Problem- formulering: Hur fungerar ekonomi- och verksamhetsstyrningen inom den kommunala verksamheten? Hur sätter kommuner mål och hur följs de upp? Är sättet att fastställa mål och mätmetoder likartade eller finns det skillnader? Syfte: Syftet med uppsatsen är att studera hur kommunerna Gnesta, Nykvarn och Salem styr sina verksamheter via uppsatta mål och hur de följer upp dem ur ett ekonomiskt- och verksamhetsperspektiv. Metod: En fallstudie har gjorts vid tre kommuner. Primärdata samlades in genom semistrukturerade intervjuer. Teoretisk referensram: Den teoretiska referensramen baseras på olika formella och informella styrmedel. Som formellt styrmedel behandlas budget medan de informella styrmedel som tas upp är organisationsstruktur, målstyrning, balanserade styrkort, nyckeltal och benchmarking. Empiri: Kapitlet inleds med en presentation av kommunallagen. Vidare presenteras de undersökta kommunernas sätt att styra sina verksamheter. Slutsats: Kommuner uppvisar både likheter och skillnader i sina sätt att fastställa mål och mätmetoder. Den största skillnaden är att kommuner använder olika styrmodeller och därmed mäter, följer upp och analyserar sina uppsatta mål och styrkort på olika sätt. / The main issues: How does the financial and management control work in the actual municipalities? How does the municipalities define their objectives and follow them up? Are there similarities in the way the municipalities define and adopt their objectives? Purpose: The purpose of this paper is to look upon how the municipalities of Gnesta, Nykvarn and Salem control their management by adopted objectives and how they audit them from an economic- and operational perspective. Method: A case study has been implemented at the three municipalities. Primary data was collected via semi-structured interviews. Theoretical: The theoretical frame of reference is based upon various formal and informal means of control. Budget is handled as a formal topic while presented organizational structure, management by objectives, balanced scorecard, business ratio and benchmarking are treated as informal. Empiricism: The chapter begins with a presentation of municipal laws. Furthermore a presentation of the three municipalities way of handling their operations is described. Conclusion: The municipalities show similarities as well as differences in their way to adopt objectives and methods for auditing. The largest divergence is that the actual municipalities uses different methods of control and thus assess, audit and analyse adopted objectives and score cards in different ways.

Syftet med den här studien är att förbättra informationsflödet från projektering och produktion in i förvaltningen. Detta för att väcka ett intresse hos förvaltare och för att visa att det finns pengar att spara genom att ta hand om informationen från projekteringen och produktionen. Tidigare studier inom området BIM visar att stor fokus läggs på projektering och produktion men det är ett väldigt litet fokus på förvaltningen när man talar om BIM. Målet är att konkret kunna visa vad informationen är värd och att visa vilken information förvaltare använder och var den finns i byggprocessens skeden före förvaltningen. Rapporten bygger på en litteraturstudie, intervjuer och beräkningar. Förvaltare har blivit tillfrågade vilken information de använder i förvaltningen och sedan har projektör och entreprenör blivit tillfrågad ifall denna information finns att tillgå i projekteringen och produktionen. Värderingen av informationen har sedan gått till på två sätt. Det ena sättet är att bedöma kostnaden av att uppdatera information mot kostnaden att ta fram information på nytt. Det andra sättet är att med hjälp av nyckeltal (kronor per kvadratmeter) och den lista med typ av information som förvaltare använder, som sammanställts från intervjuerna, ta reda på vad information är värd. Det första sättet att värdera visar att det kostar lika mycket att hålla relationsritningar (A) uppdaterade i som minst 18år och i som mest 50år som att ta fram informationen helt på nytt. Nästan samma gäller för BIM-modell med avseende på relationsritningar (A). Fast där är kostnaden för framtagning på nytt lika stor som att hålla den uppdaterad i som minst 22år och i som mest 58år. Det andra sättet att värdera visar att mindre än 25% av den information man kan finna i projekteringen och eller i produktionen är värd cirka 10% av projekteringskostnaden. / The purpose of this study is to improve the flow of information from the design and construction phase into the facility management. This in order to make the facility managers see the advantages