder som fungerar så att alla elever kan inkluderas”? Min studie syftar till att undersöka möjligheten till ett inkluderande arbetssätt i engelskundervisningen med hjälp av Europeisk Språk Portfolio och Autonomous Learning. Studien visar att dessa förutsättningar finns, men att det samtidigt kräver en stor praktisk, social och strukturell insats från läraren samt en viss mognad och baskunskap från elevens sida. Det framkommer även att det optimala är ett samarbete med specialläraren samt en stor trygghet i gruppen oavsett arbetssätt och metod. Studien visar också att det finns en viss oenighet mellan hur eleverna ser på vikten av inkludering och vad forskningen och lärarna anser.

Syftet med denna uppsats är att undersöka sfi-undervisningens historia och dess utformning fram till idag. Har den under tidens gång motsvarat elevernas förväntningar och behov? Olika faktorer påverkar elevernas andraspråksinlärning, vilka är de? Vilka uppfattningar har lärarna om sfi-undervisningens utformning? Genom en kvalitativ studie med öppna frågor till elever och lärare har jag kunnat komma fram till mina resultat. Resultaten visar att sfi-undervisningen har genomgått många förändringar genom åren. Undervisningen har förändrats både organisatoriskt och metodiskt. Resultatet visar även att sfi-undervisningen inte har klarat att uppfylla alla elevers behov. Tiden med sfi-undervisningen är begränsad och i och med detta tillfredställer undervisningen inte alla elevers behov. Dock har sfi-undervisningen uppfyllt fem av sex elevers förväntningar. Resultaten visar även att lärarna anser att inom sfi-undervisningen är det mycket viktigt att ha utbildning när man ska undervisa i ämnet Svenska som andraspråk. Det har även framkommit att det behövs förbättrande åtgärder angående sfi-undervisningen såsom behovsanalyser så att deltagarna ska klara kunskapsnivåerna A, B, C och D. Många olika faktorer som påverkar andraspråksinlärningen är relaterade till varandra. Dessa påverkar elevernas andraspråksinlärning samt utveckling när det gäller det svenska språket. Bland de olika faktorerna visar resultatet att elevernas egen motivation är en avgörande faktor för andraspråksinlärningen oavsett utbildningens metod.

Det teoretiska ramverket kring denna kvalitativa studie bygger på det kognitivistiska perspektivet samt det sociokulturella perspektivet. Vi har undersökt grundskollärares beskrivningar av hur de individanpassar undervisningen för de högpresterande eleverna i ämnet svenska samt deras åsikter om vad skolan kan bidra med för att tillgodose de högpresterande eleverna i undervisningen. Vi har även undersökt hur högpresterande elever upplever sin svenskundervisning. Underlaget för studien har erhållits genom ostrukturerade intervjuer med grundskollärare för de yngre åldrarna samt elever i årskurserna 2 och 3. Resultatet av undersökningen visar att de berörda lärarna har en tanke med att utmana och stimulera de högpresterande eleverna genom individanpassningar men att det skulle kunna ske i högre utsträckning. Nivågruppering utefter elevernas olika förmågor och berikande effekter sker, medan acceleration förekommer minimalt i lärarens undervisning. De högpresterande eleverna uppger att utmaningar skulle kunna ges i mycket högre grad. Kompetensutveckling och samplanering mellan lärarna i syfte att utmana och stimulera de högpresterande eleverna sker minimalt på samtliga skolor som ingår i undersökningen. Ökad kunskap hos samtliga lärare om hur de kan bemöta högpresterande elever samt utökning av kollegialt lärande med fokus på högpresterande elever, skulle kunna bidra till att lärarna kan utmana dessa elever mer på rätt nivå. Vid samplanering skulle även ökad nivågruppering ske ute på skolorna anser lärarna, vilket skulle bidra till att svenskundervisningen individanpassades ytterligare för de högpresterande eleverna.

Tidigare forskning på nivågruppering har visat att lågpresterande elever gynnas men att högpresterande elever missgynnas i ett heterogent klassrum och tvärtemot att lågpresterande missgynnas och högpresterande gynnas i ett homogent klassrum (Boaler, 2014; Cheeseman & Klooger, 2018 m.fl.). Då det visade sig saknas studier på svenska inom den pedagogiska differentieringen, blev syftet för studien att undersöka om denna form av differentiering gynnar elevers matematikutveckling. Val av metod för studien var kvalitativ i form av enkäter med inslag av kvantitativa delar, men som av olika skäl inte föll ut som önskats. Detta gjorde att det endast funnits kvalitativa analyser att tillgå.  Studien resulterade i att de lärare som differentierar utefter en pedagogisk differentiering redan i planeringsstadiet tittar på behov, förutsättningar och intressen för klassen som helhet. De grundar matematikundervisningen på matematikboken men kompletterar från andra medier för att skapa variation och tillgodose alla elever och för att alla förmågorna ska prövas. Det visade sig även att elevernas motivation, självbild, delaktighet och matematikutveckling ansågs vara god enligt lärarna.

