Denna studie undersöker vuxna som växt upp med alkoholiserade föräldrar och hur de blivit påverkade av detta. Studien tittar på om det endast har varit en negativ upplevelse och vilka metoder barnen har använt sig av för att hantera situationen. Studien har genomförts med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Fem individer, som haft alkoholiserade föräldrar, har blivit intervjuade. Vid analysen av intervjuerna användes innehållsanalys. Resultaten visar att alla respondenter har blivit påverkade på ett övervägande negativt sätt. Alla respondenter har hittat sin egen metod för att hantera problematiken med att ha en förälder som missbrukar alkohol. Det kan handla om att hitta en hobby, att umgås med för att slippa vara hemma eller att avskärma sig själv med hjälp av datorn. Metoderna är individuella och har olika konsekvenser för deras välmående. Vissa metoder har lett till att respondenterna har ökat sitt välmående, medan andra har resulterat i att de inte alls mått särskilt bra. Resultaten visar dessutom att respondenterna som även i liten utsträckning, har blivit utsatta för förälderns alkoholism, har blivit negativt påverkade. Det spelar alltså ingen roll hur mycket barnen blir exponerade, de blir ändå på ett eller annat sätt, negativt påverkade.

År 1970 introducerades normalisering med syfte att organisera data i relationsdatabaser för att undvika redundant data och reducera risker för anomalier. Idag finns indikationer på att en mer nyanserad bild av normalisering behövs då dagens databaser ställs inför nya utmaningar och krav. Det här arbetet utförs i form av en fallstudie där en analys av tre databaser inom olika verksamheter genomförs. Med utgångspunkt i normalformerna genomförs en explorativ analys för att identifiera vilka aspekter som påverkar normalisering i industrin. Slutsatsen av arbetet är att det är svårt för en oberoende part till databasen att avgöra och tolka normalformernas uppfyllnad. Faktorer som påverkar normalisering av databaser är: utvecklarens intuition, användarens påverkan av datakvalitet samt den tekniska skuld som quickfixes orsakar. / Normalization was first introduced in 1970 with the purpose to organize data within relational databases in a way to avoid data redundancy and reduce the number of anomalies. As databases are facing new challenges and requirements, indications have been identified which points to a need for a more detailed view of normalization. This work is the outcome of a case study where three databases are analyzed. With the normal forms as starting point, an explorative analysis is made with the goal to identify different aspects that affects the way normalization is conducted within the industry. The conclusion is that it is difficult for an outsider to the database to interpret and determine whether the normal forms are fulfilled or not. Aspects affecting normalization are: the developer's intuition, users' impact on data quality and the technical debt that quickfixes creates.

Internetdejting har sedan 1990-talet blivit allt mer populärt och har under de senaste åren förflyttats från webbplatser till appar i smartphones som effektiviserar processen att träffa andra individer. En av dessa appar är Tinder som revolutionerat internetdejting genom sitt säregna sätt att matcha ihop användare. Trots att många använder applikationen verkar det inte vara fullt ut accepterat att använda den. Användningen av appen kopplas till liknande förlägenhet som identifierats i forskning om internetdejting på webbplatser. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur Tinderanvändare normaliserar sitt användande och de strategier de använder sig av för att normalisera sitt användande och hur man kan förstå sambandet mellan förlägenhet och normalisering. Undersökningen baseras på semistrukturerade intervjuer där 10 studenter vid Uppsala universitet som aktivt använt Tinder. Uppsatsens teoretiska ramverk bygger på stämplingsteori där sociala normer, mjuka och hårda stigman, normalisering, normifering och strategier för att undvika stigma utgör centrala begrepp. Tinder har normaliserats bland dess användare. Men att det är normalt innebär också att de måste bete sig på ett visst sätt när de använder appen. Det är en normalisering inom vissa ramar. De använder strategier för att undvika den förlägenhet som förknippas med kopplingen mellan appen och så kallad hookupkultur eller att man ska ses som desperat i sökandet efter en längre ”seriös” relation. Den förklarade normaliseringen och den upplevda förlägenheten förknippat med stigmatisering hanteras med hjälp av olika strategier och verkar ta sig olika form beroende på vad förlägenheten grundar sig i. Tidigare forskning har visat att internetdejting kopplats till stigma men att detta stigma har avtagit i kraft under de senaste 20 åren. Dock har tidigare forskning inte belyst de normaliseringsprocesser och de strategier som förekommer för att normalisera och hantera stigmat. De strategier som kunnat identifieras i undersökningen föreföll sig i största delen vara samma som tidigare forskning även sett, med undantag för Avsägande av det egna engagemanget som kunde identifieras här. Vi menar att Tinderanvändare använder sig av Utbildning som strategi för att normalisera sitt användande och framhåller användande som något helt normalt. Övriga strategier som identifierades användes för att normifiera användande. Att normifiera innebär att konstruera sitt användande så att det faller inom det som är socialt accepterat. / Internet dating has, since the 1990s, become increasingly popular and has in recent years moved from websites to apps in smartphones that streamline the process of meeting other individuals. One of these apps is Tinder, which revolutionized internet dating through its peculiar way to match users. Although the app is very popular it seems that it is not fully acceptable to use it. The use of the app has been compared to similar embarrassment identified in research on Internet dating sites. The purpose of this paper is to examine how Tinder-users normalize their use and the strategies they use to normalize it, and to understand the relationship between embarrassment and normalization. The study is based on semistructured interviews conducted with 10 students at Uppsala University who actively used Tinder. The theoretical framework is based on a number of key concepts, labeling theory, social norms, soft and hard stigma, normalization, normification and strategies to avoid the stigma. Tinder is normalized among its users. But even tho the app is considered normal the users still have to behave in a certain way when they use the app. It is a normalization within certain limits. They use strategies to avoid the embarrassment associated with so-called hookup culture or the perception of users as desperate in the search for a more "serious" relationship. The declared normalization and the perceived embarrassment associated with soft stigma are managed using various strategies and seem to take different forms depending on what embarrassment is based in. Previous research has shown that internet dating is linked to stigma, but that stigma has diminished in power over the last 20 years. However, previous research has not highlighted the normalization processes and the strategies that appear to normalize the internet dating and manage the stigma. The strategies identified in the material for this thesis appeared in previous research, except for the strategy “renouncement of personal commitment”. We believe that Tinder-users adapt education as a strategy to normalize its use and stresses usage as something quite normal. Other strategies were used to normify use. To normify means to construct an action or behavior so that it falls within the boundaries of what is socially acceptable.

