Målet med detta arbete har varit att ta fram en metod för att bestämma prestandan för en pumpanläggning samt åtgärdsprogram för dessa. Detta med utgångspunkt från tidigare gjord forskning inom området. Testkörningar, beräkningar och simuleringar visar att det går att bestämma de undersökta anläggningarnas prestanda, samt dess möjligheter till förbättring med den framtagna metodiken. Arbetet visar även att undersökningens referensramar är av stor vikt för att värdera anläggningens prestanda samt kunna bestämma dess förbättringspotential. Testkörningarna gav prov på detta då jämförelsen för en av dessa anläggningar fick baseras på teoretisk och antagen data. Vilket bidrar till osäkerheten i bedömningen av den anläggningens förbättringspotential. Vid avvikelser i prestanda för anläggningen gentemot referensvärden bör förluster i anläggningens individuella delar bestämmas. Detta för att göra förbättringsinsatserna mer effektiva. Exempel på detta är att undvika byte till en effektivare pump när det är dess förutsättningar som det är fel på. De framtagna nyckeltalen visar på att en anläggning med hög verkningsgrad inte alltid kan likställas med lägre energianvändning jämfört med låg verkningsgrad. Vilket liknas med att nyckeltalen för den aktuella eller liknande anläggningar inte kan jämföras rakt av med anläggningar som har andra förutsättningar. Vidare visar studien på vikten av att säkerställa tillgänglig mätdata finns för att utföra analysen av en anläggning. Därmed blir förarbetet för att garantera att önskvärda parametrar blir mätta en dela av anläggningens prestandabedömning och förbättringsarbete. Då varje enskild anläggning har en mängd unika förutsättningar har dessa testanläggningar fått representera en variation av dessa. Vilka måste vid analysen beaktas för varje enskild anläggning för att förbättringarna ska kunna nå dess potential. / The purpose of this thesis has been to create a methodology to determine the performance of a pumping station and action program for it. The starting point of the thesis takes its steps in previously done research in the current field. Continuing with test runs, calculations and simulations shows that it´s possible to determine the performance of the station and improvements of it with the created methodology. The study also shows that frame of reference of the station is an important part of determining it´s performance and it´s potential of improvement. This was proven with the test runs that showed some difficulties in determining the stations intended performance. In those cases the stations is measured with theoretical and assumed values. This adds to the uncertainty of the stations actual potential of improvement. To determine the performance of the station against a reference value it´s important to determine what parts that affects the final result. The cause of that is to get more effective actions plans. Example of that is to avoid changing a water pump when it´s the prerequisites that are affecting the performance of the station. The produced key figures of the stations show that a station with high efficiency is not the same thing as low energy usage compared to a station with low efficiency. That can be compared with the key figures is only comparable with the actual station or ones alike. Other stations differences have to be taken accounted for when make comparisons. The study also reveals the importance of securing the necessary measuring data to be able perform the analysis of the station. Therefore is the preparatory work to acquire the key parameters of the station a part of the study that determines the performance and it´s improvement. Thou each and every station have its unique prerequisites the test run stations have served as an representation of these variations. These prerequisites have to be individually addressed for each and every station to be able to reach it´s potential of improvement.

