Titel: Konkurrensen för de svenska storbankerna på betaltjänstmarknaden efterimplementeringen av PSD2. Bakgrund: Utvecklingen inom betaltjänster har under de senaste åren gått fort fram. Enligt Europeiska Kommissionen har utvecklingen krävt en mer uppdaterad lagstiftning. Betaltjänstdirektivet implementerades i Svensk Lag i maj 2018. PSD2 huvudsakliga syfte är att främja konkurrens samt säkra betalningar och informationsdelning. Problematisering: Hur kommer konkurrensen på betaltjänstmarknaden för de svenskastorbankerna att förändras efter implementeringen av PSD2? Syfte: Uppsatsens syfte är att leda till en djupare förståelse och diskussion för hur PSD2kommer att påverka den svenska betaltjänstmarknaden ur ett konkurrensperspektiv. Metod: Uppsatsen är byggd utifrån en kunskapsgrund bestående av teorier inom ämnet samtav en kvalitativ metod bestående av semistrukturerade intervjuer. Uppsatsen är begränsad tillatt analysera den svenska betaltjänstmarknaden samt de svenska storbankerna. Slutsats: PSD2 kommer att öka konkurrensen för betaltjänster för de svenska storbankerna.Vilken konkurrensposition de olika bankerna kommer att ha kommer främst att bero påbankens val av strategi och samarbetspartners, men även hur konkurrerande aktörer agerar. Nyckelord: PSD2, fintech, Nyinstitutionell teori, Operationella strategier, betaltjänster,konkurrens / Title: Competition for the Swedish major banks in the payment service market after theimplementation of PSD2. Background: The development of payment services has accelerated in recent years. According to the European Commission, the development has increased the need for a moreupdated legislation. The Payment Services Directive was implemented in Swedish Law inMay 2018. The main objective of PSD2 is to promote competition and secure payments andinformation sharing. Problem: How will the competition in the payment service market for the Swedish majorbanks change after the implementation of PSD2? Purpose: The purpose of this essay is to develop a deeper understanding and discussion ofhow PSD2 will impact the Swedish payment service. Method: The essay is based on existing theories in the subject field and a qualitative methodconsisting of semi-structured interviews. The essay is limited to analysing the Swedishpayment service market and the Swedish major banks. Conclusion: PSD2 will increase the competition for provision of payment services for theSwedish major banks. The competitive position in the payment market of the Swedish majorbanks will primarily rely on a bank’s choice of strategy and partners, but also on howcompeting actors will act. Keyword: PSD2, fintech, New-institutional theory, Operational strategies, Payment services, Competition

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur socialsekreterare som arbetar med unga lagöverträdare upplever insatser för målgruppen samt om och i så fall hur de upplevelserna påverkar utredningsarbetet. I frågeställningarna ingick även vilken roll ungdomars vårdbehov i relation till samhällsskydd och ungas eventuella behov av skydd spelar i dessa upplevelser. Empirin har bearbetats med hjälp av tematisk analys. För att besvara syftet genomfördes semistrukturerade intervjuer med socialsekreterare som arbetar med unga lagöverträdare i en medelstor kommun. Studiens huvudsakliga teoretiska ramverk har varit Lipskys teori om gräsrotsbyråkrater, med nyinstitutionell organisationsteori som kompletterande teori. I studien påvisades ett antal centrala upplevelser i relation till befintliga insatser. Tillgängliga insatser för unga lagöverträdare upplevdes i många fall utdaterade i relation till överväldigande förändringar i målgruppens förutsättningar. Exempel på detta som påvisades var att kriminalitet hos unga upplevs ha sjunkit i åldrarna och blivit av en grövre karaktär, vilket en majoritet av respondenterna menar inte speglas i hur insatser är utformade i dagsläget. I studien påvisades även en upplevd brist på lämpliga utförare, vilket dels beskrevs härstamma från att utförare av vissa insatser (i synnerhet familjehemsplacering men även i viss mån HVB) inte vill ta emot ungdomar med exempelvis kriminalitet eller pågående missbruk. Brist på t.ex HVB som var utrustade att behandla ungdomar med flera olika typer av behov och/eller problematik påvisades också. Vidare påvisades att arbetet påverkades av att ständigt behöva allokera otillräcklig tid. Slutligen visade studien att ungas skyddsbehov var en väsentlig faktor i särskilda ärenden, och som av nödvändighet behövde prioriteras över ungas vårdbehov. Samhällsskydd upplevdes inte som en lika central faktor.