Studien utreder syftet med betyg i grundsärskolan, samt huruvida betygsättningen i sig eventuellt leder till ökad stigmatisering för elever i grundsärskolan. Bakgrunden beskriver bland annat grundsärskolan som skolform samt syftet med betyg. Därefter följer teoridelen som tar avstamp i Goffmans teorier om stigmatisering. Studien är en systematisk litteraturstudie om betyg i grundsärskolan, utifrån syftet med betygssättning i grundskolan. Vidare visar studien att de tre främsta syftena med betyg i grundskolan inte är applicerbara i grundsärskolan och därmed saknas ett tydligt syfte med betyg i grundsärskolan. Betygens ogiltighet och brist på syfte leder till att grundsärskolan framstår som en imitation av grundskolan snarare än en egen skolform. Därmed ökar stigmatiseringen genom att elevernas avvikelser blir tydligare och eleverna framstår som onormala. Efter resultatet följer en diskussion som bland annat belyser hur betyg kategoriserar elever och påverkar deras framtidsmöjligheter. Diskussionen tar också upp hur skolan ökar elevers stigmatisering genom bemötande och hur stigmatiseringen ökar genom kategorisering och betygsättning. Studien avslutas med specialpedagogiska implikationer som till exempel lärarnas etiska och specialpedagogiska dilemman vad gäller att sätta betyg som saknar giltighet. Den delen av lärarnas uppdrag gör att även lärarna tvingas bidra till en dubbel stigmatisering av grundsärskoleeleverna.

<p>Arbetscykel och arbetspass är centrala delar i montessoripedagogiken. En arbetscykel är något som barnet bygger upp inom sig själv då han/hon får möjlighet till fria val under ansvar och tillräcklig med tid, i en organiserad miljö. Arbetspass är något som montessoriläraren måste erbjuda och planera för, dessa ska innehålla en tidsrymd på minst två timmar idealet är tre timmar. Syftet med föreliggande studie har varit att undersöka i vilken utsträckning arbetspass praktiseras vid svenska montessoriskolor. Resultaten visar att i de förskolor som deltog i min enkätundersökning finns det fyra olika frekvenser i att erbjuda barnen arbetspass. Två timmar fyra dagar i veckan, två till tre timmar 4-5 dagar i veckan, två timmar tre dagar i veckan och två timmar fem dagar i veckan. Förskolorna har planerat verksamheten så att de möjliggör för barnen att ha fria val av aktiviteter från det att de anländer till förskolan fram till samlingen kl 11. Det finns dagar som undantas från arbetspass i två av grupperna. I en av grupperna har förskolorna valt att ha en dag undantagen, i en annan grupp har man två dagar per vecka undantaget. Dessa dagar ägnar man sig åt traditionell förskolepedagogik, skogspromenader, rytmik, utflykter, bibliotek, teater eller musik. Jag har funnit att det finns ett samband i frekvensen av arbetspassen och deras längd med hur många i vuxengruppen som är Montessoriutbildade. De grupper som har längsta arbetspassen, (tre timmar och högsta frekvensen 5 dagar i veckan) har alla eller näst intill alla i vuxengruppen montessoriutbildade. Värt att notera är att det finns förskolor i materialet som inte uppfyller de krav som Svenska montessoriförbundet ställer för auktorisatio.</p>

