The 1st of January 2019 a new leasing standard was introduced, IFRS 16, where all leasing agreements are included in a company’s financial statements. The new standard was developed against the backdrop of the old standard that enabled companies to withhold leasing agreements of large values from the financial statements, which subsequently allowed them to present an enhanced picture of a company’s financial strength. The introduction of IFRS 16 eliminated the possibility of expensing a leased asset. The baseline in IFRS 16 is that the party who has the right of use of the leased asset is responsible for reporting the asset in the financial statements. According to the standard, a leased asset should be capitalized on the financial statements as a right of use and as a lease liability. Large unlisted Swedish companies can choose to apply IFRS as an accounting method when preparing their consolidated financial statements, however, they also have the choice to apply K3, which is a regulatory framework for larger Swedish companies. In K3, a leasing agreement can be reported in two different ways depending on the financial meaning of the lease agreement, either as an operational agreement or a financial agreement. A financial agreement according to K3 capitalizes the asset on the income statement and the balance sheet while an operational agreement expenses the leased asset. These different ways of reporting a lease agreement contributes to companies’ reporting over their financial position looking differently. Moreover, their key figures which are a key part for a company and their stakeholders are also affected, enabling companies to give a different outlook depending on the approach they decide to take. The purpose of this study is to investigate what differences it means for a company’s accounting depending on which leasing standard they choose to apply and how these differences affect a managers choice of accounting standard. Furthermore, we will examine what effects the chosen standard will have on a company’s financial reports and key figures, and if they affect the companies stakeholders. To illustrate the effect the standards have on the accounting, the study’s empirical chapter consists of hypothetical case examples. The results of the hypothetical case studies have been analyzed based on IASBs and the Swedish accounting board’s qualitative characteristics, as well as with selected key figures and economic theories. The study’s results show that the biggest difference between the K3 and IFRS standards are when an operational lease agreement is reported. The reporting of an operational lease agreement according to K3 results in financially stronger numbers compared to reporting according to IFRS. The results also show that reporting according to K3 means more uncertainty regarding the portrayal of a fair picture of a company’s financial position. For a company with a large share of operational leasing agreements, our conclusion is that a company’s financial reports benefit from reporting according to the K3 regulation. However, we believe reporting according to the K3 regulations does not meet the characteristics fair picture and comparability and if it is of the greatest interest to a stakeholder or company leader, we consider the regulations IFRS 16 to be most appropriate. For a lease agreement which is classified as a financial lease agreement there are small differences between the accounting standards. The results also show that a lease agreement classified as an operational agreement under K3 and runs for twelve months, is reported according to the same methods as IFRS. For a company with financial leases or leases that are shorter than twelve months, a choice of accounting standard has little effect on a company’s reporting and therefore our conclusion is that IFRS should be applied because IFRS gives greater credibility to a company as it is an internationally accepted standard. This study is hereafter written in Swedish. / Den 1 januari 2019 infördes en ny leasingstandard, IFRS 16, som innebär att alla leasingavtal ska redovisas i ett företags rapport över finansiell ställning. Standarden har tagits fram då den tidigare standarden möjliggjorde för företag att hålla leasingavtal av stora värden utanför rapporten över finansiell ställning och på så sätt framföra en förskönad bild av ett företags finansiella ställning. Införandet av IFRS 16 eliminerade möjligheten att kostnadsföra en leasad tillgång. Utgångsläget i IFRS 16 är att den part som har nyttjanderätten över tillgången har skyldighet att redovisa tillgången i rapporten över finansiell ställning. En leasad tillgång ska enligt standarden kapitaliseras på rapporten över finansiell ställning som en nyttjanderätt och en leasingskuld. Större svenska onoterade företag kan välja att tillämpa IFRS som redovisningsmetod vid upprättandet av sin koncernredovisning men de har också valet att tillämpa K3, som är ett regelverk för större svenska företag. I K3 kan ett leasingavtal redovisas på två olika sätt beroende på leasingavtalets ekonomiska innebörd, antingen som ett operationellt avtal eller som ett finansiellt avtal. Ett finansiellt leasingavtal enligt K3 kapitaliserar tillgången på resultat- och balansräkningen medan vid ett operationellt leasingavtal kostnadsförs den leasade tillgången. Dessa olika sätt att redovisa ett leasingavtal bidrar till att ett företags rapporter över finansiell ställning kommer se olika ut och således också deras nyckeltal som är en väsentlig del för både ett företag och dess intressenter. Syftet med studien är att undersöka vilka skillnader det innebär för ett företags redovisning beroende på vilken leasingstandard de väljer att tillämpa och hur dessa skillnader påverkar en företagsledare vid val av regelverk. Vidare kommer vi studera effekterna redovisningen har på ett företags finansiella rapporter och dess nyckeltal och om dessa effekter har en påverkan på företagets intressenter. För att