Syftet med denna studie var att undersöka upplevelser hos kuratorer som arbetar med kvinnor utsatta för partnervåld kring vad det är som påverkar kvinnors val att stanna kvar hos en våldsam partner. En kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer har genomförts. Deltagarna bestod av sex kuratorer som arbetar på uppdrag från socialtjänsten och på kvinnojourer i mellersta Sverige med våldsutsatta kvinnor. I studiens resultat hittades fyra huvudteman med tillhörande subteman. Det första huvudtemat var Rädsla och bestod av två subteman: rädsla för sin egen säkerhet och rädsla för barnens säkerhet. Det andra temat var Kontroll och bestod av två subteman: mannens kontroll och kvinnans kontroll. Det tredje temat bestod av Psykologiska dilemman som i sin tur bestod av fem subteman: skuld och skam, sympati och medlidande, underskattning av våld, kvinnan ej redo, och hopp om förbättring. Det sista huvudtemat var Praktiska svårigheter och bestod av subteman: gemensamma barn, kvinnans tillgång till hjälp, och ekonomi. Dessa teman förklarar faktorer till vad det är som påverkar kvinnors val att stanna kvar hos en våldsam partner. Teorin om normaliseringsprocessen har använts för att förklara potentiella faktorer till varför kvinnor stannar kvar hos en våldsam partner. / The aim of this study was to examine the experiences of counselors, who work with woman who have been victims of intimate partner violence, about why woman decide to stay with an abusive partner. A qualitative approach with semi-structured interviews was conducted. The participants consisted of six counselors working within the social services and at women´s shelters in central Sweden with abused women. Four main themes with associated subthemes were found in the study's result. The first main theme was Fear and consisted of two subthemes: fear for their own safety and fear for children's safety. The second theme was Control and consisted of two sub-themes: the man's control and the woman's control. The third theme was Psychological dilemmas, which in turn consisted of five subthemes: guilt and shame, sympathy and compassion, underestimation of violence, the woman not ready, and hope for improvement. The last main theme was Practical Difficulties and this the meconsisted of subthemes: common children, women's access to help, and finances. These themes explained factors that affected women's choices to remain with a violent partner. The theory of the normalization process has been used to explain potential factors as to why women remain with a violent partner.

The aim of this study is to investigate young adults’ perspectives on the increased shootings in their neighborhoods and how their perspectives relate to the public debate. This study also aims to inquire what measures young adults consider works against the increased shootings. The study is based on seven semi-structured interviews with young adults aged between 20 – 30 years from Järvaområdet. The empirical data was analyzed with inductive thematic analysis and resulted in four main themes. To describe and understand some of the themes we used labeling theory and the concepts of stigma and normalization. The research shows that the experience of the increased shootings has been normalized in the public debate and between the residents in the neighborhood. One of the findings indicates that the preventive measures doesn’t seems to match the needs in the neighborhoods. The overall conclusion shows that the shooting in the neighborhoods affects all in different levels and thus shows the importance to lift the different perspectives for instance future studies.

Syftet med studien har varit att undersöka yrkesverksamma socialarbetares upplevda möjligheter och begränsningar i arbetet med våldsutsatta kvinnor i missbruksproblematik. Vi har använt en kombination av ett målstyrt urval och ett bekvämlighetsurval där vi genom en kvalitativ metodansats har genomfört fem semistrukturerade intervjuer med yrkesverksamma socialarbetare inom missbruksvård i svensk socialtjänst. Med hjälp av tidigare forskning och teoretiska ramar som intersektionalitet, handlingsutrymme och gräsrotsbyråkrati samt normaliseringsprocessen har det insamlade materialet bearbetats, analyserats och presenterats i två teman kopplade till studiens syfte: Yrkesverksammas upplevda handlingsutrymme och Yrkesverksammas uppfattning om målgruppen. Studiens primära resultat är att socialarbetare generellt upplever att det finns organisatoriska möjligheter att bistå våldsutsatta kvinnor i missbruk men att möjligheterna kraftigt begränsas utifrån normalisering av våld mot bakgrund av specifika diskurser om missbruk och vem som anses drabbas av våld i nära relation.

