Den här rapporten handlar om hur nudging kan användas i informationsmaterial. Nudging är ett fenomen som syftar till att få oss att byta till bättre, mer hållbara vanor utan att använda tvång eller dra ner på antalet alternativ. Det finns flera olika sätt att använda nudging men i den här rapporten har jag valt att arbeta med att påverka våra sociala normer. Jag har tagit fram två foldrar som innehåller en så kallad nudge av våra sociala normer. Foldrarna är helt lika vad gäller själva nudgen men också vad gäller layout och stildrag. Det som skiljer dem åt är att den ena foldern visar budskapet implicit, det vill säga att det inte är klart uttalat, medan den andra foldern visar budskapet explicit med argumentation. Undersökningen handlar om att se vilken som upplevs utgöra den bästa nudgen, alltså vilken av foldrarna som det är mest troligt att mottagaren skulle ändra sina vanor för. För att svara på frågan har jag konstruerat de två foldrarna och sedan låtit ett antal personer ta del av dem och svarat på frågor i kvalitativa intervjuer.   Min ambition är att visa ett exempel på hur nudging kan användas inom ramen för informationsdesign för att skapa nya, hållbara vanor.

In an era when sustainability is of great importance it is necessary to seek ways to make peopleact more sustainably when it comes to consumption. From this the concept of proenvironmental behavior has arisen as movements that benefit the planet but also refraining frombehavior that cause harm to it. To be able to change consumption behavior and adopt proenvironmental behavior, one possible solution is to influence consumers to act more sustainablyduring the decision-making process through nudging techniques. We focus on the personal careindustry that has not gotten the same attention as the fashion industry when it comes tosustainability despite being large and influential in Sweden. For that reason, this study aims to investigate how different personality traits affect thereceptiveness of Swedish consumers to green digital nudges when making an online purchase,more particular when purchasing a facial cream and lip balm. To bridge the identified researchgaps, the following research question has been formulated: What are the effects of personality traits on the receptiveness to sustainability–focused nudgingtechniques within the personal care sector in Sweden? Following a literature review, we applied quantitative quasi-experimental research design andcollected data through an online survey that specifically focused on the relationship betweenpersonality traits, nudging and the feelings towards nudging. The survey was distributedthrough a non-probability sampling method, namely, a convenience sample via social media. It resulted in 160 answers which also represents the study´s sample size. The main findings of the study revealed that people who possess higher level of GreenValuesare significantly more receptive to digital sustainability-focused nudging techniques, whereasthose who are Skeptical are less receptive to nudges. Respondents who possess an openpersonality trait were receptive to the nudged lip balm but not the facial cream. The feelingstowards nudging showed that, in general, the respondents felt contemplative, attentive, andskeptical, which can be said that people do not know that nudging exists and by participatingin this study we opened up more knowledge about that. When it comes to the specific traits,GreenValues are associated with being attentive, excited, and annoyed. Skeptical withhappiness and Openness with being skeptical, attentive, happy, critical, and offended. Additionally, the personality traits GreenValues and Openness, but not Skepticism, have astatistically significant effect on finding the eco-labels and nudged product description helpfulin making the product choice.

This essay examines social nudging and influencing factors on user choices on the two mobile apps Foodora and Uber Eats that offer services for food delivery, and whether there are any connections between these factors and the interface design. This type of service has in recent years become popular with the digitization of society. To investigate this, the survey was designed and analyzed based on factors from Fogg's behavior model, as well as categories for interface design from previous research. This study was based on a qualitative research strategy with a focus on deeper descriptions from six selected participants. Data were collected through a test on an interactive prototype combined with a semi-structured interview to achieve the purpose of this study about how digital social nudging affects user choices. The study showed mixed results. The social nudging feature in the form of ratings turned out to have a great influence on user choices, while the feature in the form of popular choices did not. This indicates that some methods of social nudging may be more favorable than others in this type of environment. A new factor was also identified, preference, which turned out to influence user choices more than the social nudging in the form of popular choices. The results also showed a connection between the influence of nudging and the interface design of the apps, as the design may have been influential for whether the social nudging benefits users or not.