illustrera vilken effekt standarderna har på redovisningen, består studiens empiriska del av typfall. Resultaten av typfallen har analyserats utifrån IASBs och bokföringsnämndens kvalitativa egenskaper, utvalda nyckeltal samt ekonomiska teorier. Studiens resultat visar att den största skillnaden mellan regelverken K3 och IFRS är vid redovisning av ett operationellt leasingavtal. Vid redovisning av ett operationellt leasingavtal enligt K3 visar mer gynnsamma nyckeltal jämfört med redovisning enligt IFRS. Vidare visar resultaten att redovisning enligt K3 innebär en osäkerhet kring om det uppvisar en rättvisande bild av ett företags finansiella ställning. För ett företag med en övervägande del operationell leasing blir vår slutsats att ett företags finansiella rapporter gynnas av regelverket K3. Däremot anser vi att K3 inte uppfyller egenskaperna rättvisande bild samt jämförbarhet och utifrån avsaknaden av dessa egenskaper anser vi att regelverket IFRS är lämpligast. Vid ett leasingavtal som klassificeras som ett finansiellt leasingavtal enligt K3 är det liten skillnad redovisningsmässigt jämfört med IFRS. Studiens resultat visar vidare att ett leasingavtal som klassificeras som ett operationellt leasingavtal enligt K3 och löper under tolv månader, redovisas enligt samma metoder som IFRS. För ett företag med finansiella leasingavtal eller leasingavtal som är kortare än tolv månader har val av regelverk liten påverkan på redovisningen och därmed blir vår slutsats att IFRS bör tillämpas då det ger en större trovärdighet till ett företag då det är en internationellt accepterad standard.

Idag redovisar många företag nyckeltal i deras årsredovisning för att tillgodose årsredovisningslagens krav på rättvisande bild. I Sverige tillhör 97 procent av dessa företag småföretag, som inte är undantaget för kravet när de är aktiebolag. Därför syftar denna studie att undersöka skapandet och användandet av nyckeltal i småföretag för att ta reda på vilka nyckeltal de använder, hur och varför de använder dem nyckeltalen, och deras tankar om detta verktyg. En kvalitativ metod med deduktiv tillvägagångssätt har använts i denna studie. Empirin samlades från ägarna av fem småföretag som befinner sig i Västra Götaland i Sverige genom en semi-strukturerad intervju. Företagen som har undersökts är aktiebolag med max 49 anställda. Olika källor har använts för att få mer information om företagen och årsredovisning. Resultatet visar att småföretagare använder nyckeltal. De använder nyckeltal som redan finns i deras årsredovisning. Trots kunskapsbristen om detta verktyg bland småföretagare, finns det företag som har skapat egna nyckeltal, dvs. direkta nyckeltal, och använder dem regelbundet i verksamheten. Det visar också att inte alla småföretag använder nyckeltal som underlag för mål och strategier eller för att implementera en strategi. Det är för att de kan generera en strategi även utan att använda detta verktyg men ändå lyckas med målet. Som de säger, finns det andra framgångsfaktorer. Kunskap spelar inte så stor roll hos småföretagare då det finns redovisningskonsulter som hjälper dem med att ha koll på deras ekonomi och därmed få kontroll på finansiella situationer. För att göra resultatet generaliserbart, kan man göra en utökad studie med fler företag och intervjuer, eller att komplettera denna studie med en kvantitativ metod. Det kan också vara en fördel att intervjua småföretag med deras redovisningsbyrå för att få båda perspektiv om ämnet då inte alla småföretagare har kunskaper om ämnet. Uppsatsen är skriven på svenska. / To comply with the requirement of the accounting on fair reporting, many companies today are including financial key ratios and/or key performance indicators on their annual reports. In Sweden, 97 percent of these businesses are small companies. These companies as long as they are incorporated are not an exemption. Therefore, this research paper aims to explore the creation and use of financial key ratios and/or key performance indicators in small incorporated companies to find out what financial key ratios and/or performance indicators they are using, how and why they are using them, and what they think of this tool. In this study, a qualitative method with a deductive approach has been used. The empiricism was gathered from the owners of five small companies located in Västra Götaland of Sweden through a semi-structured interview. All participating companies are incorporated with maximum of 49 workers. Other resources have also been used to get more information about the companies and their financial reports. The result shows that all participating companies are using financial key ratios and/or key performance indicators. They are using financial key ratios and/or key performance indicators that they have in their financial reports. Despite the lack of knowledge about this tool among small business owners, some companies have created their own key performance indicators and use them on a regular basis. It even shows that not all small companies are using financial key ratios and/or key performance indicators as a fundament for goals and strategies or to implement a strategy. This is because; small businesses can generate a strategy even without using this tool and still succeed with their goals. As they said, there are other factors that they consider have contributed to their success. In terms of knowledge, it really doesn’t matter that much because there are accounting firms that are helping business owners in managing their economy and gaining control on their financial situations. For the result to be generalized, it is recommended to make an extended study of more companies and interviews, or complete this study with a quantitative method. It may also be an advantage to interview small companies with their accounting firms to get both perspectives on the subject since not all small business owners have knowledge about the subject. This research paper is written in Swedish.

