The growing need to source manufacturing activities to original equipment manufacturers has presented a strategic challenge for firms in evaluating and selecting supplier partners for their products. Supplier performance evaluation is a well-researched area within supply chain management. Though several authors have contributed with models for supplier selection, there still exist uncertainties regarding how high-tech start-up firms should capitalize on these models. By conducting a case study at AB Realisator Management Consulting currently developing a new firefighting robot concept called FUMO™, the authors were able to develop a model for supplier selection and test it on a real case scenario. Results indicate that high-tech start-up firms in general should apply the following step-by-step process for selecting suppliers: Align supply chain strategy with product characteristics regarding supply and demand uncertainty, select supplier performance metrics from the comprehensive bank of metrics presented in this thesis related to the supply chain strategy, evaluate suppliers based on the selected performance metrics using the decision making framework Analytic Hierarchy Process (AHP). By following the suggested process step by step, incorporating performance metrics to the AHP structure, high-tech start-up firms will be able to find strategically suitable suppliers to manufacture their products. / Det växande behovet av att lägga ut tillverkningsverksamhet till externa leverantörer har bidragit med en strategisk utmaning för företag, gällande att utvärdera och välja leverantörer för sina produkter. Leverantörsutvärdering är ett väl utforskat område inom supply chain management. Även om flera författare har bidragit med modeller för leverantörsutvärdering, finns det fortfarande oklarheter om hur högteknologiska nystartsföretag bör dra nytta av dessa modeller. Genom att utföra en fallstudie på AB Realisator Management Consulting som för närvarande utvecklar ett nytt robotkoncept för brandförsvaret, har författarna kunnat utveckla en modell för val av leverantörer, samt testat den på ett verkligt scenario. Resultat visar att högteknologiska nystartsföretag i allmänhet bör tillämpa följande steg-för-steg-process för val av leverantörer: Matcha supply chain-strategi med produktattribut baserat på osäkerhet i tillgång och efterfrågan, välja mätvärden relaterade till vald supply chain-strategi från den omfattande mätvärdesbanken som presenteras i denna avhandling, utvärdera leverantörer utifrån valda mätvärden genom att applicera beslutsverktyget Analytic Hierarchy Process (AHP). Genom att följa den föreslagna processen steg för steg kommer högteknologiska nystartsföretag kunna välja strategiskt lämpliga leverantörer för att tillverka sina produkter.

I Sverige finns idag (2016) inget gemensamt standardiserat sätt för att insamla, benämna eller lagra geodata, Regeringen bestämde därför hösten 2013 att en svensk standard för geodata skulle börja att införas. Arbetet med Svensk geoprocess påbörjades samma år. Projektet med att ta fram en Svensk geodatastandard har nu pågått i tre år och till halvårsskiftet 2016 avslutas projektet Svensk geoprocess för att övergå i implementation av standarden. Svensk geoprocess drivs som ett samverkansprojekt mellan Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), Lantmäteriet och Sveriges Kommuner. Rapporten syftar till att undersöka vilka avgörande faktorer som kan ha inverkan vid implementation av en nationell infrastruktur för geodata i kommunal verksamhet. För att undersöka området genomförs rapportarbetet med en trestegsmetod där varje steg bygger på föregående. I det första steget genomförs en omvärldsanalys där arbetet med en nationell infrastruktur för geodata studeras i de nordiska länderna. Rapporten behandlar även det gemensamma EU-arbetet som har genomförts inom området. I det andra steget baserat på den framkomna informationen genomfördes ett enkätutskick till alla Sveriges kommuner med frågor kring arbetet med Svensk geoprocess. I det sista steget baserat på genomförd enkät, har en intervjuer med sex utvalda personer genomförts för att förfina och utvidga svaren från enkäten. Dessa tre steg har slutligen gemensamt mynnat ut i de viktigaste faktorerna för en implementering av Svensk geoprocess. Dessa sex faktorer är: Kommunikation, Huvudaktörer (i detta fall kommuner, systemleverantörer och Lantmäteriet), Förvaltning, Tid, Ekonomi och Personal. Resultatet kan komma till nytta för projektet Svensk geoprocess och alla verksamheter som kommer att behöva ta beslut i frågan om implementering av Svensk geoprocess.

Södra station area is a central neigbourhood at Södermalm, that was planned and built during the 1980s. During that time it was one of the largest postmodern urban planning projects in Stockholm. The intent was to imitate the urban pattern of the central parts of Stockholm with its mixed-use diversity, hence to “promote a rich social life” (Idétävling omSödra stationsområdet 1980, 4). This project investigates the urban form of the Södrastation area, focusing on the interface between public and private space, and proposing new urban features and land-use programs to further support and encourage public life in a central part of Södermalm. Observation of the area and refernance research show that the urban form of the Södra station area deviates form its surroundings and has low support towards its public spaces. How may the streets and the public spaces of the area be enliven? / Södra stationsområdet är en centralt belägen stadsdel på Södermalm. Området planerades och byggdes under 90-talet. Under den tiden var det den största postmoderna stadsbyggnadsinsatsen i Stockholm. Avsikten vid planarbetet var att forsätta på innerstadens blandstadsstruktur för att "befrämja ett rikt social liv" (Idétävling omSödra stationsområdet 1980, 4). Det här examensarbetet undersöker den urbana formen av Södra stationsområdet med fokus på gränssnittet mellan privat och offentlig mark. Därtill föreslås en strategi med nya urbana inslag och markanvändningsprogram med syftet att både stödja och uppmuntra det offentliga livets kontinuitet i en central del av Södermalm.  Observation av stadsdelen och forskningsreferenser visar att områdets stadsstruktur avviker från de omkringliggande stadsdelarna och ger i dess utformning svagt stöd mot offentliga utrymmen. På vilka sätt kan man uppmuntra till livfulla offentliga miljöer?