Bakgrund och problemdiskussion: leasetagare har haft starka incitament till att undvika redovisning av leasingavtal i balansräkningen, vilket medfört mycket kritik åt gamla leasingstandarden IAS 17. Den nya leasingstandarden IFRS 16 har sedan 1 januari 2019 ersatt IAS 17, och innebär att alla leasingavtal numera måste redovisas i balansräkningen. IFRS 16 medför väsentliga förändringar för företag som inte redovisat leasingavtal av betydande värden i balansräkningen. Transportsektorn har prognostiserats vara en sektor där effekterna väntas slå till som hårdast i mån av dess leasingintensitet. Syfte: Studiens syfte är att undersöka vilken påverkan tillämpningen av IFRS 16 har haft på Europeiska transportföretags finansiella ställning. Studien kommer att undersöka de effekter som uppstått genom att beräkna förändringen av relevanta nyckeltal sedan implementeringen av IFRS 16 inom transportsektorn och dess delsektorer (sjöfart, flyg, väg- och järnväg samt transportlogistik). Forskningsfrågor: Hur påverkas nyckeltalen soliditet, skuldsättningsgrad, EBITDA, ROA samt ROE i europeiska transportföretags finansiella rapporter? Hur skiljer sig påverkan inom transportsektorns olika delsektorer? Forskningsmetod: Uppsatsen använder sig av en kvantitativ forskningsansats där en analysering av relevant information och data används för att besvara forskningsfrågorna. Relevant information och data är handplockade från kvartalsrapporter över företag som har tillämpat IFRS 16. Uppsatsen avgränsas till ett urval av företag verksamma inom den europeiska transportsektorn. Studien omfattar transportföretag etablerade i länderna Sverige, Danmark, Norge, Tyskland samt Storbritannien. Vidare avgränsas studien till att studera nyckeltalen soliditet, skuldsättningsgrad, EBITDA, ROA samt ROE. Resultat och slutsats: Väsentliga förändringar har uppstått som en konsekvens av IFRS 16. Transportsektorns soliditet, skuldsättningsgrad samt EBITDA påverkades väsentligt, medan ROA samt ROE påverkades i betydligt mindre utsträckning. Den delsektor som påverkats av störst grad är flygsektorn där förändringen av skuldsättningsgrad, ROA och ROA var i störst utsträckning. Väg- och järnvägsektorn samt transportlogistiksektorn har fått utstå störst förändring av soliditet respektive EBITDA. Sjöfartssektorn har påverkats i betydligt mindre utsträckning då majoriteten av nyckeltalen visat sig vara nästintill oföränderliga till följd av IFRS 16. / Background and problemdiscussion: Lessee-tenants have had strong incentives to avoid disclosing leasing contracts in the balance sheet, which has led to much criticism of the old leasingstandard IAS 17. The new leasingstandard IFRS 16 has since 1 January 2019 replaced IAS 17, and means that all leasing contracts must now be reported in the balance sheet. IFRS 16 entails significant changes for companies that have not reported leasing agreements of significant values in the balance sheet. The transport sector has been forecast to be a sector where the effects are expected to hit hardest in terms of its leasing intensity. Purpose: The purpose of the study is to examine the impact of the application of IFRS 16 on the financial position of European transport companies. The study will examine the effects that have arisen by calculating the change in relevant key figures since the implementation of IFRS 16 in the transport sector and its sub-sectors (shipping, aviation, road- and rail, and transportlogistics). Research questions: How are the key ratios equity ratio, debt ratio, EBITDA, ROA and ROE affected in European transport companies' financial reports? How does the impact differ in the different sub-sectors of the transport sector? Research method: The thesis uses a quantitative research approach where an analysis of relevant information and data is used to answer the research questions. Relevant information and data are hand-picked from quarterly reports on companies that have applied IFRS 16. The thesis is limited to a selection of companies operating in the European transport sector. The study covers transport companies established in the countries Sweden, Denmark, Norway, Germany and the United Kingdom. Furthermore, the study is limited to studying the key ratios equity ratio, debt ratio, EBITDA, ROA and ROE. Results and conclusion: Significant changes have arisen as a consequence of IFRS 16. The transport sector's equity ratio, debt ratio and EBITDA were significantly affected, while ROA and ROE were affected to a much lesser extent. The sub-sector that was most affected was the aviation sector, where the change in debt ratio, ROA and ROA was at the largest extent. The road- and rail sector and the transportlogistics sector have had to endure the largest change in equity ratio respectively EBITDA. The shipping sector has been affected to a much lesser extent as the majority of key figures have been shown to be almost unchanged as a result of IFRS 16.

