Intäkter är en väsentlig del av redovisningen och används för att fastställa de finansiella resultaten. Det är även ett betydelsefullt mått för intressenter som använder intäktsredovisningen för att bedöma företags finansiella prestation. År 2002 påbörjade IASB ett projekt för att utveckla en ny internationell intäktsstandard. Anledningen till detta var att öka jämförbarheten mellan olika företag och länder samt att utveckla ett mer konsekvent ramverk för intäktsredovisning. Svenska onoterade företag som klassificeras som större företag ska tillämpa det svenska regelverket K3, men har även möjlighet att följa det internationella regelverket IFRS genom att tillämpa den svenska rekommendationen RFR 2. Syftet med denna studie är att undersöka om skillnader uppstår mellan regelverken RFR 2/IFRS 15 och K3 vid redovisning av intäkter när hänsyn tas till inkomstbeskattning, utdelningsmöjligheter och nyckeltal. Syftet i studien är även att visa vilket regelverk som är mer fördelaktigt ur ett intressentperspektiv. Intressenterna som avses är användarna av finansiella rapporter vilka nämns i IASBs föreställningsram. För att uppnå syftet har tre typfall konstruerats med utgångspunkt i tre olika branscher som förväntas påverkas av den nya intäktsstandarden. Typfallen har därefter analyserats utifrån tillämpning av regelverken RFR 2/IFRS 15 och K3. Metoden som tillämpas i denna studie är av abduktiv karaktär och inom ramen för kvalitativ forskning. Resultatet av studien visar att det förekommer skillnader mellan RFR 2/IFRS 15 och K3. I typfallen uppstår skillnader i tidpunkten och fördelningen vid redovisning av intäkter vilket får effekter på inkomstbeskattning utdelning och nyckeltal. Det är dock svårt att utifrån dessa typfall och faktorer konstatera vilket regelverk som är mer fördelaktigt ur ett intressentperspektiv. När hänsyn tas till att RFR 2/IFRS 15 är mer omfattande och detaljrik än K3 kan däremot RFR 2/IFRS 15 anses vara det regelverk som är mer gynnsamt för intressenterna av den anledningen att det förser intressenterna med mer användbar och utförlig information. / Revenue recognition is an essential part of accounting theory and is used for determining financial performance. It is also a meaningful measure for stakeholders that use revenue recognition to estimate companies’ financial performance. In 2002 the IASB started a project to develop a new international revenue recognition standard. The reason for this was to increase the comparability across companies and countries as well as develop a more consistent framework for revenue recognition. Unlisted Swedish companies which classifies as larger companies should apply the Swedish regulation K3, but they also have the opportunity to practise the international IFRS regulation by applying the Swedish recommendation RFR 2. The purpose of this study is to examine possible differences that may arise between the revenue recognition of RFR 2/IFRS 15 and K3 regarding income tax, dividends and financial ratios. The study will also show which regulation is most beneficial from a stakeholder perspective. The stakeholders referred to are the users of the financial statements in IASB’s conceptual framework. In order to achieve the purpose of this study, three hypothetical examples have been designed based on three different industries that are expected to be the most affected of the new revenue recognition standard. The hypothetical examples have then been analyzed based on the application of RFR 2/IFRS 15 and K3. The method for this study is an abductive character and within the frames of qualitative research. The findings of this study indicate that differences appear between RFR 2/IFRS 15 and K3. The hypothetical examples show that differences occur in the timing and allocation of revenue recognition which have an effect on income tax, dividends and financial ratios. Even though differences occur it is difficult to conclude which regulation is the most beneficial from a stakeholder perspective, based on these hypothetical examples and elements. However, considering RFR 2/IFRS 15 being more comprehensive and detailed than K3, RFR 2/IFRS 15 may be considered more beneficial to stakeholders as it provides stakeholders with more useful and extensive information.