Kundundersökningar har visat att det undersökta pappersbruket bör förbättra sina leveransledtider. En lösning för detta anses vara en förändring av nuvarande produktionsstrategi. Den nuvarande produktionsstrategin är kundorderproduktion och de alternativa strategierna som kommer att undersökas under studien är lagerorderproduktion och hybridsystem. Syftet med studien är att undersöka, jämföra och analysera olika produktionsstrategier (lagerorderproduktion, kundorderproduktion och hybridsystem) samt att utvärdera deras inverkan på lagerstyrningen. För att uppnå syftet har studien baserats på tre frågeställningar: Vilka för- och nackdelar har produktionsstrategierna på färdigvarulagret samt vilka nyckeltal behöver identifieras? Vilka problem gällande produktion- och lagerstyrning stöter en produktionsplanerare i ett pappersbruk på? Vilken påverkan har produktionsstrategierna på färdigvarulagret hos det undersökta pappersbruket utifrån identifierade nyckeltal. Frågeställningarna besvarades genom att utföra en litteraturstudie om olika produktionsstrategier och lagerstyrning. Med hjälp av litteraturstudien har lämpliga nyckeltal identifierats för att analysera inverkan på lagerstyrning. Utöver litteraturstudien har intervjuer utförts för att skapa en bredare förståelse kring hur det undersökta pappersbruket i helhet ser på produktionsstrategier och dess inverkan på lagerstyrning. Slutligen utfördes en deskriptiv analys för att beräkna de identifierade nyckeltalen. Resultatet från första frågeställningen visade att olika produktionsstrategier kan bidra med olika för- och nackdelar. Dessutom anses en fördel vara en bidragande faktor till en nackdel, exempelvis för hybridsystem kan en förbättring av leveranstider medföra till problem med lagerfyllning. Det är viktigt att även ta hänsyn till hur marknaden ser ut och vilka faktorer som kan påverka samt vad kunderna efterfrågar. Resultatet från andra frågeställningen presenterade tre sammanfattande problem från de utförda intervjuerna om nuvarande produktionsstrategi och lagerstyrning. När det gäller valet av produktionsstrategi ansåg majoriteten av intervjupersonerna att produktionsstrategin hybridsystem har bäst inverkan på lagerstyrningen endast om ett antal villkor uppfylls. Villkoren är att företaget arbetar med stora volymer, har många kunder och erhåller en hög efterfrågan på standardprodukter. För frågeställning tre visade sig att produkt A hade lägst lagerföringskostnad medan produkt C hade högst lagerföringskostnad. För nyckeltalet genomloppstid visade sig att produkt C tog kortast tid och produkt B istället tog längst tid. När det gäller lägsta lagernivå finns det inga bestämda lagernivåer eller beställningspunkt som det undersökta pappersbruket förhåller sig till under produktion mot kundorder. Det resulterar till att den lägsta lagernivån är lika med noll. Om företaget producerar mot lagerorder kommer lägsta lagernivå vara 14 800 ton/år för produkt A, 20 891 ton/år för produkt B och 23 161 ton/år för produkt C. Däremot för ett hybridsystem måste företaget ta hänsyn till genomloppstiden eftersom det påverkar valet av lägsta lagernivå. Produkter med en längre genomloppstid erhåller en lägsta lagernivå nära till den förväntade producerade volymen. Produkter med kortare genomloppstid kan därmed produceras utan att begränsa produktion av resterande produkter därför kan de lagras i lägre volymer. Slutsatsen av studien är att företaget bör ändra produktionsstrategi till ett hybridssystem med hänsyn till det presenetrade resultatet och en ständig analys av marknaden. / <p>Examensarbetet är utfört vid Institutionen för teknik och naturvetenskap (ITN) vid Tekniska fakulteten, Linköpings universitet</p>

