Bakgrund: Forskning har visat goda effekter vid fysisk aktivitet hos patienter med psykossjukdom. Trots detta är fysisk aktivitet ett ämne och en komponent i behandling som inte prioriteras tillräckligt. Patienter med psykossjukdom lever ofta ett stillasittande liv där isolering är en del av symtombilden. Samtidigt bidrar patienters läkemedelsbehandling med biverkningar som på lång sikt påverkar den fysiska hälsan. Fysisk aktivitet beskrivs kunna bidra till förbättrad fysisk och psykisk hälsa samt bidra till återhämtning. Något som i ett längre förlopp kan påverka en annars dyster prognos med förkortad livslängd relaterad till fysiska hälsoaspekter. Ett sätt att påverka detta är att kontinuerligt arbeta hälsofrämjande med gruppen, vilket är ett ansvarsområde som faller på sjuksköterskan. Syfte: Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av fysisk aktivitet vid omvårdnad av patienter med psykossjukdom. Metod: Studien genomfördes i form av en kvalitativ intervjustudie där analysen skedde med hjälp av induktiv innehållsanalys. Tretton sjuksköterskor verksamma inom psykos öppenvård intervjuades. Resultat: Resultatet presenterades i ett tema, tre kategorier samt åtta underkategorier. Resultatet visade att ett arbete med fysisk aktivitet för gruppen innebär en viktig roll som lyssnare. Samtidigt behöver sjuksköterskor vara lyhörda i mötet. Ett arbete med fysisk aktivitet är tidskrävande då symtombild och övriga omvårdnadsbehov också behöver uppmärksammas. Det är ett arbete som kan bidra till positiva förändringar för patienter vilket i sig kan leda till ett skapande av nya möjligheter i patienters liv. Slutsats: Fysisk aktivitet är en kompletterande behandling som bör få mer prioritet och ges resurser för att utvecklas i omvårdnadsarbetet för patienter med psykossjukdom. / Background: Previous research has shown the positive effects that physical activity has in patients with psychosis, highlighting how antipsychotics induce weight gain and increase the risk of patients developing metabolic syndrome. Despite studies clearly demonstrating the importance of physical activity and the positive effect it has on this patient group, physical activity is still low on the agenda in the healthcare treatment and management of psychosis. Patients with psychosis often live a sedentary life, where isolation is a part of the symptomatology. At the same time, prescribed medical treatments often result in side effects that have detrimental effects on the long-term physical health of patients. Recent research demonstrates that physical activity contributes to patients’ physical health as well as their mental health, significantly contributing to their recovery. One way to improve the prognosis of patients with psychosis, often related to poor physical health, is to work with patients to promote all aspects of good health, including physical activity – a role that often fall upon nurses. Aim: The aim of the study was to illustrate nurses' experiences of physical activity in the nursing of patients with psychosis. Method: This is a qualitative study performed using inductive content analysis and is based on the interviews of 13 nurses working in Swedish outpatient care. Results: The result is presented as an overall theme, consisting of three main categories and eight subcategories. The result shows that the promotion of physical activity for nurses involves active and attentive listening, and demonstrates the time-consuming aspect of this work, especially as symptomatology and other needs still needs to be addressed. It is a work that can contribute to both positive change and new opportunities for patients. Conclusion: Physical activity is a complementary treatment that should be given increased priority and resources to further contribute to the improved healthcare for patients with psychosis.