with BIM and to show that there is money to be saved by retrieving the information from the design and the construction phase. Earlier studies show that there actually has been quite little research done within BIM in the facility management and that the main focus has been at the design and the construction phase. The aim with the study is to specify the value of the information and to show which information facility managers use and where it can be retrieved from within the earlier phases of the construction process. The report is based on a literature study, interviews and calculations. A number of facility managers have been asked which types of information they use and designers and entrepreneurs have then been asked if these types of information can be found in the design and the construction phase. The information has been valued in two different ways. In one way the information was valued by comparing the cost between updating existing information or recreate the same type of information. The other way of valuing the information was to find out the worth of information by using key figures (SEK per square meter) and the list of information that facility managers use, which was made up from the interviews. The first way of valuing shows that the cost of producing as built drawings (A) in the facility management cost as much as keeping the same type of information updated for at least 18years and as most 50years. Almost the same goes for a BIM-model. Only there the difference is that the cost of producing a BIM-model focused on as built drawings (A) in the facility management cost as much as keeping the same type of information updated for at least 22years and as most 58years. The other way that the information was valued shows that less than 25% of the information that can be found in the design and/or construction phase is worth circa 10% of the projecting fee.

Eftersom intressenter visat sig använda revisionsberättelsen som beslutsunderlag, kan en reaktion på den orena revisionsberättelsen innebära en negativ följd för företaget. Därmed har vi undersökt hur det reviderade företagets organisatoriska outcomespåverkas av den orena revisionsberättelsen. Vidare syftar även studien till att förklara hur vidtagna åtgärder begränsar effekten av den orena revisionsberättelsen. Med utgångspunkt från tidigare forskning och teori skapadesegna hypoteser. Hypoteserna menar att den orena revisionsberättelsen påverkar organisatoriska outcomes och att dessa effekter kan dämpas genom vidtagna åtgärder.För att realisera syftet genomfördes en dokumentstudie. Först undersöktes 4220 aktiebolag i Skåne för att finnabolagenmed orena revisionsberättelse. Vidare bidrog den första undersökningen i 333 aktiebolag som kommed i vår undersökning. Uppsatsen speglar aktiebolagspopulationen i Sverige.Resultaten har bearbetats statistiskt för att kunna pröva de hypoteser som tagits fram.Studien har påvisat att företagets fortlevnad, betalningsförmåga, omsättning och antal anställda påverkas av en oren revisionsberättelse. Dessutomvisarresultaten att en oren revisionsberättelse leder tillfler orenaoftare än till renade följande åren. Studien har endast påvisat en väldigt svag indikation på att åtgärder dämpareffekten av de orena revisionsberättelserna. / Since stakeholders proved to use the auditor’s report for decision-making, reactions to the qualified audit opinion implya negative result for the firm. Thus, we investigated how the audited firm’s organizational outcomes are influenced by the qualified audit opinion. Furthermore, the study aims to explain how the measure taken limits the effect of the qualified audit opinion.Based on previous research and theory, we created our own hypothesis. The hypothesis saysthat the qualified audit opinionaffectsorganizational outcomes and that these effects can be limited by the measures taken. To realize the purpose, we conducted a document study. We investigated 4220 firms in Skåne to find firms with qualified audit opinions. Furthermore, the first survey contributed 333 firms that brought in our survey. The results reflect the entire population of firms in Sweden. The results were statistically processed in order to test the developed hypothesis. The study has demonstrated that the firm’s survival, solvency,turnover and number ofemployees are affected by a qualified audit opinion. Furthermore, the results show that a qualified audit opinionleads more qualified audit opinions than unqualified audit opinions the following years. The study shows a very weak indication that measure taken limits the effect of the qualified audit opinion.