I en allt mer konkurrenskraftig och snabbt föränderlig miljö måste dagens organisationer identifiera sina befintliga positioner, klargöra sina mål samt fungera mer effektivt och ändamålsenligt. Dessa premisser gäller också för icke vinstdrivande organisationer som även de behöver anpassa sig efter denna nya verklighet för att överleva. Ett prestationsmätningssystem (PMS), som sammanfattningsvis är ett redskap för att säkerställa att organisationer uppfyller sina mål och sitt syfte, kan hjälpa till att klara av dessa utmaningar. Det finns dock studier som visar att chefer och uppdragsgivare i icke vinstdrivande organisationer är allt mer oroliga över att mäta och hantera organisatoriska prestationer. Studien syftar till att förklara och bidra till en större förståelse av användningsområden och syften med PMS i icke vinstdrivande organisationer. Således blir också syftet med studien att bidra till den befintliga kunskapsbasen inom PMS. Denna kvalitativa fallstudie är utförd på Systembolaget och har primärt samlat in empiriska data genom semistrukturerade intervjuer med sju chefer från tre hierarkiska nivåer i ett av organisationens försäljningsdistrikt, men även genom dokument. Genom analys och diskussion av det empiriska materialet i förhållande till den teoretiska referensramen har vi dragit slutsatserna att ändamålet med PMS är densamma för icke vinstdrivande organisationer som för vinstdrivande organisationer. Vi har identifierat PMS som ett managementverktyg för efterlevnad och utveckling av strategier samt nå mål och visioner. Studien visar även att ett strategiskt sammanpassat PMS med fokus på icke-finansiella mått tydligt kopplade till verksamheten, kan ha betydelse för översättningen av icke vinstdrivande organisationers strategi till ett önskvärt handlingssätt och resultat. / An increasingly competitive and quickly changing environment requires today’s organizations to clarify their goals, identify their existing positions, and function more efficiently and effectively. These premises also apply to nonprofit organizations that also need to adapt to this new reality to survive. A performance measurement system (PMS) that, in short terms, is a tool for ensuring that organizations meet their goals and purposes can help to cope with these challenges. However, studies shows that measuring and managing organizational performance is an increasing concern for managers and constituents in nonprofit organizations. The purpose of the study is to explain and contribute to a greater understanding of the use and purpose of PMS in nonprofit organizations. Thus, the purpose of the study will also be to contribute to the existing knowledge base within the field of performance measurement. This qualitative case study is conducted on Systembolaget and has collected empirical data primarily through semi-structured interviews with seven managers from three hierarchical levels in one of the organization's sales districts, but also through documents. Through an analysis and discussion of our empirical findings in relation to our theoretical framework, one of the conclusions is that the purpose of PMS is the same in nonprofit organizations as for profit-making organizations. We have identified PMS as a management tool for adherence and development of strategies as well as achieving goals and visions. The study also shows that a strategically aligned PMS focusing on nonfinancial measures clearly linked to operations can be important when it comes to translation of nonprofit organization's strategy into desirable actions and results.

