The purpose of this study was to examine how the climate summits arranged by the UN in Kyoto 1997, Copenhagen 2009 and Paris 2015 was portrayed by the Swedish daily newspaper Dagens Nyheter. The purpose was also to examine how the problem of climate change was portrayed in the paper in conjunction with the above mentioned climate summits. This was done by using the method critical discourse analysis. A total of 39 articles published in Dagens Nyheter during the time of the different summits was thoroughly analyzed using the method. The results show that Climate change is consequently described as an important issue and a problem that could result in large consequences for the entire planet if the different negotiating parts at the summits could not reach an agreement. The negotiations are described as tough, with countries having big difficulties reaching an agreement. In articles from all three summits the negotiating parts will, or unwillingness, to cooperate and taking responsibility for the situation is described as a key factor in order for the summits to achieve success. However, the media discourse in Dagens Nyheter regarding what taking responsibllity actually means has changed between the different conferences. In the Kyoto-articles being a responsible actor for preventing climate change were described to act according to the line of action already established by the United Nations. However the articles from the meetings held in Copenhagen and Paris described responsibility as something that can only be performed within the political frameworks realm of possibllity.The results also show that solutions to the problem of climate change are described exclusively as something that needs to be done within a liberal economic framework. Economic growth is described as something necessary for countries to develop and humanity’s adjustments to climate change must therefore be done without disrupting the current economic balance too severely.

More than 800 000 people take their own lives every year, this effects over five million people – family, friends and acquaintances. To report about this requires knowledge and careful consideration about how and what to write, therefore it is crucial to understand how journalists and news chiefs talk and think about their suicide reporting. And why they do or do not report about suicide. Therefore, four journalists and two news chiefs from two different newspapers have discussed 15 questions about their suicide reporting in group interviews at each editorial office. During these interviews it became clear that journalists and news chiefs discuss suicide reporting more often when a suicide actually happens, but seldom otherwise. This behaviour is more or less explainable in terms of social responsibility theory, news valuation theory and the theory of professionalism. Some conclusions drawn from this was that research in this area must continue and that media theories are insufficient when it comes to suicide reporting.

<p>Fosterdiagnostik är en medicinsk undersökning för gravida kvinnor som innebär både risker,möjligheter och etiska dilemman. År 2006 stiftades en ny lag om genetisk integritet som på flera sätt berör användningen av fosterdiagnostik.</p><p>Denna studie syftar till att analysera i vilken omfattning samt på vilket sätt svensk nyhetspress beskrivit fosterdiagnostik åren 2005-2007, dvs åren före och efter lagens tillkomst, med fokus på</p><p>frågeställningar som undersöker huruvida fosterdiagnostik beskrevs ur ett risk- eller möjlighetsperspektiv. Studien har utförts med kvantitativ innehållsanalys och innefattar 206 artiklar från morgontidningarna Dagens Nyheter och Göteborgs-Posten, kvällstidningarna Aftonbladet och Expressen samt facktidningen Dagens Medicin.</p><p>Resultatet visar att antalet publicerade artiklar om fosterdiagnostik inte avsevärt förändrades under åren. Fosterdiagnostik gestaltas generellt med lika mycket riskperspektiv som möjlighetsperspektiv. Däremot fanns det tydliga skillnader i betoningen av perspektivet i varje enskild artikel. Olika gestaltningsverktyg visade sig dessutom ha betydelse för om artikeln betonar ett visst perspektiv. Kvällspressen visade sig oftare använda personer med egen erfarenhet som aktörer i sina artiklar, än morgontidningarna och fackpressen. Läkare används i kvällspressen ofta i samband med ett riskperspektiv, medan fackpressen ofta använder läkare i samband med ett möjlighetsperspektiv.</p>

<p>Att i press skildra ett miljöproblem är svårt. Utrymmet i sig innebär en begränsning. Variationen i läsarens förförståelse och journalistens kunskaper är stor. Vi har genomfört en analys av hur svenskspråkig dagspress skildrat algblomningen i Östersjön somrarna 2005 och 2006. Studien omfattar vilket utrymme frågan har getts, vilka perspektiv som valts, vilka orsaker till problemet som har angetts och vilka aktörer som getts utrymme. Metoden har varit en kvantitativ textanalys med fokus på begrepp, vinkel och orsaksförklaringar. Analysen omfattade 139 artiklar från Dagens Nyheter, Gotlands Tidningar, Hufvudstadsbladet, Sydsvenska Dagbladet, Västerbottenskuriren och Ålandstidningen.</p><p>Vår undersökning visar att artiklarna ofta har en ytlig ansats där problemet med cyanobakterierna antingen grovt förenklas eller inte förklaras alls. De aktörer som i hög grad förekommer är forskare och myndighetsanställda. Den genomsnittliga artikeln har 1950 tecken inklusive mellanslag. Vi har identifierat skillnader mellan tidningarna rörande publiceringsdatum. Hufvudstadsbladet publicerar artiklar kontinuerligt, de andra tidningarna enbart under akuta faserna. Hufvudstadsbladet särskiljer sig också genom att ha en livlig debatt.</p>

