The essay examines how parts of the Swedish bourgeois public viewed the French Renaissance writer Michel de Montaigne and his essays that appeared in a Swedish translation in 1923. The essay covers the period 1850–1925, a period marked by rapid technological and economic development as well as an ideological battle between conservative idealist-religious and radical materialist-liberal currents of thoughts. In the essay Jürgen Habermas´ concept of the "bourgeois public" and Franklin L. Baumer's concept of "the new enlightenment" are used in the theoretical platform. The source material consists of articles in the press, private notes of cultural dignitaries and various literary works. The essay shows that Montaigne and his essays influenced two different Enlightenments, first as a precursor to original Enlightenment thinkers such as Voltaire, and later as a source of inspiration for later currents of ideas within the Swedish New Enlightenment during the 19th century. Montaigne was introduced by the radicals of the new enlightenment in a Sweden that started the journey towards modernity, while it was a conservatively oriented intellectual elite that in a significantly modernized Sweden who adopted him in connection with the translations. This implied that the view of Montaigne changed from a progressive Renaissance force to a view of him as a thoughtful Stoic thinker but still with a strong emphasis on his humanism.

Youth crime is a subject widely discussed in media as well as in the academic field of criminology. One of the topics within the research field of youth crime discusses how to effectively help young people leave a criminal lifestyle behind. It is within this topic that the focus of this essay lies. This qualitative study examines a community based program in the Swedish city of Malmö called Nya Vägvalet (The New Choice of Path, own translation), which works with juvenile delinquents and the issues that surround the youths lifestyle. The aim of the essay is to explore the foundations and methodology of the program, how the methods of the program are put into practice and how these methods compare to what current research findings claim to be effective factors in successful interventions. The empirical data is based on interviews with the two counselors who work with the youth and two young men who have undergone the program. The empirical data also consists of current and historical research findings and literature on the subject. The general conclusion is that the methodology used is in tune with what current research appears to define as successful intervention factors. There are, however, some aspects of the methods used that may not correspond with research findings. These aspects primarily have to do with the implementation of manual-based programs that are used. In summary the work that is carried out at “Nya vägvalet” is, with few exceptions, greatly supported by both theoretical and practical findings in the literature reviewed as well as, and maybe most importantly, by the two young men who were interviewed.

Föreliggande uppsats är en forskningsöversikt där litteratur från områdena för utvärdering, lärandeforskning och kommunikation ligger till grund för att problematisera återkoppling av utvärderingsresultat. Den i särklass vanligaste formen för återkoppling av utvärderingsresultat är genom en skriven rapport, många gånger kompletterat med en muntlig presentation. Ett av syftena med denna uppsats är därför att vända bort blicken från denna instrumentella syn på hur ett användande kommer till stånd och i stället lyfta fram innovativa återkopplingsformer. Uppsatsen har ett sociokulturellt perspektiv på lärande, vilket innebär att lärande och kunskap uppstår i relationer. Centralt för det sociokulturella perspektivet är att ta till vara på det informella lärandet som sker inom organisationen. I uppsatsen diskuteras därför hur nya medier, bland annat genom diskussionsforum på nätet, kan skapa interaktion och dialog mellan kollegor för att ta tillvara på den kunskap som genereras i dessa praktikgemenskaper. Utifrån den litteratur som ligger till grund för forskningsöversikten görs det gällande att nya medier kan bidra till att skapa ett lärande hos mottagarna, som i sin tur leder till ett användande av utvärderingars rekommendationer.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur ett antal bibliotekarier ser på sitt läsfrämjande arbete i förhållande till nya medier. Dessa medier utgörs av tv spel, rollspel, science fiction och andra populär kulturella uttryck samt tillgång till digital media via internet. Studien har visat på hur nya medier är beroende av ett personligt intresse hos den enskilde bibliotekarien för att komma till sin rätt. Vidare har även en konkurrenssituation börjat framträda mellan nya medier och digital teknik i förhållande till läsning och den tryckta boken. Dessutom har även nya medier bidragit till att förändra innebörden av litteracitet. Nya mediers framväxt vittnar också om ett ökat behov av källkritik och undervisning inom biblioteken. Samtidigt har nya medier etablerat olika populärkulturella uttryck och dessa bör lyftas fram inom biblioteken. Yrkesverksamma bibliotekarier behöver vidare uppdatera och utveckla en kompetens kring populärkultur i arbetet med målgruppen barn och ungdomar.