Följande studie är en explorativ intervjustudie som undersöker hur regelefterlevnad, riskhantering och imitation påverkar organisationers användning av molntjänster. Studien tar en kvalitativ ansats där semistrukturerade intervjuer utförts med tre olika typer av organisationer, konsultbolag, banker och offentliga verksamheter, som ligger till grund som primärdata. Resultatet analyserades med det utformande teoretiska ramverk bestående av nyinstitutionell teori och standarden ISO/IEC 27005:2022 som avser att förstå riskhanteringsprocessen för informationssäkerhet. Med studiens dubbla perspektiv, från både företagsekonomi och informationssystem, har vi kunnat undersöka vilka faktorer som spelar in för organisationers inställningar, attityder och beteenden kring användandet av molntjänster. Resultatet visar att varje enskild organisation står inför individuella utmaningar och möjligheter kopplade till användandet av molntjänster. Det går att identifiera att varje verksamhet har specifika behov och krav. Regelefterlevnad, riskhantering och imitation är tre faktorer som påverkar utfallet av organisationernas användning av molntjänster. Avslutningsvis går det att identifiera att respektive organisation i studien har det gemensamma målet att säkerställa konfidentialitet, integritet och tillgänglighet av data och information. / This thesis is an exploratory case study examining how compliance, risk management and imitation affect the usage of cloud services in organizations. The thesis is of qualitative character, where semi structured interviews with consulting firms, banks and the public sector serve as the primary data source. The result was analyzed based on our theoretical framework comprising New Institutional theory and the standard ISO/IEC 27005:2022, which aims to understand the risk management process for information security. By incorporating a dual perspective, from both business administration and information systems it allowed us to gain a deeper understanding for which factors influence organizations' attitudes and behaviors towards the use of cloud computing. The findings revealed that each organization faces challenges and opportunities related to cloud usage. It is evident that each organization has their unique needs and requirements. The discussion concludes that compliance, risk management and imitation indeed significantly affect the outcome of organizations' usage of cloud computing. Additionally, respective organizations share the common objective of maintaining confidentiality, integrity and availability of data and information.

I denna uppsats undersöker vi arbete med publik på Moderna Museet och Botkyrka konsthall genom att studera vilka logiker som gör anspråk på att reglera publikarbetet. Vi vill även se om publikarbetet påverkar kulturproduktionen inom institutionerna. Publiken, i rollen av medborgaren, har stått i centrum av den svenska kulturpolitiska retoriken sedan första hälften av 1900-talet. Språket har förändrats genom åren inom kulturfältet i och med införandet av nya begrepp och begreppsförflyttningar som t.ex. medborgarperspektiv, kulturell kvalitet, deltagande, dialog, kunder, effektivisering och resultatmätning. Bakom begreppen finns det handlingslogiker som formats av olika diskurser inom det kulturella fältet. En diskurs kan i korthet förklaras som det språk genom vilket vi tyder och förhåller oss till världen. Genom diskursanalys och nyinstitutionell teori kartlägger vi hur konstprofessionella-, demokratiska-, byråkratiska- och managementlogiken styr publikarbete på Moderna Museet och Botkyrka konsthall. Vårt resultat visar att det inte är en dominerande diskurs som tar anspråk på att styra och reglera konstinstitutionernas publikarbete. Vi kan däremot se att det är många olika logiker som existerar i en institutionell pluralism. Den demokratiska logiken har ett starkt grepp om publikarbetet, men de andra logikerna påverkar även val av hur man arbetar med publikarbete. Studien visar på att det är just publikarbetet som har fått bära statens och kommunens krav på att nå nya målgrupper och arbeta för mångfald samt tillgänglighet. Publikarbetet påverkar Moderna Museets och Botkyrka konsthalls kulturproduktion på olika sätt men på båda institutionerna har arbetet med publik en viktiga roll i legitimerandet av institutionernas verksamhet. / In this paper, we examine how Moderna museet and Botkyrka konsthall work with audience, by studying which logic claim to regulate the work with audience. We also want to see if their work with audience affects the production of culture within the institutions. The