Bakgrund: Mycket finns skrivetkring strategiarbete i större företag men míndre om hur små företag tänker och agerar strategiskt. Därför är det av vikt att öka kunskapen om hur det strategiska arbetet bedrivs i dessa företag, för den akademiska världen, företagarna själva samt deras intressenter. Syfte: Denna uppsats syftar till att bidra med kunskap om och förståelse för småföretagarnas strategiska arbete. Genomförande: Företagsledaren i småföretag är den person som enskilt har mest makt att påverka företagets handlingar. Uppsatsen baseras därför på en kvalitativ undersökning av företagare i 14 sörmländska småföretag. Den teoretiska referensramen behandlar främst litteratur kring strategi och kognition. Resultat: Hur det strategiska arbetet bedrivs i småföretag beror på företagsledarens strategiska tänkesätt. Det strategiska tänkesättet formas av företagsledarens kognitiva strukturer och avgör hur företaget och dess omgivning uppfattas av företagsledaren. Detta får till följd att företagsledare verksamma inom samma bransch kan uppfatta branschen olika och agera strategiskt olika utifrån detta. Inom sin bransch kan de dock vara lika framgångsrika.

Bakgrund: Företagens roll i samhället håller på att förändras. En möjlighet för företag att bidra till en utveckling som är långsiktigt hållbar: ekonomiskt, socialt och ekologiskt kan uppnås genom Corporate Citizenship – företaget som den goda medborgaren. Syfte: Syftet med denna uppsats är att utreda och skapa förståelse för begreppetCorporate Citizenship och dess framväxt från ett strategiskt perspektiv, samt attstudera hur och varför företag arbetar med Corporate Citizenship. Genomförande: En litteraturgenomgång inom området Corporate Citizenship har genomförts. Vidare har representanter från fyra svenska multinationella företag med uttalad Corporate Citizenshipverksamhet intervjuats. Undersökningen har kompletterats med intervjuer med konsulter med erfarenhet inom området. Resultat: Corporate Citizenship kan ses som ett konkret och operationaliserbart angreppssätt av strategisk betydelse av företagets totala ansvar och engagemang: ekonomiskt, miljömässigt och socialt, där man går längre än ansatsen "att ta ansvar för sina handlingar". Företagen har från att reagera reaktivt övergått till att bli mer proaktiva i sitt agerande inom Corporate Citizenship samtidigt som strategins framväxt karakteriseras av planering. Motiven till företagens engagemang är genomgående desamma: stärkt varumärke, ökad attraktivitet som arbetsgivare, legitimitet i samhället, lönsamhet, goodwill och förbättrade kundrelationer. Uppsatsen belyser den strategiska betydelse som Corporate Citizenship kan ha för ett företag om det hanteras medvetet ur en mängd olika aspekter. Företagens inriktning på Corporate Citizenshiparbetet skiljer sig genom att det är direkt eller indirekt kopplat till kärnkompetens eller direkt relaterad till en fundamental del i affärsverksamheten. Den globala omfattningen skiljer sig även den, från inhemsk inriktning till multiinhemsk inriktning.

Bakgrund: Inom den Europeiska Unionen har ett stort antal avregleringar genomförts sedan 1980- talet. En svensk monopolmarknad, vars framtid diskuterats alltmer livligt sedan Sveriges inträde i EU, är detaljhandelsmonopolet på alkohol. De aktörer som skulle kunna etablera sig på en avreglerad marknad är många, men vilka som kommer att lyckas är inte helt klart. Syfte: Syftet med denna uppsats är att utveckla en hypotetisk struktur över hur detaljhandelsmarknaden för alkohol kan komma att se ut efter en avreglering av det svenska detaljhandelsmonopolet på alkohol samt att undersöka vilka underliggande mekanismer som kan komma att påverka denna hypotetiska struktur. Utförande: Studien bygger på empiri insamlad genom intervjuer med två ledande dagligvaruhandelskedjor, sex importörsföretag, en grossist samt genom sekundärmaterial. Resultat: De redan existerande dagligvaruhandelskedjorna kommer att dominera marknaden, även om det också kommer att finnas andra aktörer. Företagsspecifika resurser kommer att vara avgörande för olika aktörers överlevnad och således ha en stor inverkan på den avreglerade alkoholmarknadens struktur.