Individer står dagligen inför olika valsituationer i både fysiska och digitala miljöer. Begreppet nudging innebär att med små medel vägleda och påverka individer att göra val som anses bättre. Dark patterns används inom nudging med syfte att istället manipulera individer att göra saker de inte avser att göra genom att använda nudging i ett omoraliskt syfte. Litteraturen lyfter fram ett antal etiska perspektiv som behöver tas i beaktning vid utformning av nudgar. Vissa perspektiv verkar det råda konsensus kring, dock finns det olika teorier som skiljer sig från varandra, vilket vi tolkar som att ämnet inte är färdigdiskuterat. Syftet med denna studie är att undersöka etiska perspektiv inom nudging och hur dessa påverkar användarupplevelsen av digitala gränssnitt. Detta avser vi att göra genom en kvalitativ studie som undersöker etik inom nudging påverkar användarens upplevelse av autonomi och transparens. För att ta sig an detta utformades en undersökningsmodell som med hjälp av dark patterns undersöker hur dessa, genom autonomi och transparens påverkar användarupplevelsen. De kvalitativa metoder som användes i studien var användartest på ett gränssnitt som vi utformat, baserat på dark patterns. Detta test efterföljdes av intervju- och utvärderingsfrågor. Resultatet från datainsamlingen analyserades och där kunde vi identifiera vissa specifika känsloyttringar som kunde kopplas samman med de olika nudgar deltagarna blivit utsatta för, vilket sedan kunde spåras tillbaka till specifika dark patterns och i sin tur till autonomi eller transparens. Studien konstaterar att det framtagna gränssnittet begränsade både transparens och autonomi vilket kunde konstateras genom ett antal negativa känsloyttringar som deltagarna i studien formulerade. Resultatet av studien är att användning av denna typ av negativt påverkande nudgar i hög grad påverkar användarupplevelsen för de som blir utsatta för dessa. / Individuals face different choice situations on a daily basis in both physical and digital environments. The concept of nudging means using small means to guide and influence individuals to make choices that are considered better. Dark patterns are something used in nudging for the purpose of manipulating individuals to do things they did not intend to do by using nudging for an immoral purpose. Previous research highlights a number of ethical perspectives that need to be taken into account when designing nudges. There seems to be a consensus around some perspectives, however, there are different theories that differ from each other. We interpret that these differences means that this subject has not been fully discussed. The purpose of this study is to investigate ethical perspectives in nudging and how these affect the user experience. We intend to conduct a qualitative study that examines the ethics perspectives of nudging and how it affects the user's experience of autonomy and transparency. To address this, a survey model was created, combining dark patterns, through autonomy and transparency, and how this affects the user experience. We designed an interface based on dark patterns and used this to conduct user tests as a qualitative method. This test was followed by interview and evaluation questions. The results from the data collection were analyzed and we were able to identify certain specific emotional expressions that could be linked to the different nudges the participants had been exposed to, which could then be traced back to specific dark patterns and autonomy or transparency. The study states that the designed interface limited both transparency and autonomy, which could be ascertained through a number of negative emotional expressions formulated by the participants in the study. The result of the study is that the use of this type of negatively affecting nudge greatly affects the user experience for those who are exposed to these.