Arbetscykel och arbetspass är centrala delar i montessoripedagogiken. En arbetscykel är något som barnet bygger upp inom sig själv då han/hon får möjlighet till fria val under ansvar och tillräcklig med tid, i en organiserad miljö. Arbetspass är något som montessoriläraren måste erbjuda och planera för, dessa ska innehålla en tidsrymd på minst två timmar idealet är tre timmar. Syftet med föreliggande studie har varit att undersöka i vilken utsträckning arbetspass praktiseras vid svenska montessoriskolor. Resultaten visar att i de förskolor som deltog i min enkätundersökning finns det fyra olika frekvenser i att erbjuda barnen arbetspass. Två timmar fyra dagar i veckan, två till tre timmar 4-5 dagar i veckan, två timmar tre dagar i veckan och två timmar fem dagar i veckan. Förskolorna har planerat verksamheten så att de möjliggör för barnen att ha fria val av aktiviteter från det att de anländer till förskolan fram till samlingen kl 11. Det finns dagar som undantas från arbetspass i två av grupperna. I en av grupperna har förskolorna valt att ha en dag undantagen, i en annan grupp har man två dagar per vecka undantaget. Dessa dagar ägnar man sig åt traditionell förskolepedagogik, skogspromenader, rytmik, utflykter, bibliotek, teater eller musik. Jag har funnit att det finns ett samband i frekvensen av arbetspassen och deras längd med hur många i vuxengruppen som är Montessoriutbildade. De grupper som har längsta arbetspassen, (tre timmar och högsta frekvensen 5 dagar i veckan) har alla eller näst intill alla i vuxengruppen montessoriutbildade. Värt att notera är att det finns förskolor i materialet som inte uppfyller de krav som Svenska montessoriförbundet ställer för auktorisatio.

The aim of this study is to examine how young people look at and perceive drugs by studying how they discuss and reason about drugs. The essay's main interest is not whether young people use drugs or not. We are primarily interested in how young people talk about drugs. The questions that we want to get answered are: What are the beliefs that young people have about drugs, drug use and drug users? More specifically we seek answers to which images, symbols and attributes that young people links to drugs, drug use and drug users. What is important in young people's construction of beliefs about drugs and drug users? More specifically, which are the information sources and reference groups that young people assigns significance? We used focus group interviews as the research method. A group of girls and a group of boys at the aged of 18-20 participated in the study. As an analytical tool we used a hermeneutic interpretation analysis. We found that young people uses distinctions when they talked about drugs, drug use and abuse. Young people did for instance distinctions between alcohol and drugs, between soft and hard drugs, and between use and abuse. Alcohol was something that young people could use in the everyday life. Soft drugs, such as cannabis, were associated to party while hard drugs, such as amphetamine, were associated to social deprivation. Young people associated certain symbols, attributes and images to users and abusers. For example, they describe an abuser with words like torn and smelly. It also showed that the drug's importance will depend on the social context of the location and can differ between different contexts. This was clearly evident in the interview when the drugs on Stureplan become a symbol of status and party and when the drug occurs in a social vulnerable area, it became a symbol of mental weakness and social problems. The distinctions that young people do, speaks for a normalization of drugs. In order to create an image of drugs, young people use normative and comparative reference groups. The normative reference groups included influential people such as parents and coaches. The young people‟s comparative reference groups were the media such as TV, films and papers. The comparative reference groups became important to the young people in the lack of normative reference groups. Their reference group, from which they get their information about drugs, is significant in how they create their own image of drugs and drug users.

