Bakgrund: Fasthållning av barn används vid ett flertal kliniska procedurer. Barns samt vårdnadshavares upplevelse av situationen är ofta negativ. Etiska principer samt lagar och riktlinjer utgör en teoretisk grund i en fasthållningssituation. Barnets autonomi samt sjuksköterskans omvårdnadsplikt är två utgångspunkter i fasthållning som fenomen. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenhet av fasthållning av barn vid kliniska procedurer inom somatisk vård. Metod: Litteraturstudien är baserad på tio vetenskapliga artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats. En textanalys, inspirerad av kvalitativ innehållsanalys, har gjorts i resultatet. Resultat: Fem kategorier framkom: Användandet skiljer sig åt, Fasthållning möjliggör kliniska procedurer, Optimera situationen för barnet, Kommunikation underlättar fasthållningen samt Fasthållning är en svårighet. Sjuksköterskornas syn på fasthållning skiljdes åt beroende på den specifika situationen samt på sjuksköterskornas egna kunskaper och förutsättningar. Sjuksköterskorna upplevde en känslomässig konflikt i användandet av fasthållning men ansåg också att fasthållning är en nödvändighet vid många kliniska procedurer på barn, särskilt i akuta sammanhang. Slutsats: Erfarenheten av fasthållning av barn vid kliniska procedurer är mångfacetterad. Sjuksköterskor bör ha god kunskap om barns rättigheter och om etiska principer för att kunna optimera de kliniska procedurerna. Klinisk betydelse: Studien kan ge ett ökat etiskt medvetande som stärker sjuksköterskans professionella roll samt ha betydelse för vårdrelationen. / Background: Restraint of children is used in multiple clinical procedures. The experience of the situation is usually negative on children and legal guardians. Ethical principles, laws and guide lines represents the theoretical foundation in a restraint situation. The autonomy of the child as well as the caring duty of the nurse make up two basis for the phenomena of restraint. Aim: To describe nurses' experiences of restraint of children during clinical procedures in somatic health care. Method: This literature review is based on ten scientific papers with both qualitative and quantitative approach. A textual analysis, inspired by qualitative content analysis, represents the result. Result: Five categories emerged in the result: The usage differs, Restraint enables clinical procedures, Optimizing the situation for the child, Communication facilitates the use of restraint and Restraint is a difficulty. The nurses' view on restraint differed depending on the specific situation as well as the skills and abilities of the nurse. The nurses experienced an emotional conflict in the use of restraint but considered it to be necessary in multiple clinical procedures, especially during emergency contexts. Conclusion: The experience of restricting children during clinical procedures is multifaceted. Nurses need to have good knowledge about children's rights and ethical principles to optimize the clinical procedures. Clinical significance: The study can provide a greater ethical awareness that strengthens the professional role of the nurse and also have significance for the nurse-patient relationship.

Bakgrund: I sjuksköterskans kompetensbeskrivning ingår att tillgodose patienters olika behov, däribland de kulturella behoven. Detta ställer höga krav på att sjuksköterskor ska besitta kulturell kompetens för att behärska att arbeta i den mångkulturella vården. God kommunikation mellan sjuksköterska och patient är grundläggande för en god omvårdnad. Syfte: Att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av faktorer som påverkar ett kulturmöte mellan en sjuksköterska och patient. Metod: En litteraturstudie med grund i analys av kvalitativ forskning genomfördes. Resultat: Resultatet presenteras i tre kategorier och sju underkategorier: kommunikation med underkategorierna språkbarriärer och bristen på tolk, kulturskillnader med underkategorierna olika sätt att hantera traumatiska händelser, skilda matvanor, fördelar och nackdelar med anhörigas medverkan i omvårdnaden och sjuksköterskors upplevelser i vårdarroller med underkategorierna värdet av kulturell kompetens och kulturell medvetenhet hos sjuksköterskor och etnocentrism – ett hinder för individanpassad vård. Slutsats: De faktorer som präglade den mångkulturella vården var ofta kopplat till sjuksköterskors brist på kulturell kompetens. Denna studies resultat påvisar att språkbarriärer är det största hindret i kulturmöten, vilket bekräftas av tidigare studier. Klinisk betydelse: Sjuksköterskor möter dagligen patienter med annan kulturell bakgrund än sin egen. Detta ställer ökade krav på sjuksköterskor att de besitter kulturell kompetens för att kunna utföra en professionell omvårdnad oavsett patientens kulturella bakgrund. / Background: Included in the description of competence for registered nurses is catering to the different needs of patients including their cultural needs. This puts high demands on nurses to possess cultural competence in order to master working in multicultural health care. Good communication between nurse and patient is essential in order to provide good care. Aim: To describe the nurse’s experiences of factors affect encounters between a nurse and a patient from different cultures. Method: A literature review with a basis in qualitative analyses was conducted. Results: The results are presented in three main themes and seven sub themes: communication with sub themes language barriers and nurses' experiences of difficulties with interpreters, cultural differences with sub themes various ways of coping with traumatic events, cultural eating habits, the families participation in the care and nurses' experiences of being in the role of carer with sub themes the value of cultural competence and cultural awareness for nurses and ethnocentrism – an obstacle for individualized care. Conclusion: The factors that characterized the multicultural care were often related to nurses’ lack of cultural competence. This study shows that language barriers are the biggest obstacles in encounters with patients from different cultures, which is verified by previous studies. Clinical significance: On a daily basis nurses encounter patients with a different cultural background than their own. This puts increased demands on nurses to possess cultural competence in order to practice professional care regardless of the cultural background of the patient.