Växthusgasutsläpp från personbilar påverkar klimatet negativt och har lett till att vi idag står inför stora utmaningar. För att minska på växthusgasutsläppen krävs att människor förändrar sina transportbeteenden. Nudging är ett koncept som används för att komplettera befintliga åtgärder och bygger på att en valsituation arrangeras på ett sätt som hjälper människan att fatta ett önskvärt beslut utan att begränsa individens valfrihet. Det finns olika typer av nudge-verktyg, varav ett handlar om framing av information. Framing innebär att en viss typ av information presenteras på ett visst sätt genom att via kommunikationstexter belysa ett särskilt problem. Huvudsyftet med föreliggande studie är att med hjälp av en enkätundersökning demonstrera om, och i så fall hur, framing av information och bilder påverkar hur människor skattar sina miljöattityder, samt attityder och intentioner till resvanor och val av färdmedel. Ett delsyfte är också att undersöka om framing av geografiskt avstånd påverkar skattningen i enkäten olika. Enkäten besvarades av 120 studenter på Högskolan i Gävle. Enkäten innehöll frågor som mätte generella miljöattityder samt egenkonstruerade frågor som mätte studenternas attityder och intentioner till sina resvanor och val av färdmedel. Tre enkäter utformades, varav två innehöll framing av information om problemet med växthusgasutsläpp från personbilar, samt en kompletterande bild utifrån ett geografiskt lokalt respektive globalt perspektiv. Resultaten visade att framing inte hade någon signifikant påverkan på hur studenterna skattade sina miljöattityder, eller sina attityder och intentioner till resvanor och val av färdmedel. Resultaten indikerade heller inte på några skillnader mellan hur geografisk framing påverkade skattningen. Baserat på resultaten har det metodiska förfarandet diskuterats. Ett antagande är att framingen haft större chans till att ge en effekt om budskapet varit skarpare och mer oroväckande, och om urvalet gjorts på en annan population än studenter. Resultaten påvisar dock vikten av att fortsätta testa olika nudges, däribland nudge-verktyget framing, i olika kontexter och att de testas småskaligt innan de implementeras i större skala. / Greenhouse gas emissions from passenger cars have a negative impact on the climate and have led us to face major challenges today. To reduce greenhouse gas emissions, people need to change their transport behavior. Nudging is a concept that is used to supplement existing measures and is based on the fact that a selection situation is arranged in a way that helps man to make a desirable decision without limiting the individual's freedom of choice. There are different types of nudge tools, one of which is about producing information. Framing means that a certain type of information is presented in a certain way by highlighting a particular problem via communication texts. The main purpose of the present study is to demonstrate, by means of a questionnaire survey, whether, and if so, how, presentation of information and images affect how people estimate their environmental attitudes, as well as attitudes and intentions to travel habits and choice of means of transport. A sub-purpose is also to investigate whether framing of geographical distance affects the estimation in the survey differently. The survey was answered by 120 students at the University of Gävle. The questionnaire contained questions that measured general environmental attitudes and self-constructed issues that measured the students' attitudes and intentions to their travel habits and choice of means of transport. Three questionnaires were designed, two of which contained information on the problem of greenhouse gas emissions from passenger cars, and a supplementary picture from a geographically local and global perspective. The results showed that framing had no significant impact on how the students estimated their environmental attitudes, or their attitudes and intentions to travel habits and choice of means of transport. The results also did not indicate any differences between how geographical framing affected the estimate. Based on the results, the methodical procedure has been discussed. One assumption is that the framing had a greater chance of giving an effect if the message was sharper and more worrying, and if the selection was made in a different population than students. The results, however, demonstrate the importance of continuing to test different nudges, including the nudge tool framing, in different contexts and that they are tested on a small scale before being implemented on a larger scale.

Denna uppsats presenterar en studie på hur nudging kan påverka användarupplevelsen i hedoniska system. Studien grundas på teorin Hedonic-Motivation System Adoption Model (HMSAM) för att förklara människans inre drivkrafter och hur dessa ter sig i förhållande till användarupplevelsen i hedoniska system. Vidare presenteras även teorier kring användarupplevelse med fokus på upplevelser i digitala gränssnitt, och nudging med ett fokus på digital nudging. En fallstudie på SVT Play, Sveriges Televisions digitala plattform för Video-on-demand (VoD) gjordes, vilken resulterade i ett förändringsförslag för den nuvarande plattformen. I en kvalitativ datainsamling i form av sex berättande intervjuer med olika informanter, undersöktes användarnas erfarenheter och tankar kring drivkrafterna i HMSAM, deras användarupplevelse av VoD samt hur de använder plattformen genom en praktisk genomgång av SVT Play. Resultatet från intervjuerna visade bland annat att informanterna upplevde att det idag inte gick att hitta information kring vilket medieinnehåll andra användare tycker om, någonting som för samtliga informanter var önskvärt i plattformen. Med avstamp i teorin kring nudging och den psykologiska principen sociala normer, vilken innebär att människor påverkas i sina val av hur andra gör, samt med utgångspunkt i resultatet från intervjuerna utformades ett förändringsförslag för SVT Play. Förändringsförslaget innebar att ändra titeln på sektionen “Populärt” i SVT Plays nuvarande gränssnitt till en titel med en högre grad socialt bevis (social proof på engelska, alltså hur tydligt den psykologiska principen sociala normer anspelas på). Sex olika varianter av rubriken med olika hög grad socialt bevis togs fram. Dessa sex varianter testades i realtid i ett så kallat A/B-test på SVT Play tillsammans med den ursprungliga rubriken “Populärt”, för att undersöka om en högre grad av socialt bevis hjälper användarna att hitta och välja innehåll, och således förbättrar deras användarupplevelse. A/B-testet låg uppe på SVT Play i åtta dygn och nästan en och en halv miljon användare exponerades för det. Resultatet från A/B-testet var dock inte tillräckligt signifikant för att dragna slutsatser ska hålla hög reliabilitet. Två av de förändringsförslag som användare klickade mest på samt såg klart innehållet, var de med högst nivå av socialt bevis: “Populärt bland andra tittare” och “Har du sett det andra älskar?” Även om mönstret inte är signifikant, visar summan av resultatet från den empiriska undersökningen att sociala normer kan användas för att påverka användarupplevelsen i en VoD-plattform. Ytterligare kvalitativa datainsamlingar är av intresse samt nödvändiga för att säkerställda samband. / The research conducted in this study aims to answer if, and in that case how, nudging can be used to affect the user experience in hedonic systems. The study is based on the theory of Hedonic-Motivation System Adoption Model (HMSAM) to explain people ́s intrinsic motivations and how they are tied to the user experience of hedonic systems. Furthermore, theories about user experience focusing on experiences in digital interfaces, as well as the theory of nudging with a focus on digital nudging are also presented. The study has been conducted through a case study at SVT Play, the Swedish Television's digital Video on Demand (VoD) platform and resulted in a proposition for a change in the current platform. Through a qualitative data collection in the form of six narrative interviews with different informants, their experiences and thoughts about the inner motivations in HMSAM as well as their user experiences with VoD were investigated. In the end of each interview a “walkthrough” in SVT Play was conducted. The result from the narrative interviews showed that an element with information about what media content other users like was hard to find or perceived as nonexistent, something that all informants desired in SVT Play. From the theory about nudging and the psychological effect social norms, which implies that the choices people make are affected by what other people do, together with result from the interviews, a proposition of a change was created for SVT Play. The proposition suggested changing the title for the section “Populärt” (popular in English), in SVT Play ́s current interface, to a title with a higher level of social proof (meaning how clear the psychological effect social norms was being targeted). Six different versions of the title, with different levels of social proof were created. These six versions were then tested in real time through A/B testing in the SVT Play platform, together with the original title “Populärt”, to examine if a higher level of social proof help users find and choose media content, thus enhance their user experience. The A/B test was live in SVT Play during eight days, while being exposed to almost one and a half million users. The result was however not significant enough to draw any conclusions with high reliability. Two of the propositions that people clicked the most and completed watching content, were the two versions with the highest level of social proof, “Populärt bland andra tittare” (Popular among other viewers, in English) and “Har du sett det andra älskar? (Have you seen what other people love? in English). Even though the patterns are not significant, a summary of the result from the empirical enquiry suggest that social norms can be used to affect the user experience in a VoD platform. Additional qualitative data collections would be both interesting and necessary to ensure relationschips.