År 2002 startades ett gemensamt harmoniseringsprojekt, Norwalk-agreement, mellan IASB och FASB. Projektet bottnade i ett behov av att lättare kunna jämföra internationella företag samt att bemöta komplexiteten kring intäktsredovisning. Av Norwalk-agreement framställdes IFRS 15 vilken är den nya internationella redovisningsstandarden för intäkter. IFRS 15 kommer träda i kraft 1:e januari 2018 och ersätter alla tidigare standarder vad gäller intäkter från försäljning av varor och tjänster.Syftet med denna studie är att kartlägga eventuella skillnader som kan uppstå i och med att en ny standard för intäkter implementeras. Studien kommer fokusera på intäkter som härrör från försäljning av varor och tjänster och undersöka vilka konsekvenser detta kan få på företagsbeskattning, intressenter och särskilda nyckeltal. Studien kommer även undersöka om den goda redovisningsseden i Sverige påverkas. För att uppnå studiens syfte har fyra typfall konstruerats vilka blivit inspirerade av svenska rättskällor. Dessa typfall har i sin tur analyserats genom att tillämpa standarderna IFRS 15 och IAS 18. Metoden för studien är en kvalitativ innehållsanalys med abduktiv ansats och studien är av förutsägande karaktär.Studiens typfall och resultat visar på att implementeringen av IFRS 15 kommer ge förändringar vid vilken tidpunkt redovisning ska ske av varor och tjänster vilket föranleds av en förändring av kriterierna för recognition. Detta ger upphov till att företagsbeskattning, nyckeltal samt utdelningsmöjligheter förändras vilka i sin tur påverkar intressenternas relation till företag. Vidare visar resultatet att en möjlig förändring av god redovisningssed föreligger.Slutligen visar studien på att IFRS 15 är en mindre principbaserad standard där den så kallade femstegsmodellen erbjuder en mer omfattande vägledning än nuvarande intäktsstandard IAS 18. / In 2002, a joint harmonization project, the Norwalk Agreement, was initiated by the IASB and FASB. The project was based on the need to more easily compare international companies and to address the complexity of revenue recognition. The Norwalk Agreement resulted in IFRS 15, which is the new international accounting standard for revenue. The new standard, IFRS 15, will come into effect on January 1 2018 and supersedes all previous standards regarding revenue from sales of goods and services.The purpose of this study is to identify possible differences that may arise as a new standard of revenue is implemented. The study will focus on revenue derived from sales of goods and services and investigate the impact this may have on corporate taxation, stakeholders and selected key performance indicators. The study will also investigate whether generally accepted accounting principles in Sweden is affected. In order to achieve the purpose of the study, four theoretical example cases have been constructed that have been inspired by Swedish sources of law. These example cases have been analysed by applying IFRS 15 and IAS 18. The methodology of the study is a qualitative content analysis with abductive character and is a predictive study.The empirical findings of the study indicate that the implementation of IFRS 15 will give rise to changes in the reporting of goods and services resulting from a change of recognition. This impacts corporate taxation, key ratios and dividend opportunities, which in turn affects stakeholder relationships with companies. Furthermore, the findings show that a possiblechange in generally accepted accounting principles in Sweden is at hand.Finally, the study shows that IFRS 15 is a less principle-based standard where the so-called five-step model offers more comprehensive guidance than the current revenue standard IAS 18.This paper is written in Swedish.

Tillgänglighet är väsentligt för att skapa effekt med tekniska system. Detta leder till ett behov av att aktivt arbeta med uppföljning och nyckeltal för att kunna optimera organisation och design i syfte att uppnå den önskade effekten, utifrån tillgängliga resurser. En grund i detta är att ha en gemensam terminologi, god kommunikation och en förståelse för aktörernas roller.   Studien undersöker tillgänglighetsbegreppen och jämför definitionerna i litteratur med verkligheten. Syftet är att förtydliga och belysa problematiken kring begreppen för tillgänglighet och dess nyckeltal samt arbetet med detta. Detta görs bland annat genom att pröva om befintliga begrepp fortfarande är valida. Målsättningen är att arbetet skall styrka de uttalade behoven rörande en diskussion kring tillgänglighetsbegreppen och kunna vara en inledning till vidare studier.   Resultatet visar på att befintliga tillgänglighetsbegrepp är gångbara. Frågan som uppstår är rörande vilken typ av tillgänglighet som bör vara i fokus. Oavsett, är det utmanande att ur ett tillgänglighetsperspektiv, hantera multifunktionella plattformar med olika driftprofiler. Till detta finns det tolkningsdiskrepanser mellan litteraturen och verkligheten, samt inom och mellan organisationerna. Vidare noteras att ensade rutiner för uppföljning saknas och att detta främst är en chefs- och ledningsfråga. / Availability is essential to create effect with technological systems. This leads to a need to actively work on follow-up and key indicators to be able to optimize organization and design in order to achieve the desired effect, with the resources available. Fundamental to this is to have common terminology, good communication and an understanding of the roles of those involved.   This study examines the concepts of availability and compares the definitions from literature with reality. The aim is to clarify and highlight problems with concepts of availability, key indicators and the work being done on this. This is partly done by testing whether or not existing concepts are still valid. The objective is for this work to support needs expressed regarding a discussion of availability concepts, and to be a prelude for further studies.   The results of the study show that existing concepts of availability are still valid. The question that arises relates instead to which type of availability should be in focus. Nevertheless, it is quite clear that it is a challenging task, from an availability perspective, to manage multifunctional platforms with different operating profiles. Furthermore, there are also discrepancies both between literature and reality, and within and between organizations. It was also noted that there is a lack of uniform follow-up procedures, and that this is primarily an issue for commanders and management.