Att bedöma hur mycket resurser man ska lägga på ett uppdrag är inte alltid lätt. Det finns åtskilliga metoder att på ett kvalificerat sätt ställa upp ett anbud och en prognos på vad uppdraget kommer att kosta, en av dessa metoder är erfarenhetsåterkoppling. Med hjälp av erfarenhetsåterkoppling finns det möjlighet att lokalisera nyckeltal som är utslagsgivande för anbudsprocessen. Dessa nyckeltal är givande att känna till innan anbudet läggs fram för att veta om uppdraget är lönsamt i den nuvarande formen eller behöver justeras. För entreprenörer finns det hjälpmedel som till exempel ÅF:s lilla prisbok, men för konsulter så saknas till viss del hjälpmedel. En del konsulter jobbar med individuell erfarenhetsåterkoppling men det krävs ofta några år i branschen för att skapa sig den erfarenhet som behövs. Dessutom har företagets övriga medarbetare sällan möjlighet att ta del av denna information på ett smidigt sätt. Syftet med examensarbetet var därför att sammanställa en erfarenhetsbank av tidigare färdigställda uppdrag och utveckla nyckeltal som kan användas till framtida anbudsförfrågningar. De frågeställningar som tagits fram för detta examensarbete var: · Vilka nyckeltal är relevanta för kommande anbud? · Finns det korrelation och samband mellan dessa nyckeltal samt hur påverkas nyckeltalen av parametrarna? · Vilken typ av uppdrag ger störst marginal, utifrån projekteringsfas, objekttyp, teknisk komplexitet och huruvida det var en om- eller nybyggnad? Examensarbetet behandlar erfarenhetsåterkoppling från ett konsultperspektiv inom projekteringsskedet i byggprocessen. De resultat som framtagits har gjorts med hjälp av Tyréns interna ekonomisystem och en enkätundersökning där uppdragsansvariga fick svara på frågor om sina uppdrag. Undersökningen resulterade i ett antal samband som visar på hur parametrar som objekttyp, teknisk komplexitet och bruttoarea påverkar uppdragets totala tid, marginal, mm. Dessutom utvecklades ett anbudsvektyg som kan användas som en indikation för kommande anbud. De slutsatser som kunnat göras i examensarbetet är bland annat att parametern tekniska komplexitet har en stor inverkan på tre av fyra nyckeltal marginal, total tid och TPR. För ekonomisk marginal hade varken objekttyper eller projekteringsfas lika stor inverkan på det den slutliga marginalen. Det visade sig även att om- och nybyggnation hade stor inverkan på de fyra nyckeltalen TPR, marginal, total tid och TPm2. / Determining how much time and resources ought to be committed on a certain project is not an easy task. There are several of different methods that can be used achieve a solid approximation for a tender, and one of these is by using experience feedback. It is possible, through the use of experience feedback, to construct key ratios based on previously completed project. These key ratios could then be of significant help in upcoming tender process. For estimating the construction cost, builders can use tools such as ÅF:s lilla prisbok. But these types of tools are not as common practice for the consultants planning the construction. This leads us to the purpose of this thesis, which is to collect and set up a database of previously completed projects and from this database develop key ratios that can be used in upcoming tenders. The questions posed by this report was: · Which key ratios are most relevant for upcoming tenders? · Are there any correlations and connections between these key ratios and how are these key ratios affected by the parameters? · Which type of project generates the greatest financial margin, based on design phase, the type of object that was designed, technical complexity and whether the project is a new construction or a reconstruction. This thesis looks at experience feedback from the perspective of a consultant firm working with the planning of buildings and infrastructure. All the results were collected through the use of Tyréns internal economy system as well as a survey were project leaders had to answer questions about the project that they had been in charge of. This investigation resulted in a number of correlations and connections that showed how certain parameters such as technical complexity affected the project total time, profit and so on. A tender approximation tool was created based on data gathered from previously finished projects. Finally, the conclusions that were drawn in this report was, among other things, that the level of technical complexity has a significant effect on three of the four key ratios analysed in this report. These three key ratios were financial margin, total time and time per design plan. The financial margin was not affected by neither the type of object that were designed nor the phase of the design process. The report also concludes that all four key ratios were considerably affected by whether the project is a new construction or a reconstruction.