Digital Nudging is about pushing users to more favorabledecisions by designing design elements that modify the decisionenvironment through subtle changes in design and presentation.Users' increased use of information systems in decision-makingsituations means that the design of the decision-makingenvironment is increasingly influenced by users' choices, forexample when purchasing in the ecommerce information system.Despite this, the user experience of Digital Nudging is a ratherunexplored area. The purpose of the study is to investigate the userexperience of Digital Nudging to create an understanding of howDigital Nudging's design can contribute to a better user experienceof IS. In the qualitative research approach chosen for the study, fivesemi-structured interviews were conducted where the interactionwith design elements was examined to answer the purpose of thestudy. The results of the study show that the user experience ispositively affected by Digital Nudging's design elements if theseare designed according to the user's individual preferences, if theyare clearly presented and if they preserve the user's freedom ofchoice. The study also shows that the user experience becamenegative when design elements were perceived as unclear,misleading and irrelevant. Finally, proposals are presented on howDigital Nudging's design elements can be designed. / Digital Nudging handlar om att knuffa användare till mergynnsamma beslut genom att utforma designelement sommodifierar beslutsmiljön genom subtila förändringar av design ochpresentation. Användares ökade användning avinformationssystem i beslutskrävande situationer gör attbeslutsmiljöns utformning ges allt större inflytande på användaresval exempelvis vid inköp i e-handelns informationssystem. Trotsdetta är användarupplevelsen av Digital Nudging ett tämligenoutforskat område. Studiens syfte är att undersökaanvändarupplevelsen av Digital Nudging för att skapa förståelseför hur Digital Nudgings designelement kan bidra till en bättreanvändarupplevelse av IS. I den kvalitativa forskningsansatsensom valdes för studien genomfördes fem semistruktureradeintervjuer där interaktionen med designelement undersöktes föratt svara på studiens syfte. Studiens resultat visar attanvändarupplevelsen påverkas positivt av Digital Nudgingsdesignelement om dessa är utformade efter användarensindividuella preferenser, om de är tydligt presenterade och om debevarar användarens valfrihet. Studien visar också attanvändarupplevelsen blev negativ när designelement upplevsotydligt, vilseledande och irrelevant. Slutligen presenteras förslagpå hur Digital Nudgings designelement kan utformas.

