Examensarbete i foretagsekonomi, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet, 2FE93E, VT 2017 Författare Johan Asplund, Henrik Norrman och Therese Rodger Handledare Andreas Stephan Titel Hur investmentbolag paverkar kapitalstrukturen i sina innehav - En fallstudie av Ratos Bakgrund Bolags kapitalstruktur, fördelningen mellan bolagets tillgångar och skulder, visar hur bolaget finansierar sin verksamhet. Private Equity bolag lånar kapital för att kunna investera i nya uppköp av onoterade bolag och har ofta en begränsad planerad ägarhorisont. Kapitalstruktur har undersökts under lång tid men inte hur en majoritetsägare påverkar kapitalstrukturen i sina andelsbolag. Tidigare studier fokuserar pa exempelvis kapitalstrukturer i industriföretag eller kapitalstrukturer i småforetag. Syfte Syftet med studien ar att analysera om ett investmentbolag påverkar kapitalstrukturen i sina innehavsbolag nar de genom uppköp har gått in som en majoritetsägare i dessa bolag och vilka effekter förändringen kan leda till. Metod Studien utgår från en kvantitativ ansats där finansiella nyckeltal av Ratos innehavsbolag undersöks före och efter det att Ratos gått in som majoritetsagare i bolaget. Dessa nyckeltal jämförs sedan med branschspecifika nyckeltal genererade från SCB. Resultat I studien återfinns inget entydigt bevis på att vårt valda Private Equity bolag, Ratos, ändrar kapitalstrukturen väsentligt på något sätt efter att ha gått in som majoritetsägare i ett bolag. / A company’s choice of capital structure is a well documented field in financial research but no unambiguous results are available regarding how the company is best financed or what actually defines the optimal capital structure for a company. The purpose of this study is to examine the possible changes on a company’s capital structure once a Private Equity company has become the majority owner. In this study a deductive approach has been used and a quantitative survey has been applied. Financial ratios from yearly reports of companies before and after the Swedish Private Equity company Ratos became the majority owner have been analysed and compared with the hypothesis that a Private Equity majority owner would significantly change the capital structure of the acquired company. The selection criteria for the companies was that Ratos should own more than 50 % of the company in order to actually have an impact on how the company is financed, in addition the selected companies needed to have data available in the form of yearly reports both prior to Ratos becoming the majority owner and at least two years afterwards in order to study the eventual changes of the take over. Financial ratios such as debt to equity ratio, leverage and return on equity were then calculated and results analysed. Theories of capital structure such as the Trade off theory, Pecking order theory, Miller and Modigliani and the Agency theory have also been applied to analyse the outcome. The method of comparison used was the differencein-difference method with data from Statistics Sweden (SCB) from similar relevant companies. The results of this study do not indicate that the capital structure of the company changes significantly within the first two years after acquisition by the majority owner Ratos. Suggestions for further studies would be to analyse a wider group of Private Equity companies as majority owners and observe eventual changes in capital structure in takeovers.

Verksamhetsstyrning är centralt för alla organisationer. En populär metod är Balanced Scorecard (BSC) men hur detta bör anpassas och användas råder det delade meningar om. Sedan tidigare finns det många studier om själva implementeringsfasen och därav ämnar denna studie att undersöka bibehållandet av BSC. Erfarna ledare med lång erfarenhet kring BSC står i centrum och vad de anser är viktigt för att upprätthålla balanserad verksamhetsstyrning samt vilka motiv som ligger bakom. Vi genomförde en kvalitativ studie, där målstyrt urval med kriteriestyrd inriktning i huvudsak tillämpades. Fem personer i ledande befattning intervjuades utifrån deras erfarenheter av att jobba med BSC. Intervjuerna spelades in, transkriberades och kodades för att sedan analyseras genom en teoretisk analysmodell. Denna modell har vi själva skapat genom att sammanställa meningsskiljaktigheter och luckor samt avsaknad av åsikter inom tidigare litteratur. Modellen användes sedan för att analysera empirin. Resultaten som kommit fram genom denna studie visar att det finns områden som påverkar, främjar och hämmar balanserad verksamhetsstyrning. Dessa behöver hanteras, kombineras och anpassas efter den egna verksamheten vidare visar studien att BSC är en metod som skapar förutsättningar för att bibehålla en balanserad verksamhetsstyrning, förutsatt att metoden används på rätt sätt. / Business Management is central to all organizations, a popular approach is the Balanced Scorecard (BSC), but how this method should be adapted and used prevails over shared opinions. There have been many previous studies on the actual implementation phase and therefore this study intends to investigate the maintenance phase of BSC. At the centre of this study is experienced leaders with extensive BSC experience and their views about which motives that are critical when successfully maintaining a balanced operations management.We conducted a qualitative study, in which a goal-driven selection with criteria-driven focus was mainly applied. Five people in senior positions were interviewed about their experience working with BSC. The interviews were recorded, transcribed and coded and then analyzed by a theoretical analysis model created by ourselves. The model was compiled by disagreements, gaps and lack of opinions in BSC literature and research articles. The model was then used to analyze the empirical data.The results that emerged from this study showed that there are areas that affect, promote and inhibit balanced operations management. These areas need to be handled, combined and adapted to their own operations, furthermore the study also shows that BSC is a method that creates conditions for sustaining a balanced business management, given that the method is used correctly. The study is written in Swedish.