Trafikverket bedriver Forskning och Innovation (FoI) i syfte att etablera ny kunskap, samt uppmuntra innovativa lösningar som bidrar till att nå det övergripande transportpolitiska målet, om ett samhällsekonomiskt och hållbart transportsystem för medborgare och näringsliv i hela landet. Vid utvärdering av FoI-projekt är ett delmoment att bedöma "ekonomisk nytta". För statligt finansierad geoteknisk forskning har det återkommande visat sig utmanande att bedöma ekonomisk nytta till följd av att begreppet används utan närmare definition. För att bättre fårstå att geotekniska FoI-projekt leder till kostnadsbesparande effekter initierades denna analys av ekonomisk nytta av geoteknisk forskning. Studien har genomfört en översiktlig litteraturstudie gällande befintlig utvärderingsmetodik av ekonomisk nytta genom att undersöka Trafikverkets interna databas, nationell och internationell litteratur. Litteraturstudien har syftat till att tolka begreppet ekonomisk nytta för ämnesområdet geoteknik. Därefter har 3 st metoder tillämpats för att försöka bedöma ekonomisk nytta för ett avslutat FoI-projekt. De viktigaste slutsatserna från studien är: * Definitionen av begreppet ekonomisk nytta avser: Den härledda kostnadsbesparing som erhålls vid tillämpning av ett FoI-resultat. Begreppet kommer från kostnads-nyttoanalysen och kan för statligt finansierad geoteknisk forskning formellt definieras som: effekten av forskningen på bruttonationalinkomsten. * Ekonomisk nytta kan approximerat beräknas om vissa kriterier är uppfyllda. Är dessa uppfyllda genomförs beräkningen kortfattat genom att (i) Identifiera ett FoI-projekts effekter med en effektbedömningsmetod, (ii) Genomföra en kostnads-nyttoanalys får de identifierade effekterna. Beräkningsresultatet blir en försvarbar bedömning av den uppskattade kostnadsbesparingen. / <p>Examensarbetet är utfört vid Institutionen för teknik och naturvetenskap (ITN) vid Tekniska fakulteten, Linköpings universitet</p>

Ekonomin blir allt mer global och redovisningsinformation analyseras av olika investerare över hela världen. Informationen som jämförs behöver vara jämförbar med varandra för att ge rättvisande vägledning i ett beslutsfattande. Börsnoterade företag inom Europeiska unionen ska upprätta sin redovisning enligt IFRS och företag som är noterade i USA ska upprätta sin redovisning enligt US GAAP. Det som skiljer regelverken åt är att US GAAP är mer regelbaserat och IFRS är principbaserat, vilket medför att företagsledningen har möjlighet att påverka redovisningen i viss utsträckning. Regelverken skiljer sig åt på en mängd olika punkter för att i vissa avseenden påminna om varandra. Men det är skillnaderna som skapar den informationsasymmetri som sedan kan vilseleda investerare som jämför bolag mellan de olika regelverken.Syftet med denna studie är att analysera om redovisning enligt IFRS eller US GAAP leder till signifikanta skillnader mellan olika nyckeltal. Genom att analysera detta vill vi belysa de eventuella skillnader som kan uppstå i de finansiella nyckeltalen vilket kan ändra investerares intresse för företaget.I studien har 21 stycken dubbelnoterade läkemedelsföretag ingått. Med dubbelnoterade innebär det i denna studie att företagen är noterade på börsen både i Europa och i USA. För dessa företag har två stycken mått för skuldsättning, två stycken mått för lönsamhet och två stycken mått för likviditet beräknats och analyserats. Komponenterna för att beräkna nyckeltalen har hämtats ur företagens egna årsredovisningar som upprättats enligt både IFRS och US GAAP. För att fastställa om regelverken har någon signifikant påverkan på nyckeltalen har vi analyserat våra nyckeltal genom en hypotesprövning. Genom denna studie har vi konstaterat att regelverken inte har någon signifikant påverkan på något av de undersökta företagens nyckeltal. / The economy is getting even more global and accounting information are analysed by several investors over the world. The information being compared has to be comparable with each other to give true guidance before decision-making. Companies listed on the stock exchange within the European Union shall establish their accounting in accordance with IFRS and companies listed on the American stock exchange shall establish their accounting in accordance with US GAAP. What sets the rules apart is that US GAAP is more rule-based than IFRS, which is principle-based, and the managers have an opportunity to influence the accounting to some extent. The frameworks differ in some points, while they in some respects remind of each other. However, it is the differences that create the information asymmetry which can mislead shareholders who compare companies that reports in accordance with both regulations. The purpose of this study is to analyse whether accounting according to IFRS or US GAAP leads to significant differences between different financial ratios. By analysing this, we want to shed light on the possible differences that may arise in the financial ratios, which can change the investor’s interest in the company. The study includes 21 cross-listed companies who are listed on a stock exchange both in Europe and in the US. Two ratios of debt, two ratios of profitability and two ratios of liquidity have been calculated and analysed for each of the companies. The components that have been used to calculate these ratios have been collected from the companies own annual reports that have been prepared in accordance with both IFRS and US GAAP. The study has used a hypothesis test to determine whether the regulations have any significant impact on the financial ratios. The result of this study shows that the regulations have no significant impact on the examined company’s financial ratios.