<p>Newspapers have undergone big changes with the progress of Internet and the newspapers establishment on the Internet. This adjustment to the Internet has resulted in differences between the content in newspapers and Web news sites. A quantitative content analysis and questions to Web authorities have been used in this study to describe what these differences are. During three days, three different newspapers were analysed and the conclusion was that many of the articles that were published in the newspapers also could be found in the newspapers Web versions. At the same time a lot of the articles on the Web news sites were not published in the newspapers. A common factor for all the newspapers who were analysed was that there was a larger share of news articles on the Web news sites first pages. The newspapers on the other hand had a larger share of culture- and sport articles.</p><p>Of the articles that were represented in both the printed newspapers and the Web version there were not so many differences as were expected from the beginning of the analysis. The articles on the Web news sites were in some cases longer since you don’t have the same lack of space in this media and the articles often contained updated information that weren’t available when the newspaper was printed. The articles in the newspapers usually had more pictures and facts connected to the text while the Web news sites articles contained links to earlier and similar articles that helps the reader to put the news in to a bigger context. In the newspapers there were often references to the Web version for more information and in that way the Web news site was used as a complement to the newspaper.</p><p>The number of interaction possibilities was varying among the different kinds of newspapers. There were both possibilities to comment on articles and also possibilities to watch web-TV, listen to sound files and watch picture shows. The conclusion that could be drawn from this was that it was important to maintain a good quality on the comments of articles so that they can create a value for the reader. It is also good if the newspaper and the Web version can offer different possibilities.</p> / <p>Med Internets framfart har tidningarna fått genomgå stora förändringar i och med att många papperstidningar har etablerat sig på webben. Denna anpassning till Internet har medfört skillnader i papperstidningarnas och webbtidningarnas innehåll, vilket är vad denna uppsats syftar till att undersöka. En kvantitativ innehållsanalys och frågor till webbansvariga har använts i denna uppsats för att beskriva vilka dessa skillnader är. Tre olika tidningar analyserades under tre dagar och det jag kom fram till var att en stor del av de artiklar som publiceras i papperstidningen också återfinnes samma dag i motsvarande webbtidning. Samtidigt hittades många artiklar i webbtidningen som inte publicerades i papperstidningen. Det som var en genomgående tendens för alla tidningar som analyserades var att det var en större andel nyhetsartiklar på webbtidningarnas förstasidor än i papperstidningens där det ofta fanns en högre andel kultur- och sportartiklar.</p><p>Av de artiklar som fanns representerade i både papperstidningen och webbtidningen var det inte så många skillnader som jag från början hade trott. Webbartiklarna var i vissa fall längre då man inte har samma brist på utrymme här och artiklarna innehöll ofta uppdaterad information som inte fanns när papperstidningen gick i tryck. Papperstidningens artiklar innehöll fler bilder och faktarutor medan webbtidningens artiklar hade länkar till tidigare och liknande artiklar som hjälper läsaren att sätta in nyheten i ett större sammanhang. Ofta fanns det i papperstidningen hänvisningar till webbtidningen för att där hitta mer information och på så sätt används webbtidningen som ett komplement till papperstidningen.</p><p>Antalet interaktionsmöjligheter var skiftande mellan de olika tidningarna. Det fanns både möjligheter att kommentera artiklar och även möjligheter att se webb-TV, lyssna på ljudfiler och se bildspel. Den slutsats som kunde dras av detta var att det var viktigt att efterhålla kommentarsmöjligheterna så att de skapar ett mervärde för läsaren samt att det var bra att papperstidningen och webbtidningen kunde erbjuda olika möjligheter.</p>

Studien visar upp på vilka olika sätt det Internetbaserade uppslagsverket Wikipedia framställs i tidningarna Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet, från april 2005 och fram till november 2007. Diskurser i ledare, artiklar och krönikor synliggörs och kopplas till den större debatt om kunskap som Wikipedia blivit en del av.