The study compared four different cooling systems and analyzed the competitiveness in those systems regarding electricity consumption, environmental impact and life cycle cost analysis. The assignment was given from the consultant company Ramböll who believed in these systems design as a solution to minimize the energy consumption in cooling systems. The purpose of the study was to facilitate the selection of cooling system by finding a key ratio for profitability in terms of energy consumption. This makes it easier to select one of these systems in project planning. A representative building model was built in the energy simulation program IDA ICE. From these result an energy profile was achieved.   The energy profile was then used in another simulation program called Polysun were detailed system regulations could be made. By programing the controllers to regulate the distribution in an efficient way the energy consumption was minimized and matches the building cooling demand. The simulation was done for one full year and the obtained total energy consumption for each system, it was then used to calculate the operational cost. The life cycle cost analysis is a tool that compare each system costs during its lifetime. A depth analysis was also done regarding the sensitivity of changes in the profitability for the systems, by applying different electrical price and cost of capital.   The study shows that the systems with different borehole storage solutions proves to be effective systems for covering the building cooling demand with a significant lower electricity consumption, compared to the system with a chiller. The different borehole storage systems also contribute to cover some parts of the heat demand, since the stored heat needs to be used in order to make the borehole storage functional. By analyzing the cooling systems in a comparative perspective, the most effective solution is identified from an economic and environmental point of view. The cooling system that only contained a borehole storage was the solution that distinguished the most regarding total electricity consumption and environmental impact. This system resulted in being the most profitable cooling system between the compared systems. The combined system with a borehole storage system and a heat pump solution was also proven to be an effective cooling system, additionally with an advantage of providing parts of the hot water demand in the building.

Frågeställning: Hur kombinerar en komplex organisation formella och informella styrmedel för att samordna verksamheten i linje med dess grundläggande målsättning? Syfte: Vårt syfte med denna studie är att beskriva hur en organisation med en variation av verksamhetsområden kombinerar formella och informella styrmedel för att forma sin styrning. Metod: För att uppfylla studiens mål har vi använt oss av en abduktiv ansats. Semistrukturerade intervjuer har till denna ansats genomförts och vi har samlat in empiri från åtta olika respondenter som är verksamma inom Länsförsäkringar Blekinge Slutsats: Slutsatsen som vi kommit fram till är att en komplex organisation använder sig av både formella och informella styrmedel för att styra hela verksamheten. De formella styrmedlen används mer för att styra företagets ekonomi och även ge indikation på hur de presterar. De informella styrmedlen används för att styra beteende och värdegrunder hos de anställda. Denna blandning av styrmedel och styrsätt bidrar med att Länsförsäkringar Blekinge kan hålla samman sina olika verksamhetsområden. / Research Question: How does a complex organization combine formal and informal instruments to coordinate activities in line with its basic objectives? Aim/Purpose: Our purpose with this study is to describe how an organization with a variety of areas of activity combines formal and informal instruments to shape its governance. Method: To meet the study's goals, we have used an abductive approach. Semi-structured interviews have been conducted for this approach and we have collected empirical data from eight different respondents who are active in Länsförsäkringar Blekinge. Conclusion: The conclusion we have reached is that a complex organization uses both formal and informal instruments to control the entire business. The formal instruments are used more to control the company's finances and also give an indication of how they are performing. The informal instruments are used to control the behavior and values ​​of the employees. This mix of control instruments and governance methods helps Länsförsäkringar Blekinge to keep its various business areas together.