Från och med den 1 januari 2019 infördes den nya internationella redovisningsstandarden IFRS 16 - Leases och ersätte den gamla standarden IAS 17 - Leases. Klassificeringen av leasingavtal mellan operationella och finansiella enligt IAS 17 - Leases har kritiserats för att ha skapat ett incitament för företag att redovisa leasingavtal som operationella och således undvika att kapitalisera kontrakten i balansräkningen som en leasingtillgång respektive leasingskuld. För att hantera den problematik och informationsasymmetri som uppstod inledde IASB och FASB ett projekt som resulterade i den nya standarden IFRS 16 - Leases.Att belysa i den nya standarden IFRS 16 är att leasegivare inte påverkas i samma utsträckning som leasetagare. Redovisningen för leasegivare påminner om det tidigare regelverket, IAS 17, och därav medför inte förändringen några större skillnader. För leasetagare innebär den nya standarden att bolaget måste identifiera sina leasingkontrakt som löper över tolv månader eller avser ett värde över 5 000 USD när tillgången var ny. Klassificeringen av operationella och finansiella leasingavtal kommer således att upphöra för leasetagare men kvarstå för leasegivare.Syftet med uppsatsen är att genom en kvalitativ ansats med intervjuer i kombination med kvantitativa undersökningar av kvartalsrapporter studera de förändringar som IFRS 16 medför på fastighetsföretags balans- respektive resultaträkning. Uppsatsen kommer även att klarlägga vilka finansiella nyckeltal som kommit att påverkas av IFRS 16 i bolagens finansiella rapport för första kvartalet 2019 och avslutningsvis undersöka om den nya standarden kan komma att påverka värderingen av tomträttsfastigheter. Uppsatsens syfte mynnar ut i två frågeställningar formulerade under avsnitt 1.3 Syfte.Utifrån de intervjuer som genomförts med representanter från tre olika verksamhetsområden har relevanta slutsatser framställts och respektive frågeställning kunnat besvarats med  säkerhet. Övergången till IFRS 16 kommer att påverka nyckeltal som bland annat belåningsgrad, soliditet och räntetäckningsgrad. För fastighetsbolag är det främst leasingkontrakt i form av tomträtter som är av betydelse då fastighetsbolagen i dessa leasingkontrakt är leasetagare och således påverkas av den förändrade redovisningen. Bruttoresultatet kommer även att påverkas då fastighetsbolagens driftnetto ökar till följd av att avgiften för tomträtten, tomträttsavgälden, flyttas från att vara en kostnad som belastar driftnettot, till att vara en finansiell post i form av ränta.Avslutningsvis har konstaterats att IFRS 16 inte har någon större påverkan på fastighetsbolag, varken på dess finansiella rapportering eller specifika nyckeltal. Bolagen kan relativt enkelt tillämpa IFRS 16 genom en förenklad metod, vilka många bolag valt att göra. Det har dock framkommit att det inte har varit lika enkelt att tolka standarden och hur upplysningar om IFRS 16 ska ske konkret i kvartalsrapporterna. Kvartalsrapporterna som släppts första kvartalet 2019 har därav haft en spridning i tydlighet så väl som utformning. En generell uppfattning från flera respondenter har varit att IFRS 16 medför extra arbete i bolagens redovisning men leder dessvärre inte till ökad transparens, vilket var grundidén till varför den nya standarden togs fram från början. Således kan även konstateras att IFRS 16 inte fullständigt uppnår sitt syfte att öka transparensen. / By 1st of January 2019 the new International Accounting Standard IFRS 16 - Leases will be applied and replace the old accounting standard IAS 17 - Leases. The classification between an Operational Lease and Financial Lease according to IAS 17 – Leases, has received criticism for creating an incentive for corporations to account for a lease contract as an operational lease and therefore avoid capitalizing the contracts in the balance sheet as a right of use asset and lease liability. To cope with the complex of problems, as well as the information asymmetry that arose, IASB and FASB initiated a project that lead to the new accounting standard IFRS 16 - Leases.To elucidate in the new standard IFRS 16 is the fact that the lessor is not affected in the same extent as the lessee. The lessor method for accounting reminds of the previous standard IAS 17 and therefore the alteration does not cause any major changes. For the lessee IFRS 16 implies that the corporates must identify their lease contracts with a duration past twelve months and leased assets with a value above 5 000 USD when new. Hence the classification of operational and financial lease contracts will be eliminated for the lessee but remain for