Ett ökat vårdbehov hos våra äldre i kombination med en fortsatt personalbrist inom äldreomsorgen på många ställen i Sverige kräver en fortsatt digital utveckling inom hälso- och sjukvården, för att på ett effektivt sätt kunna möta det växande vårdbehovet. De senaste åren har intresset för Business Intelligence ökat inom just hälso- och sjukvården, och nya verktyg som kan implementeras för att effektivisera och förbättra vårdkvalitén är under ständig utveckling. Mycket tidigare forskning har bedrivits när det kommer till användandet av Business Intelligence inom hälso- och sjukvården, men där fokus legat på yrkeslegitimerad personal som sjuksköterskor och läkare, därför fokuserar den här studien på äldreomsorgen och undersköterskor då det anses vara en yrkeskategori som hamnat i skymundan i tidigare forskning. Den här studien har undersökt hur en BI dashboard kan användas för att visualisera vårdbehovet inom äldreomsorgen, för en teknisk möjlighet att spegla vårdbehovet mot antal personal.  Studien genomfördes med en kvalitativ metodansats i form av semistrukturerade intervjuer på ett avsiktligt urval, för att kunna uppnå en djupare förståelse kring respondenternas arbetssituation och deras upplevelser om vårdbehovet i dagsläget. Resultatet visar att arbetssituationen inom äldreomsorgen idag är ansträngd och där ett återkommande problemområde rör personalbrist i kombination med höga krav och små hjälpmedel. Det framgår att det finns goda grunder för implementering av verktyget, för att möjliggöra spegling av ett ständigt varierande vårdbehov mot antal personal, för att uppnå en lämplig bemanning och på så vis uppnå en högre vårdkvalité. Resultatet påvisar också vilka nyckeltal som anses relevanta när det kommer till hur stort eller litet ett vårdbehov är, i syfte att kunna använda de nyckeltalen för att möjliggöra effektiva mätningar av vårdbehov.

Under den globala finanskrisen mellan 2007 till 2009 drabbades både privatpersoner och företag hårt av en skakig finansiell marknad, vilket ledde till att regeringar och myndigheter världen över införde nya föreskrifter och riktlinjer för banker. De nya regleringarna skulle förhindra att en liknande kollaps i framtiden skulle inträffa genom att öka stabiliteten och säkerheten inom banksektorn. I USA infördes Dodd-Frank Act och Basel III som nya föreskrifter, där fokus var på att återställa sektorn och återvinna förtroendet från samhället. Regelverken införde höjda kapitalkrav och andra regleringar för att få en bättre övervakning över bankernas finansiella hälsa.  Oavsett vilken storlek det är på banken så har Dodd-Frank Act och Basel III påverkat banker i USA då reglementet har till syfte att säkerställa en sund och hållbar finansiella sektor. Även om syftet är för det goda har det väckt oro över konsekvenserna av regleringarna på bankernas prestation och konkurrenskraft, särskilt för mindre banker som anses kunna hamna i en situation av ekonomisk kris och svårigheter att överleva. Lönsamhet är viktigt för banker för att kunna generera mer kapital som i sin tur kan lånas ut till ekonomin. Hög konkurrens gör att lönsamheten sätts i fokus, men ger även mer flexibilitet till banker vid sämre perioder på marknaden.  I USA och andra delar av världen, har det i starten av 2023 skapats en rädsla för bankernas överlevnad, där återigen hantering av risk ligger i framkant. Några banker har redan upplevt så kallade ”bank-runs” och fått sin organisation övertagen av den amerikanska federal myndigheten Federal Deposit Insurance Corporation (FDIC). Syftet med denna rapport är att undersöka hur Dodd-Frank Act och Basel III har påverkat bankernas prestation och om det finns en skillnad mellan storleksgrupperna i USA.  För att studera bankers prestation efter införandet av Basel III och Dodd-Frank Act har studien använt finansiella nyckeltal som har delats upp i tre olika grupper (lönsamhet, stabilitet och riskhantering). Undersökningen innehåller dessutom en skillnader-i-skillnader- analys för att studera om bankstorlek har någon betydelse i prestation efter införandet av regleringarna. Resultatet indikerar att åtgärder som vidtogs mot den finansiella krisen har hjälpt banker att förbättra sin riskhantering och stabilitet. Däremot har det resulterat i lägre lönsamhet för större banker och bättre för mindre banker. Studien visar även på att införandet av Basel III och Dodd-Frank Act har påverkat bankgruppernas prestation olika mycket.