CSR är ett hållbarhetsbegrepp som har blivit allt vanligare i näringslivet, då det blir viktigare och viktigare för företags intressenter. Detta leder till att det byggs upp en förväntan gentemot bolags hållbarhetsrapportering. Dock finns det inga korrekta definitioner av begreppet mer än att det är starkt kopplat till hållbarhetsdimensionerna, miljömässig, social och ekonomisk hållbarhet. Tidigare forskning har ifrågasatt företags syften med att upprätta hållbarhetsredovisningar och i samhällsdebatten förs en diskussion kring huruvida företag upprättar hållbarhetsredovisningar enbart i syfte att erhålla extern legitimitet. Som utveckling av detta har förslag lagts fram om att införa standardiseringsmått, det vill säga gröna nyckeltal. Denna studie kommer att granska innehållet av hållbarhetsredovisningar med utgångspunkt i olika legitimitetsstrategier samt undersöka möjligheten att mäta hållbarhet utifrån den finansiella redovisningen. Detta kommer göras genom att jämföra granskningen av hållbarhetsredovisningen och den finansiella redovisningen. Studien har utfört en kvalitativ diskursanalys och en förädlingsvärdeanalys för två företag, vilket gör det möjligt för oss att mäta hållbarhetsdimensioner från två olika perspektiv. Diskursanalysen utförs i två steg där det första steget svarar på hur företag legitimerar sig. I det andra steget kategoriseras och tolkas textutdragen från första steget i syfte att svara på hur hållbarhetsdimensionerna är distribuerade. Studiens kvalitativa forskning har ett induktivt tillvägagångssätt som har sin grund i tidigare forskning. Med hjälp av studiens utvalda teorier har frågeställningarna kunnat besvaras och resultatet analyseras. Slutsatsen till första frågeställningen framgår det att de valda bolagen främst legitimerar sina verksamheter via hållbarhetsredovisningen genom återkommande argument i olika formuleringar vilket karaktäriserar social legitimation. Sedan legitimerar företagen i studien sig genom att använda institutionell retorik, vilket är ett karaktärsdrag för responsible legitimation. Slutligen skapar företagen legitimitet till sin verksamhet genom att titulera sig själva som mer erfarna och ledande inom miljöfrågor och socialt ansvar än sina konkurrenter, vilket kännetecknar other de-legitimation. Slutsatsen kring studiens andra frågeställning är att det delvis finns möjlighet att mäta hållbarhet utifrån den finansiella redovisningen och jämföra med hållbarhetsredovisningen. Dock mäter de olika dimensionerna olika i relation till relevans och användbarhet. Studiens slutsats är att den ekonomiska och teknologiska hållbarheten är mer relevant och användbar vid mätning än den sociala och miljömässiga hållbarheten. Den miljömässiga hållbarheten är idag svagt definierad och dessutom frivillig för företag att ta med i sin finansiella redovisning, vilket återspeglas i denna studie där endast ett av två företag tar upp posten. / CSR is a concept of sustainability that has become increasingly common in business, as it becomes more and more important for corporate stakeholders. This leads to an expectation towards companies' sustainability reporting. However, there are no correct definitions of the concept more than that it is strongly linked to the sustainability dimensions, environmental, social and economic sustainability. Previous research has questioned companies' aims of establishing sustainability reports, and in the public debate, a discussion is made about whether companies establish sustainability reports solely for the purpose of obtaining external legitimacy. As a development of this, proposals have been put forward to introduce standardization measures, i.e. green key figures. This study will examine the content of sustainability reports based on various legitimacy strategies and examine the possibility of measuring sustainability based on the financial reporting. This will be done by comparing the review of the sustainability report with the financial report. We have performed a qualitative discourse analysis and a value-added analysis for two companies, which makes it possible for us to measure sustainability dimensions from two different perspectives. The discourse analysis is carried out in two steps, where the first step responds to how companies legitimize themselves. In the second step, the text extracts from the first step are categorized and interpreted in order to answer how the sustainability dimensions are distributed. The study's qualitative research has an inductive approach that is based on previous research. With the help of the study's selected theories, the questions have been answered and the result analyzed. According to the conclusion, it is clear that the selected companies primarily legitimize their activities through the sustainability report through recurring arguments in various formulations, which characterize social legitimation. Then the companies in the study legitimize themselves by using institutional rhetoric, which is a characteristic feature of responsible legitimation. Finally, companies create legitimacy for their business by naming themselves as more experienced and leading in environmental and social responsibility than their competitors, which characterizes other de-legitimation. The conclusion about the study's second question is that it is partly possible to measure sustainability based on the financial accounting and compare it with the sustainability report. However, the different dimensions measure differently in relation to relevance and usability. The study's conclusion is that financial and technological sustainability is more relevant and useful to measure than social and environmental sustainability. The environmental sustainability is currently poorly defined and also voluntary for companies to include in their financial accounts, which is reflected in this study where only one of two companies addresses the record.