Bakgrund: Hot och våld kan yttra sig både verbalt och fysiskt samt leda till fysiska och/eller psykiska skador på individen. Olika typer av hot och våld kan vara sexuella trakasserier eller andra sätt att hota en person på. Sjuksköterskan har ett stort ansvar gällande omvårdnaden, detta i kombination med dålig struktur och underbemanning på akutmottagningar kan sätta sjuksköterskan i en utsatt position. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av hot och våld inom somatisk akutsjukvård. Metod: En deskriptiv litteraturstudie gjordes med 12 vetenskapliga artiklar, vilka söktes fram i databasen Medline via sökmotorn PubMed. Huvudresultat: Resultatet visade att hot och våld var vanligt förekommande. Sjuksköterskor hade erfarenheter av att bli utsatt för både verbalt och fysiskt hot och våld. Resultatet visade även att anhöriga oftast var förövaren i dessa situationer och att triagearbetet kunde vara en bidragande faktor. Utsatthet för hot och våld kunde ge en känsla av rädsla och ångest, inte bara på arbetet utan även i privatlivet. Relevanta åtgärder skulle kunna vara att höja närvaron av säkerhetspersonal, installera överfallslarm och ha ett bra teamarbete. Slutsats: Litteraturstudien visade på att det fanns erfarenheter av verbalt samt fysiskt hot och våld. Studien visade att detta känslomässigt påverkar den utsatta individen. De åtgärder som många tyckte behövdes var att öka tillgången till säkerhetspersonal samt att bära överfallslarm. Den här studien kan öka medvetenheten på området, vilket i sin tur kan leda till förbättrade arbetsrutiner för att öka tryggheten för sjuksköterskor inom akutsjukvård. Med trygga sjuksköterskor kan det bidra till en bättre omvårdnad av patienterna. / Background: Violence could be both verbal and physical and can lead to physical and psychological damages for the victim. Different types of violence can be sexual harassment other ways to threat a person. The nurse has a big responsibility regarding the care of patients. Together with a bad structure and lack of personnel in the emergency care, could it put nurses in an exposed situation. Aim: The aim of this study is to describe nurses’ experiences of threat and violence in the somatic emergency care. Method: A descriptive literature review was conducted with 12 scientific articles that was found by using the database Medline via the search engine PubMed. Findings: This study found that threats and violence are an existing problem. The findings showed that nurses had experience of both verbal and physical threats and violence.The results also showed that relatives were usually the perpetrator and triage could escalate a situation. Exposure of threats and violence could give an emotional impact, both at work and in private life. Relevant actions could be to increase the presence of security personnel and assault alerts as well as to have good teamwork. Conclusion: The literature review found that nurses have experiences of verbal and physical threats and violence, this left an emotional impact on the exposed individual. The measurements nurses’ see as the most important in order to reduce the threats are to raise the presence of security personnel and to wear assault alerts.This study increases the awareness of threats and violence within emergency care. Increased awareness can lead to improved working conditions and procedures which increases the safety of the nurses. Nurses who are secure at the workplace will give better care to the patience in emergency care.

No description available.

SAMMANFATTNING Många av de som avlider i Sverige idag, avlider på sjukhus, eller tillbringar dagar på sjukhus sitt sista år i livet. På en medicinavdelning vårdas personer med många olika diagnoser och multisjuka äldre. Sjuksköterskor som arbetar på medicinavdelning möter därför många personer som är i behov av palliativ vård. Vården på en medicinavdelning är oftast kurativt och akut inriktad, och den palliativa vården kan därför lätt hamna i skymundan. Värdegrunden i den palliativa vården innefattar närhet, helhet, kunskap och empati. Allmän palliativ vård ska kunna ges till alla patienter som är i behov av det. För att skapa en god palliativ vård krävs att vårdpersonal arbetar förebyggande och åtgärdar symtom i ett tidigt skede. När god omvårdnad, empati, trygghet och medicinska kunskaper finns att tillgå kan den palliativa vården bli en naturlig fortsättning på den vård personen fått innan. På medicinavdelning får sjuksköterskan ta ett stort ansvar gällande den palliativa vården, då de är närmast patienten och träffar dem ofta. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda personer i behov av palliativ vård på medicinska vårdavdelningar. Metoden för studien var en kvalitativ intervjustudie och sju stycken sjuksköterskor på medicinavdelning intervjuades. För analysen av den insamlade datan användes en kvalitativ innehållsanalys. I resultatet framkom tre kategorier; Det komplexa i att vara professionell i vården av personer i behov av palliativ vård, Förutsättningar för att kunna ge en god palliativ vård och Hinder för att kunna ge en god palliativ vård. I studien framkommer att det finns en vilja att vara nära personen men även ett behov av att hålla distans för att själv behålla hälsan och balans. Sjuksköterskan upplever att hon har ett stort ansvar gällande den palliativa vården på avdelning. Bekräftelse från patient och närstående upplevs som viktigt för att veta att arbetet är utfört på ett bra sätt. Sjuksköterskorna beskrev tiden som viktig för att kunna ge en god palliativ vård. När personen i behov av palliativ vård fick kontinuitet, en plan och helhetssyn gav det sjuksköterskorna en känsla av att ha kunnat ge en god palliativ vård. Det är även viktigt att ha kunskap och erfarenhet inom palliativ vård för att ge sjuksköterskan, patient och närstående trygghet. Stöd från kollegor och specialiserat team var också en förutsättning. Organisationen gällande exempelvis resursbrist, och en miljö som inte var anpassad efter behoven, var något som många av sjuksköterskorna upplevde som ett hinder. Kunskapsbrist och erfarenhet saknades ibland och upplevdes som ett hinder i att ge en god vård. Detta kunde även leda till en upplevelse av att fel beslut togs gällande patientens fortsatta behandling. Studien visade att det finns förutsättningar för en god palliativ vård på medicinavdelningarna men att den behöver utvecklas. Detta för att personen i behov av palliativ vård ska få bästa möjliga vård. Det finns en önskan och vilja hos sjuksköterskor att göra annorlunda gällande till exempel omfördelning av resurser och vara mer närvarande i vården. Behov av utbildning och handledning både hos sjuksköterskor och hos läkare framkommer i studien. Organisatoriskt behövs mer resurser, tid och anpassad miljö för att kunna ge en helhetsvård till personen i behov av palliativ vård och dess närstående. / ABSTRACT Many of those who dies in Sweden today, dies in hospital or spend days in hospital their last year of life. In a medical ward people with many different diagnoses and multi-ill elderly is being cared for. Nurses' who works in a medical ward meets many people who are in need of palliative care. The care in a medical ward is usually curative and emergency-oriented and palliative care may be left aside. The values in palliative care includes; closeness, holism, knowledge and empathy. General palliative care should be given to all patients who are in need of it. To create a good palliative care requires that health professionals work to prevent and resolve symptoms in the early stages. With good care, empathy, security and medical knowledge available, the palliative care can be a natural continuation of the care the person had before. In medicine wards the nurses take a big responsibility regarding palliative care, since they are closest to the patient and meet them often. The aim of the study was to describe nurses' experiences of caring for people in need of palliative care in medical wards. The methodology for this study was a qualitative interview in which seven nurses in medical wards were interviewed. A qualitative content analysis was used for the analysis of the collected data. The results revealed three main categories; The complexity of being a professional in the care of people in need of palliative care, Conditions order to provide good palliative care and Obstacles in order to provide good palliative care. There is a desire to be close to the person, but also a need to keep the distance to maintain your health and balance. The nurse feels that she has a great responsibility regarding palliative care in the wards. Confirmation from the patient and family are perceived as important to know that the work is carried out in a good way. To provide a good palliative care, time was described as important. When the person in need of palliative care got continuity, a plan and a holistic approach the nurses got a sense of having been able to give a good palliative care. It also revealed how important it is to have knowledge and experience in palliative care to give the nurse, patient and family security. Support from colleagues and specialized team was also a prerequisite. Many of the nurses experienced the organization with lack of resources and environmental problems as an obstacle. Lack of knowledge and experience was perceived as an obstacle in providing good care. This could also lead to an experience of wrong decisions were taken regarding the patients continued treatment. The study showed that there are conditions for good palliative care medicine departments but it needs to be developed. This is to make the person in need of palliative care receive the best possible care. There is a desire and willingness of nurses to do differently and be more present in care. Need for training and supervision of both the nurses and the doctor emerges in the result. Organizationally are more resources, time and adapted environment needed, in order to provide a holistic care to the person in need of palliative care and their family members.

