Arbetets art: Examensarbete i lärarutbildningen, Avancerad nivå, 15 hp Högskolan i Skövde Titel: Nolltolerans i skolan om hot och våld - En studie om rektorers tolkning av begreppet nolltolerans Sidantal: 41 Författare: David Löfving och Joakim Petersson Handledare: Kennert Orlenius Datum: januari, 2009 Nyckelord: nolltolerans, hot och våld, åtgärder, gränsdragning, agerande I USA på 1990-talet infördes en lag gällande nolltolerans mot vapen i skolan. Denna lag har fått en vidare tolkning vilket har gjort att många elever har blivit exkluderade från undervisningen av märkliga skäl. Uppsatsen handlar om rektorers syn på begreppet nolltolerans i frågor om hot och våld mot skolpersonal. Vidare redogör studien för hur rektorer arbetar förebyggande och hur deras efterarbete ser ut. Dessutom berör studien rektorers erfarenheter kring hot och våld mot skolpersonal. För att nå fram till studiens syfte så intervjuades rektorer på högstadieskolor. De intervjuade rektorerna hade inga större erfarenheter kring hot och våld mot skolpersonal. Rektorerna är positivt inställda till nolltoleransbegreppet dock så ser de en viss svårighet till att införa ett sådant begrepp. Allting handlar om gränsdragningar, var går gränsen för hot och våld? Rektorerna ger också uttryck för det förebyggande arbetet i undervisningen. Det finns handlingsplaner på samtliga av de intervjuade rektorernas arbetsplatser som både tar upp förebyggande och efterföljande arbete kring hot och våld.

<p> </p><p>Arbetets art: Examensarbete i lärarutbildningen, Avancerad nivå, 15 hp</p><p>Högskolan i Skövde</p><p>Titel: Nolltolerans i skolan om hot och våld - En studie om rektorers tolkning av</p><p>begreppet nolltolerans</p><p>Sidantal: 41</p><p>Författare: David Löfving och Joakim Petersson</p><p>Handledare: Kennert Orlenius</p><p>Datum: januari, 2009</p><p>Nyckelord: nolltolerans, hot och våld, åtgärder, gränsdragning, agerande</p><p>I USA på 1990-talet infördes en lag gällande nolltolerans mot vapen i skolan. Denna lag</p><p>har fått en vidare tolkning vilket har gjort att många elever har blivit exkluderade från</p><p>undervisningen av märkliga skäl.</p><p>Uppsatsen handlar om rektorers syn på begreppet nolltolerans i frågor om hot och våld</p><p>mot skolpersonal. Vidare redogör studien för hur rektorer arbetar förebyggande och hur</p><p>deras efterarbete ser ut. Dessutom berör studien rektorers erfarenheter kring hot och</p><p>våld mot skolpersonal. För att nå fram till studiens syfte så intervjuades rektorer på</p><p>högstadieskolor.</p><p>De intervjuade rektorerna hade inga större erfarenheter kring hot och våld mot</p><p>skolpersonal. Rektorerna är positivt inställda till nolltoleransbegreppet dock så ser de en</p><p>viss svårighet till att införa ett sådant begrepp. Allting handlar om gränsdragningar, var</p><p>går gränsen för hot och våld? Rektorerna ger också uttryck för det förebyggande arbetet</p><p>i undervisningen. Det finns handlingsplaner på samtliga av de intervjuade rektorernas</p><p>arbetsplatser som både tar upp förebyggande och efterföljande arbete kring hot och</p><p>våld.</p><p> </p>

Denna uppsats undersöker genom en kvantitativ innehållsanalys av material från åren 2000-2015 eventuella förändringar bland nyhetstexter som förekommit i svensk press då cannabislegalisering tas upp på nyhetsplats. Uppsatsen undersöker vilka källor som kommer till tals i de texter som analyserats. Uppsatsen undersöker även förekomst av argument och företeelser som går att koppla till debatten och diskussionen kring avkriminalisering och legalisering av cannabis. Undersökningens resultat tolkas för att försöka utröna eventuell förändring över tid, och analyseras ur ett dagordningsteoretiskt synsätt. Över tid så har fler aspekter av legaliseringsfrågan än tidigare tagits upp i rapporteringen på nyhetsplats, och bland dessa har den största ökningen skett sett till att använda cannabis som läkemedel. En annan variabel som ökat under perioden för undersökningen är vetenskaplig argumentation. Förekomst av terment ”knark” i samband med rapporteringen har avtagit under undersökningsperioden, på samma sätt somuttryck för ett enhetligt perspektiv på narkotika har. Politiker är den källan som vanligast förekommer i rapporteringen, och politik är den vanligaste anledningen till rapporteringen kring cannabislegalisering i Sverige under de åren som undersökningen spänner över.