Titel: Hållbarhetsredovisning i Allmännyttan. Hur redovisas social hållbarhet? Nivå: Examensarbete på grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi. Författare: Anders Persson Handledare: Alice Schmuck Datum: 2023 - juni Syfte: Syftet med studien är att jämföra och försöka förstå bakgrunden till hur den sociala aspekten av hållbarhet redovisas av de största kommunala bostadsföretagen inom Sveriges Allmännytta. Studien ska på ett övergripande sätt jämföra och analysera hållbarhetsredovisningarna utifrån den sociala dimensionen och dessutom undersöka hur de sociala nyckeltalen rekommenderade av Sveriges Allmännytta (2019) används. Metod: Den metod som använts i studien är en kvalitativ textanalys, där texterna som analyserats är tio utvalda kommunala bostadsbolags hållbarhetsredovisningar. Resultat och slutsats: Studien visar att det behövs fastare riktlinjer för hur social hållbarhet ska redovisas av de kommunala bostadsbolagen i Sveriges Allmännytta. En enhetlig struktur och gemensamma nyckeltal skulle öka transparensen och klargöra hur bolagen fullföljer sitt uppdrag med att skapa en hållbar boendemiljö. Studien har visat att nuvarande rekommenderade sociala nyckeltal inte används i någon större omfattning. Examensarbetets bidrag: Den rekommendation som Sveriges Allmännytta ger angående social hållbarhetsredovisning skulle behöva omformuleras till ett krav på medlemsföretagen. Ett krav att den sociala hållbarhetsredovisningen ska följa en viss struktur och redovisa specifika sociala nyckeltal för att öka transparens och jämförbarhet. Förslag till fortsatt forskning: Att studera resultat av sociala satsningar samt att formulera en miniminivå gällande krav på social redovisning i Allmännyttan.

Syfte – Problemet med lagerhantering av reservdelar och gapet inom kunskapen av den ekonomiska lönsamheten vid en centralisering. Den oförutsägbara efterfrågan av reservdelar och de påverkande ekonomiska aspekterna vid lagerhållning gör beslut om en decentraliserad- eller centraliserad lagerstruktur svår att fastställa. Ett beslutsstöd med ekonomiska nyckeltal och beräkningsmetoder som komplement kan därför vara gynnsamt för organisationer vid beslut av en eventuell centralisering av reservdelar, vilket resulterar i studiens syfte: Undersöka ekonomiska faktorer av betydelse vid beslut om centralisering av reservdelslager och sammanställa ett beslutsstöd för dessa faktorer. Baserat på syftet har två frågeställningar formulerats: [1] Vilka ekonomiska nyckeltal och beräkningsmetoder lämpar sig som underlag vid beslut om centralisering av reservdelslager? [2] Hur kan de utvärderade ekonomiska nyckeltalen och beräkningsmetoderna användas som beslutsstöd vid centralisering av reservdelslager? Metod – Forskningsmetoden som använts i denna studie är en fallstudie. Studien har varit av både kvalitativ och kvantitativ karaktär, samt haft en deduktiv ansats. Datainsamlingstekniker för att samla in empiri har varit intervjuer och dokumentstudie. En deduktiv tematisk analys användes för att analysera den insamlade teorin och empiri där analysen styrdes av teoretiska utgångspunkter. Data som samlades in bearbetades även med hjälp av kodning. Resultat – Genom litteraturgenomgång har ett konceptuellt beslutsstöd baserat på teori kring centralisering av reservdelslager sammanställts för att prövas mot empiri och därav identifiera vilka ekonomiska nyckeltal och beräkningsmetoder som är lämpliga vid centralisering av reservdelslager. Ett definitivt beslutsstöd har därefter sammanställts med både teori och empiri baserat på centralisering av reservdelslager som ska ge beslutsfattare stöd vid förändring av lagerstruktur. Implikationer – Genom svar på studiens frågeställningar tillför studien både praktiska och teoretiska implikationer. Studien bidrar med praktiska implikationer i form av ett beslutsstöd för centralisering av reservdelslager, vilket samlar den information beslutsfattare ska ha i åtanke vid eventuell centralisering av reservdelslager. Studien tillför även teoretiska implikationer i form av nya faktorer som påverkas vid centralisering av