Bakgrund: Medarbetarnas kompetens får en allt större betydelse för företagens konkurrenskraft. Detta innebär att företag kontinuerligt måste investera i mänskliga resurser för att bibehålla och utveckla den samlade kompetensen. Beslut om utvecklingsinsatser har omfattande konsekvenser och påverkar en organisation under lång tid. Trots detta har HR-debatten först under senare år börjat kretsa kring den strategiska betydelsen av kompetensförsörjning. Delade meningar råder dock fortfarande om hur personalfunktionen bör organiseras för att stödja kompetensförsörjningen på bästa sätt. Decentralisering och outsourcing av HR-aktiviteter är aktuella tendenser som får konsekvenser för hur kompetensfrågor hanteras. Decentralisering innebär att uppgifter som traditionellt hanterats av personalavdelningar i allt större utsträckning delegeras till linjechefer, som därmed får större ansvar för kompetensförsörjningen. Outsourcing av HR-aktiviteter är kontroversiellt då det i hög grad påverkar företags strategiskt viktiga kompetensförsörjning. Syfte: Syftet med studien är att förstå sambandet mellan HR-funktionens struktur och förutsättningarna att bedriva strategisk kompetensförsörjning. Metod: Studien bygger huvudsakligen på teorier som behandlar organisationsstruktur, HRM och kompetensförsörjning. Intervjuer har genomförts med två representanter från SAAB respektive två från Volvo för att illustrera den undersökta problematiken med två kontrasterande exempel från näringslivet. Resultat: Sambandet mellan HR-funktionens struktur och kompetensförsörjningen är ett företagsspecifikt och abstrakt fenomen. Detta försvårar förutsättningarna att göra normativa anspråk på relationen mellan HR-funktionen och kompetensförsörjningen. Anledningen är att HR-funktionens roll såväl som kompetensutvecklingen i hög grad är implicita fenomen som är"dolda"i företagskultur och arbetssätt. De strukturella förutsättningarna kan därför bara delvis användas för att förstå förutsättningarna för strategisk kompetensförsörjning. En djupare förståelse för kompetensförsörjningens förutsättningar kräver ett helhetsperspektiv som inbegriper företags affärsverksamhet, värderingar och omvärldssituation. En sådan förståelse kan i hög grad ses som förbehållen personer med nära anknytning till företaget, vilket delvis kan förklara varför outsourcing av kompetensförsörjning inte är etablerat i näringslivet.

Ekonomins globalisering, informationsrevolutionen och de stora ideologiernas sammanbrott har lett till förändrade förutsättningar för många företag. Ökad professionalisering har för vissa företag blivit nödvändigt för att kunna vara konkurrenskraftiga. Detta har inneburit ett ökad kunskapsbehov för företag, viket lett till att en ny typ av organisationer vuxit fram. Dessa organisationer, som har ett antal gemensamma karakteristika såsom flexibel struktur, få nivåer i hierarkin, hög kunskapsnivå och relativt nystartade, benämns exempelvis adhocratier, organiska organisationer eller kunskapsintensiva organisationer. Ofta är de relativt små och återfinns i konsultbranschen. Forskningen på hur den här typen av företag fungerar har hittills varit begränsad. Föreliggande studie söker därför till viss del råda bot på detta. Studien har undersökt vilken typ av mål den här typen av företag har och hur strategiformuleringsprocessen ser ut i den här typen av företag. En betydande fundering som genomsyrar arbetet är om dessa företag utnyttjar sina anställdas kompetens. För att studera fenomenet empiriskt har ett företag av den här typen valts ut och ett antal intervjuer har genomförts. De resultat som framkommit pekar på att de mål det undersökta företaget har är av mer långsiktig karaktär och mer kan liknas vid vision än mätbara nyckeltal. Ett undantag vad gäller långsiktiga mål är överlevnad, vilket man dock snarare betraktar som en förutsättning än som ett konkret mål. Med överlevnad som första prioritet blir strategin inga konkreta riktlinjer, utan snarare en rad övergripande idéer gällande den verksamhet man bedriver och bör mer liknas vid improvisation inom vissa ramverk. Dessa ramverk utgörs i det undersökta företaget delvis av de lagar som reglerar verksamheten (journallag, patientlag etc.), men framför allt de gemensamma föreställningar (kognitiva kartor) de anställda delar. Således får även strategin en mer långsiktig prägel, där ständigt lärande och utveckling sätts i fokus för verksamheten. Utifrån detta perspektiv bör strategi i det undersökta företaget ses som en kontinuerlig process snarare än en tydligt formulerad plan.