Bakgrund: Den 1 januari 2019 infördes IFRS 16, som är en ny standard för hur börsnoterade företag ska redovisa leasingavtal. Tidigare har företag som följer IFRS haft möjlighet att redovisa leasingavtal finansiellt eller operationellt. Fram tills nu har det varit vanligt att företag redovisar leasingavtal operationellt, inte minst inom industribranschen där leasing av maskiner och fastigheter är vanligt. I och med IFRS 16 ska alla leasingavtal istället redovisas som en nyttjanderätt i balansräkningen. Målet med IFRS 16 är att redovisningen av leasingavtal korrekt ska återspegla företagets faktiska finansiella ställning och ge en rättvisande bild av verksamheten. Det finns dock de som är kritiska till den nya standarden som menar att den är onödig och endast kommer medföra ytterligare jobb för företagen. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka om IFRS 16 kommer uppfylla sin funktion, och således minska informationsasymmetrin mellan företag och investerare, eller endast är ett ”onödigt ont”. Metod: Studien har genomförts med en kvantitativ ansats för att kunna generalisera effekterna inom industribranschen. För att uppfylla studiens syfte har vi med en kapitaliseringsmetod för operationell leasing undersökt hur 30 börsnoterade industriföretags finansiella rapporter och nyckeltal kan komma att påverkas av reglerna i IFRS 16. Vi har även, med hjälp av en regressionsanalys som testade sambandet mellan redovisning av operationell leasing och ett företags marknadsvärde, undersökt hur IFRS 16 kan komma att påverka investerares värdering av företag. Slutsats: De slutsatser vi kan dra är att företagens balansnyckeltal är de som kommer påverkas mest av IFRS 16, oavsett företagens storlek. Lönsamhetsnyckeltal och likviditetsnyckeltal påverkas endast signifikant för medelstora och stora börsnoterade industriföretag. Studien visar även att IFRS 16 inte kommer minska informationsasymmetrin mellan företag och investerare, då informationen kring operationell leasing redan finns tillgänglig i noterna. IFRS 16 kommer dock uppfylla sin funktion för mindre sofistikerade investerare samt minska de resurser investerare behöver lägga på att justera de finansiella rapporterna. Vi kan därmed dra slutsatsen att IFRS 16 inte är ett ”onödigt ont”. / Background: The new standard for lease accounting, IFRS 16, was introduced January 1st, 2019. Until this date, companies that comply with IFRS have had the choice to report leasing agreements as financial or operating leases. Before IFRS 16, the majority of lease agreements have been reported as operating leases, not least in the industrial sector where machines and properties are frequently used. In accordance with IFRS 16, all leasing agreements will instead be reported as a right-of-use asset in the balance sheet. The objective of IFRS 16 is that the accounting of leases should accurately reflect the company's actual financial position and give a true and fair view of the business. However, there are critics of the new standard, who consider it an “unnecessary evil”. Purpose: The purpose of this paper is to investigate whether IFRS 16 will fulfill its objectives and reduce information asymmetry between companies and investors, or if it is only an "unnecessary evil". Methods: In order to generalize the effects of IFRS 16 in the industrial sector, this paper was conducted with a quantitative approach. To fulfill the purpose of the paper, we used a capitalization method for operating leases, to examine how the financial statements and ratios of 30 listed companies may be affected by IFRS 16. A regression analysis was conducted to test the correlation between operating lease accounting and a company's market value in order to observe how IFRS 16 may affect investors' business valuation. Conclusion: In conclusion, the financial ratios most effected by IFRS 16, are the balance ratios, regardless of the size of the companies. Performance ratios and liquidity ratios are only significantly affected for medium-sized and large listed industrial companies. The study also shows that IFRS 16 will not reduce information asymmetry between companies and investors, as the information on operating leases is already disclosed in the notes. However, IFRS 16 will fulfill its function for less sophisticated investors and reduce the costs of adjusting the financial statements for investors. We can therefore conclude that IFRS 16 is not an "unnecessary evil".