One of the most fundamental issues in the accounting area is when an income is to be reported.Depending on the time at which an income is reported, the income can have a significant rolefor what a company's financial reports will look like. In 2002, the IASB and FASB agreed tojointly develop a common international revenue standard. The aim of the collaboration was todevelop a more robust and consistent framework, in order to increase comparability in revenuerecognition between different companies, markets and countries. Basically, all Swedishunlisted companies that are classified as larger companies must prepare their accounts inaccordance with the Swedish regulations K3. However, Swedish major unlisted companies canvoluntarily choose to apply the international accounting standard IFRS by applying theSwedish recommendation RFR 2.The purpose of this study is to investigate and account for the similarities and differences thatarise in the income statement for Swedish unlisted companies through the voluntary applicationof the international standard RFR 2/IFRS 15 versus the Swedish counterpart in the regulatoryframework K3. By applying three self-constructed typing cases, the study aims to clarify thesimilarities and differences that arise between income recognition according to RFR 2/IFRS 15versus K3 with regard to income taxation, dividend possibilities and key figures linked toprofitability and capital structure.The results of the study show that there are both similarities and differences between the RFR2/IFRS 15 and K3 regulations. In the three typical cases, differences arise between the timewhen the income is to be reported and the amounts to which it is accounted for at eachindividual time. This, in turn, means that differences arise with regard to income taxation,dividend opportunities and key figures linked to profitability and capital structure. However,based on the three types of cases that have been constructed, it is not possible to identify whichregulations are most advantageous for the individual company. When the amount ofinformation that the two regulations require the company to provide and the scope of theregulations are taken into account, income reporting in accordance with RFR 2/IFRS 15 can beconsidered more favorable to the company's stakeholders, since more detailed and usefulinformation must be provided in accordance with these regulations. / En av de mest fundamentala frågorna inom redovisningsområdet är när en intäkt ska redovisas.Beroende vid vilken tidpunkt som en intäkt redovisas så kan intäkten ha en betydande roll förhur ett företags finansiella rapporter kommer att se ut. Under 2002 kom IASB och FASBöverens om att tillsammans utveckla en gemensam internationell intäktsstandard. Målet medsamarbetet var att utveckla ett mer robust och konsekvent ramverk, för att öka jämförbarheteninom intäktsredovisningen mellan olika företag, marknader och länder. I grund och botten skaalla svenska onoterade företag som klassificeras som större företag upprätta sin redovisningenligt det svenska regelverket K3. Svenska större onoterade företag kan emellertid frivilligtvälja att tillämpa den internationella redovisningsstandarden IFRS genom att tillämpa densvenska rekommendationen RFR 2.Syftet med denna studien är att undersöka och redogöra för vilka likheter och skillnader somuppstår vid intäktsredovisningen för svenska onoterade företag genom frivillig tillämpning avden internationella standarden RFR 2/IFRS 15 kontra den svenska motsvarigheten i regelverketK3. Genom tillämpning av tre egenkonstruerade typfall så syftar studien till att tydliggöra vilkalikheter och skillnader som uppstår mellan intäktsredovisning enligt RFR 2/IFRS 15 kontra K3med hänseende till inkomstbeskattning, utdelningsmöjligheter och nyckeltal kopplade tillräntabilitet och kapitalstruktur.Resultatet av studien visar att det existerar både likheter och skillnader mellan regelverken RFR2/IFRS 15 och K3. I de tre typfallen uppstår skillnader mellan tidpunkten då intäkterna skaredovisas och till vilka belopp de ska redovisas till vid varje enskild tidpunkt. Detta medför isin tur att skillnader uppstår med hänseende till inkomstbeskattning, utdelningsmöjligheter ochnyckeltal kopplade till räntabilitet och kapitalstruktur. Utifrån de tre typfall som harkonstruerats så går det dock inte att identifiera vilket regelverk som är mest fördelaktigt för detenskilda företaget. När den mängd information som de båda regelverken kräver att detredovisande företaget ska lämna och regelverkens omfattning tas i beaktning, så kanintäktsredovisning enligt RFR 2/IFRS 15 anses som mer gynnsamt för företagets intressenter,då mer utförlig och användbar information måste lämnas enligt detta regelverk.