the lessor.The purpose of the thesis is to study the effects of IFRS 16 on real estate companies income statement and balance sheet through a qualitative approach with interviews in combination with a quantitative analysis of the financial quarterly reports for January to March 2019. Henceforth a clarification of financial ratios affected by IFRS 16 will be provided and lastly the study will examine if IFRS 16 may affect the valuation of properties provided with a site lease. The purpose of the thesis is formulated into two questions mentioned in section 1.3 Aim.Based on the interviews conducted with representatives from three different areas of activity,  relevant conclusions have been presented and the research questions have been answered with certainty. The transition to IFRS 16 affects key ratios such as loan-to-value, equity ratio and interest coverage ratio. For real estate companies, it is primarily leasing contracts in the form of site leasehold rights that are of importance as the real estate companies in these leases are lessees and thus are affected by the changed accounts. The gross profit will also be affected when the companies net operating income increases as a result of the fee for the site leasehold right, being moved from a cost that is charged in the net operating income to be a financial item in the form of interest.In conclusion, the study has ascertained that IFRS 16 - Leases do not affect real estate companies at large, neither on their financial reporting or specific financial ratios. It is relatively simple for the corporates to apply IFRS 16 through a simplified method, which a majority of the companies have chosen. However, it has emerged that is has not been an easy task to interpret the standard and how detailed information regarding IFRS 16 should be recognized in the quarterly reports. Therefore, there have been a significant difference between clarity as well as formation in the quarterly reports released in the first quarter 2019. A general opinion from several respondents have been that IFRS 16 entails extra work in the companies accounts but unfortunately does not lead to increased transparency, which was the basic idea why the new standard was developed from the beginning. Thus, it can also be stated that IFRS 16 does not fully achieve its purpose in increasing transparency.The study is henceforth written in Swedish.

Aim: The purpose of the study is to investigate the connection between Nordic banks’ sustainability reporting within ESG (environmental, social and governance issues) and the impact it has on their financial performance.   Method: Quantitative data was obtained for 22 public companies for the years 2020-2022 from the Refinitiv Eikon database. The data was then analyzed using Pearson’s correlation test, VIF-test and three multiple regression analyzes through the statistical program IBM SPSS.   Result and conclusion: The study’s results show a weak negative correlation between the ESG-score and the companies’ financial performance. The study finds the strongest significant negative correlation between return on equity (ROE) and ESG-score, where ROE decreases by 12,6% when ESG increases by one unit. The result of the study shows that there is a weak negative relationship between the ESG-score and the banks return on total capital and return on equity. The relationship between ESG’s subcomponents also show a weak negative relationship to the banks return on total capital and return on equity. Finally, the result also shows a weak negative relationship between the bank's market performance and return on total capital and return on equity.    Contribution of the thesis: As the purpose of the study is to study what connection there is between ESG and the financial performance of Nordic banks, the study addresses a research gap as previous studies have not limited themselves to this geographical area. The study thus contributes to research within the subject of business economics. The result consistently shows a negative relationship between ESG and financial performance, which may be of interest to investors and stakeholders as previous research did not establish this result for the area concerned.   Suggestions for future research: A proposal for future research is to measure ESG’s impact on profitability in other industries with an environmental impact and in other countries. Future studies can also choose a qualitative research method to study in depth the impact ESG has on the companies, this because the quantitative research method with the collection of short-term data does not go in depth with this.