Bakgrund: Undernäring är ett vanligt förekommande problem bland den äldre befolkningen. Att kunna identifiera de människor som lider av undernäring ligger inom sjuksköterskans omvårdnadsansvar. Mini Nutritional Assessment (MNA) skalan är ett av de olika mätinstrument som används för att i tidigt skede upptäcka undernärda äldre eller de som riskerar att bli undernärda. Syfte: Att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av användning av MNA-skalan hos äldre patienter. Metod: Semistrukturerade intervjuer med hjälp av en intervjuguide genomfördes med tio yrkesverksamma sjuksköterskor på två geriatriska avdelningar. Data bearbetades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Studien resulterade i tre huvudkategorier; osäker bedömning, del av rutin och bra redskap. Slutsats: MNA-skalan upplevdes som ett bedömningsverktyg som ger bra vägledning. Dock bör sjuksköterskor komplettera bedömningen med andra faktorer bland annat den kliniska blicken som innefattar sjuksköterskans teoretisk grund, praktisk erfarenhet samt sunt förnuft för att resultatet ska vara säkert och tillförlitlig. Kliniska betydelsen: Genom att sjuksköterskan använder MNA-skalan tillsammans med sin kliniska blick och kompetens, kan undernärda patienter identifieras tidigt. På så sätt kan detta leda till betydande potential för att skydda mot mänskligt lidande och spara på samhällsekonomiska resurser. / Background: Malnutrition is a commonly recurring problem among the elderly population. To be able to identify patients who suffer from malnutrition is an important care responsibility of the nurse. The Mini Nutrition Assessment (MNA) scale is one of many different screening tools which are used for identifying malnutrition or risk for malnutrition among elderly, at an early stage. Aim: To describe nurses`- experiences of using the MNA-scale among the elderly patients. Method: Semi-structured interviews based on questionnaires were conducted with ten professional nurses in two geriatric wards. The data was processed with a qualitative manifest content analysis. Results: Three main categories of results emerged. These were unsure assessment, part of the routine and useful tool. Conclusion: The MNA-scale is an assessment tool that provides good guidance. However, it is necessary to complement the MNA-scale with other factors, for example, with clinical competence that includes the nurse's theoretical foundation, practical experience and common sense to get a safer and more reliable nutrition status. Clinical implication: By using MNA-scale with clinical impressions and competence, nurses can identify malnutrition early stage. This can lead to significant potential for savings in both human suffering and economic resources.

Background: The new guidelines for cardiopulmonary resuscitation states that the family should be given the opportunity to be present at the resuscitation of a close relative. A cardiac arrest is an emotional experience for the family. In addition to being part of the resuscitation effort, the nurse also needs to take care of the family. Aim: The aim of this study was to describe nurses' experiences of family presence during resuscitation. Method: A literature review has been made of 13 studies where differences and similarities were analyzed. The articles were published between the years of 2009 – 2013 Result: The nurses' experiences were divided into three categories; Factors that affect family presence, The nurse' experience surrounding the presence of the family, Factors affecting family presence in the resuscitation room. The result showed that, the feeling of confidence, the ability to work under stressful conditions, the reactions of the family and external prerequisites and the presences of a family support person were important. All nurses had unique experiences that influenced their attitudes towards family presence during resuscitation. Conclusion: Every resuscitation is unique and the family's presence should be evaluated. The need for a family support person was identified as an important factor to ease the family's presence. Local protocols should be created that clearly states the decision process and whom become the family support person. Travelbee's nursing theory facilitates the comprehension of the interactions between the family and the nurse.