audience, in the role of citizens, has been the center of the rhetoric within Swedish cultural politics since the first half of the 20th century. The language has changed over the years in the cultural field with the introduction of new concepts and concept movement, such as citizen perspective, cultural quality, participation, dialogue, customers, efficiency and performance measurement. Behind the concept is the logics formed by various discourses in the cultural field. A discourse can be explained as the language through which we interpret and relate to the world. With discourse analysis and new institutional theory, we map how art professional-, democratic-, bureaucratic- and management logic controls the audience work in Moderna museet and Botkyrka Konsthall. The result shows there is a dominant discourse that claims to control and regulate the work within public art institutions. However, many different logics exist in an institutional pluralism. The democratic logic has a strong grip on the audience work, but the other logics also affect the choice of how to work with audience. This paper shows it is precisely the work with audience that had to bear the state and community’s requirements to reach new audiences and promote diversity and accessibility. The work with audience affects Moderna Museet and Botkyrka Konsthall in their cultural production in different ways, but the two institutions have been working with audience important role in the legitimization of institutions.

Denna uppsats fokuserar på den etableringsprocess som har skett i Jönköpings kommun vid införandet av familjecentraler. Syftet med studien är att undersöka hur införandet av familjecentraler kan förstås och genom det skapa fördjupad kunskap om etableringsprocesser i socialt arbete. Studien har genomförts i form av en fallstudie. Empiri har samlats in genom intervjuer och genom offentliga allmänna handlingar. Materialet har analyserats genom ett adhoc-förfarande inspirerat av fallstudieanalys. Teorier som använts i analysen grundar sig i agenda-settingteori och i nyinstitutionell organisationsteori. Resultatet visar att familjecentraler som idé är omtolkningsbart vilket resulterat i en omfattande översättningsprocess. I den processen har socialtjänstens roll varit decimerad, vilket avspeglas i det utrymme som socialtjänsten ges på familjecentralerna där deras roll definieras av andra professioner än de själva. Det som gör att familjecentralerna kommer att etableras är en kritik mot och från barnhälsovården rörande relationen med socialtjänsten. Detta ackompanjeras av en ökad oro för föräldraskapet samt ökade krav på billigare och bättre verksamheter inom den offentliga sektorn. Dock får familjecentralsetableringen ett abrupt avbrott i och med att studier lyfts fram som indikerar att det finns bristande kunskaper rörande familjecentralernas effekt, vilket skapar hinder för nyetableringar. Detta medför inte att befintliga familjecentraler läggs ner vilket kan förstås i att familjecentralspolicyn visar en hög grad av institutionalisering, en stark förgivettagen tro på familjecentralerna, där dessa upphör att behöva legitimeras i form av problemadressering och resultat. / This bachelor thesis focuses on the establishment process of family centers in Jönköping municipality, Sweden. The purpose of this case-study is to examine on which terms the establishment of family centers can be understood aiming for the creation of in-depth knowledge about establishment processes in social work. Data has been collected via semi-structured interviews and via open records. The data has been analyzed via ad-hoc analyses inspired by cases study analyses. Theoretical framework used in the study is Kingdon’s agenda setting theory and neo-institutional organization theory. The study presents that family centre policy is highly interpretable and therefore has been a case of policy translation, which has resulted in a decimated part for the social services in the family centers, highly defined by other professions. The establishment of family centers is a result of a critique aimed against and from the child health care services, accompanied with an increased worry for parenthood and demands for more economically efficient function within the public sector. The process is interrupted by studies that indicate insufficient knowledge about the efficiency of the family centers. However this doesn’t result in closure of family centers because the function has reached a high degree of institutionalization, where it is legitimized by presumptions and beliefs rather than results and problem addressing.