With new energy directives in place, the Swedish Social Service (SSS) stands before the challenge how to reduce the energy demand in its locales. It is a complex matter, as the locales are rented from various property owners and it becomes a question of how to reduce the operational electricity and influence the property owners to work more with energy efficiency. This thesis takes a balanced research approach in three parts. Firstly a qualitative part in form of interviews with personnel at the SSS and its property owners, secondly a quantitative part of descriptive nature in form of energy statistics and thirdly a literature review of Energy Management (EM) Supply Chain Management(SCM), Green Supply Chain Management(GSCM) and Enviromental Performance Indicators (EPI). This in order to be able to give normative recommendations of how the SSS should act to reduce its energy consumption in its locales and provide new insights on how EM, SCM, GSCM and EPI can be applied in effect. The results show that the Swedish Social Service should act in the following areas to control its energy efficiency: statistics and follow-up, locale strategy and operational electricity. To get efficient statistical material the SSS should update their registers of property owners, update guidelines for energy statistics reporting and continue with the same collection method for data (e-mail survey) to get continuity. The literature review and interviews show that a segmentation of suppliers (property owners) based on factors like area in property, good relations, area of local and energy performance indicators should be useful as to know how to distribute resources to enable energy efficiency. Finally, the study shows that various locales has high rates of idling loads and have a energy saving potential of 10-15%.

Problem: Konkurser drar med sig höga kostnader på olika sätt, och genom åren har många försök gjorts att finna modeller som kan förutse konkurser och därigenom undvika dem. Några av de mest beprövade modellerna är Altmans olika Z-scoremodeller, som genom åren visat olika resultat. Allt fler företag blir också verksamma inom tjänstesektorn, och forskningen menar att dessa företag skiljer sig från tillverkande företag när det gäller dess nyckeltal, vilket alltså borde påverka möjligheterna att förutse konkurser enligt de modeller som idag finns. Syfte: Kontrollera huruvida Altmans Z´´-scoremodell fungerar på små- och medelstora tjänsteföretag i Sverige, men även om korrelation mellan ett företags kreditbetyg och dess Z´´-score föreligger. Metod: Uppsatsen är skriven utifrån ett positivistiskt synsätt med deduktiv ansats, och bygger på kvantitativ sekundärdata. Analyser görs genom hypotesprövning. Slutsats: Altmans Z´´-scoremodell fungerar dåligt på tjänsteföretag inom segmentet små- och medelstora företag i Sverige. Resultatet blir detsamma, även om modellen tillämpas på    tillverkande företag och handelsföretag. Däremot går det se skillnad på nyckeltal i företag försatta i konkurs och friska företag, bland annat genom att konkursföretag har sämre lönsamhet, balanslikviditet och skuldsättningsgrad. Fortsatt forskning: Forskningen går isär när det gäller möjligheterna att förutse konkurser, och det finns fortfarande många aspekter att pröva. Förslag på fortsatt forskning är därför att undersöka hur nyckeltalen verkligen skiljer sig åt, och om det därigenom är möjligt att undvika konkurser. Ytterligare alternativ kan vara att undersöka variablerna i Z´´-scoremodellen, och eventuellt justera dessa för bättre utfall. / Problem: Bankruptcy is associated with a high cost in different ways, and over the years, many attempts have been made to find models that can predict failures and thru that avoid them. Some of the most proven models are Altmans Z-score in various forms, which over the years have shown different results. More and more companies work with services, and research says that these companies differ from manufacturing companies when it comes to its economic ratios, which should affect the possibilities in predicting bankruptcy according to today available models. Purpose: Check whether the Altman Z´´-score model works on small- and medium-sized services companies in Sweden, but also check if correlation exist between a company's credit rating and its Z´´-score. Method: The thesis is written with a positivist and deductive approach, based on quantitative secondary data. Analyses are made by hypothesis testing. Conclusion: Altman's Z´´-score does not work on small- and medium-sized service companies in Sweden. The result is the same, even if the model is applied to manufacturing and trading companies. However, it is possible to see differences between bankrupt companies and healthy companies. Some ratios that show differences are profitability, balance sheet liquidity and leverage, which all are lower in bankrupt companies. Continued research: Researchers are divided when it comes to the possibilities to predict bankruptcy, and there are still many aspects to consider. Suggestions for continued researchis to examine how ratios really differ, and if it is thru that is possible to avoid bankruptcy. Another angle might be to examine the variables of the Z´´-score-model, and maybe adjust them for more accurate result.