<p>Bakgrund: Betydelsen av en välfungerande bankverksamhet, och därmed även den ekonomiska styrningen däri, torde blivit allt större på grund av den accelererande globalisering som idag sköljer över vårt samhälle. Det faktum att de undersökta bankerna verkar på samma area med likvärdiga produkter är även det av stort intresse beträffande homogeniteten i den ekonomiska styrningen. </p><p>Syfte: Syftet med uppsatsen är att analysera Sveriges storbankers centrala ekonomiska styrning i form av graden av decentralisering, användandet av budget samt valet av nyckeltal. Rapportförfattarna söker även analysera likheter och skillnader i dessa styrsystem då detta torde vara intressant eftersom de alla tillhandahåller liknande tjänster på en relativt mogen marknad. </p><p>Genomförande: Det empiriska materialet består till lejonparten av intervjuer med nyckelpersoner inom de svenska storbankerna (FöreningsSparbanken, Handelsbanken, Nordea och SEB). </p><p>Resultat: Både stora skillnader och likheter kunde identifieras genom undersökningen. Skillnaderna ligger främst i graden av decentralisering och användandet av budget. Bakgrunden till skillnaderna har ursprung i bankernas olikartade historiska utveckling. Likheterna återfinns främst inom brukandet av nyckeltal. Många av de nyckeltal som används finns inom de olika bankerna.</p> / <p>Background: The importance of well functioning banking and thereby a well functioning economic management might have been increasing due to the rapid globalization our society has been exposed to during the last century. The fact that the examined banks act on the same arena with equivalent products is of great importance when the homogenousness of the economic management is investigated. </p><p>Purpose: The main purpose is to analyze Sweden’s four largest banks’ economic management as far as the degree of decentralization, the use of budget systems and the choice of business ratios is concerned. The investigators are seeking to prove both similarities and differences in the analyzed economic control systems. </p><p>Method: The empirical material mostly contains of interviews with key figures from the different organisations (FöreningsSparbanken, Handelsbanken, Nordea och SEB). </p><p>Conclusion: Both great similarities as well as flagrant differences could be identified throughout the investigation. The differences contained mainly of the different degree of decentralisation and the use of budget systems. The reasons for these differences might originate from the different historic development within the investigated organisations. The similarities are mostly retrieved in the use of business ratios.</p>

<p>Syftet är att evaluera Baselramverkets riskreglering i en konjunkturcykel med hänsyn till Östersjöregionens storbankers systemviktiga funktion.</p><p>Studien antar främst en kvantitativ ansats i de två första delarna, nyckeltalsanalysen och buffertsimuleringen men även en kvalitativ ansats antas i den tredje delen, intervjuer.<strong> </strong></p><p>Studien utgår från teorierna om Basel I och Basel II, nyckeltalsteori samt från tidigare forskning.</p><p>Resultatet i studien består av nyckeltalanalys och simulering av åtta, i Östersjöregionen verksamma, bankers nyckeltal och buffert under 21 år samt sex djupintervjuer med representanter för såväl banker som regulatorer.</p><p><strong> </strong><strong>Slutsatser</strong></p><p>Att det inte finns något samband mellan Baselregleringens kapitaltäckning och bankernas risk eller konjunktur, att riskvägningen tenderar till att vara godtycklig och har större påverkan på buffert än Baselregleringens kapitaltäckning samt att mer transparens behövs i bankerna tyder på att Baselregleringens kapitaltäckningskrav i mycket liten utsträckning visar Östersjöregionens storbankers faktiska risk.</p> / <p>The purpose is to evaluate the Basel framework risk regulation in an economic cycle, in account to the systemic function of the large banks in the Baltic Sea region.</p><p>The study mainly adopts a quantitative approach in the two first parts, the key ratio analysis and the buffer simulation. A qualitative element is also implemented in the third part, interviews.</p><p>In a theoretical perspective the study is based on the Basel I and Basel II framework, key ratio theories and previously conducted research. </p><p>The result<strong> </strong>consists of key ratios analysis and buffer simulation for eight banks in the Baltic Sea region for a period of 21 years and interviews with six representatives of banks and regulatory institutions.</p><p> <strong>Conclusion                                   </strong></p><p>The absence of correlation between the Basel regulation capital adequacy and the bank risk nor economic cycle, that risk weighting tends to be arbitrary and have greater impact on bank buffer than capital adequacy regulation has, and that more transparency is needed in banking; suggests that the Basel capital adequacy to a small extent reflect actual risk.</p>