Darbo tikslas - atskleisti slaugytojų patirtis, dirbant Naujagimių reanimacijos ir intensyviosios terapijos skyriuje. Kokybinio tyrimo klausimas. Kokios yra slaugytojų patirtys, dirbant Naujagimių reanimacijos ir intensyviosios terapijos skyriuje? Tyrimo metodika. Tyrimas atliektas taikant kokybinį fenomenologinį tyrimo metodą. Tyrimo duomenys buvo renkami nuo 2012 metų birželio iki 2012 metų gruodžio mėnesio, Kauno perinatologijos centro Naujagimių reanimacijos ir intensyviosios terapijos skyriuje (NRITS). Tyrime dalyvavo dešimt informantų – slaugytojų, dirbančių NRITS. Informantai buvo pasirinkti tikslinės atrankos būdu. Tyrimo duomenys rinkti individualaus atviro interviu metodu. Kiekvieno interviu trukmė buvo nuo 40 iki 90 min. Visi interviu, tyrimo dalyvėms sutikus, buvo įrašomi į diktofoną. Visi į diktofoną įrašyti interviu buvo iššifruoti t.y. paversti tekstu. Toliau tekste išskirti reikšminiai kodai - kurie buvo sujungti į potemes ir potemės sujungtos į temas. Duomenų analizė buvo atliekama taikant tyrimo duomenų tranguliaciją ir tyrėjų tranguliaciją. Tai leido užtikrinti duomenų patikimumą ir validumą. Įžvalgos. Slaugytojos savo profesiniame darbe NRITS susiduria su stipriais emociniais, vidiniais išgyvenimais ir keliamais klausimais, į kuriuos neturi atsakymų nei tėvams, nei pačios sau. Vienas iš sunkiausių emocinių išgyvenimų yra slaugomo naujagimio mirtis. Slaugytojoms trūksta žinių apie tai, kaip reikia elgtis su mirštančio naujagimio tėvais, todėl nežinodami... [toliau žr. visą tekstą] / Aim of the research: To detect nurses experiences in Neonatal Intensive Care Unit. Qualitative research question. What are nurses’ experiences in Neonatal Intensive Care Unit? Methods of the research. The research was conducted using a qualitative phenomenological method. The data were collected from June 2012 to December 2012, in Kaunas Perinatal Center at Neonatal Intensive Care Unit (NICU). The research involved ten informants - nurses working at NICU. The informants were selected by purposive sampling. Individual open interview method was used for data collection. Each interview lasted from 40 to 90 minutes. All interviews were tipe recorded and transcribed verbatim. While analyzing interviews, researchers noted their interpretations and associations. The identified codes were merged into subthemes and general themes were identified. Data analysis was performed using the data trangulation and researchers‘trangulation. It ensured validity and credibility of this study. Insights. Nurses in their professional work at Neonental Intensive Care Unit face with strong emotional, internal feelings and questions to which they do not have answers. They have answers neither for parents nor for themselves. One of the most difficult emotional experiences is the death of the newborn. Nurses' lack of knowledge about how to deal with the parents at the moment of the death newborn and because of that they do not know what is right, the survey participants think of themselves how they would... [to full text]

SAMMANFATTNING Bakgrund: Sjuksköterskor inom palliativ hemsjukvård förväntas idag arbeta med ett personcentrerat förhållningssätt gentemot patienterna. Genom att skapa en relation präglad av omtanke och värme med patienten kan sjuksköterskan tillgodose patientens såväl yttre som inre behov och sörja för ett värdigt liv. Att stötta patientens autonomi ses som en av de viktigaste uppgifterna för sjuksköterskor inom palliativ hemsjukvård. Emellertid är autonomi ett komplext begrepp. Aspekter relaterade till beslutsfattande, delaktighet, självständighet, relationer och känsla av värdighet bör beaktas i förhållande till patientens autonomi. Patienten ska involveras i vården och har rätt att vara delaktig i beslutsfattande, men vårdorganisationen är inte alltid anpassad till detta. Förmågan till beslutsfattande bland patienterna är också individuell och viljan att vara delaktig varierar. Därtill är svårt sjuka patienter ofta beroende av andra för att kunna hantera sin vardag. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av hinder och förutsättningar för att stötta patienters autonomi i en palliativ hemsjukvårdskontext. Metod: En kvalitativ induktiv studie med deskriptiv design utfördes och data samlades in medelst fokusgrupper på en avancerad hemsjukvårdsenhet i Stockholm mellan februari och mars 2015. Data analyserades med manifest innehållsanalys. Resultat: Studien visar att sjuksköterskor inom palliativ hemsjukvård identifierar ett flertal hinder och förutsättningar för att stötta patientens autonomi. Fyra kategorier identifierades i resultatet: Patienten, Sjuksköterskan, Organisationen samt Palliativ vård. Resultatet beskriver hur patientens individuella egenskaper, verktyg och resurser samt relationer till andra avgör till vilken grad patienten kan vara autonom. Den enskilda sjuksköterskans kompetens och förmåga att skapa trygghet i relationen med patienten, genom att ta ansvar, ge fullgod och anpassad information och arbeta personcentrerat, skapar förutsättningar för patientens autonomi i vardagen och i förhållande till sjukvården. Därtill är sjuksköterskan i sin tur beroende av en organisation som understödjer personcentrerad vård och underlättar etisk medvetenhet och samsyn i palliativ vårdfilosofi. Slutsats: De slutsatser som kan dras av resultatet är att sjuksköterskor inom palliativ hemsjukvård anser att patientens autonomi är beroende av patientens individualitet och relationer till andra, sjuksköterskans relationsskapande och samordnande kompetenser, vårdenhetens organisation och resursfördelning samt i viss mån sjukvårdspersonalens kunskap om och följsamhet till den palliativa vårdens grunder.

Background: Self-injury behavior is common in society. Nurses will meet patients with these problems during their daily work. Patients with self-injurious behavior do often feel misunderstood and are often dissatisfied with the health care they are given.   Aim: the aim of the study was to investigate nurses 'experiences of caring for patients with self-injurious behavior and nurses' perceived needs for education in the subject.   Method: A qualitative study with descriptive design was performed in order to explore the nurses’ experience of caring for patients with self-injurious behavior and nurses’ perceived needs for more education in the subject. The data collection consisted of eight semi-structured interviews and was analyzed with a qualitative content analysis.   Results: The results of the interviews develop into four main categories; "Nurses 'perception of self-injurious behavior", "nurses' experience of care", "emotional impact" and "nurses need of education".Nurses where satisfied with their workplace. The nurses have a perception that most patients self-harm as an anxiety-relieving action, but that there are exceptions where patients self-harm in an attention purpose. The nurses are satisfied with their treatment when they are acting low arousal approach, but they do also experience a difficulty in balancing the low arousal approach with the natural reactions that awakes when a self-harm incident happens. The nurses feel dissatisfied with their behavior when they are unsure of how to act. The nurses say they in larger extent became emotionally affected by self-harm when they were new employees on the psychiatric ward. With more experience the nurses became more accustomed to seeing self harm. The nurses are now experiencing a greater emotional impact when health care fails to help patients in the long term. All the nurses who participated in the study want more education in the subject.   Conclusion: The nurses say they thrive in their workplace and their work with patients who self-harm, but they sometimes experience difficulties in caring for these patients. Lack of time, stress and repetitive self-injurious acts are stressful for the nurses. The nurses describe that there is generally a negative attitude among health professionals towards these patients, which the nurses believe can change with more education on the subject. All nurses interviewed wanted more education about self-injury. / Bakgrund: Självskadebeteende är vanligt förekommande i samhället. Sjuksköterskor kommer i sitt dagliga arbete möta patienter med självskadeproblematik. Patienter med självskadebeteende är ofta missnöjda med sjukvården och känner sig missförstådda.   Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med självskadebeteende samt sjuksköterskors upplevda behov av utbildning inom ämnet.             Metod: Denna studie har deskriptiv kvalitativ design. Åtta sjuksköterskor som arbetar på en psykiatrisk slutenvårdsavdelning har intervjuats angående deras upplevelser av att vårda patienter med självskadebeteende.   