Syftet med denna uppsats är att undersöka ett biblioteks hantering och placering av nya medier i biblioteksmiljön, hur biblioteksanvändare uppfattar detta och hur det i sin tur påverkar deras lån och val. Detta ska göras genom en fallstudie på Umeå stadsbibliotek med fokus på deras placering av manga. Uppsatsen genomfördes med hjälp av observationer på biblioteket, en webenkät och intervjuer med biblioteksanvändare, samt intervjuer med ansvariga bibliotekarier. Med frågeställningarna Hur finner biblioteket information om ny manga och vad påverkar inköpen? Hur ser placeringen av manga ut på biblioteket? Hur uppfattar biblioteksanvändarna placeringen och hur påverkar detta deras val och lån av manga? Slutsatserna i denna uppsats var kommunikation mellan bibliotekarie och biblioteksanvändare för att skapa en så bra och intressant miljö som möjligt. Om miljön inte är intressant tappar användaren intresset för mediet och lånstatestiken sjunker. I detta fall påverkade flytten till väven vilket resulterade till att mangan placerades i fasadhyllor under fönstren tillsammans med en icke genrer indelad samling. Detta, tillsammans med att biblioteksanvändarens egna vanor påverkar och skapar attityden till att bibliotekarierna inte känns insatta. Även om så är fallet.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur användningen av surfplatta ser ut i årskurs 4-6. Anledningen till att vi valde att inrikta oss mot den här åldersgruppen är för att vi tyckte forskningen var bristfällig. Vi vill ta reda på pedagogers syn på sin användning av surfplatta och vilka för- och nackdelar de upplever med surfplatta som pedagogiskt verktyg.Våra frågeställningar är: - Hur ser pedagoger i årskurs 4-6 på sin användning av surfplatta i undervisningen?- Vad upplever pedagoger som positivt eller negativt med användningen av surfplatta?För att ta reda på våra frågeställningar har vi genomfört kvalitativa intervjuer med verksamma pedagoger inom årskurs 4-6, tre specialpedagoger och fyra lärare. Resultatet visar att många pedagoger är positiva till att börja använda surfplatta i undervisningen, men eftersom många utav de endast har en surfplatta i klassrummet är det svårt att bedriva ett bra pedagogiskt arbetssätt kring den. En del har vågat sig på att testa nya undervisningssätt som t.ex. ”flipped-classroom”. Många pedagoger anser att de når ut till fler elever då man kan använda mer sinnen och varierande estetiska uttrycksformer med surfplatta. Vårt resultat analyserar vi utifrån det sociokulturella perspektivet då surfplattan verkar som en artefakt i skolan. Med vårt resultat kan vi visa på en positiv framtidstro där surfplatta kan komma att bli ett centralt pedagogiskt verktyg.

Likheter och skillnader mellan det svenska och det nyzeeländska skolsystemet på förskole - och grundskolenivå. De två skolsystemen jämförs med hjälp av information hämtad i intervjuer, enkäter, skoldokument, artiklar, etc. / Similarities and differences between the Swedish and the New Zealand school systems on a primary and secondary level. The above school systems are compared and highlighted with the aid of educational documents, interviews and questionnaires, articles and websites, etc.

Denna enkätstudie med både kvantitativa och kvalitativa inslag syftar till att få ökad kunskap om hur en tilldelad mentor under introduktionsperioden kan påverka den nya lärarens professionella utveckling. Enligt Skollagen (SFS 2010:800), 2 kapitlet §22, ska en nybliven lärare som examinerats tidigast 2014 ha haft rätt till en introduktionsperiod med tilldelad mentor under sitt första läsår i yrket. Mentorskapet är av betydelse för den nya lärarens professionella utveckling och där ingår aspekter som exempelvis dokumentation, anpassningar och föräldrakontakt. Den valda metoden för studien var enkäter med både slutna och öppna frågor. Resultatet analyserades utifrån ett sociokulturellt perspektiv med begreppen scaffolding i den proximala utvecklingszonen, mästare och lärling, väglett deltagande och identitet. Analyserna i studien består av en kvantitativ deskriptiv analys, en kvantitativ bivariat analys samt en kvalitativ tematisk analys. Sammanlagt svarade 122 respondenter, varav 66 hade en tilldelad mentor under sin introduktionsperiod. I enkätsvaren framkom att 46% av respondenterna inte fått en tilldelad mentor. Respondenterna blev tillfrågade om i vilken utsträckning de hade behov av stöd samt fick stöd av en mentor inom olika aspekter som rör läraryrket. De tillfrågades även hur de fått detta stöd för att främja deras professionella utveckling. I resultatet framgår att stödet getts i mycket olika utsträckning och sambanden mellan behoven och stödet de fick är relativt låga, därmed fick lärarna mindre stöd än de behövde. Ändock kan man i de öppna svaren uttyda att de som fått stöd utefter deras behov har fått det främst genom samtal och att ha blivit visade olika tillvägagångssätt. Slutligen kan uttolkas att de som fått ett adekvat stöd av en tilldelad mentor har fått det på ett sätt som gynnat deras professionella utveckling.

The thesis aims to present and evaluate Liselotte Frisk’s usage of the father of charismatic research, Max Weber’s, theories regarding charismatic leadership. It does this by examining, using textual analysis, chapters from two works meant to examine and categorize new religious movements. The two works are “Nya religiösa rörelser” and “De nya religiösa rörelserna-vart tog de vägen?”. Three specific New Religious Movements have been selected: the Osho-movement, the church of Scientology as well as Hare-Krishna. The study details Frisk’s usage of Weber’s theories based on an analytical model that in itself is based upon Weber’s own definition of what constitutes charismatic leadership. The study finds that while Frisk uses aspects of Weber’s theories, there are certain aspects that do not align. Rather than seeing this as a fault of Frisk in her application of Weber, it should, however, be seen as a sign of the fact that Weber’s theories are somewhat vague and difficult to adapt and use. There is a reason for why he has been challenged and questioned on his views and terminology concerning charismatic leadership when it comes to New Religious Movements. That being said, there are aspects of it that in the present author’s opinion are still worth to investigate and use when it comes to leadership in religious organizations.

Assessment of the level of the pupils´ knowledge and understanding are important parts of teaching. There are diverse ways to do this and many different tools to use. The purpose of this study is to explore, through qualitative interviews, how five teachers work with assessment. The focus lies on both how they work with assessment in general and how they use the assessment tools called »LUS» and »Nya språket lyfter!». The pupils´ participation in their own education is an important part of the Swedish curriculum, which is why the study also focuses on how the informants work to enable the pupils´ participation in the assessment and in their education. The informants all think that both assessment and the pupils´ participation in the assessment are important, since teaching is easier when the pupils are aware of what they need to know and learn. Many of the informants express that time is an issue when it comes to making the assessment trustworthy. They need to have time to discuss assessment and the interpretation of the curriculum with colleagues, which is not always possible. In spite of this hurdle most of them think that they enable their pupils´ participation and that an assessment tool is an important aid that both furthers this and makes assessment easier and more trustworthy.