Uppsatsens syfte var att få en fördjupad kunskap och förståelse om psykiskt funktionshindrades boendesituation. Syftet var även att belysa deras boendesituation utifrån psykiatrireformens intentioner om normalisering och integrering. Uppsatsen hade en kvalitativ design och utgick från två gruppintervjuer med personal på två särskilda boenden för psykiskt funktionshindrade. Resultatet presenteras under teman: boendesituation, stöd och hjälp, sysselsättning, delaktighet i samhället och socialtnätverk. Dessa teman framträdde under databearbetningen av gruppintervjuerna. Uppsatsen hade sin grund i hermeneutiken och analysen utgick från två teoretiska perspektiv: Berglinds handlingsteori och stämplingsteorin. Resultaten visade att klienterna levde i en hemlikmiljö och hade tillgång till stöd och hjälp vid behov. Det fanns få regler och krav som var förbundna med de särskilda boendena och detta bidrog till klienternas självbestämmande. Färre än hälften av klienterna deltog i någon daglig sysselsättning. Deltagandet i samhällets gemenskap bestod främst av att klienterna gick ut och handlade och besökte restauranger. Det framgick dock att psykiskt funktionshindrade inte kunde uppfattas som accepterade i samhället. De sociala kontakterna är få, men det finns en gemenskap på boendet med möjlighet att umgås med personal och andra boenden.

Ungdomsbegreppet får olika innebörd beroende på vem som använder det och i vilken situation det används. Då vi anser att språket bestämmer hur vi tänker om olika fenomen anser vi att det är viktigt att reda ut hur det inom socialt arbete talas om de ungdomar de arbetar med. Det ursprungliga syftet med studien var att redogöra för de innebörder av ungdomsbegreppet som lyfts fram i utvecklingspsykologiska och sociologiska verk samt vilken relevans det har för det sociala arbetet med ungdomar. Ytterligare ett syfte har under studiens gång utkristalliserats, att urskilja de centrala teman som återfinns i diskursen kring ungdomar i artiklarna från det sociala arbetets fält. Våra teoretiska utgångspunkter tas i de biologiska, utvecklingspsykologiska och sociala definitioner av ungdomsbegreppet som vi skapat utifrån tidigare forskning. De biologiska definitionerna utgörs av den fysiska utveckling som sker under puberteten. De utvecklingspsykologiska definitionerna utgörs av de utvecklingsfaser adolescenten genomgår. De sociala definitionerna utgår från individen i olika sociala sammanhang. Våra resultat visar att de teoretiska resonemangen inte kommer fram men att de finns under ytan, att det finns ett eklektiskt tänkande och arbetssätt. Resultaten visar också på mönster av motsatspar. Dessa är normalisering kontra marginalisering, integrering kontra segregering och slutligen diskuteras insatserna för ungdomar utifrån frivillighet kontra tvång.

Studiens syfte var att undersöka hur personer med lindriga kognitiva funktionshinder ser på arbete som fenomen. Metoden var kvalitativ med en fenomenologisk ansats. För att få svar på frågeställningarna intervjuades 6 personer, 2 kvinnor och 4 män, som hade arbetspraktik eller arbetsverksamhet genom ett företag som arbetade utifrån ISA-metoden. Personerna hade alla lindriga kognitiva funktionshinder. Teoretisk ram var normaliseringsprincipen, Social role valorization och andra aspekter på normali-sering. Vårt resultat visade att arbete hade olika betydelse för intervjupersonerna. Två av dem uttryckte en önskan om att vara på arbetsplatser på öppna arbetsmarknaden tillsammans med personer utan kognitiva funktionshinder. De ansåg att det var mer utvecklande än daglig verksamhet. Ett krav för att det skulle fungera var dock att arbetsuppgifter och arbetstider var anpassade utifrån deras funktionshinder. För de andra fyra var det däremot mycket angeläget att få ett arbete på öppna arbetsmark-naden. Dels handlade det om att kunna få en dräglig materiell standard, dels tycktes det för dem också ha ett rent symboliskt värde som kan tolkas som att de ville ha rätt att vara som alla andra.

Två förskolors gemensamma IUP-dokument granskades genom en dokumentstudie. I granskningen låg fokus på hur uttrycken kring barns lärande och utveckling framskrevs samt hur uttrycken riktade sig - mot barnen eller mot verksamheten? Dokumentstudien genomfördes via en kvalitativ induktiv innehållsanalys. Resultaten av dokumentstudien visade att de individuella utvecklingsplanerna inte var individuella utan mer liknades vid schabloner. Dokument tillhörande olika barn hade identiska formuleringar kring utveckling och lärande. Framträdande var också att flertalet av dokumenten innehåll diffusa, svårtolkade och återkommande formuleringar kring både lärande och utveckling samt den pedagogiska verksamheten.

De senaste åren har det skett stora förändringar inom handikappomsorgen. Syftet med denna uppsats var att undersöka och beskriva om och hur omsorgspersonal anser att utvecklingsstördas livsföring har förändrats i och med intentionerna om normalisering och integrering. För att uppnå syftet genomfördes fyra halvstrukturerade intervjuer med omsorgspersonal som har arbetat inom handikappomsorgen under en längre tid. Resultatet presenteras under följande teman: vardagligt liv, kommunikation, socialt nätverk, icke-strukturerad tid, integrering i samhället och normala livsvillkor. Resultaten visade att personalen anser att normaliseringsprocessen har nått fram även till individer med grav utvecklingsstörning. De lever i en hemlik miljö och har tillgång till stöd och hjälp dygnet runt. Utvecklingsstörda är fysiskt integrerade i samhället, däremot är de inte socialt integrerade, p g a att dessa individer inte har så lätt för att socialisera sig, även om vi skapar förutsättningar för socialisering. Resultatet belystes med de teoretiska begreppen normalisering och integrering.