Resultat: Intervjuerna gav upphov till fyra huvudkategorier; “sjuksköterskornas uppfattning om självskadebeteende”, “sjuksköterskornas upplevelse av omvårdnaden”, “känslomässig påverkan” och “sjuksköterskornas behov av utbildning”. Resultatet visar att sjuksköterskorna är nöjd med sin arbetsplats och med patientgruppen. Sjuksköterskorna har en uppfattning om att de flesta patienter självskadar i ångestlindrande syfte men att det finns undantagsfall då patienter självskadar i uppmärksamhetssyfte. Sjuksköterskorna är nöjda med sitt bemötande då de agerar lågaffektivt men upplever samtidigt en svårighet i att balansera det lågaffektiva bemötandet med deras naturliga reaktioner vid en självskadeincident. Sjuksköterskorna beskriver att de blir missnöjda med sitt bemötande när de är osäkra på hur de ska agera vid självskadeincidenter. Sjuksköterskorna uppger att de i större mån blev känslomässigt påverkade av självskadebeteende när de var nyanställda på den psykiatriska avdelningen men att de med erfarenhet blivit mer vana vid att se självskador. Sjuksköterskorna upplever en större känslomässig påverkan när sjukvården inte lyckas hjälpa patienter långsiktigt. Alla sjuksköterskor som deltog i studien önskar mer kunskap om självskadebeteende.   Slutsats: Sjuksköterskorna uppger att de trivs bra på sin arbetsplats och att arbeta med denna patientgrupp men upplever ibland svårigheter i vårdandet av patienter med självskadebeteende. Tidsbrist, stress och upprepande självskadehandlingar är påfrestande för sjuksköterskorna. Sjuksköterskorna beskriver att det generellt finns en negativ attityd bland vårdpersonal gentemot dessa patienter, vilket sjuksköterskorna tror kan förändras med mer utbildning inom ämnet. Alla sjuksköterskor som intervjuades önskade mer kunskap om självskadebeteende.

Background: In the background section the following terms are described: Palliative care and holistic view, care at the end-of-life, ethical problems in the end-of-life care and ethical problem and ethical dilemma. Aim: The purpose of this literature review was to describe nurses’ experiences of ethical problems in the end-of-life care of patients. Method: A literature review was selected as a method in this study based on eightscientific articles. Articles were reviewed and analyzed critically by the author. Travelbees’ theory (1971) “human- to- human relationships” was selected as a theoretical basis. Results: The result presents six themes as follows: Decision-making, ineffective treatments and therapies, insufficient communication, the lack of cooperation, inadequate respect for patient’s autonomy and uncertainty in caring role. These themes present how nurses deal with end-of-life care and in which situations ethical problems arise. Discussions: The result was discussed in relation to Travelbees’ theory (1971) “human-to-human relationships”. Nurses’ different experiences according to their different responsibilities such as insufficient communication and cooperation, decision-making processes, uncertainty in caring role and inadequate respect for patients’ autonomy were discussed. / Bakgrund: I bakgrunden beskrivs följande termer: Palliativ vård och holistiskt synsätt, vård vid livets slutskede, etiska problem i livets slutskede och definitionerna av etiskt problem och etiskt dilemma. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av etiska problem i vården av patienter i livets slutskede. Metod: En litteraturöversikt valdes som metod i denna studie som bygger på åtta vetenskapliga artiklar. Artiklarna granskades och analyserades av författaren. Travelbees teori (1971) “human-to-human relationships” valdes som en teoretisk grund. Resultat: Resultatet presenterar sex teman enligt följande: Beslutsfattande, ineffektiva behandlingar och terapier, otillräcklig kommunikation, bristande samarbete, otillräcklig respekt för patientens autonomi och osäkerhet i vårdande roll. Dessa teman presenterar hur sjuksköterskor hanterar vård vid livets slutskede och i vilka situationer etiska problem uppstår. Diskussion: Resultatet diskuterades utifrånTravelbees’ theory (1971) “human- to- human relationships”. Sjuksköterskors olika erfarenheter i enlighet med deras olika ansvarsområden såsom otillräcklig kommunikation och samarbete, beslutsprocesser, osäkerheten i vårdanderoll och bristande respekt för patientens autonomi diskuterades.