Fosterdiagnostik är en medicinsk undersökning för gravida kvinnor som innebär både risker,möjligheter och etiska dilemman. År 2006 stiftades en ny lag om genetisk integritet som på flera sätt berör användningen av fosterdiagnostik. Denna studie syftar till att analysera i vilken omfattning samt på vilket sätt svensk nyhetspress beskrivit fosterdiagnostik åren 2005-2007, dvs åren före och efter lagens tillkomst, med fokus på frågeställningar som undersöker huruvida fosterdiagnostik beskrevs ur ett risk- eller möjlighetsperspektiv. Studien har utförts med kvantitativ innehållsanalys och innefattar 206 artiklar från morgontidningarna Dagens Nyheter och Göteborgs-Posten, kvällstidningarna Aftonbladet och Expressen samt facktidningen Dagens Medicin. Resultatet visar att antalet publicerade artiklar om fosterdiagnostik inte avsevärt förändrades under åren. Fosterdiagnostik gestaltas generellt med lika mycket riskperspektiv som möjlighetsperspektiv. Däremot fanns det tydliga skillnader i betoningen av perspektivet i varje enskild artikel. Olika gestaltningsverktyg visade sig dessutom ha betydelse för om artikeln betonar ett visst perspektiv. Kvällspressen visade sig oftare använda personer med egen erfarenhet som aktörer i sina artiklar, än morgontidningarna och fackpressen. Läkare används i kvällspressen ofta i samband med ett riskperspektiv, medan fackpressen ofta använder läkare i samband med ett möjlighetsperspektiv.

Att i press skildra ett miljöproblem är svårt. Utrymmet i sig innebär en begränsning. Variationen i läsarens förförståelse och journalistens kunskaper är stor. Vi har genomfört en analys av hur svenskspråkig dagspress skildrat algblomningen i Östersjön somrarna 2005 och 2006. Studien omfattar vilket utrymme frågan har getts, vilka perspektiv som valts, vilka orsaker till problemet som har angetts och vilka aktörer som getts utrymme. Metoden har varit en kvantitativ textanalys med fokus på begrepp, vinkel och orsaksförklaringar. Analysen omfattade 139 artiklar från Dagens Nyheter, Gotlands Tidningar, Hufvudstadsbladet, Sydsvenska Dagbladet, Västerbottenskuriren och Ålandstidningen. Vår undersökning visar att artiklarna ofta har en ytlig ansats där problemet med cyanobakterierna antingen grovt förenklas eller inte förklaras alls. De aktörer som i hög grad förekommer är forskare och myndighetsanställda. Den genomsnittliga artikeln har 1950 tecken inklusive mellanslag. Vi har identifierat skillnader mellan tidningarna rörande publiceringsdatum. Hufvudstadsbladet publicerar artiklar kontinuerligt, de andra tidningarna enbart under akuta faserna. Hufvudstadsbladet särskiljer sig också genom att ha en livlig debatt.

Syfte: Det generella syftet med denna studie har varit att nå en kvalitativ reflektion angående skillnader i framställning av en konflikt i två mycket skilda publikationer med mycket olika ekonomiska förutsättningar under två tidsperioder. Material från dagstidningen Göteborgs-Posten och tidskriften Sydasien är analyserade för att undersöka dessa skrifters behandling av konflikten på Sri Lanka under 1983 och 1998/1999. Teori: Diskursteori utifrån Norman Fairclough och Teun van Dijk. Sociologisk teori utifrån Pierre Bourdieu, genom begreppen angående produktionen av tro, kapital och fält som han arbetat fram. Metod: Kvalitativ kritisk diskursanalys (CDA) utifrån Faircloughs tredimensionella modell: text-diskursiv praktik-social praktik. Resultat: Genom den kritiska diskursanalysen nåddes en djupare bild av olika dimensioner i den problematik som framställning av ett komplicerat skeende som konflikten på Sri Lanka tillhör. Det korta svaret är att - ja – tidskriften Sydasien ger totalt sett en djupare, mer mångfacetterad och bredare bild av konflikten än Göteborgs-Posten. Detta kan man se under båda tidsperioderna som analyserats. Men – detta resultat kan man problematisera: för att få denna mångdimensionella bild så krävs det att man läser alla texter som Sydasien publicerar angående konflikten, om endast en artikel här och en där väljs ut, så riskerar man att få en begränsad bild likt den i Göteborgs-Posten. Stora krav ställs med andra ord på publiken.

Our digital society encompasses nowadays different channels, which includes social media where many users consider it as a platform where they can fetch news or exchange news and information. This leads to a large spread of news exchange in a very fast speed, which involves the global users within social media to be a part of this social interaction. This study is focused on how Twitter affects the usage of the user’s news consumption. By reaching out to our specific target audience, which includes Twitter users in Sweden, we made a web based survey with a content of relevant questions. The study has been conducted through a quantitative survey with qualitative elements. We have used theories of mass communication and Uses and Gratifications to describe the development in the area of Twitter usage and their news consumption. The results show that the users’ news consumption has increased since their registration on Twitter and that their total daily news input comes of a large part from this platform.