Bakgrund: Brytpunktssamtal är svåra samtal för alla deltagande. Bemötandet och hur beskedet ges kan bli avgörande för patient och närståendes upplevelse av livets slut. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av brytpunktssamtal i kommunal hemsjukvård. Metod: Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Sju intervjuer genomfördes med sjuksköterskor. Resultat: Ur analysen av datamaterialet framträdde fyra teman såsom; sträcker sig över tid och rum, teamet samlat runt patienten, eftersträvar att vara överens, höga krav på sjuksköterskan med 13 underteman. Konklusion: Ökad kunskap kring brytpunktssamtal, dess innehåll samt hur det dokumenteras behövs. Brytpunktssamtalet bör dessutom eventuellt omvärderas från att vara starkt kopplat till läkarnärvaro till att användas i hemsjukvården även när sjuksköterskorna utför liknande samtal själva. Kraven på sjuksköterskan ställer ytterligare anspråk på sjuksköterskeutbildningar att undervisa palliativ vård. Inom hemsjukvården bör arbetsledning erbjuda handledning, stöd och vidareutbildningar inom ämnet. / Background: End-of-life discussion is a difficult conversation for everyone involved. How information is given and patient and relatives are treated can determine their experiences of the end-of-life. Aim: The aim was to describe nurses’ experiences of end-of-life discussions in municipal home care. Method: The data were analyzed using qualitative content analysis technique with inductive approach. Seven interviews with registered nurses were performed. Results: Four themes emerged from the analysis; expanding over time and space, the team surrounding the patient, striving for everyone to get along and high demands on the nurse, with 13 subthemes. Conclusion: Further knowledge about end-of-life discussion, what it withholds and how it is to be documented, is needed. The definition of the concept might need to be reevaluated from being highly associated with doctor presence to also be used in municipal home care when nurses have similar conversations without the doctor. The high expectations and demands on nurses within this context requires for education programs to teach palliative care. The management of the municipal home care should offer guidance, support, and further training to their nurses.

Bakgrund: Sedering av respiratorbehandlade patienter är ofta en nödvändighet för komfort och för att kunna utföra optimal behandling. Trenderna inom sedering har på senaste tid gått från djup till lätt sedering. Tidigare forskning indikerar att detta är fysiologiskt gynnsamt för patienterna och att det upplevs som positivt av både patienter och anhöriga. Dock är det föga utforskat hur detta nya arbetssätt upplevs av sjuksökterskorna och hur det påverkar deras arbetssituation. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda lätt sederade patienter i respirator. Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ design och datainsamlingen skedde genom fem intervjuer med semistrukturerade frågor. Intervjutexten analyserades via induktiv innehållsanalys, vilket resulterade i formulering av tre huvudkategorier och åtta subkategorier. Resultat: Sjuksköterskornas upplevelser av att vårda lätt sederade patienter i respirator beskrivs genom tre huvudkategorier: En upplevelse av samspel, en upplevelse av att inte räcka till och en upplevelse av teamarbetets betydelse. Slutsats: Lätt sedering bidrar till en möjlighet att etablera en relation till patienten genom ett samspel av kommunikation, delaktighet och information. Men att vårda lätt sederade patienter upplevdes som utmanande och krävande av sjuksköterskorna, vilket ledde till känslor av otillräcklighet och stress. Det krävs kunskap, erfarenhet och ett multiprofessionellt teamarbete för att lyckas ta tillvara på de positiva effekterna av sänkt sederingsdjup. Därför är det viktigt att utbilda intensivvårdspersonal om fördelarna med lätt sedering och om hur de bör kommunicera med patienterna. / Background: Sedation of mechanically ventilated patients is often necessary for comfort and for implementing the best possible treatment. The trends in sedation have gone from deep to light sedation. Previous research indicates that this is beneficial physiologically for patients and is perceived as positive by both patients and relatives. However, there is little research on how this new approach is experienced by nurses and how it affects their work situation. Purpose: To describe nurses' experiences of caring for lightly sedated patients during mechanical ventilation. Method: The study was conducted with a qualitative design and data was collected through five interviews with semi-structured questions. The data was analysed with inductive content analysis, resulting in the fomulation of three main categories and eight sub-categories. Result: The nurses' experiences of caring for lightly sedated patients during mechanical ventilation was described in three main categories: An experience of interplay, an experience of being insufficient and an experience of the importance of team work. Conclusion: Light sedation contributes to an opportunity to establish a relationship with the patient through an interplay of communication, participation and information. But caring for lightly sedated patients was experienced as challenging and difficult for nurses, leading to feelings of inadequacy and stress. It takes knowledge, experience and a multidisciplinary teamwork to successfully take advanage of the positive effects of reduced sedation depth. Therefore it is important to educate critical care staff about the benefits of light sedation and about how they should communicate with the patients

No description available.