reservdelslager från empirisk insamlad data, vilket inte besvarats från litteraturgenomgång. Avgränsningar – Studien avgränsas enbart till ekonomiska aspekter av en centralisering av reservdelslager. Studien har avgränsats till information och perspektiv från eftermarknadsavdelningen på fallföretaget i Huskvarna, samt information från andra reservdelslager som fallföretaget har kontroll över. Endast ekonomiska och logistiska faktorer har tagits i hänsyn. Fallföretagets reservdelar har olika moduler och studien har avgränsats enbart till generiska moduler, så kallade standardartiklar och ej kundunika eller andra artiklar. Nyckelord – Beräkningsmetoder, beslutsstöd, centralisering, decentralisering, ekonomiska nyckeltal, reservdelslager, reservdelar, faktorer

Syfte: Syftet med denna studie är undersöka hur litteraturen kännetecknarmiljömässiga leveranser och därefter koppla det till hur handelsföretagredovisar detta i sina hållbarhetsrapporter. Vidare syftar studien på attundersöka om det finns några brister i hållbarhetsredovisningarna samt tafram förbättringsförslag på hur de kan utvecklas i framtiden avseendemiljömässig hållbarhet.Metod: Studien är kvalitativ och bygger på en systematisklitteraturgenomgång samt textanalys. Studien har genomförts med kritiskrealism som synsätt och antar ett deduktivt angreppssätt. Data har samlats ingenom en litteraturgenomgång och genom hållbarhetsredovisningar från2019 och 2020, vilka har samlats in genom ett icke-sannolikhetsurval.Slutsats: Resultatet av studien har vuxit fram från den teoretiskareferensramen samt empiriskt insamlade data från hållbarhetsrapporter.Litteraturgenomgången av miljömässiga leveranser och returer visade att detkrävs gröna strategier och distributionsnät med energisnålare fordon,regleringar och tidsfönster för när och var leveranser får göras i stadskärnor,samt att returtransporter måste motverkas redan innan produkten har såltsgenom kvalitetskontroller, samt att företag blockerar användare medonormala returbeteenden. Det framkom även av studien atthållbarhetsredovisningar brister i vissa aspekter på grund av att inget tydligtramverk finns gällande utformning och innehåll. Vidare föreslås ett antalförbättringsförslag för hållbarhetsredovisningar, såsom ett standardiseratramverk för innehåll och ett antal gröna nyckeltal som möjliggör för bättretransparens och trovärdighet i redovisningarna

After remediation of contaminated sites, a follow-up should be done including an assessment of risk reduction. For remediation projects financed by governmental grant, indicators are required which will provide follow-up data. This study examines how the indicators can be used to follow-up and handle risk reduction regarding health and/or the environment, where both short- and long-term perspectives are considered. Furthermore, the study examines how the indicators can be used regarding a national viewpoint and if there is a need to adjust the requirements of the indicators. The study was limited to remediation projects financed by governmental grant to carry out a comparable evaluation. Indictors from 69 projects have been collected, of which 67 have been compiled at a project level. A compilation of, among other things, pollution amounts has also been done for a national perspective. Several of the indicators can be used to assess risk reduction, however, quantitative data are lacking for many of the projects. Furthermore, it is difficult to assess the risk reduction without knowledge of remediation goals and in some cases qualitative data. From the data that has been evaluated, it seems that the projects at a national level generally maintain a high level of ambition with a high degree of risk reduction. For example an average reduction in the amount of pollution of 85% in 31 of 67 projects and an average reduction in the spread of 86.5% in 8 of 67 projects were obtained for the primarily pollution. However, it can be discussed whether it is representative with so few projects for evaluation at the national level. To be improved, the indicators should be reviewed regarding risk