Bakgrund: Personalomsättning har traditionellt setts som något negativt som bör minimeras. Under senare år har det dock framkommit att även en för låg personalomsättning kan vara negativt för ett företag. I denna studie utreds vilka effekter som följer av personalomsättning på olika nivåer, och vad som är en optimal personalomsättning. Vidare undersöks hur företagens personalomsättningsstrategier ser ut. Syfte: Uppsatsens syfte är att förklara hur personalomsättningens effekter påverkar de studerade företagens utformning av strategier i strävan efter en optimal personalomsättning. Genomförande: En kvalitativ undersökning har genomförts med utgångspunkt i empirin, vilken utgörs av totalt fyra intervjuer på två konsultbolag. Resultat: Studien visar att företagen ser nytt blod och nytänkande som de viktigaste positiva effekterna. En annan positiv effekt, som dock inte utnyttjas till fullo, är att f.d. anställda kan bli potentiella kunder. Vad gäller negativa effekter är det centralt att finna en balans mellan alltför höga kostnader vid en för hög nivå och stagnation vid en för låg nivå. Svårigheten att korrekt värdera effekterna av personalomsättningen leder till att företagen endast uppskattar sin optimala nivå. En orsak är att den optimala nivån starkt påverkas av konjunkturen. Två perspektiv av personalomsättnings- strategi kan uttydas, varav det första fokuserar på att nå en optimal nivå, medan det andra fokuserar på kostnadsminimering och effektivisering av personalomsättningsprocesser.

De konflikter som finns idag skiljer sig markant från dem som står att läsa om i historieböckerna. Det är numera ovanligt med stater som krigar mot varandra. Istället är det de små organisationerna med ambition om att förändra världen som idag utgör det största hotet mot vårt samhälle. Fienden är annorlunda men i många fall används fortfarande samma militära medel och strategi idag som i de mellanstatliga krigen. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka till vilken grad strategiskt bombflyg kan användas i COIN-operationer eller om det är ett militärt medel som endast är applicerbart på mellanstatliga konflikter. Detta avser jag uppnå genom att först undersöka vad som är unikt för en insurgency, sedan vilka förmågor som det strategiska bombflyget har och till sist koppla detta till en känd teoretisk modell om det strategiska bombflyget i konventionell krigföring. Resultatet visar att det är mycket svårt att använda strategiskt bombflyg i COIN-operationer på etteffektivt sätt. Terrorist- och rebellorganisationer skiljer sig markant från hur stater är uppbygda och fungerar. De strategiska målen är färre och dessutom mycket svåra att definera och komma åt. Dessa små organisationer är rörliga och smälter in i den omgivning de opererar i. För att strategiskt bombflyg skall vara effektivt måste det finnas ett brett och uppdaterat informationsunderlag och antalet civila offer måste hållas till ett minimum. / The conflicts of today differ markedly from those which are depicted in history books. It is now rare that states wage war with each other. Instead, it is the small organizations with ambitions to change the world which today constitute the biggest threat to our society. The enemy is different but in many cases the military forces and strategy used in inter-state wars remain the same. The purpose of this paper is to examine to what extent strategic bombers can be used in COIN operations, or if they are a military instrument only applicable on intergovernmental conflicts. This I intend to achieve by first examining what is unique about an insurgency, then what abilities the strategic bomber aircraft possess and eventually connect it to a known theoretical model of the use of strategic bomber aircraft in conventional warfare. The result shows that it is very difficult to use strategic bombers in COIN operations in an effective way. A terrorist or insurgent organization is markedly different from the way states are built-up and functioning. The strategic targets are fewer, and very difficult to define and access. These small organizations are mobile and blend in with the environment they operate in. For Strategic bombers to be effective there must be a broad and updated information base and the number of civiliancasualties must be kept to a minimum.