Bakgrund: Många företag går i konkurs varje år vilket är förknippade med kostnader för de enskilda intressenterna och för samhället i stort. För att kunna vidta eventuella åtgärder innan konkursen är ett faktum är det av intresse att veta om någon av de modeller som forskare tagit fram för att förutspå konkurser faktiskt fungerar. Syfte: Syftet med denna undersökning är att ta reda på om det går att applicera någon av ett urval av etablerade konkursmodeller på svenska industri- och tillverkningsföretag. Teori: Studien kommer att testa tre olika forskares modeller och metoder: Altmans, Platts och Platts samt Pompes och Bilderbeeks. Metod: I denna studie kommer enbart en deduktiv forskningsansats att användas och datainsamlingen är kvantitativ då nyckeltal hämtas från de aktuella företagens årsredovisningar. Urvalet baseras på de företag som ansökte om konkurs under år 2011 och de som representerar kontrollgruppen har slumpmässigt valts ut bland de företag inom avgränsningen som inte gått i konkurs det aktuella året. Resultat och slutsats: Altmans och Platts och Platts modeller visar sig inte vara applicerbara på svenska företag. Dock är vissa av Pompes och Bilderbeeks nyckeltal tillämpliga till att använda för konkursprognostisering för svenska företag. / Background: Companies are going bankrupt every year which is associated with costs for individual parties with interests in the company and for society in general. To be able to take any action before bankruptcy is a fact, it is interesting to know if any of the models that scientists developed to predict bankruptcies actually works. Purpose: The purpose of this study is to determine whether it is possible to apply a selection of the established bankruptcy models on Swedish manufacturing companies. Theory: The study will test three different researchers' models and methods: Altman's, Platt's and Platt's, as well as Pompe's and Bilderbeek's. Methodology: In this study, only a deductive research approach will be used and the data collection is quantitative since the ratios are obtained from the relevant companies' financial statements. The selection is based on the companies that filed for bankruptcy in 2011 and the firms which represent the control group were selected at random among the companies within the delimitation that didn't go bankrupt during the current year. Result and conclusion: Altmans and Platts and Platts models turn out not to be applicable on Swedish companies. Some of Pompes and Bilderbeeks ratios are relevant for use in bankruptcy prediction for Swedish companies though.