reduction. Additions are proposed to improve the possibility to assess risk reduction in both short and long term, and indicators related to, for example, exposure and ecological parameters can be added to obtain more project specific indicators. However, this means requirements for sampling and the risk assessment already before the remediation. Furthermore, it may be necessary to adjust the indicators to suit more remediation methods. Among other things, there is reason to review the assessment of risk reduction regarding methods relating to water. The results also indicate that other factors such as quality assurance, how follow-up takes place regarding data processing and how sampling is carried out should be reviewed for the key figures to be filled in adequately. The study is limited as not all reported projects have been included due to delimitation. To obtain a more complete evaluation, it is recommended that all projects should be included in a future study. The possibility of including privately financed projects should also be reviewed to get a better picture of how successful the remediation work is at national level. / Efter utförda åtgärder av förorenade områden görs uppföljning av åtgärderna där bedömning av riskreduktionen är en del. I åtgärdsprojekt som finansieras genom statliga medel ställs krav på uppföljning, där nyckeltal ingår som ska ge uppföljande data. Denna studie undersöker hur nyckeltalen kan användas för att följa upp och hantera riskreduktion för hälsa och/eller miljön efter utförda åtgärder, där så väl kort som lång sikt beaktas. Vidare har det undersökts hur nyckeltalen kan användas för att följa upp riskreduktion ur ett nationellt perspektiv samt huruvida det finns ett behov av att justera kraven. Studien avgränsades till statliga åtgärdsprojekt för att kunna genomföra en jämförbar utvärdering. Nyckeltal från 69 åtgärdsprojekt har samlats in där 67 har sammanställts på projektnivå. En sammanställning av bland annat föroreningsmängder har även gjorts för ett nationellt perspektiv. Flera av nyckeltalen kan användas för bedömning av riskreduktion, kvantitativa data saknas dock för många av åtgärdsprojekten. Den reella riskreduktionen är svår att utläsa för flertalet av projekten med anledning av bristen på data. Vidare är det svårt att utläsa riskreduktionen utan vetskap om åtgärdsmål och i vissa fall kvalitativa data. På nationell nivå verkar det som att åtgärderna generellt håller en hög ambitionsnivå med hög riskreduktionsgrad utifrån den data som har utvärderas. Bland annat erhölls en medelreduktion av föroreningsmängd på 85 % i 31 av 67 projekt och en medelreduktion i spridning på 86,5 % i 8 av 67 projekt för den primärt styrande föroreningen i åtgärdsprojekten. Det kan dock diskuteras om det är ett representativt urval med så få projekt för utvärdering på den nationella nivån. Nyckeltalen bör ses över för att kunna förbättras med avseende på riskreduktion. Bland annat föreslås tillägg av nyckeltal för möjlighet att bedöma riskreduktion på kort respektive lång sikt och en översyn om nyckeltal som rör exempelvis exponering och ekologiska parametrar bör läggas till för att få mer projektspecifika nyckeltal som rör riskreduktion. Detta ställer dock krav på provtagningar och riskbedömningen redan i utredningsskedet. Vidare kan det vara aktuellt att justera nyckeltalen för att passa fler åtgärdsmetoder. Bland annat finns det anledning att se över bedömning av riskreduktion med avseende på åtgärdsmetoder som rör åtgärder av vatten. Resultaten indikerar även på att andra faktorer som kvalitetssäkring, om rätt typ av provtagning genomförs och hur databearbetning sker, för att nyckeltalen ska kunna fyllas i på ett adekvat sätt. Studien är begränsad då inte alla slutrapporterade projekt har ingått med anledning av avgränsning. För att få en mer fullständig utvärdering rekommenderas att samtliga åtgärdsprojekt ingår i en framtida studie. Vidare bör det även ses över möjlighet att inkludera de privatfinansierade åtgärdsprojekten för att få en bättre bild över hur framgångsrikt saneringsarbetet är på nationell nivå.