Detta arbete har som syfte att undersöka vilka åsikter elever samt lärare har om nivågrupperad matematik på högstadiet. Med detta menas att elever på högstadiet har givit sin åsikt om vilken undervisningsmetod de vill ha samt att lärare på olika högstadium har givit sina åsikter om vilken metod de tycker är bäst samt varför. Lärarna har även givit sina åsikter om de tror att det blir någon skillnad på elevers prestationer om de studerar matematik nivågrupperat eller i heterogena klasser som är det vanligaste i dagens skola. Arbetet tar även upp den forskning som tidigare har gjorts på ämnet nivågruppering för att bland annat visa på olika definitioner av nivågruppering och vad styrdokumenten i den svenska skolan säger om användandet av nivågruppering.  För att besvara de frågeställningar som har ställts här så har en enkätundersökning genomförts med elever i högstadiet om vilken form av undervisning de föredrar. Vidare har även intervjuer med lärare på högstadiet genomförts för att undersöka deras tankar och åsikter om matematikundervisningen i skolan.  I arbetet framkommer att de flesta elever vill arbeta med en nivågrupperad undervisning då de känner att det borde bli lättare att lära sig matematik. Det resultat som intervjuerna gav var att även en del av lärarna tycker att eleverna borde studera matematik nivågrupperat. Huvuddelen av lärarna ansåg också att elevernas generella prestationer i matematik ökade om de läste nivågrupperat.

Utifrån Skollagen (Utbildningsdepartementet 3 kap. 2§) har alla elever rätt till att utvecklas efter sina förutsättningar. Enligt den tidigare forskningen (Pettersson, 2011: 219) och den insamlade empirin framgår det att skolorna fokuserar på eleverna som ej når kunskapsmålen. Syftet med denna studie är att ta reda på hur lärare kan identifiera högpresterande och begåvade elever i matematik i årskurs 4–6, samt att hitta verktyg för att differentiera undervisningen för dessa elever. Frågeställningarna studien utgått från är:  - Vilka strategier har lärare för att identifiera högpresterande och begåvade elever i matematik?  -  Vilka strategier använder lärare för att differentiera undervisningen för högpresterande och begåvade elever i matematik? Empiri har samlats in genom intervjuer med sju verksamma lärare i årskurs 4–6. Empirin analyserades kvalitativt och kategorier skapades.  Studiens resultat visar att lärare identifierar högpresterande och begåvade elever på olika sätt, exempelvis genom det matematiska språket och kvalitet på lösningar av uppgifter. Studien visar också att differentiering sker på olika sätt, främst förekommande var berikning av undervisning. Studien avslutas med en konklusion och didaktiska implikationer.

Denna studie är en analys av läromedlet Diamantjakten som ingår i läromedelserien ABC- klubben. Diamantjakten är ett nivåanpassat läromedel för årskurs 2 med läseböcker på tre nivåer, På väg, 2A och 2B. Analysen har genomförts utifrån fyra kategorier: ordklassförekomst, ordval, meningsbyggnad och textdrag. Studien innefattar en textanalys och lärarintervjuer som genomförs för en fördjupning av textanalysen. Resultatet visar att Diamantjakten skiljer sig åt i de olika nivåerna utifrån de fyra kategorier som har analyserats. Ju högre nivå det blir desto rikare och mer avancerade händelser får eleverna uppleva. De får bredda sitt ordförråd och får en bättre förståelse av innehållet. Lärarna som intervjuades var nöjda med att arbeta med Diamantjakten eftersom det är ett nivåanpassat läromedel. Det ger enligt informanterna, eleverna möjlighet att arbeta utifrån sin egen nivå, vilket leder till att undervisningen individualiseras och nivåanpassas.

Denna studie består av en analys av den forskning som berör särskild begåvning i mate-matik och hur man stimulerar elever som är särskilt begåvade. Analysen består i största del av en kartläggning och fördjupas sedan genom att redogöra för ett par identifierade teman. Re-sultatet visar att organisatorisk och pedagogisk differentiering är något som gynnar särskilt begåvade elever i matematik. Diskussionen går in på om resultatet är något som enbart kan appliceras på fenomenet särskild begåvning i synnerhet eller alla elever generellt. / This study consists of an analysis of relevant research within the subject, research about mathematically gifted students and how to stimulate these students. The analysis is partly a mapping of the subject and partly a deeper identification of some themes. The result shows that cluster grouping is something that helps stimulate mathematically gifted students. Teacher´s knowledge and commitment to the students is also of great matter to the teaching. The discussion dispute if the result is only applicable to gifted students or students in general.