<p>Detta arbete inom prestationsmätning av effektiv logistik är utfört på Scanias produktionsenhet MB i Oskarshamn. Denna produktionsenhet tillverkar hytterna till Scanias lastbilar på europamarknaden, från plåtrulle till färdigmålad hyttkaross. Produktionsenheten MB består av en pressverkstad, en karossverkstad och ett måleri.</p><p>Uppgiften i detta arbete är att utveckla ett antal mätetal för prestationsmätning av MB:s internlogistik, och utifrån dessa ge förslag på förbättringsmöjligheter i verksamheten.</p><p>Uppgiften löses genom att använda Bourne och Neelys metoder för utveckling av mätetal, så som en framgångskarta för den kritiska framgångsfaktorn effektiv logistik och utformandet av ett definitionsblad, vilket explicit definierar varje mätetal. Detta tillsammans med Parmenters definitioner angående mätetal och arbetssätt vad det gäller prestationsmätning, avser att spegla moderna tillvägagångssätt för prestationsmätning och för implementering av dessa i ett företag.</p><p>De mätetal som rekommenderas för implementering i MB:s logistiska verksamhet är trucktimmar per hytt, leveranspålitlighet, lageryta, energianvändning per hytt för transporter och materialhanteringskostnad per hytt. Flera förbättringsförslag rekommenderas också vad det gäller den förbättringspotential som finns vid införandet av en gemensam materialhanteringsfunktion på MB. Vidare ges också förslag på system- och rutinförändringar som kan genomföras för att ge mer tillförlitlig information för prestationsmätning och skapa mer effektiv logistik.</p> / <p>This master thesis within performance measurement of logistic efficiency is carried out at the Scania production unit MB in the city of Oskarshamn. This production unit manufactures the cab body to heavy trucks for the European market, from metal coil to painted cab body. The production unit consists of one press shop, one body shop and one paint shop.</p><p>The mission of the thesis is to develop a few Key Performance Indicators (KPIs) for performance measurement of MB’s logistics and with these KPIs as a base, point out potential improvements at the production unit.</p><p>The task was fulfilled through the use of Bourne and Neely’s methods for developing KPIs, such as a success map based on the critical success factor, efficient logistics combined with their record sheet for developing and defining each KPI. This together with Parameter’s definition regarding KPIs and guidelines for performance measurement should present a modern approach of how to implement performance measurement in a company.</p><p>The KPIs which is recommended for implementation in MB’s logistic operations is forklift hours per cab, delivery reliability, storage area, energy consumption by transports per cab and material handling costs per cab. Several improvements are suggested when it comes to the benefits of a common material handling organization which serves all MB operations. Also suggestions are made regarding the information system and routine changes which aim to give more reliable information for performance measurements and as a mean to create more efficient logistics.</p>

Detta arbete inom prestationsmätning av effektiv logistik är utfört på Scanias produktionsenhet MB i Oskarshamn. Denna produktionsenhet tillverkar hytterna till Scanias lastbilar på europamarknaden, från plåtrulle till färdigmålad hyttkaross. Produktionsenheten MB består av en pressverkstad, en karossverkstad och ett måleri. Uppgiften i detta arbete är att utveckla ett antal mätetal för prestationsmätning av MB:s internlogistik, och utifrån dessa ge förslag på förbättringsmöjligheter i verksamheten. Uppgiften löses genom att använda Bourne och Neelys metoder för utveckling av mätetal, så som en framgångskarta för den kritiska framgångsfaktorn effektiv logistik och utformandet av ett definitionsblad, vilket explicit definierar varje mätetal. Detta tillsammans med Parmenters definitioner angående mätetal och arbetssätt vad det gäller prestationsmätning, avser att spegla moderna tillvägagångssätt för prestationsmätning och för implementering av dessa i ett företag. De mätetal som rekommenderas för implementering i MB:s logistiska verksamhet är trucktimmar per hytt, leveranspålitlighet, lageryta, energianvändning per hytt för transporter och materialhanteringskostnad per hytt. Flera förbättringsförslag rekommenderas också vad det gäller den förbättringspotential som finns vid införandet av en gemensam materialhanteringsfunktion på MB. Vidare ges också förslag på system- och rutinförändringar som kan genomföras för att ge mer tillförlitlig information för prestationsmätning och skapa mer effektiv logistik. / This master thesis within performance measurement of logistic efficiency is carried out at the Scania production unit MB in the city of Oskarshamn. This production unit manufactures the cab body to heavy trucks for the European market, from metal coil to painted cab body. The production unit consists of one press shop, one body shop and one paint shop. The mission of the thesis is to develop a few Key Performance Indicators (KPIs) for performance measurement of MB’s logistics and with these KPIs as a base, point out potential improvements at the production unit. The task was fulfilled through the use of Bourne and Neely’s methods for developing KPIs, such as a success map based on the critical success factor, efficient logistics combined with their record sheet for developing and defining each KPI. This together with Parameter’s definition regarding KPIs and guidelines for performance measurement should present a modern approach of how to implement performance measurement in a company. The KPIs which is recommended for implementation in MB’s logistic operations is forklift hours per cab, delivery reliability, storage area, energy consumption by transports per cab and material handling costs per cab. Several improvements are suggested when it comes to the benefits of a common material handling organization which serves all MB operations. Also suggestions are made regarding the information system and routine changes which aim to give more reliable information for performance measurements and as a mean to create more efficient logistics.