Banker är katalysatorn i det finansiella systemet och har en viktig roll för ekonomins tillväxt och för att människors välfärd ska kunna växa. Att en bank är lönsam är inte av vikt enbart för den enskilda banken, utan för hela samhället i stort. Runt om i världen finns många olika sorters banker, som drivs på olika sätt och har olika ägarkonstellationer. Affärsbanker i Sverige ägs av flera tusentals aktieägare och drivs på en operativ nivå av en utvald VD. På en organisatorisk nivå så utgörs beslutsfattandet istället av en utvald styrelse. I Schweiz finns banker med olika ägarstruktur, där en av associationsformerna är partnerskapsbanker. Dessa bedrivs av partners, ofta väldigt få (8–10 personer) som agerar styrelse, ägare och VD. Det finns tidigare studier som undersökt hur lönsamheten påverkas hos banker, där dessa studier har sett till hur utländskt, statligt och privatägande har påverkat bankernas lönsamhet. Dessa studier uppvisar emellertid motstridiga resultat. Denna studie valt att belysa två extremfall, det vill säga banker med starkt centrerat ägarstruktur (partnerskapsbanker) och banker med extremt spritt ägande (svenska storbanker). Syftet med denna studie har varit att explorativt undersöka om banker med olika ägarstrukturer uppvisar lönsamhetsskillnader och vad dessa beror av. Detta genom en statistisk undersökning där ett antal vedertagna förklaringsvariabler används. En jämförande kvantitativ studie har tillämpats och i studien har tre stycken schweiziska partnerskapsbanker och tre stycken svenska affärsbanker jämförts med varandra samt analyserats under perioden 2014–2018. Den data som insamlats baseras på en nyckeltalsanalys samt en PEST-analys, där interna och externa nyckeltal samlats in. Där den insamlade data sedan har analyserats med konstruerade regressionsmodeller för att undersöka, vilka, eller om några av de utvalda förklaringsvariablerna förklarar lönsamheten. Genom studies resultat kan vi fastställa att lönsamhetskillnader mellan partnerskapsbanker och affärsbanker finns. Emellertid så kan vi konstatera att de förklaringsvariablerna som studien använts sig av inte kan förklara dessa lönsamhetskillnader på lönsamhetsmåtten räntabilitet på totalt kapital och räntabilitet på eget kapital. För att helt kunna undanröja misstanke om att förklaringsvariablerna inte är signifikanta, så krävs ytterligare forskning med en längre tidsperiod. Denna studie har en begränsning i antalet år, där den period som observerats lett till att studien fått färre observationer än önskvärt. Materialet som idag finns att tillgå är begränsat till åren 2014–2018. Detta beror på att de schweiziska partnerskapsbankerna först 2014 började publicera sina årsredovisningar offentligt. Studien sträcker sig till 2018 för att det är det längsta tillgängliga materialet som kan undersökas. Tidigare studier inom området som använder sig av samma förklaringsvariabler som valts i denna studie och dessa uppvisar statistiskt signifikanta värden på de flesta utvalda förklaringsvariablerna, med några undantag. En skillnad, mellan tidigare studier och denna som är av stor betydelse är att värdena baseras på längre tidsperioder alternativt att fler banker har observerats, vilket allt annat lika ger fler observationer. Studiens resultat analyseras sedan utifrån tidigare studier samt principal-agent teorin. / Banks could be seen as the catalyst for the financial system and therefore often seen as an important role for the economy's growth and for peoples’ wellbeing. It’s not only important for the bank itself to be profitable, but also for the country as a whole. Around the globe there are quite a large number of different banks, that is run differently and has different types of owner structures. Commercial banks in Sweden are owned by thousands and thousands of owners and are driven on an operative level by a CEO and with an executive board on an organizational level. In Switzerland there is a broad spectrum of different banks and different corporate forms. One of them is partnership banks, these banks have partners (i.e. owners) who work as CEOs’, executive board and owners combined. There are other studies that has analyzed the relationship between bank ownership and profitability. These studies show inconsistent results. This study aims to examine two extreme cases, Swedish banks with a broad ownership base versus swiss banks with a very limited number of owners to illustrate how the ownership affects the profitability. The study aims to examine why these banks exhibit different levels of profitability and if these differences can be explained by a few conventional explanatory variables. To examine these banks the study has done a comparative quantitative study, where three