Syftet med studien är att åskådliggöra kvinnogestaltningen i lokal morgonpress. Upp-satsen besvarar en övergripande med två underordnade problemformuleringar som lyder: Hur gestaltas kvinnor i den lokala morgonpressen? Hur ser den diskursiva konstruktionen av kvinnor i relation till män ut i Smålandsposten gällande diskussionen om nattdagis? Hur gestaltar den medierade nyhetsdiskursen könsmaktsordningen i Smålandsposten gällande diskussionen om nattdagis? Uppsatsens metod är en diskursanalys med fokus på lingvistik då lexikala val framstår som tongivande för kvinnogestaltningen. Material till analysen är hämtat från Smålandsposten, en lokaltidning i Kronobergs län. Totalt består empirin av tolv artiklar från tre olika genrer – nyhetsartiklar, debattartiklar och ledarsida. Samtliga texter som undersöks behandlar ämnet nattdagis i Kronobergs län. De teoretiska ramverken för uppsatsen har sin utgångspunkt i Foucaults teorier kring makt och normalitet samt teorier om genusdualism. Diskursanalysen har genererat två huvudsakliga resultat – nattdagis konstruktion som kvinnofråga samt det motsatsförhållande som diskursen byggt upp mellan män och kvinnor. Analysen har även resulterat i att klarlägga den missgynnande stereotypiseringen av kvinnor i lokal morgonpress. Diskursen framställer en ensamstående mamma som arbetar inom vård- och omsorgsyrken som den med främst behov av nattdagis. Begreppet pappa förekommer aldrig i någon av texterna i motsats till ordet mamma som används frekvent. Både nyhetsartiklar, debattartiklar och ledare fokuserar på kvinnorna inom diskursen och medverkar därmed till skapandet av nattdagis som en kvinnofråga. Dualismen mellan män och kvinnor är påtaglig i texterna och det framkommer tydligt att män och kvinnor ska betraktas ur ett relationellt perspektiv i diskursen där klassiska könsroller blir självklara och för givet tagna. Nattdagisdiskursen medför därmed en reproducering av traditionella könsroller. På så vis förstärks könsmaktsordningen och diskursen normaliserar frånvaron av män i barnomsorgsfrågor. Följden blir ett utanförskap där män inte har tillträde till intimsfären och kvinnor är förvisade till den, med få eller inga möjligheter att ta sig därifrån.

Målet med studien är att presentera hur elever på gymnasiesärskolan upplever delaktighet, med fokus på sin nutid och den framtid som följer efter studenten. Studien har ett narrativt förhållningssätt och resultatet har uppnåtts genom att två elever, som snart tar studenten från ett specialutformat program på gymnasiesärskolan, delger oss sina livsberättelser. Studiens teoretiska ram är hämtad från Foucaults tankar kring maktförhållanden som är till den s.k. normales fördel. Att vara en avvikare innebär därmed en svagare ställning i samhället. Samtalen med eleverna fokuserar på deras upplevelse av livet nu och deras förhoppningar och planer för framtiden. Begreppet delaktighet är utgångspunkt eftersom detta begrepp kan ses som en hörnsten för ett så självständigt liv som möjligt. Studien utgår frånföljande frågeställningar: Hur är upplevelsen av delaktighet hos elever på gymnasiesärskolans nationella/specialutformadeprogram när det gäller deras nutid och deras framtidsplaner? Vilka tankar om framtiden har elever inom gymnasiesärskolans nationella/specialutformadeprogram för tiden närmast efter studenten? Resultatet visar att elever inom gymnasiesärskolan har ett ganska komplext förhållande till sin egen livssituation. Särskoleplaceringen, som i dessa elevers fall, gjordes relativt sent har en central och i vissa sammanhang avgörande betydelse för hur de ser på sin livssituation nu, men också framgent. De kämpar mot att bli stämplade som avvikare och mot att andra ska styra deras framtid samtidigt som de kan berätta om att just bli exkluderad och erbjuden en plats på särskolan varit positivt i andra avseenden. De berättar om upplevelser där skolan är det sammanhang som lär dem och gör dem delaktiga men samtidigt är den plats som krymper deras möjligheter till detsamma.

MITTUNIVERSITETET Institutionen för Socialt Arbete   ÄMNE: Socialt arbete, C-kurs   HANDLEDARE: Catarina Lundström   ABSTRAKT: År 2010 beräknades 5 % av svenska skolungdomar ha diagnosen ADHD. Den höga frekvensen av diagnosen och debatten som förts kring den visar på behovet av att granska diagnosen grundligare. Avsikten med denna studie är att problematisera utredningsprocessen och diskutera diagnostiserandet av ADHD. Vi vill även belysa socionomens roll vid en utredning av diagnosen. I denna uppsats diskuteras ADHD-utredningar utifrån olika synsätt på diagnosen. Undersökningen bygger på intervjuer med fyra socionomer som är inblandade i ADHD-utredningar. De intervjuade socionomerna ser till skolmiljöns påverkan på barns utveckling och uppmärksammar även problemet med det ökade antalet ADHD-diagnoser. Studien visar att socionomer inte har en given plats i utredningsprocessen. Hur de olika klinikerna ser på diagnosen kan avgöra om en socionoms kunskap ska tillgodoses vid ett utredande. Resultatet av vår undersökning kopplas till det teoretiska begreppet normalisering i syftet att kunna problematisera och diskutera processen; från ett avvikande beteende till en diagnos och behandling.     NYCKELORD: Socialt arbete, ADHD, Utredningar, Kurator, Normalisering   TITEL: ADHD-utredningar. En kvalitativ studie med fokus på utredningars säkerställande av diagnosen   FÖRFATTARE: Louise Holmgren, Sofia Idström   DATUM: 4 januari 2011