Syftet med uppsatsen är att genom textanalys av självbiografier skrivna av kvinnor som utsatts för våld i en nära relation, undersöka vilka orsakerna är till att de stannar kvar i förhållandet. För ökad förståelse används följande teorier: Normaliseringsprocessen utifrån det strukturella/könskulturella perspektivet, våldets neutralisering utifrån det socialpsykologiska perspektivet, teori om totala institutioner samt identitet. Valet av metod föll på det kvalitativa eftersom det är genom förståelse av kvinnornas subjektiva upplevelser vi kan få förståelse för deras upplevelser. Analysprocessen genomfördes enligt den narrativa struktureringen. I den tidigare forskningen presenteras våldet ur olika perspektiv för en bättre bild av hur forskningsläget ser ut idag. Analysen är uppdelad på två teman. Den första visar hur kvinnorna använder sig av olika anpassningsstrategier för att hantera våldet. Det andra temat ger förståelse för kvinnornas känslor och upplevelser. Resultatet visar att kvinnor i början bryts ned av psykiskt våld och efter kommer det en tid, då det förvandlas till fysiskt våld. För att ta itu med våldet anpassar sig till kvinnorna genom olika strategier som kännetecknasav känslor som skuld, skam och maktlöshet.

Under senare år har svenska skolungdomars konsumtion av alkohol minskat medan konsumtionen av narkotika har ökat. Syftet med denna studie har varit att ge möjliga förklaringar till de skiftande konsumtionstrenderna genom att undersöka betydelsen av normalisering och kulturell förändring för svenska skolungdomars konsumtion av alkohol och narkotika. Studiens första problemställning undersöker huruvida normalisering har betydelse för ungdomars narkotikakonsumtion utifrån teorier om normalisering av lättare narkotika genom populärkultur och sociala förändringar i samhället. Studiens andra problemställning undersöker huruvida kulturell förändring genom etnicitet har betydelse för ungdomars konsumtion av alkohol och narkotika utifrån teorier om den kulturella förändring som ökad immigration har fört med sig där etnicitet har en påvisad effekt på framförallt alkoholkonsumtion. Genom statistisk analys av Stockholmsenkäten 2008 har studiens två problemställningar besvarats. Stockholmsenkäten är en totalundersökning bland elever i årskurs 9 och gymnasiets år 2 i Stockholms stad. Studiens resultat visar flera tecken på att lättare narkotikakonsumtion i det undersökta materialet är normaliserat mätt i grad av social integrering. Tyngre narkotikakonsumtion uppvisar dock inga tecken på normalisering. Vidare visar studiens resultat att etnicitet i stor utsträckning påverkar grad av alkoholkonsumtion. Etnicitet har dock ingen effekt på narkotikakonsumtion.

Syftet med studien är att studera den styrning som sker i den fria leken på förskolan. Studiens teoretiska utgångspunkt är Michel Foucaults tankar om makt och styrning. Den forskning som tidigare gjorts inom området har bland annat påvisat att barnens fria lek inte är fri från styrning från pedagogerna. Bland annat miljön och materialet på förskolan kan komma att påverka barnen i deras fria lek. Även hur pedagogerna samtalar med barnen kan ha en inverkan på hur den fria leken kan komma att se ut. I studiens empiriska del används en kvalitativ metod då det är pedagogers uppfattningar som kommer att undersökas. Metoden kallas stimulated recall och är en metod där olika metoder används, här används videobservationer och uppföljande intervjuer. Först genomförs videobservationerna av den fria leken, vilka klipps ihop till en film, som pedagogerna får se och kommentera i uppföljande intervjuer. Studien genomförs på en förskola, men på olika avdelningar, på en mindre ort i södra Sverige. Slutsatserna av studien är att pedagogerna, under reflektioner med hjälp av inspelat videomaterial, är medvetna om den styrning som sker i den fria leken. Pedagogerna styr barnen genom att normalisera dem mot det som förväntas av barnen från samhället.

This essay set out to propose a problematic interpretation of the socio-cultural perspective on learning. Its purpose is to show how the socio-cultural perspective on learning defines the concept of knowledge in an incomplete way. The aim becomes then that of giving a more comprehensive description of this concept, and, to this end, to construct a new, broader pedagogic discourse. The investigation starts with a deconstructive analysis of Roger Säljö’s socio-cultural text in order to point out the incompleteness of the concept of knowledge. The constructive part of the analysis proceeds using Heidegger’s and Sartre’s philosophical theories which take a general approach on human learning and on human knowledge as dependent on intuition. A dichotomy of two new concepts related to knowledge is thus defined: how-knowledge and why-knowledge. This reconceptualisation of the concept of knowledge allows a reinterpretation of any act of knowledge in a structural way. Hence any act of knowledge includes a moment (a) which defines the initial contextual (conceptual or practical) situation; a moment (b) which represents an algorithm, a procedure, or a theory; and a moment (c) which represents the result of the act, and is the direct application of knowledge as a finalized entity. Knowledge inbuilt in (a) and (c) is characterized as how-knowledge, while that in (b) is characterized as why-knowledge. In a learning situation a focus on how-knowledge implies finality and objectification of students. Conversely, why-knowledge implies students becoming subjects of their own learning.

No description available.