swiss partnership banks has been compared with three Swedish banks during the period 2014-2018. The data that has been gathered is based on a key-figure analysis and a PEST-analysis. The data has then been analysed with constructed regression models to understand, if or to which extent the explanatory variables explains the differences in profitability. The results of this study exhibit that there are differences in profitability between the Swedish and Swiss banks. However, the study can’t establish if most of the chosen explanatory variables are significant. And therefore, the study cannot establish whether or not these variables have an impact on the profitability key-figures return on equity and return on total capital. To be sure if these variables are significant or not, future studies need to examine a longer time period. This study has a shortage of data due to the swiss banks. These banks started to publish annual reports in 2014. It’s worth mentioning that previous studies that have used the same variables have been able to show that these are significant, or at least most of them. This is often due to longer examined time periods or a larger number of banks included in the data. The results of this study have been analysed and compared with previous studies and the agency theory.

Till följd av marknadens reaktion på viruset covid-19 föll aktieindexet OMXS30 i början av år 2020 med cirka 32 procent på en månad, för att sedan återhämta sig och uppnå värderingsnivåer som OMXS30 aldrig tidigare varit på. Vi har valt att studera coronapandemins effekt på företagsvärderingarna av de noterade företagen på OMXS30. Syftet med uppsatsen är att bredda förståelsen för hur svenska företagsvärderingar i noterade företag kan bete sig under pågående börs- och samhällskriser. Genom att uppnå syftet kommer vi kunna öka kunskapen om övervärderade tillgångspriser kan leda till att stora värden går förlorade för investerare vid en eventuell börskris. Vi jämför företagens värderingar vid den högsta punkten innan coronapandemins utbrott (2020-02-19; indexkurs 1900.28) med värdet av samma företag ett år in i coronapandemin (2021-02-19; indexkurs 2036.97). Genom medelvärdesberäkningar och Paired Sample t-Test undersöker vi variationer i medelvärdet i sex nyckeltal och fyra värderingsmultiplar. Vi finner ingen statistiskt signifikant förändring i de undersökta nyckeltalen och värderingsmultiplarna, med undantag för en statistisk signifikant reducering av företagens totala omsättning. Vårt resultat talar för att värdeökningen i OMXS30 under den studerade perioden till stor del varit driven av de större företagen i indexet med högre viktning, snarare än en bred genomgående värdeökning för alla företagen i indexet. Vidare finner vi även att företagen verkar ha reducerat kostnader och/eller erhållit coronastöd från svenska staten för att kunna bibehålla vinstnivåerna på grund av den minskade omsättningen som coronapandemin medfört. / As a result of the market’s reaction to the virus COVID-19, OMXS30 fell 32 percent at the beginning of 2020 and was able to recover itself and reach new higher levels in which OMXS30 had never been before. We have chosen to study the corona pandemic’s effect on the company valuations of the listed companies on OMXS30. The purpose of the essay is to broaden the understanding of how Swedish company valuations in listed companies can behave during a stock market crisis and crisis in society. Through the purpose, we can increase the knowledge if overvalued asset prices can lead to large values being lost to investors in the event of a stock market crisis. We compare the valuations of the companies on the highest point before the corona pandemic (2020-02-19; index point: 1900.28) with the valuations of the same companies one year into the corona pandemic (2021-02-19; index point: 2036.97). Through calculations of averages and Paired Sample t-Test, we study whether there occurred any changes in the mean of six key figures and four valuation multiples. We find no statistical significance in neither the studied key figures nor the valuation multiples except for a statistically significant decrease in the companies’ total revenues. Our result points in a direction that suggests that the increase in value of OMXS30 during the studied period was mainly driven by an increase in value of the bigger companies with higher weights in the index rather than a broader increase in value of all companies in the index. We also find that companies might have reduced their overall cost and/or received financial support from the Swedish government to be able to maintain the previous earnings levels because of the decrease in total revenue that the corona pandemic has caused.