Syftet med studien är att utforska hur socialsekreterare uppfattar sin maktposition i arbetet inom missbruksvården och att analysera maktpositionen med stöd av Michel Foucaults maktperspektiv. Metoden för studien har varit en kvalitativ intervjustudie med tematisk analys. Resultatet har synliggjort socialsekreterares förhållningssätt till makten i myndighetsutövningen och i mötet med klienter inom missbruksvården. Utöver det har det framkommit flera maktaspekter som är av relevans för myndighetsutövning inom missbruksvården. / The purpose of this study is to explore how social service workers perceive their position of power in their work in substance abuse care and analyze the power relations with support from Michel Foucault’s power perspective. The method of the study has been a qualitative interview study with thematic analysis. The result has made visible social service workers approach to power in exercise of authority and in meetings with clients in the substance abuse care. Beyond that it has shown several power aspects which are of importance for the exercise of authority within substance abuse care.

Hot och våld ökar på arbetsplatser inom vård- och omsorg och rapporteras allt oftare, särskilt förekommer hot och våld i verksamheter som psykiatri, akutvård, ambulans och geriatriken. Vår upplevelse är att hot och våld ökat mot vårdpersonal de senaste åren. Det lyfts vidare vikten av erfarna och skickliga chefer för att minska situationer kring hot och våld. Ur ett arbetsmiljöperspektiv är chefens förebyggande arbete viktigt för att skapa en trygg arbetsplats. Syftet med studien är att undersöka hur chefer ser på och arbetar med hot och våld i sina verksamheter. En kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer genomfördes. Urvalet av informanter är första linjens chefer inom fyra olika verksamheter i två storstadsregioner. Analysen är utifrån en kvalitativ innehållsanalys med en induktiv ansats. I resultatet hittade vi olika teman men det viktigaste som framkom var att hot och våld hanteras olika. Vidare att hot och våld normaliseras och slutligen även att rutiner finns, men att de enligt cheferna inte alltid följs av personalen. Cheferna separerade hot från våld genom att hot var något som ofta inte anmäls. Det fanns en medvetenhet hos majoriteten av cheferna vi intervjuat att hot och våld normaliseras av personalen. Det förebyggande arbetet skiljde sig mycket i verksamheterna och cheferna uttryckte att de rutiner som finns inte alltid följs. Cheferna anser att bemötande och utbildning är betydelsefulla delar i det förebyggande arbetet kring hot och våld.