Koncerner som redovisar enligt IFRS ska från och med 1 januari 2019 tillämpa den nya leasingstandarden IFRS 16. Den traditionella och vedertagna uppdelningen av leasing har länge varit operationell och finansiell leasing. Den nya standarden innebär emellertid att uppdelningen mellan operationell och finansiell leasing försvinner. Istället ska företag enligt IFRS 16 redovisa merparten av sin leasing som en tillgång och en skuld på balansräkningen. K3 regelverket använder däremot fortfarande uppdelningen i de två olika kategorierna där ett operationellt leasingavtal likställs med ett hyresavtal och finansiell leasing med ett lånefinansierat förvärv. Ett moderföretag som tillämpar K3 regelverket kan välja att istället frivilligt tillämpa IFRS vid upprättande av sin koncernredovisning. Skillnaden i klassificering och redovisning av leasingavtal mellan de olika regelverken leder till att de finansiella rapporterna påverkas på olika sätt. Dessa skillnader påverkar företags nyckeltal, vilka ofta är relevanta mått och beslutsunderlag för företags olika intressenter såsom investerare och långivare. Syftet med studien är att undersöka vilket av de två regelverken K3 eller IFRS som en företagsledare kommer välja att tillämpa vid upprättande av koncernredovisning, om företaget är ett stort onoterat moderföretag med väsentligt värde i leasade tillgångar. Syftet är även att undersöka vilket regelverk som är mest förmånligt att tillämpa utifrån vilka effekter det medför på företagets redovisning och nyckeltal, med hänsyn tagen även till investerare och kreditgivare. För att kunna undersöka detta krävs en jämförelse av de två regelverken, vilket i denna studie görs med hjälp av konstruerade typfall som applicerar väsentliga lagrum och normer från respektive regelverk. Typfallen analyseras med stöd av IASBs kvalitativa egenskaper samt väsentliga nyckeltal och ekonomiska teorier. Resultatet av studien visar att när ett företag som redovisar operationell leasing enligt K3, tillämpar IFRS istället, förändras nyckeltalen på ett sätt som är ofördelaktigt för företaget. Således är slutsatsen att ett företag som redovisar operationell leasing kommer att välja att tillämpa K3 som regelverk vid upprättande av koncernredovisning. Om ett företag som redovisar finansiell leasing enligt K3, tillämpar IFRS istället, förändras nyckeltalen i princip inte alls. Ett företag som redovisar finansiell leasing kommer enligt vår slutsats istället välja att upprätta koncernredovisning enligt IFRS, eftersom nyckeltalen inte förändras men IFRS medför ökad legitimitet. Resultatet visar även att om ett företag som redovisar operationell leasing enligt K3, med ett avtal som löper under 12 månader, istället tillämpar IFRS, förändras nyckeltalen inte alls, eftersom leasingen redovisas på samma sätt enligt båda regelverken. Även vid detta scenario är slutsatsen att ett företag kommer välja att redovisa enligt IFRS i sin koncernredovisning, för att få ökad legitimitet. Utöver detta har vi i studien även kommit fram till att IFRS överlag visar en mer rättvisande bild av företags leasade tillgångar i de finansiella rapporterna, eftersom den redovisas enligt den ekonomiska innebörden före den juridiska formen. / January 1 2019, companies who are reporting according to IFRS will apply the new lease standard IFRS 16. The traditional and more commonly recognized form of leases has long been operating and financial leases. The new standard implicates that the split between operating and financial leases disappears, and companies should rather account for leased assets as an asset and a liability in their balance sheet. The legal framework K3, on the other hand, still separates them in two different categories, were an operating lease is equated with a rental agreement and financial lease is equal to a leveraged acquisition. A parent company that applies the K3 regulation may choose to apply IFRS voluntarily when preparing its consolidated financial statements. The difference between the classification and accounting of leasing contracts in the two different frameworks causes the financial statements to be affected differently. These differences are directly affecting the companies financial