Den tidigare redovisningsstandarden för leasing, IAS 17, var tämligen tillåtande gällande attleasade tillgångar och tillhörande åtaganden inte togs upp i balansräkningen. Från och medden 1 januari 2019, då den nya standarden IFRS 16 Leasing trädde i kraft, måste företag somredovisar i enlighet med IASB:s redovisningsstandard IFRS ta upp merparten av derasleasade tillgångar i balansräkningen som tillgångar och skulder. Denna redovisningsåtgärdhar förväntats slå hårt mot grundläggande finansiella nyckeltal i företag inomleasingintensiva branscher, däribland detaljhandelsbranschen.Syftet med denna studie är att undersöka i vilken grad den nya standarden för leasing, IFRS16, har påverkat nordiska och svenska detaljhandelsföretags finansiella nyckeltal. Studien hargenomförts med en kvantitativ metod där 47 börsnoterade, nordiska detaljhandelsföretagsfinansiella nyckeltal, det vill säga skuldsättningsgrad, räntabilitet på totalt kapital,rörelsemarginal och EBITDA, två år före och två år efter implementering av IFRS 16jämförts. Vår studie visar att det finns en statistisk signifikans för en förändring i prediceradriktning när det gäller skuldsättningsgrad och EBITDA, vilket är i linje med de flesta tidigarestudier i ämnet. När det gäller de två andra nyckeltalen, räntabilitet på totalt kapital ochrörelsemarginal, visar vår studie att det saknas en statistisk signifikans för förändring. Studienvisar till och med att nyckeltalet rörelsemarginal resulterade i ett medelvärde av förändring imotsatt riktning än predicerat.Studiens resultat indikerar att implementeringen av den omtalade standarden IFRS 16, i dennordiska och svenska kontexten av detaljhandelsbranschen, till stor del resulterat i denenorma påverkan på företags finansiella nyckeltal samt efterföljande ekonomiskakonsekvenser, som många förutspått. / The previous accounting standard for leasing, IAS 17, was fairly lenient regarding accountingfor assets and liabilities arising from leasing contracts. As of January 1st 2019, when the newstandard IFRS 16 Leases came into effect, companies that compile their financial statementsin accordance with the IASB’s accounting standard IFRS, must record the majority of theirleased assets on the balance sheet as assets and liabilities. This accounting measure has beenexpected to hit hard against key financial ratios of companies in lease-intensive industries,including the retail industry.The object of this study is to examine the extent to which the new standard for leasing, IFRS16, has affected Nordic and Swedish retail companies’ key financial ratios. The study wasconducted using a quantitative method in which 47 listed, Nordic retail companies’ keyfinancial ratios, i.e. debt-equity ratio, return on assets, operating margin and EBITDA, twoyears prior to and two years after implementation of IFRS 16 were compared. Our studyshows that there is a statistical significance for a change in the predicted direction in terms ofdebt-equity ratio and EBITDA, which is in line with most previous studies on the subject. Asfor the other two key financial ratios, return on assets and operating margin, our study showsthat there is no statistical significance for change. The study even shows that the key financialratio of operating margin resulted in an average change in the opposite direction thanpredicted.The results of this study indicate that the implementation of the much debated accountingstandard IFRS 16, in a Nordic and Swedish context of the retail industry, for the most part hasresulted in the, by many anticipated, enormous impact on companies' key financial ratios andsubsequent financial consequences.