Syftet med studien är att undersöka måluppfyllelsen av etableringsreformen, som trädde i kraft den 1 december 2010, samt aktören etableringslotsens funktion inom denna reform. Detta görs utifrån de uttalade målsättningarna i regeringens proposition 2009/10:60 Nyanlända invandrares arbetsmarknadsetablering – egenansvar med professionellt stöd. Därutöver belyses vilka hinder som finns för målens uppfyllelse. Studien baseras på rapporter och andra dokument från offentliga myndigheter, vilka bland annat kompletteras med egeninsamlad data. Primärdatan bygger på intervjuer som genomförts med fyra handläggare på Arbetsförmedlingen och fyra etableringslotsar som är verksamma i Linköping och Norrköping, samt en mailintervju med Arbetsförmedlingen på central nivå. Resultaten tolkas utifrån institutionell ekonomisk teori med fokus på teorier av Douglass North.Studien visar bland annat att likvärdigheten av etableringsinsatserna har ökat över landet och att arbetsmarknadsperspektivet är tydligare med Arbetsförmedlingen som huvudansvarig istället för kommunerna. Dock lider etableringsreformen av icke-individanpassade etableringsinsatser och en hög samordningsproblematik. Detta drabbar i slutänden de nyanlända som redan möter höga barriärer vid etablering i det svenska samhället. Även externa faktorer påverkar etableringsarbetet och de möjligheter som ges till de nyanlända. Framförallt är det bostadssituationen som påverkar olika ledtider och begränsar de nyanländas möjligheter till deltagande i etableringsinsatserna.De ekonomiska incitamenten för etableringslotsarna att fylla sin tilltänkta funktion är för låga och fokus från lotsarna läggs på socialt stöd istället för arbetsförberedande insatser för den nyanlände. Innovationer från positiv konkurrens har till stora delar uteblivit. Systemet innehåller även vissa brister som tillåter oseriösa eller opportunistiska etableringslotsar att verka, vilka sänker kvaliteten på etableringsarbetet och försämrar de nyanländas möjligheter till etablering på arbetsmarknaden. / The aim of the study is to assess the compliance between the goals and the results of the Establishment reform, which entered into force on December 1st 2010, and the role of the participant called the Introduction guide. This assessment is done on the basis of the goals in the proposition from the Swedish government 2009/10:60 Nyanlända invandrares arbetsmarknadsetablering – egenansvar med professionellt stöd. In addition the obstacles to achieving the goals are highlighted. The study is based on reports and other documents from public bodies that are supplemented by, amongst others, the primary data of the study. This primary data consists of interviews with four employees at the Public Employment Service and four Introduction guides in Linköping and Norrköping as well as of mail correspondence with the Public Employment Service at a central level. The results are interpreted using New Institutional Economic Theory, focusing on the theories by Douglass North.The study shows, among other things, that the differences between various establishment activities have diminished, and that there is a stronger labour market focus now that the Public Employment Service has taken over the responsibility from the municipalities. However, the Establishment reform does suffer from a lack of individually adapted establishment activities as well from a failure in collaboration and coordination. This ultimately afflicts the new arrivals, which are already facing high barriers while trying to become a part of the Swedish society. External factors also affect the establishment process and the possibilities for new arrivals. It is foremost the living situation that is affecting different lead times and limiting the immigrants possibilities to participate in establishment activities.The economic incentives for the Introduction guides to fill their intended function are too low and the guides are primarily providing social support for the new arrivals instead of labour market oriented activities. Innovations as a result of competition are largely absent. The system contains various flaws that allow for flippant or opportunistic Introduction guides, which in turn lowers the quality of the Establishment work and worsens the new arrivals’ chances of getting established on the labour market.