ratios, which are often relevant measures in decision making for companies' different stakeholders such as investors and lenders. The purpose of this study is to examine which of the two financial frameworks K3 or IFRS a business leader will choose to apply when establishing its consolidated financial statements, if the company is a large unlisted parent company with substantial value of its assets being leased. The purpose is also to examine which financial framework is most beneficial to apply based on the effects it entails on the company's accounting and key ratios, also considering investors and lenders. The result of this study shows that when a company reporting operating lease accounting according to K3, is reporting according to IFRS instead, its financial ratios are changed in an unfavorable way. The conclusion is that a company that is utilizing operating leases will choose to apply K3 as financial framework, when establishing its consolidated financial statements. If a company that is using financial leases applies IFRS instead of K3 its financial ratios are barely affected. A company who is using financial leasing will rather choose to use IFRS when establishing its consolidated financial statements, since the financial ratios don’t change and IFRS entail for increased legitimity. The results also show that if a company who is reporting operating lease according to K3, with a contract that last 12 months, applies IFRS instead of K3, its financial ratios don’t change, since the lease is accounted for in the same way between the two different frameworks. The conclusion for this scenario shows that a company will choose to report in accordance with IFRS in its consolidated financial statements. We also conclude that IFRS is showing a more fair presentation of companies leased assets in their financial reports, because the accounting is in accordance with substance over form.

Den internationella redovisningsstandarden för leasingavtal, IAS 17 Leasingavtal, harkritiserats för att den möjliggör för företag att redovisa utanför balansräkningen genomoperationell leasing. Det har länge förts diskussion kring redovisningen av operationellaleasingkontrakt och om de representerar en rättvisande bild. Operationella leasingkontraktorsakar att företag undanhåller tillgångar och skulder från balansräkning. Ur denna problematikhar IASB skapat den nya redovisningsstandard, IFRS 16 Leases, som ska ersätta den gamlaredovisningsstandarden.Huvuddragen i den nya standarden IFRS 16 är betydande förändringar för leasetagaren snarareän för leasegivaren, där regleringen påminner mer om det tidigare regelverket. Leasetagarenkommer att behöva redovisa en nyttjanderätt och en leasingskuld och den nuvarandeuppdelningen av finansiell och operationell leasing kommer därmed att upplösas. På så sättändras företagens strategiska beslut vid finansiering av verksamheten. Leasegivaren påverkasdäremot inte av förändringen, denne kommer fortfarande att behöva klassificera leasingavtalsom finansiella eller operationella i enlighet med klassificeringskriterier som motsvarar de iIAS 17.Syftet med uppsatsen är att med typfall undersöka hur den nya internationellaredovisningsstandarden, IFRS 16 Leases, kan komma att påverka företags balans- ochresultaträkningar och i förlängningen hur det kommer att beröra relevanta finansiella nyckeltal.Studiens syfte undersöks genom våra två forskningsfrågor som undersöker effekten avkapitalisering av de operationella leasingåtaganden för företags balans- och resultaträkning vidtillämpning av IFRS 16 samt påverkan på företags nyckeltal som är knutna till balans- ochresultaträkningen av kapitaliseringen enligt IFRS 16.Med hjälp av typfallen har vi kunnat dra slutsatser som besvarar uppsatsens syfte samtforskningsfrågor. I vår studie har vi visat att nyckeltal som soliditet och skuldsättningsgradkommer att påverkas markant av den kapitalisering som IFRS 16 innebär och grundar sig i denleasingskuld som företagen behöver redovisa vid tillämpning av IFRS 16. De undersöktanyckeltalen vinstmarginal, räntabilitet på eget kapital samt totalt kapital, har i vår studie visatsinitialt bli lägre vid tillämpning av IFRS 16. Vi har dock dragit