Todays changing market makes it increasingly important for companies to be able to change and adopt to different market dynamics. Companies that manage to undergo a change often differ from those that fail. Key performance indicators is a tool that enables companies to measure where they stand in relation to other companies, but also to know where they want and where they´re going. Looking at change as inevitable, it´s becoming more common for companies to take outside help from companies who are experts when it comes to change. Studies also shows that a trend shift has taken place the last 15 years, where businesses have become more likely to take help from experts to reduce burden on its own staff but also to be bale to focus on theirordinary activities. Transformator Design is one of those experts and their desire to select the "best" key performers indicators, with a focus on the customer, are the foundation of this thesis. Moreover, the objective of this study is to contribute to the understanding of how companies, in general, should work with change management. The study has, after examination of theory and previous empirical studies, conducted interviews with the five companies SEB, Netsurvey, Telia, Ica and Skandia. Common to these companies is that they are all engaged in change management. The result of the theories shows that there is no general panacea when it comes to the choice of KPI, but it varies depending on the type of business that a company carries. When it comes to the selection of KPI, all firms, regardless of business, should select those that reflect the firm´s business, employees and customers. This is because the customer indirectly is affected by a satisfied business with satisfied employees. / Dagens föränderliga marknad gör det allt mer viktigt för företag att kunna förändra och anpassa sig till olika marknaders dynamik. Företag som lyckas genomgå en förändring skiljer sig ofta från de som går i konkurs. Nyckeltal är ett verktyg som gör det möjligt för företag att mäta var de står i förhållande till andra företag, men också för att veta vart de vill och vart de är på väg. I och med att förändring är nödvändigt blir det allt vanligare för företag att ta hjälp utifrån  av  företag  som  är  experter  på  förändring.  Studier  visar  även  på  detta,  då  en trendförskjutning har skett de senaste 15 åren, där företag har blivit mer benägna att ta hjälp av  experter  gällande  förändringsarbete,  dels  för  att  minska  belastningen  på  den  egna personalen men också för att kunna fokusera på den ordinarie verksamheten. Transformator Design är en av dessa experter och deras önskan om att välja ut "de bästa" nyckeltalen, för förändring, med fokus på kunden, är grunden till detta examensarbete. Fortsättningsvis är målsättningen med studien att bidra med förståelse för hur företag, i allmänhet, bör arbeta med förändringsarbete Studien har, efter granskning av teori och tidigare empiriska studier, utfört intervjuer med de fem företagen SEB, Netsurvey, Telia, Ica och Skandia. Gemensamt för dessa företag är att de alla  bedrivit  förändringsarbete. Resultatet av  teorierna visar  på  att  det  inte  finns  någon generell patentlösning när det kommer till val av nyckeltal, utan att det varierar beroende på vilken typ av verksamhet som ett företag bedriver. Vid val av nyckeltal bör dock samtliga företag, oavsett verksamhet, välja ut sådana som speglar både verksamheten, medarbetarna och kunden. Detta eftersom kunden indirekt påverkas av en nöjd verksamhet med nöjda medarbetare.

Background and problem The problem originates in strategic cost accounting. Because of the prevailing condition on the market today, businesses must be aware of their position in the market, their weaknesses and their strengths in order to create and keep its competitiveness. Therefore it is critical to operate strategically in every other decision. The question arises how this can be achieved. Forecasting is a commonly used tool for strategy and enables decision making but challenges accompany the use of forecasting. Forecasting requires awareness of strategy and goals, competitors and dynamic environmental factors in order to succeed. The goal of forecasting is to create the best conditions for the future. Forecasting enables planning and uncertainty can be identified which can result in better decision making. However, the future is uncertain and it is impossible to predict an exact forecast.  Purpose  The aim of the study is to investigate the importance of forecasting regarding decision making and how it can assist the development of human capital. The purpose of the study is furthermore to produce a conceptualized forecasting model for Beta. Henceforth the study also aims to examine which variables are the most useful in forecasting cost of personnel for Beta.   Method  To execute the study a composite of a qualitative and quantitative approach has been chosen. The study has been executed on the company called Beta, that has wished to remain anonymous. Beta is a corporation whose cost structure mostly consists of cost of personnel. The company has a solid and developed process for forecasting their cost of personnel. The study has been divided in the three following parts: theoretical frame of reference, empiricism and finally analysis. The theoretical frame of reference is meant to create increased knowledge of goal and strategy, forecasting, cost of personnel, key indicator and decision making process. The empirical data collection for the qualitative part of the study has consisted of semi-structured interviews with six respondents from Beta. For the quantitative part, the study has been provided data from Beta consisting of budget and results from the period 2020-2022. Finally, the theoretical frame of reference and the empirical data collection are analyzed in the analysis section. Conclusion The results of the study’s research question concluded that forecasting is critical for decision making. However, there are some difficulties within the process at Beta. The main problem is the manual process that contributes to inaccuracies and the process is time consuming. Furthermore, it can be stated that forecasting personnel costs contributes to the development of human capital through an ambition for increased competence within the workforce. The part of the study consisting of an examination of four different variables the variable growth gave satisfactory results from the three valuation criterias. Therefore, we recommend using the forecasting model based on the variable growth as a complement to the already existing process.