<p>Nyckeltal är alla de relationstal som är intressanta och var och en bestämmer själv vad som är intressant (Catasús et al. 2001). En del nyckeltal är ett måste för organisationerna att redovisa på grund av att de regleras av svensk lag medan andra nyckeltal tas fram på grund av eget intresse. Det finns många grupper av nyckeltal men den här uppsatsen behandlar enbart de så kallade personalnyckeltalen. Personalnyckeltalen är en del av den personalekonomiska redovisningen (Gröjer & Johansson 1991). Den personalekonomiska redovisningen är ett verktyg i organisationer med ett syfte att lyfta fram personalfrågorna (Aronsson et al. 1994).</p><p>Det finns fyra syften med upprättandet och användandet av nyckeltal. Dessa syften är belöning, kontroll, lärande och mobilisering (Catasús et al. 2001). Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka personalnyckeltal olika typer av organisationer tar fram och vad de har för syfte med sina personalnyckeltal. Organisationerna delas in i de två typerna marknadskopplade organisationer och budgetkopplade organisationer (Abrahamsson & Andersson 2005). Författarna ska undersöka om organisationer har liknande personalnyckeltal men om det bakomliggande syftet är olika för marknadskopplade och budgetkopplade organisationer.</p><p>Utifrån ett frågeformulär gjordes personliga intervjuer med totalt sex stycken organisationer. Volvo Wheel Loaders AB, Schott Termofrost AB, Moelven Edanesågen AB och Coffee Queen AB är de marknadskopplade organisationerna och landstinget i Värmland och Arvika kommun är de budgetkopplade organisationerna som intervjuats. Samtliga organisationer, förutom landstinget, har sin verksamhet i Arvika kommun.</p><p>Det visade sig att marknadskopplade och budgetkopplade organisationer använder liknande nyckeltal i sin verksamhet men att de marknadskopplade organisationerna är mer beroende av produktivitet och effektivitet. Utan produktivitet och effektivitet kan de lägga ner sin verksamhet till skillnad från de budgetkopplade som måste finnas kvar. De budgetkopplade är mer intresserade av hur personalen mår än hur produktiva de är. Syftet med nyckeltal är främst kontroll och belöning i båda typerna av organisationer.</p> / <p>Key ratios are all the ratios that are of interest and can be put in relation to something. Which ones are interesting depends on who you ask (Catasús et al. 2002). The Swedish law regulates that organizations must report certain key ratios, but other key ratios are reported voluntarily. There are many kinds of key ratios, but this essay only concerns the employee key ratios. The employee key ratios are a part of human-resource accounting (Gröjer & Johansson 1991). The human-resource accounting is a tool for creating an interest in personnel questions in organizations (Aronsson et al. 1994).</p><p>There are four purposes with establishing and using of key ratios. These purposes are control, reward, learning and mobilization (Catasús et al. 2001). The purpose of this essay is to examine which employee key ratios different kinds of organizations use and for what purpose. The organizations are divided into two types, market connected and budget connected organizations (Abrahamsson & Andersson 2005). The authors of this essay will examine if the choice of employee key ratios are similar in market connected and budget connected organizations, and if the purposes are different.</p><p>On the basis of a question form six interviews were made. Volvo Wheel Loaders AB, Schott Termofrost AB, Moelven Edanesågen AB and Coffee Queen AB were the market connected organizations and the regional health district service in Värmland as well as the local government Arvika (Arvika kommun) were the budget connected ones. All organizations except the regional health district service in Värmland have their activity in the municipality of Arvika.</p><p>After the examination it was shown that market connected and budget connected organizations use similar key ratios. It was also shown that market connected organizations are more dependent on productivity and efficiency. Without productivity and efficiency they must bring their activity to an end. Budget connected organizations can not bring their activity to an end and are more interested in the welfare of the employees than how productive they are. The main purpose of key ratios was control and reward in both types of organizations.</p>