ABSTRACT The aim of this study was to examine advantages and barriers that can appear when the municipal employment service and daily activity center work together in close collaboration. The study is based on semi-structured interviews with managers and employees in three municipalities in Värmland. The questions were:  How does the municipal employment service and the daily activity center work together?  Are the respondents experiencing any barriers in the collaboration processes between the municipal employment service and daily activity center?  Are the respondents experiencing any advantages when the municipal employment service and daily activity center work close together? If so, are the advantages primarily economical, professional or individual?  Does the collaboration processes in the three municipalities reflect the factors that supports as well as impedes collaboration that Danemark and Kullberg´s identified in their report (1999)? The results are analyzed from the new-institutional theory by Grapes (2006) and the factors that support and impede collaboration by Danemark & Kullberg (1999). The study shows three completely different ways of collaboration. In Hagfors the two sectors collaborate primarily in daily job tasks, in Grums there are no collaboration at all and in Kristinehamn they collaborate at some extent regarding external work training sites. Furthermore, the results show some of the barriers the municipalities experience such as inadequate information, differences in knowledge as well as economy. The respondents could see great advantages for the individual in enhanced quality, teamwork among staff and in work performance. The summary that compiles factors who supports and impedes collaboration shows that in comparison, Hagfors is best prepared when it comes to collaboration between the two sectors and Grums is least equipped for working together.

Hållbar utveckling är utveckling som syftar till att möta nutidens behov utan att riskera attframtida generationer inte ska kunna möta deras egna. Människans snabba resursförbrukningskapar idag bristvaror som riskerar att ta slut. Internationella organisationer kom under 1970-talet fram till att en god miljö måste prioriteras för att nå samhällelig utveckling ochekonomisk tillväxt. För att hållbar utveckling ska bli möjligt att nå blir det därför viktigt attbalansera ekonomiska, sociala och miljömässiga aspekter av hållbar utveckling. Med ettväxande samhällsintresse för hållbar utveckling har ett ökat behov av utbildning för hållbarutveckling uppstått. Ekonomer och redovisare har ett stort ansvar i att implementera ett sådantsynsätt i sitt yrke. Syftet med denna studie är att bidra till ökad förståelse för integrering avhållbar utveckling i svenska universitet och högskolors civilekonomutbildningar medredovisningsinriktning.Vår studie innefattar Sveriges samtliga civilekonomprogram med redovisningsinriktningvilket uppgår till nio universitet och högskolor. För att besvara våra frågeställningar har vivalt att göra en kvantitativ innehållsanalys. En tvärsnittsdesign är ett vanligt inslag iinnehållsanalys och har använts i vår studie då den tar hänsyn till variationen som återfinns ide lärosäten som studeras. Studien har egenskaper av både deduktiva och induktiva inslagvilket resulterar i en abduktiv ansats. En analysmodell har utformats för att säkerställa entydlig definition av hållbar utveckling. Tidigare litteratur och forskning ligger till grund för deoperationaliserade orden som användes för att kategorisera studiens material.Genom att analysera frekvens och fördelning av ekonomisk, social och miljömässig hållbarutveckling bidrar således studien till ökad förståelse för hur svenska civilekonomutbildningarmed redovisningsinriktning integrerat hållbar utveckling. Genomförd studie leder till enslutsats om en obalans mellan de tre aspekterna av hållbar utveckling samt förklarar enharmonisering mellan svenska civilekonomutbildningars innehåll utifrån isomorfismen.Studien påvisar en tonvikt på den sociala aspekten av hållbar utveckling där ekonomiska ochmiljömässiga aspekter integreras mindre. Vi har visat på en relevans för kunskap i ekonomisk,social och miljömässig hållbar utveckling i redovisningsprofessioner. / Sustainable development is a development aiming to meet the needs of today withoutjeopardizing the needs of future generations. The fast consumption creates a lack of resources,risking to completely run out. International organizations discovered during the 1970`s that ahealthy environment needs to be prioritized to reach a societal development and an economicgrowth. To be able to reach sustainable development a balance between economic, social andenvironmental aspects of sustainable development is necessary. With a growing societalinterest for sustainable development a growing need of right education has emerged.Economists and accountants have a great responsibility in the implementation of a sustainableapproach in their professions. The aim of this study is to contribute with a greaterunderstanding for the integration of sustainable development in the Swedish programs ofMaster of Science in Business and Economics with major in accounting.Our study includes all of the nine programs of Master of Science in Business and Economicsof Sweden with major in accounting. To answer our research questions we have chosen toimplement a quantitative content analysis. A cross-sectional design is a common element incontent analysis and has been used to consider the variation of our selection. An abductiveapproach has been applied. An analytical model has been designed to secure a clear definitionof sustainable development. Previous literature and research has developed theoperationalized words of the four categories to be used in the study.By analyzing the frequency and distribution of economic, social and environmentalsustainable development our study contributes to a greater understanding for the integration ofsustainable development in the programs of Master of Science in Business and Economics ofSweden with major in accounting. The accomplished study leads to the conclusion of anunbalance between the three aspects of sustainable development. It also explains aharmonization of the content in the programs of Master of Science in Business andEconomics of Sweden by implementing an isomorphistic perspective. The result of the studyemphasizes the societal aspect of sustainable development where economic andenvironmental aspects of sustainable development are less integrated. We have proven arelevance of knowledge in economic, social and environmental aspects of sustainabledevelopment in the accounting profession.This paper is written in Swedish.