Uppsatsen handlar om huruvida dagens styrdokument för grundskolan medger en disciplinmodell som grundar sig på fotbollens spelregler. Uppsatsen bygger på textanalys, då den undersöker vad läroplan, skollag och övriga styrdokument säger om upprätthållandet av regler och dess konsekvenser i skolan. För att kunna jämföra upprätthållandet av regler i en skolkontext och en fotbollskontext valde jag ut fyra områden som återfinns i de båda kontexterna: demokrati, makt, trygghet och nolltolerans. Resultatet av undersökningen visar att det finns utrymme i de rådande dokumenten för att tillämpa Frisk-modellen, som jag kallar min disciplinmodell. / The purpose of the essay is to examine whether the current guiding documents for the compulsory school admits a discipline model based on the rules of football. The essay is based on text analysis, as it examines what the curriculum, the school law and other guiding documents say about the preservation of rules and its consequences in school. In order to compare the preservation of rules between school and football I chose four fields that are present in both contexts. These fields are democracy, power, security and zero tolerance. The result of the examination shows that the existing documents admit usage of my own discipline model, which I have named the Frisk model.

The Swedish death rate related to narcotics is amongst the highest within the EU. The purpose of this study is to use process tracing while investigating and understanding the high death rate among people who use narcotics in Sweden. The focus is on whether the Swedish drug policy is driven by morals instead of scientific proof and asks whether morals are the main cause of the high death rate in Sweden. The study utilizes the “threshold theory” and the theory of “symbolic politics.” To do this the following questions are being answered: “How has the Swedish zero tolerance towards narcotics looked like since the 1970s until present day?” and “are there any signs to proof that the Swedish drug policy is driven more by morals than by scientific evidence, and if so, what are they?” The study also tests the hypothesis that the high death rate is related to the restrictive drug policy in Sweden. In order to answer this the study collects data and regulations from different time periods in Sweden thru a qualitative method. The study confirms that the Swedish drug policy is driven by moral while overlooking scientific proof and it is also likely that the hypothesis of the study is true.

Most people don’t usually conjure the image of American policing methods in the Swedish police. The early-to-late 1990s would oversee a push to tackle what was then seen as rising crime and a battle over the subway a decade before in New York City. This style of policing, called Broken Windows would become mythicized in certain political circles about how it was able to reverse the trends of societal decline. It wasn’t soon after that Broken Windows had found itself in two Swedish law enforcement models over a span of fifteen years. By using the theory of Americanization, or how this transatlantic exchange of ideas had impacted important newspaper discourse–we can learn how once-American ideas, like Broken Windows, become new cultural concepts in Swedish journalistic discourse over time.

In this study, we investigated how Swedish shipping companies work to reduce harassment and abusive discrimination on board their ships. Through qualitative interviews, we have collected data on the shipping companies' understanding of today's situation, their preventive work, as well as their future vision and goals. It appears that the shipping companies are working actively to increase knowledge and awareness of gender equality issues and are working to change the harsh jargon that previously existed on board the ships. There is a desire for a zero tolerance against harassment and bullying on board ships, but at the same time an understanding that getting there is a challenge due to the human interaction that characterizes the work environment. Despite the challenges, the shipping companies see the future brightly and have a desire to continue working on these issues to create a safe and inclusive work environment for everyone on board. The discussion emphasizes the importance of continuing the work to prevent harassment and bullying onboard ships and to regularly follow up and evaluate the work environment, the results are put in perspective to the previous research presented in the study. By constantly being aware of the challenges and actively working to change the work culture, shipping companies can create a safer and healthier work environment for all seafarers. Overall, the results indicate that the shipping companies have taken important steps towards creating a safe and inclusive work environment, but there is still room for improvement and continuous work on these issues. / I studien har vi undersökt hur svenska rederier arbetar för att minska trakasserier och kränkande särbehandling ombord på sina fartyg. Genom kvalitativa intervjuer har vi samlat in data om rederiernas förståelse för dagens situation, deras förebyggande arbete, deras framtidsvision och målsättningar. Det framkommer att rederierna arbetar aktivt med att öka kunskapen och medvetenheten kring jämställdhetsfrågor och arbetar med att förändra den hårda jargongen som tidigare funnits ombord på fartygen. Det finns en önskan om en nollvision mot trakasserier och mobbning ombord på fartygen, men samtidigt en insikt om att det är en utmaning att nå dit på grund av den mänskliga interaktionen som präglar arbetsmiljön. Trots utmaningarna ser rederierna ljust på framtiden och har en vilja att fortsätta arbeta med dessa frågor för att skapa en trygg och inkluderande arbetsmiljö för alla ombord. I diskussionen betonas vikten av att fortsätta arbetet med att förebygga trakasserier och mobbning ombord på fartyg samt att regelbundet följa upp och utvärdera arbetsmiljön, resultaten gämförs med den tidiager forskning som presenterats. Genom att ständigt vara medveten om utmaningarna och aktivt arbeta med att förändra arbetskulturen kan rederierna skapa en mer säker och hälsosam arbetsmiljö för alla sjöfarare. Sammantaget tyder resultaten på att rederierna har tagit viktiga steg mot att skapa en trygg och inkluderande arbetsmiljö, men det finns fortfarande utrymme för förbättring och kontinuerligt arbete med dessa frågor.