Bakgrund: Självskadebeteende är ett folkhälsoproblem som är svårupptäckt. Personer med självskadebeteende väcker ofta starka känslor hos vårdpersonalen. Sjuksköterskor som vårdardessa personer konfronteras ofta med sina känslomässiga reaktioner som kan om det inte uppmärksammas påverka patientens välbefinnande. För att öka välbefinnandet och lindralidandet hos patienter med självskadebeteende är det därför värdefullt att sjuksköterskan förhåller sig professionellt. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskorsupplevelser, erfarenheter och förhållningssätt i mötet med självskadande patienter. Metod: Detta är en litteraturstudie som är baserad på fyra kvantitativa studier, fem kvalitativa studier och en mixad studie som är publicerade mellan 2000-2014. Resultat: Resultatet presenteradesutifrån fem teman. Dessa teman var: attityder och uppfattningar, känslor, betydelsen avvårdande relation, behov av utbildning och riktlinjer samt betydelsen av stöd från kollegoroch ledning. Slutsats: Studien visade att sjuksköterskor som vårdar patienter med självskadebeteende upplever svårigheter och osäkerhet i att hantera denna patientgrupp vilket ofta ledde till frustration och undvikande av patienterna. Det framgick tydligt att det finns behov av utbildning i självskadebeteende, handledning och stöd för att sjuksköterskor skakunna ge en adekvat vård. Klinisk betydelse: Beskrivningen av sjuksköterskors upplevelserav mötet med patienter med självskadebeteende kan bidra till en ökad kunskap ochmedvetenhet kring faktorer som påverkar vårdandet för att sjuksköterskor framöver ska kunnage bättre och professionell vård till denna patient grupp. / Background: Self-injurious behavior is a public health issue that is difficult to detect. People who self-harm often evoke strong feelings among the nursing staff. Nurses who care for these individuals are often confronted with emotional reactions that will affect the patient's wellbeing if not addressed. In order to improve the wellbeing and alleviate the suffering of patients who self-harm it is therefore important that nurses meet these patients professionally. Aim: The purpose of this study was to describe nurses' experiences and attitudes towards selfharmingpatients. Method: This is a literature study based on four quantitative studies, five qualitative and one mixed study published between 2000 -2014. Results: The results were presented in five themes: attitudes and perceptions, emotions, the importance of the caringrelationship, the need for training and guidelines and the importance of support from colleagues and management. Conclusion: The result showed that nurses who care for patients with self-injurious behavior are experiencing difficulties and uncertainties inmanaging this patient group, which often led to frustration and avoidance of these patients. It was clear that there is a need for training in self-injury, need in supervision and support fornurses to be able to provide adequate care. Clinical significance: Description of the nurses'experience of working with self-harming patients may contribute to increased knowledge andawareness of factors affecting caring. This will help nurses to provide better and professionalcare to this patient group.