Syftet med uppsatsen är att undersöka individ- och familjeomsorgens (IFO) enhetschefers upplevelser av tillit, styrning och ledning för att sedan jämföra detta med Tillitsdelegationens (SOU 2019:43) förslag till förändring inom den offentliga sektorn. För att öka kunskapen om ämnet kommer frågor kring deras allmänna uppfattning om tillit, styrning och ledning att redovisas och analyseras gentemot de sju principerna från SOU 2019:43. Skillnaderna samt likheterna i dagens upplevda styrning och ledning har analyserat med organisationsteoretiska teorier för att belysa politiken, ledningen samt andra aktörers inflytande på IFO:s verksamhetsområden. Semistrukturerade intervjuer har använts för att djupare kunna få fram de upplevelser som respondenterna skildrar samt för att belysa det som de själva anser vara väsentligt. Resultatet visar att enhetschefernas organisationer har ett tydligt medborgarfokus, helhetssyn, handlingsutrymme, stödfunktioner, kunskap samt en strävan efter öppenhet. Begreppen finns inom de undersökta organisationerna, men den tidigare forskningen förespråkar att det kan utvecklas ytterligare. Uppsatsen har analyserat den tidigare forskningen från flera nordiska länder som har gått eller går igenom en tillitsreform. Materialet har analyseras tillsammans med de organisationsteoretiska aspekterna som påverkar organisationerna samt den mimik som finns i efterliknandet av andra nordiska länders utveckling. Resultatet, analysen och slutsatsen har visat att enhetschefernas upplevelser av tillit, styrning och ledning på många plan liknar den förändring som Tillitsdelegationen avser att implementera. Även om vissa likheter finns, så är de inte uttalade på samma sätt som Tillitsdelegationen har framfört och beroende på vilken enhetschef det är så finns det olika grader av upplevd tillit, både uppifrån och ner. Det har även visats att om tilliten präglar deras vardagliga arbete så är det inte alla medarbetare som är intresserade av att ha det handlingsutrymmet som tilliten för med sig. Det finns en ambivalent upplevelse tillit, styrning och ledning samt hur utveckling kan ske inom respektive organisation. En av slutsatserna som författaren kommit fram till är att en förändring, liknande tillitsbaserad styrning och ledning, inte bör påverka de undersökta organisationerna markant.

The purpose of this study is to examine how social workers work in order to enable children and young people's participation during a child protection investigation and how they experience the Convention on the Rights of the Child have changed the conditions of their work. To address the aim of the study, we have interviewed five social workers who work with children and young people at the social services office in four different municipalities in Stockholm county. To analyze the empirical data, we have used two theoretical frameworks; Shier’s Pathways to Participation and New Institutional Theory of Organizations. The results of this study indicate that social workers find it hard to define children and young people's participation, which leads to different ways of working. There are obstacles such as a parental focus and organizational conditions, such as time constraints, workload and budget cuts, which complicate social workers' work with children and young people's participation. Furthermore, we find that the Convention on the Right of the Child as a law has not had a major impact on social workers' practical work with children and young people's participation in child protection investigations.