In today’s changing society focus is directed to develop strategies in order to respond to the consequences of the extensive climate crisis. Nudging is a theory that aims to promote desirable behaviors with simple tools. Today, nudging is used in the planning context as one of several tools that can contribute to a more sustainable planning. Our thesis explore how nudging is used in practice, and what possibilities and limitations nudging brings to planning. We conducted qualitative interviews and a document analysis that enabled our results. Our results show that nudging could contribute to a more sustainable planning in the form of promoting behavior in individuals, but this is not the answer to the current climate crisis. The idea of how nudging should be used varies and further research is needed to understand the extent of how nudging appears in practice. / I dagens föränderliga samhälle är fokus riktad till att utveckla strategier för att svara till de konsekvenser den omfattande klimatkrisen medför. Nudging är en teori som syftar till att främja önskvärda beteenden med enkla hjälpmedel. Idag används nudging i planeringssammanhang som ett av flera verktyg som kan bidra till en hållbar planering. Syftet med vår uppsats är att undersöka hur nudging används i praktiken, samt vilka möjligheter och begränsningar nudging medför till planering. Vi har utfört kvalitativa intervjuer och en dokumentanalys som har möjliggjort vårt resultat. Vårt resultat visar att nudging kan bidra till en hållbar planering i form av att främja beteenden hos individer, men det är således inte svaret på den rådande klimatkrisen. Bilden av hur nudging ska användas varierar och det krävs fortsatt forskning för att förstå vidden av hur nudging ter sig i praktiken.

Beteende styr många gånger de val som individer beslutar sig för. Ett visst beteende inom exempelvis val av transport, energi och mat kan många gånger fortgå trots att det är ett beteende som varken är gynnsamt för individen eller för samhället i stort. Nudging som verktyg anses kunna förändra individers beteenden inom områden som hållbar konsumtion så att valen som individer beslutar sig för gynnar de mål som miljöpolitiken bestämt samtidigt som det bevarar individens valfriheten. I mars 2017 riktade regeringen ett uppdrag till ansvarig myndighet där termen nudging nämndes vilket har lett till ett ökat intresse för användningen av nudging, speciellt inom hållbar konsumtion.Syftet med denna studie har varit att undersöka vetenskapen bakom nudging-metodiken och dess tillämpning inom hållbar utveckling med fokus på miljösmart hållbar konsumtion. En empirisk studie tillsammans med en teoretisk bakgrund har genomförts för att kunna besvara på forskningsfrågorna: 1. Hur har förväntningarna kring nudging som metod för beteendeförändring inom hållbar konsumtion infriats? 2. Vilka begränsningar existerar kring nudging-metodiken?

Begreppet hållbar utveckling innefattar flera delar som påverkas stort av de val som människor gör till vardags. Nedskräpning har flera negativa konsekvenser socialt, ekonomiskt samt ekologiskt, därför är det viktigt att kunskaper kring hur man kan påverka människors benägenhet till att kasta sitt skräp på marken istället för en soptunna prioriteras. Denna uppsats syftar till att testa hur nudging kan tillämpas i Malmö genom tre olika experiment. Uppsatsens tre experiment har utförts i Pildammsparken och använder gröna fotavtryck i riktning mot en soptunna respektive en hundlatrin som en form av nudging för att öka förbipasserande människors benägenhet att kasta sitt skräp i soptunnan. Resultaten visade på både en ökning av avfallet som kastades i hundlatrinen samt en ökning av nedskräpningen vid utdelandet av godisbitar. Enligt denna uppsats resultat hade de gröna fotavtrycken inte någon effekt på människors benägenhet att kasta sitt skräp. / Sustainable development is a concept which is built upon different dimensions. These dimensions (ecological, social and economic) are all pressing when it comes to the issue of littering, which partly is the research subject of this paper. Due to the already established knowledge about the negative effects of littering, we have used a concept from behavioral science called “nudging”. The purpose of this paper is to test if nudging can be applied in Malmö successfully by doing three types of experiments involving littering. Green foot prints, in the direction of trash cans and a dog waste container in a park in Malmö, were the independent variable of the experiments. The aim of the footprints was to increase the probability of people throwing garbage in trash cans, instead of on the ground. In one experiment an increase in the weight of waste was found concerning the dog waste container but an increase in litter in the other experiment was also found. With opposing results like these we can only conclude that this form of nudging might not be an efficient method to reduce littering in parks in Malmö.