andra slutsatser om vad somhänder över leasingperioden med nyckeltalen. Nyckeltalen kommer vid leasingperiodens slutvisa högre avkastning än vad IAS 17 hade visat under samma period. Slutsatsen grundar sig iresultatpåverkans omfördelning då avskrivning, ränta och amortering görs istället förkostnadsföring av leasingavgiften.Vi har kommit fram till att företagsredovisning av det som tidigare var operationellaleasingkontrakt blir mer komplicerad när IFRS 16 tillämpas. Övergångsbestämmelser till dennya standarden har även öppnat upp för företagen att ge en anpassad bild av redovisningen motintressenter. Utifrån vår studie har vi också dragit slutsatsen att övergången till den nyastandarden på lång sikt kommer gynna företagets intressenter. I dagsläget gör intressenter redanjusteringar för företags operationella leasingåtagande vid beräkning av kreditrisk. Den nyastandarden innebär att intressenter slipper göra justeringar då företaget redovisar en merrättvisande bild av de finansiella rapporterna. / The International Accounting Standard for leases, IAS 17 Leases, has been criticized to enablecompanies to report off-balance sheet by reporting leases as operating leases. There has longbeen discussion about the accounting of operational leases and if they represent a fair view.These contracts cause companies to withhold assets and liabilities from the balance sheet. Fromthis issue, the IASB has created a new accounting standard, IFRS 16, which will replace the oldaccounting standard.Key features of the new standard IFRS 16 has significant changes for the lessee rather than thelessor, where regulation is more reminiscent of the previous regulatory framework. The lesseewill need to report a right of use asset and a lease liability and the current breakdown of financialand operational leasing will therefore be dissolved. In this way, the company’s strategicdecisions changes in financing the business. The lessor will not be affected by this change, hewill still need to classify leases as capital or operating in accordance with the classificationcriteria corresponding to those of IAS 17.The purpose of this study is to investigate, with constructed scenarios, how the new accountingstandard, IFRS 16 Leases, will affect corporate balance sheets together with income statementsand, in the long run, how this affects relevant financial ratios. This is examined by our tworesearch questions which seek to find the effect of the capitalization of the operating leases forcorporate balance sheet and income statement when applying IFRS 16 as well as the impact oncompany’s financial ratios.Through our scenarios we have been able to draw conclusions that answers the study’s purposeand research questions. In our study, we have shown that key ratios, such as equity and leveragewill be significantly influenced by the capitalization that IFRS 16 implies. This is based on thelease liability that companies need to report when applying IFRS 16. The examined financialratios, profit margin, return on equity and return on assets have shown in our study to be initiallylower when applying IFRS 16. However, we have drawn other conclusions about what happensover the lease period with the ratios. The key ratios will ultimately show higher returns thanIAS 17 had shown during the same period. This conclusion is based on the reallocation ofearnings impact, as depreciation, interest and amortization is made instead of expensing thelease fee.We have concluded that corporate accounting of what was previously operational leasingbecomes more complicated when IFRS 16 is applied. Transitional options to the new standardhas also opened opportunities for companies to provide a customized picture of the financialstatements to stakeholders. Based on our study, we have also drawn the conclusion that thetransition to the new standard in the long run will benefit the company’s stakeholders. In thecurrent situation, stakeholders already adjust for operational leases when calculating corporatecredit risk. The new standard means that stakeholders do not need to make these adjustmentsas the company reports a more fair picture of the financial statements.This study is hereinafter written in Swedish.