Sammanfattning Bakgrund: Inom akutsjukvård behandlas och vårdas kritiskt sjuka eller skadade patienter till följd av trauma eller sjukdom. Sannolikt kommer de i sällskap av närstående som kan vara oroliga och rädda. Om patienten dessutom plötsligt avlider kan situation bli traumatisk för närstående och resultera i bestående men. Omhändertagande av närstående i dessa situationer är därför av stor vikt och ligger inom sjuksköterskans kompetensområde. Genom att belysa sjuksköterskans erfarenheter av dessa möten syftar vi till att få en djupare förståelse och öka kunskapen inom omhändertagandet av närstående i samband med plötsliga dödsfall. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att möta närstående i samband med dödsfall inom akutsjukvård, med särskilt fokus på plötslig död.  Metod: Elva vetenskapliga artiklar har analyserats i enlighet med Fribergs (2017) metod och sammanställts i en litteraturöversikt. De använda databaserna var CINAHL Complete, Medline with Full Text samt PubMed. Både kvalitativa och kvantitativa artiklar inkluderades i resultatet.  Resultat: Denna litteraturöversikt resulterade i fyra huvudteman: sjuksköterskans upplevelser och uppfattning av dödsfall. Arbetsrelaterade faktorer med underteman utbildning, erfarenhet och miljöns påverkan. Närvaro av närstående med underteman vid återupplivningsförsök och hos döende patienter Sjuksköterskans roll i mötet med närstående med underteman sjuksköterskans kommunikativa roll och sjuksköterskans praktiska roll. Diskussion: I metoddiskussionen diskuterades styrkor och svagheter med litteraturöversikten. Styrkorna låg i författarnas gemensamma arbete att hitta relevanta vetenskapliga artiklar samt att vidare minska risken för språkliga feltolkningar då artiklarna var skrivna på engelska. I resultatdiskussionen diskuterade författarna den emotionella påverkan sjuksköterskor kan uppleva samt sjuksköterskans roll i samband med plötsliga   dödsfall. Vidare diskuterades hur närstående kunde påverkas av bristen på avskildhet inom akutsjukvården och hur det kunde relateras till Roys adaptionsmodell. Resultatet diskuterades även mot bakgrunden samt annan forskning.   Nyckelord: Sjuksköterskans erfarenheter, närstående, akutsjukvård, plötslig död. / Abstract  Background: In emergency medical care critically sick or injured patients are being cared and treated for following trauma or disease. They are likely accompanied by their family members who can be frightened and scared. If the patient also suddenly dies the situation can be traumatic for the family members and result in lasting marks. The care of family members in these situations is there for important and this lies within the nurses’ area of   competence. By illustrating nurses’ experiences of these encounters we aim to receive a deeper understanding and knowledge in caring for family members in conjunction with sudden death.      Aim: The aim was to illustrate nurses’ experiences of encountering with family members in conjunction with death in emergency medical care, with a particular focus on sudden death. Method: Eleven scientific articles were analyzed in accordance with Fribergs (2017) method and complied in a literature review. The databases CINAHL Complete, Medline with Full Text and PubMed were used. Both quantitative and qualitative articles were included in the   result.   Results: This literature review resulted in four main themes: Nurses experiences and perception of death. Work related factors with subthemes education, experience and environmental impact. Presence of family members with subthemes during resuscitation attempts and with dying patients. Nurses role while encountering with family members with subthemes nurses communicative role and nurses practical role. Discussion: In the method discussion the authors discussed strengths and weaknesses with the literature review. The strengths were a joint effort to find relevant scientific articles and to further reduce the likelihood of linguistic misinterpretations when the articles were written in English. In the outcome discussion, the authors discussed the emotional impact nurses may experience as well as the nurse's role in the event of sudden deaths. Furthermore, it was discussed how family members could be affected by the lack of privacy in emergency medical care and how it could be related to Roys adaptation model. The result was also discussed against the background and other research. Keywords: Nurses experiences, family members, emergency medical care, sudden death.

Background: Each year about 480 children in Sweden receive palliative care and a child’s death has a great impact on everyone involved with the child. Nurses have a responsibility to ensure that the child remains comfortable and experiences dignity until end of life. Caring for children in a palliative stage has shown to be overwhelming for nurses and there is of great importance to determine the nurses own experiences. Aim: The aim of this study was to describe nurses’ experiences of caring for children in a palliative stage. Method: The method used was a literature study with the aim to contribute to evidence based care with an analysis based on qualitative research. Twelve scientific articles were analyzed and three themes and nine subthemes emerged. Results: Relationships were created between the nurses, the children and their families. These relationships made it difficult for the nurses to maintain professional boundaries, which resulted in an emotional impact both during the care and after the child’s death. There were occasions when differences of opinion arose between the nurses and the guardians about the best interests of the child and during these circumstances the nurses needed to advocate for the child. Lack of resources and difficulties in symptom management was also challenging for the nurses during the end-of-life care. Support and additional knowledge was significant to enable further work within the area. Conclusions: Caring for children in a palliative stage is emotionally demanding which makes it difficult for nurses to remain professional. Since nurses have a responsibility to advocate for the children, differences in opinions will occur. Guardians need to be fully informed to make decisions based on the best interests of the child. There is also a need of resources, knowledge and support.