Syftet med denna uppsats var att ge en bild av kunskapsläget kring våld i nära relationer och då specifikt det våld som drabbar kvinnor i relationer med män. I fokus för uppsatsen hamnade forskningsfrågorna varför kvinnor stannar i parrelationer där våld förekommer och vad som möjliggör för kvinnor att lämna en relation där våld förekommer. Studier baserade på kvalitativa intervjuer med respondenter som har erfarenhet av våld i nära relation analyserades. Som utgångspunkt för att tolka resultaten, antogs tre olika teoretiska perspektiv vilka var följande: normaliseringsprocessen, uppbrottsprocessen och ett intersektionellt perspektiv. Genom en kvalitativ innehållsanalys, utröntes de tre olika teman: resurser, kultur, samt makt och normalisering. Faktorerna som påverkar våldsutsatta kvinnors beslut att stanna i eller lämna en våldsam relation, visade sig bland annat kunna vara resurser i form av utbildning, ekonomi, materiellt och emotionellt stöd från samhällets instanser, frivilligorganisationer samt stöd från nära vänner och familj. Kulturella övertygelser och känslomässig förbindelse till förövaren visade sig också vara påverkande faktorer. Slutsatser som kunde dras från denna uppsats var att stödet som erbjuds kvinnorna är en grundförutsättning, samt det viktiga arbetet att informera om det stöd som finns och vart den utsatta kan vända sig. Det går sedan inte att påskynda kvinnans process att lämna, utan det måste vara kvinnas eget beslut då kvinnan är redo. / The purpose of this essay was to provide an image of the state of knowledge regarding violence in intimate relationships and specifically the violence that affects women in relationships with men. The essay focused on the research questions why women stay in couple relationships where violence occurs and what makes it possible for women to leave a relationship where violence occurs. Studies based on qualitative interviews who have experience of violence in a close relationship were analyzed.  As a starting point for interpreting the results, three different perspectives were adopted which were the following: the normalization process, the break- up process and an intersectional perspective. Through a qualitative content analysis, the three different themes of resources, culture and power and normalization were found. The factors that influence the abused women´s decision to stay in or leave a violent relationship were found to be, among other things, resources in the form of education, finances, material and emotional support from both society´s bodies, voluntary organizations as well as support from close friends and family. Cultural beliefs and emotional connection to the perpetrator were also found to be influencing factors. Conclusions that could be drawn from this essay were that the support offered to women is a basic prerequisite, as well as the important work of informing about the support that is available and where the vulnerable can turn. It is then not possible to speed up the woman´s process of leaving, it must be the woman´s own decision when the woman is ready.

Genom narrativ analys av fyra berättelser undersöker denna studie så kallade glasbarns levda erfarenheter av deras uppväxt med deras syskon. Syftet med studien är att vidga förståelsen av hur barn påverkas av att växa upp med ett syskon med omfattande vårdbehov orsakat av funktionsnedsättning eller sjukdom. Den narrativa analysen har skett i tre steg: 1) enskild analys av var berättelse; 2) identifiering av huvudnarrativ, och 3) analys av huvudnarrativ. Den narrativa analysen grundade sig framför allt i poststrukturalistisk narrativ teori, men med en antagen utgångspunkt i socialkonstruktivism.  Analysprocessen resulterade i två huvudnarrativ: normalisering och internalisering av sociala roller. Dessa huvudnarrativ kunde sedan brytas ned i underteman som skildrar narrativens komplexitet och nyans. Under normalisering identifierades undertemana: normalisera för samhället; vem hade personen kunnat vara?, och; att passa in i det normativa. Narrativet om internalisering av sociala roller kunder brytas ned i undertemana: att navigera tilldelade sociala roller; att känna ansvar och skuld, och; svårighet med att skapa egen identitet. Slutsatser som dras är att glasbarn har en tudelad relation till normer och normalisering och att tilldelade sociala roller tillsammans med förväntningar, skuld och ansvar hämmar deras förmåga till identitetsskapande. / Through a narrative analysis of four stories, this study examines the lived experiences of so-called "glass children" during their upbringing with a sibling. The objective is to enhance the understanding of how children are affected by growing up with a sibling requiring high care due to disability or illness. The narrative analysis involves three steps: 1) analysing each story; 2) identifying main narratives; and 3) analysing main narratives. The narrative analysis is rooted in poststructuralist narrative theory but grounded in social constructivism. The analysis yielded two main narratives: normalization and internalization of social roles. Themes capturing the complexity and nuance of these narratives could be extracted. From the normalization narrative, the following themes emerged: normalization for society; envisioning an alternative identity, and; conforming to societal norms. The internalization of social roles narrative could be subdivided into: navigating assigned social roles; feeling responsibility and guilt; and struggling with self-identity. The conclusions drawn suggest that glass children have a complex relationship with norms and normalization, and that assigned roles, coupled with expectations, guilt, and responsibility, impede the ability to develop a sense of identity.