Bakgrund Detaljisterna på den svenska livsmedelsmarknaden har bland annat genom koncentration fått ökad makt gentemot leverantörer. Då de tre största detaljisterna står för 87 % av marknaden är det av betydelse för leverantörerna att få sälja till dessa detaljister. Detaljisterna säljer inte bara leverantörernas produkter utan även egna märkesvaror. Detta leder till att leverantörens kund, detaljisten, även är deras konkurrent. Genomförande Vi har genomfört en kvalitativ studie för att undersöka hur leverantörerna kan konkurrera med de egna märkesvarorna. Vår empiri är grundad på intervjuer med åtta leverantörer och två detaljister. Vidare har vi genomfört tre fokusgrupper med totalt tolv konsumenter. Resultat Leverantörerna måste göra sig attraktiv för både detaljister och konsumenter. Genom att driva produktkategorin kan detaljisten göra sig attraktiv för detaljisten då försäljningen av de egna märkesvarorna ökar om produktkategorin växer. Produktutveckling och reklam är två sätt att driva en produktkategori. Konsumentens krav på leverantörernas produkter är att de skall hålla högre kvalitet varför det är viktigt för leverantörerna att ta hänsyn till detta. Eftersom detaljisterna har stor makt är det viktigt för leverantörerna att minska beroendet till dessa. Detta kan uppnås genom att leverantörerna ingår i koncerner. Då minskar beroendet av ett enskilt varumärke. Leverantörerna kan även sprida sina risker genom att sälja till olika marknader, så som restauranger och storkök samt till andra nationella marknader. / Background The retailer in the Swedish grocery market has increased their power throw concentration. The three largest retailers have a market share of 87 %, and for the suppliers it is important to sell to these retailers. The retailers doesn’t only sell the suppliers products, they also sell their own private labels. This means that the suppliers’ costumer, the retailer, also is their competitor. Execution This study is conducted as a qualitative study to examine how the suppliers can manage the competition from the private labels. Our empirical data is collected throw interviews with eight suppliers and two retailers. Three focus groups with a total of twelve consumers have also been made. Results The suppliers have to satisfy both consumers and the retailers. By research and development the supplier satisfy the retailer because the public labels sales increase as the product category increases. Advertising is another way to increase the sales of the product category. The consumers’ demand of the suppliers’ products is that they should have superior quality. This aspect is important for the supplier to have in mind. Though the retailers’ has a great power, suppliers must the decrease the dependence to the retailer. This can be accomplished throw selling to different markets, such as restaurants and other national markets. The suppliers can also join a group of other suppliers, and the effect will be that the dependence of a single brand decreases.

SSAB Tunnplåts ledning utarbetade under 2004/2005 fram en ny strategiplan. Denna kommunicerades ut i olika steg under 2005 och 2006. Ett av stegen var projektet Strategispelet. Syftet med denna uppsats är att analysera SSAB Tunnplåts genomförande av den strategikommunikation som utfördes 2005-2007 i Borlänge och Luleå, med fokusering på Strategispelet. Fanns det brister i projektet Strategispelet och kunde de i så fall ha undvikits? Vi har genom intervjuer vid SSAB Tunnplåt skapat en bild av strategikommunikationen. Kompletterande information har hämtats från SSAB Tunnplåts dokumentation kring kommunikationen. Med samma tillvägagångssätt har sedan planering och genomförande av Strategispelet kartlagts. Denna kartläggning har sedan analyserats utifrån perspektiven strategiimplementering, projekt och enkät. Vi fann att det vid projektet Strategispelet funnits brister i målformulering, ansvarsfördelning och enkätens konstruktion. Beroende på det genomförandesätt som valdes vid SSAB Tunnplåt blev det svårt att sammanställa informationen från spelets frågor. Vi kommer i slutsatsen fram till att grundligare förberedelser av projektet och enkäten förmodligen hade kunnat förebygga de brister som uppstod.

På bara några år har svensk reklam gått från nionde plats till tjugotredje plats bland världens mest prisbelönade länder. Uttalanden i media om en försämrad traditionell svensk reklam påstås bero på ett flertal faktorer, den hårda konkurrensen om svensk talang inom reklam är en. Den digitala framgången visar å andra sidan en ny sida av svensk reklam; fyra av världens tio mest framgångsrika byråer inom digital kommunikation är svenska. Såväl yttre som inre mer branschspecifika krafter påverkar den svenska reklambranschen. Av uttalanden i media är det tydligt att förändringar ses på olika sätt. Det torde i sin tur ha en inverkan på hur en aktör med ledande befattning sedan förhåller sig till dessa i den egna verksamheten. Syftet med denna studie är att utifrån kognitiv organisationsteori och teori kring strategiskt förhållningssätt förstå strategiskt tankesätt i reklambranschen. I enlighet med detta syfte studeras föreställningar kring och förhållningssätt till förändringar, för att finna mönster både på individ- och branschnivå. Vi studerar även de uttryck föreställningarna får i strategiskt förhållningssätt. Denna studie är av kvalitativ karaktär där intervjuer har gjorts med både reklambyråledare och andra aktörer inom reklambranschen. Genom en empirisk analys på både individ- och branschnivå, samt en teoretisk analys har vi kunnat besvara vårt syfte. Studien visar att det, utifrån en samlad bild av rådande föreställningar kring och förhållningssätt till förändringar, är möjligt att förstå det strategiska tankesättet i en bransch. Vi har därigenom funnit gemensamma mönster i strategiskt tankesätt inom reklambranschen på både bransch- och individnivå.