The definition of a project is that an individual or group of individuals carries out a work that results in a unique product or service. What is usually discussed in both the media and in the construction industry is the type of project that you can talk about. In this study, this is called conventional construction projects. There are also projects that you are not allowed to talk about and that must be kept secret for various reasons. These can, for example, be based on protecting national interests. In these projects, integrity is one of the most important parameters to keep track of from a management perspective. This study examines the work methodology in this area of the Swedish construction industry. The study is based on traditional project management theory and begins with a review of concepts such as critical success factors (CSF), the distinction between confidentiality and conventionality, key performance indicators (KPI) and the classic iron triangle. The study's question is whether these concepts appear and are applied differently in confidential construction projects compared to conventional ones. Are there any activities that are of utmost importance that they are carried out for a confidential project to be considered successful? The study was conducted as a qualitative, abductive study where information was obtained through semi-structured interviews. In total, eleven interviews were conducted with individuals who participated in some form of confidential construction project. All respondents have represented construction contractors during their time in confidential construction projects. The conclusion after the completed analysis of the interviews shows that confidential projects do not differ significantly in terms of project structure. On the other hand, this type of project is characterized by a much higher degree of accuracy regarding planning and implementation than a comparable conventional construction project. / Definitionen av ett projekt är att en enskild eller grupp av individer genomför ett arbete som resulterar i en, på något sätt, unik produkt eller tjänst. Vad som vanligtvis diskuteras i både media och i byggbranschen är den typ av projekt som du faktiskt får prata om. I denna studie kallas detta för konventionella byggprojekt. Det finns även projekt som du inte får prata om och som måste hållas hemliga av olika anledningar. Dessa kan exempelvis vara grundade i nationella skyddsintressen. I dessa projekt är integritet en av de viktigaste parametrarna att hålla koll på ur ett ledningsperspektiv. Denna studie undersöker arbetsmetodiken inom detta område i byggbranschen. Studien tar avstamp från traditionell projektledningsteori, och inleds med en genomgång av koncept såsom kritiska framgångsfaktorer (CSF), distinktionen mellan konfidentialitet och konventionalitet, nyckeltal (KPI) samt den klassiska järntriangeln. Studiens frågeställning är om dessa begrepp ter sig och tillämpas annorlunda i konfidentiella byggprojekt jämfört med konventionella. Är det några aktiviteter som är av yttersta vikt att de genomförs för att ett konfidentiellt projekt ska anses vara framgångsrikt? Studien har genomförts som en kvalitativ, abduktiv studie där informationsinhämtningen har skett genom semistrukturerade intervjuer. Totalt har ett antal om elva intervjuer genomförts med individer som deltagit inom någon form av konfidentiellt byggprojekt. Samtliga respondenter har representerat byggentreprenörer under deras tid i konfidentiella byggprojekt. Slutsatsen efter den genomförda analysen av intervjuerna visar att konfidentiella projekt inte skiljer sig avsevärt mycket sett till struktur på projektet. Däremot karakteriseras denna typ av projekt av en mycket högre grad av noggrannhet avseende planering och genomförande än ett jämförbart konventionellt byggprojekt.

<p>Problem-</p><p>formulering: Hur fungerar ekonomi- och verksamhetsstyrningen inom den kommunala verksamheten? Hur sätter kommuner mål och hur följs de upp? Är sättet att fastställa mål och mätmetoder likartade eller finns det skillnader?</p><p>Syfte: Syftet med uppsatsen är att studera hur kommunerna Gnesta, Nykvarn och Salem styr sina verksamheter via uppsatta mål och hur de följer upp dem ur ett ekonomiskt- och verksamhetsperspektiv.</p><p>Metod: En fallstudie har gjorts vid tre kommuner. Primärdata samlades in genom semistrukturerade intervjuer.</p><p>Teoretisk</p><p>referensram: Den teoretiska referensramen baseras på olika formella och informella styrmedel. Som formellt styrmedel behandlas budget medan de informella styrmedel som tas upp är organisationsstruktur, målstyrning, balanserade styrkort, nyckeltal och benchmarking.</p><p>Empiri: Kapitlet inleds med en presentation av kommunallagen. Vidare presenteras de undersökta kommunernas sätt att styra sina verksamheter.</p><p>Slutsats: Kommuner uppvisar både likheter och skillnader i sina sätt att fastställa mål och mätmetoder. Den största skillnaden är att kommuner använder olika styrmodeller och därmed mäter, följer upp och analyserar sina uppsatta mål och styrkort på olika sätt.</p> / <p>The main issues: How does the financial and management control work in the actual municipalities? How does the municipalities define their objectives and follow them up? Are there similarities in the way the municipalities define and adopt their objectives?</p><p>Purpose: The purpose of this paper is to look upon how the municipalities of Gnesta, Nykvarn and Salem control their management by adopted objectives and how they audit them from an economic- and operational perspective.</p><p>Method: A case study has been implemented at the three municipalities. Primary data was collected via semi-structured interviews.</p><p>Theoretical: The theoretical frame of reference is based upon various formal and informal means of control. Budget is handled as a formal topic while presented organizational structure, management by objectives, balanced scorecard, business ratio and benchmarking are treated as informal.</p><p>Empiricism: The chapter begins with a presentation of municipal laws. Furthermore a presentation of the three municipalities way of handling their operations is described.</p><p>Conclusion: The municipalities show similarities as well as differences in their way to adopt objectives and methods for auditing. The largest divergence is that the actual municipalities uses different methods of control and thus assess, audit and analyse adopted objectives and score cards in different ways.</p>