Bakgrund: Betydelsen av en välfungerande bankverksamhet, och därmed även den ekonomiska styrningen däri, torde blivit allt större på grund av den accelererande globalisering som idag sköljer över vårt samhälle. Det faktum att de undersökta bankerna verkar på samma area med likvärdiga produkter är även det av stort intresse beträffande homogeniteten i den ekonomiska styrningen. Syfte: Syftet med uppsatsen är att analysera Sveriges storbankers centrala ekonomiska styrning i form av graden av decentralisering, användandet av budget samt valet av nyckeltal. Rapportförfattarna söker även analysera likheter och skillnader i dessa styrsystem då detta torde vara intressant eftersom de alla tillhandahåller liknande tjänster på en relativt mogen marknad. Genomförande: Det empiriska materialet består till lejonparten av intervjuer med nyckelpersoner inom de svenska storbankerna (FöreningsSparbanken, Handelsbanken, Nordea och SEB). Resultat: Både stora skillnader och likheter kunde identifieras genom undersökningen. Skillnaderna ligger främst i graden av decentralisering och användandet av budget. Bakgrunden till skillnaderna har ursprung i bankernas olikartade historiska utveckling. Likheterna återfinns främst inom brukandet av nyckeltal. Många av de nyckeltal som används finns inom de olika bankerna. / Background: The importance of well functioning banking and thereby a well functioning economic management might have been increasing due to the rapid globalization our society has been exposed to during the last century. The fact that the examined banks act on the same arena with equivalent products is of great importance when the homogenousness of the economic management is investigated. Purpose: The main purpose is to analyze Sweden’s four largest banks’ economic management as far as the degree of decentralization, the use of budget systems and the choice of business ratios is concerned. The investigators are seeking to prove both similarities and differences in the analyzed economic control systems. Method: The empirical material mostly contains of interviews with key figures from the different organisations (FöreningsSparbanken, Handelsbanken, Nordea och SEB). Conclusion: Both great similarities as well as flagrant differences could be identified throughout the investigation. The differences contained mainly of the different degree of decentralisation and the use of budget systems. The reasons for these differences might originate from the different historic development within the investigated organisations. The similarities are mostly retrieved in the use of business ratios.

Nyckeltal är alla de relationstal som är intressanta och var och en bestämmer själv vad som är intressant (Catasús et al. 2001). En del nyckeltal är ett måste för organisationerna att redovisa på grund av att de regleras av svensk lag medan andra nyckeltal tas fram på grund av eget intresse. Det finns många grupper av nyckeltal men den här uppsatsen behandlar enbart de så kallade personalnyckeltalen. Personalnyckeltalen är en del av den personalekonomiska redovisningen (Gröjer &amp; Johansson 1991). Den personalekonomiska redovisningen är ett verktyg i organisationer med ett syfte att lyfta fram personalfrågorna (Aronsson et al. 1994). Det finns fyra syften med upprättandet och användandet av nyckeltal. Dessa syften är belöning, kontroll, lärande och mobilisering (Catasús et al. 2001). Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka personalnyckeltal olika typer av organisationer tar fram och vad de har för syfte med sina personalnyckeltal. Organisationerna delas in i de två typerna marknadskopplade organisationer och budgetkopplade organisationer (Abrahamsson &amp; Andersson 2005). Författarna ska undersöka om organisationer har liknande personalnyckeltal men om det bakomliggande syftet är olika för marknadskopplade och budgetkopplade organisationer. Utifrån ett frågeformulär gjordes personliga intervjuer med totalt sex stycken organisationer. Volvo Wheel Loaders AB, Schott Termofrost AB, Moelven Edanesågen AB och Coffee Queen AB är de marknadskopplade organisationerna och landstinget i Värmland och Arvika kommun är de budgetkopplade organisationerna som intervjuats. Samtliga organisationer, förutom landstinget, har sin verksamhet i Arvika kommun. Det visade sig att marknadskopplade och budgetkopplade organisationer använder liknande nyckeltal i sin verksamhet men att de marknadskopplade organisationerna är mer beroende av produktivitet och effektivitet. Utan produktivitet