Sjuksköterskans roll i den palliativa vården är att främja autonomi, livskvalité och lindra lidande. Palliativ sedering är en behandlingsmetod som syftar till att minska outhärdligt lidande, men som leder till en reducerad medvetandenivå och inskränkning av personlig frihet där sjuksköterskan är högst involverad. Litteraturstudiens syfte var att undersöka sjuksköterskors upplevelser av palliativ sedering. Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie med stöd av innehållsanalys utifrån en induktiv ansats. I litteraturstudiens resultat framkommer det att sjuksköterskor upplever en ambivalens vid medverkan i palliativ sedering. Sjuksköterskor erfar etiska dilemman när önskan att göra det bästa för patienten står i relation till att frånta patientens autonomi och rädsla att påskynda döden. Beprövad erfarenhet och evidensbaserade riktlinjer är idag inte tillräckliga för att sjuksköterskor ska känna sig trygga i att bedriva vård avseende palliativ sedering. En etablering av tydlig lagstiftning och nationella riktlinjer är därför av värde för att främja en god vård på lika villkor. / Nurses’ role in the palliative care is to promote autonomy, quality of life and relieve suffering. Palliative sedation is a treatment method that aims to reduce unbearable suffering, but leads to a reduced level of consciousness and limitation of autonomy which the nurse contributes to. The aim of the study was to examine nurses' experiences of palliative sedation. The study was conducted as a general literature study, guided by content analysis based on an inductive approach. The results of the literature study reveals that nurses’ experience an ambivalence in the participation of palliative sedation. Nurses' experience ethical dilemmas when the desire to do what seems best for the patient, is inadequate to depriving patient autonomy and fear of hastening death. Guidelines nor the knowledge of palliative sedation are seen enough to provide nurses’ with comfort in their work with palliative sedation. An establishment of regulations and national guidelines are therefor of value to promote good care on equal terms.

Bakgrund: Undernäring och dehydrering är ett allvarligt men vanligt problem inom sjukvården som har konsekvenser för både patient och samhälle. Adekvat nutritionsvård är viktigt för att främja hälsa och förebygga ohälsa hos patienten. Syfte: Syftet med studien var att undersöka vårdpersonalens erfarenheter och upplevelser av dokumenteringen av kost- och vätskeintag. Metod: En induktiv studie med deskriptiv design och kvalitativ ansats användes. Respondenter, sex sjuksköterskor och sex undersköterskor, anmälde sig frivilligt. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet består av fyra huvudkategorier: Syn på situationen, Inställning och följsamhet, Kunskap och Arbetsmiljö. I intervjuerna framkom det att uppfattningarna om kost och vätskeregistreringarna varierade mellan avdelningarna och mellan personal på samma avdelning. Majoriteten tyckte dock att det fungerade dåligt eller att registreringen höll på att förbättras. Respondenterna uppfattade att anledningarna till bristerna var alla inblandade parters inställning och följsamhet, kunskap om nutrition och rutinerna samt arbetsmiljön. För att påverka ifyllnadsgraden positivt tycktes det behövas bra kommunikation och samarbete bland de som är involverade i vården inklusive patienten själv. Ökad arbetsbelastning som ledde till tidsbrist och stress försvårade arbetet med kost- och vätskeregistreringar. Slutsats: Resultatet av studien visar att upplevelsen av kost- och vätskeregistreringar varierar mellan individerna och avdelningarna. Den generella uppfattningen är att registreringarna brister men genom förändringar har kost- och vätskeregistreringarna förbättrats och det finns ett fortsatt behov av förbättring. / Background: Malnutrition and dehydration are serious but common concerns within healthcare that have consequences both for the patient and the society. Adequate nutrition is important to promote health and prevent illness within patients. Aim: The aim of the study was to study nurses and assistant nurse’s experiences of the documentation of food and fluid intake. Method: An inductive study of descriptive design with a qualitative approach was performed. Semistructured interviews with six nurses and six assistant nurses were completed. Qualitative content analysis was used to analyze the date. Results: The result consist of four categories: The outlook on the situation, Attitude and adherence, Knowledge and Working environment. In the interviews it appeared that the look on diet records varied between departments and staff in the same department. The majority thought that the diet and fluid records were functioning poorly or being improved. The respondents perceived that the reasons for the flaws were the attitude and compliance of all involved people, knowledge of nutrition and routines and the working environment. To affect the documentation positively, a good communication and cooperation amongst the involved in the care, including the patient, where needed. Increased workload that lead to time constraints and stress complicated the work with diet and fluid records. Conclusion: The result of the study showed that the experience of diet records varies between individuals and different departments. The general perception was that the diet records were flawed but could be improved through different changes.