Den psykiska ohälsan beskrivs som ett växande folkhälsoproblem som inneburit en tillväxt av allt från olika typer av symptom till psykiska sjukdomar och diagnoser. Den främsta ökningen har skett hos unga vuxna och därmed har antalet studenter med psykiska funktionsnedsätt­ningar som studerar på Komvux eller högre nivå ökat. Trots detta har ökningen inte medfört en motsvarande intensifiering av pedagogiskt stöd på skolor i landet inriktat till individer med psykiska funktionshinder. Konsekvenserna av detta har skapat ett behov att kunna erbjuda passande stöd för denna målgrupp i deras studievardag. Denna uppsats syftar till att undersöka Supported Education som rehabiliteringsmetod för stöd till studenter med psykiska funktionsnedsättningar. Resultatet från kvalitativa intervjuer med tidigare studenter som tagit del av metoden visar att majoriteten av dem inte blivit erbjudna stöd som passat deras studievardag från deras lärosäte, men att stödet kunnat erhållas genom Supported Education som metod. Genom resultatet har slutsatser dragits gällande brister i pedagogiskt stöd för studenter med psykisk ohälsa, den okunskap som finns om psykisk ohälsa och sjukdom samt att detta leder till sämre möjligheter för den enskilde att studera, arbeta och delta i samhället. Stödfaktorer som framkommit har även genererat slutsatser om ett ökat behov av forskning samt rekommendationer för framtiden.

The purpose of this study is to examine how women with genital pain experience health care in terms of information, availability, treatment and resources. Through interviews with women with vulvovaginal pain these experiences are further compared to the Swedish guidelines and criteria’s regarding equal health care. Applying critical theories of gender and power to the material enables to examine if discourses of female bodies and diseases affect women’s right to health and health care. The analysis shows that women with genital pain are in general dissatisfied with the quality of the health care given to them. Discourses about women's bodies, pain and diseases contribute to the normalization and elimination of female genital pain in the health care system and in the society as whole. The conclusions are that a more fundamental and accurate effort on gender equality is needed to determine how gender and normative male standards in medicine affect women's access to a satisfactory health care on equal terms.

Work-related violence is a growing problem. The aim of this study was to investigate the extent to which social workers are exposed to threats and physical violence in Sweden, and comparing exposure units. The study also investigated attitudes that exists about threats and / or physical violence within the social services, whether it is a normalized phenomenon in the social services and how this affects the reporting inclination of social workers. The survey is based on a survey of 139 social workers working within the social services. The results showed that more than half of the respondents have been exposed to threats and / or physical violence and that threats were more common than physical violence. The results indicated that there is a relationship between which unit the social worker worked on and the extent they were subjected to threats and physical violence. There was a greater tolerance to threats than to physical violence, even though the study indicated there were negative consequences of threats. The lower frequency of reporting threats by social workers could be because of they have normalized the problem. The study highlights that normalization of threats needs to be addressed in order to prevent the problem. / Arbetsrelaterat våld är ett växande problem. Syftet med denna studie var att undersöka i vilken omfattning socialarbetare utsätts för hot och fysiskt våld från klienter inom socialtjänsten i Sverige och jämföra utsattheten enheter emellan. Syftet är även att undersöka attityder som finns om hot och/eller fysiskt våld inom socialtjänsten, om det är ett normaliserat fenomen inom socialtjänsten samt hur detta påverkar anmälningsbenägenheten hos socialarbetare. Undersökningen bygger på en enkätundersökning bland 139 socialarbetare som arbetade inom socialtjänsten. Resultatet visade att över hälften av respondenterna har varit utsatta för hot och/eller fysiskt våld och där hot var mer vanligt förekommande än fysiskt våld. Resultatet visade att det finns ett samband mellan vilken enhet socialarbetaren arbetade på och vilken utsträckning de utsattes för hot och fysiskt våld. Det fanns en större tolerans gentemot hot än för fysiskt våld trots att det förekommer negativa konsekvenser av hot. Anmälningsbenägenheten av hot var låg bland socialarbetarna och normalisering av problemet kan vara en bakomliggande faktor. Studien vill belysa att normalisering av hot är ett problem som måste uppmärksammas för att kunna förebygga problemet.