och effektivitet kan de lägga ner sin verksamhet till skillnad från de budgetkopplade som måste finnas kvar. De budgetkopplade är mer intresserade av hur personalen mår än hur produktiva de är. Syftet med nyckeltal är främst kontroll och belöning i båda typerna av organisationer. / Key ratios are all the ratios that are of interest and can be put in relation to something. Which ones are interesting depends on who you ask (Catasús et al. 2002). The Swedish law regulates that organizations must report certain key ratios, but other key ratios are reported voluntarily. There are many kinds of key ratios, but this essay only concerns the employee key ratios. The employee key ratios are a part of human-resource accounting (Gröjer &amp; Johansson 1991). The human-resource accounting is a tool for creating an interest in personnel questions in organizations (Aronsson et al. 1994). There are four purposes with establishing and using of key ratios. These purposes are control, reward, learning and mobilization (Catasús et al. 2001). The purpose of this essay is to examine which employee key ratios different kinds of organizations use and for what purpose. The organizations are divided into two types, market connected and budget connected organizations (Abrahamsson &amp; Andersson 2005). The authors of this essay will examine if the choice of employee key ratios are similar in market connected and budget connected organizations, and if the purposes are different. On the basis of a question form six interviews were made. Volvo Wheel Loaders AB, Schott Termofrost AB, Moelven Edanesågen AB and Coffee Queen AB were the market connected organizations and the regional health district service in Värmland as well as the local government Arvika (Arvika kommun) were the budget connected ones. All organizations except the regional health district service in Värmland have their activity in the municipality of Arvika. After the examination it was shown that market connected and budget connected organizations use similar key ratios. It was also shown that market connected organizations are more dependent on productivity and efficiency. Without productivity and efficiency they must bring their activity to an end. Budget connected organizations can not bring their activity to an end and are more interested in the welfare of the employees than how productive they are. The main purpose of key ratios was control and reward in both types of organizations.

Syftet är att evaluera Baselramverkets riskreglering i en konjunkturcykel med hänsyn till Östersjöregionens storbankers systemviktiga funktion. Studien antar främst en kvantitativ ansats i de två första delarna, nyckeltalsanalysen och buffertsimuleringen men även en kvalitativ ansats antas i den tredje delen, intervjuer.  Studien utgår från teorierna om Basel I och Basel II, nyckeltalsteori samt från tidigare forskning. Resultatet i studien består av nyckeltalanalys och simulering av åtta, i Östersjöregionen verksamma, bankers nyckeltal och buffert under 21 år samt sex djupintervjuer med representanter för såväl banker som regulatorer.  Slutsatser Att det inte finns något samband mellan Baselregleringens kapitaltäckning och bankernas risk eller konjunktur, att riskvägningen tenderar till att vara godtycklig och har större påverkan på buffert än Baselregleringens kapitaltäckning samt att mer transparens behövs i bankerna tyder på att Baselregleringens kapitaltäckningskrav i mycket liten utsträckning visar Östersjöregionens storbankers faktiska risk. / The purpose is to evaluate the Basel framework risk regulation in an economic cycle, in account to the systemic function of the large banks in the Baltic Sea region. The study mainly adopts a quantitative approach in the two first parts, the key ratio analysis and the buffer simulation. A qualitative element is also implemented in the third part, interviews. In a theoretical perspective the study is based on the Basel I and Basel II framework, key ratio theories and previously conducted research.  The result consists of key ratios analysis and buffer simulation for eight banks in the Baltic Sea region for a period of 21 years and interviews with six representatives of banks and regulatory institutions.  Conclusion                                   The absence of correlation between the Basel regulation capital adequacy and the bank risk nor economic cycle, that risk weighting tends to be arbitrary and have greater impact on bank buffer than capital adequacy regulation has, and that more transparency is needed in banking; suggests that the Basel capital adequacy to a small extent reflect actual risk.