Sverige har en lång tradition av att delta i internationella militära insatser. Under insatserna lyder det svenska förbandet under både den internationella organisationen och under Försvarsmakten. Denna ledningsdualitet skapar friktioner.  Det svenska deltagandet i den FN-ledda insatsen i Mali har studerats under perioden 2014-2021 med ett särskilt fokus på vilka effekter den svenska nationella styrningen får på förbandsnivån. Empirin utgörs av offentliga styrdokument samt intervjuer med de som varit kontingentschefer för de svenska förbanden under perioden.  Resultatet diskuteras utifrån tidigare forskning som avhandlar den svenska insatsen i Afghanistan. Bland slutsatserna pekas på att nationell styrning av den svenska insatsen i Mali har inneburit begränsningar för förbandet som möjligen inte ligger i linje med den svenska politiska viljan. Därtill pekas på att kontingentscheferna har stort handlingsutrymme att tolka och utforma svensk strategi i insatsområdet och att handlingsutrymmet är beroende av kontingentschefernas lojalitetsband. Den nationella styrningen av internationella insatser bör reformeras för att uppnå koherens mellan de övergripande politiska målsättningarna och förbandsnivån.

Organizational growth poses new challenges for top management. In small organizations, coordination and communication is spontaneous and require little structure to be efficient. However, as the organization grows, the increased number of individuals requires a larger amount of coordination and communication. In this study, our purpose is to increase understanding of why growing companies are experiencing challenges with coordination as well as to increase organizational control. To fulfill this, we study one organization in particular. In order to find a sustainable solution, we investigate why these challenges are experienced. We argue that addressing the underlying causes for experiencing these challenges is the most effective solution in the way that it ensures that the same challenges do not recur. Therefore, the relationship between the challenges that are articulated by the organization and the underlying causes for the challenges is central to our study. Our study shows that our object of study would benefit from an increased internal focus to enable for long-term growth. This finding supports several existing models for organizational growth. Our object of study currently employs few systematized internal processes and is in need of further systematization with regards to several aspects, such as strategy development and implementation and organizational control. Our study further shows that a lack of systematization on a managerial level leads to ambiguities that are translated to the operational level. This explains the discrepancies between the challenges that are expressed by the organization and their underlying causes. / Organisatorisk tillväxt innebär nya utmaningar för företagsledningen. I små organisationer sker koordination och kommunikation spontant och kräver inte särskilt mycket struktur för att vara effektiv. När organisationen växer, gör emellertid det ökade antalet individer så att mer koordination och kommunikation behövs. Vårt syfte med denna studie är att öka förståelse för varför växande företag upplever utmaningar med koordination samt att öka organisatorisk kontroll. För att uppnå detta studerar vi en specifik organisation. För att hitta en hållbar lösning, så undersöker vi varför dessa utmaningar upplevs. Vi menar att detta är den mest effektiva lösningen på så sätt att man genom att adressera de underliggande orsakerna till att utmaningarna upplevs kan säkerställa att samma utmaningar inte återuppstår vid ett senare tillfälle. Således blir kopplingen mellan de utmaningar som artikuleras av organisationen och dess underliggande orsaker en central del i vår studie. Vår studie visar på att vårt fallföretag skulle gynnas av ett ökat internt fokus. Detta ökade interna fokus skulle möjliggöra för långsiktig tillväxt. Denna upptäckt stödjer flertalet befintliga modeller för organisatorisk tillväxt. Vårt fallföretag har i nuläget få systematiserade interna processer och är i behov av ökad systematisering utav flera aspekter, bland annat strategiarbete och organisatorisk kontroll. Vår studie visar även att en bristande systematisering på ledningsnivå leder till tvetydigheter som fortplantar sig till den operationella nivån. Detta förklarar diskrepansen mellan de utmaningar som artikuleras av organisationen och dess underliggande orsaker.

Nowadays more and more data is generated at the edge of the network, and people are beginning to consider decentralizing computing tasks to the edge of the network. The network architecture of edge computing is different from the traditional network architecture. Its distributed configuration can make up for some shortcomings of traditional networks, such as data congestion, increased delay, and limited capacity. With the continuous development of 5G technology, satellite communication networks are also facing many new business challenges. By using idle computing power and storage space on satellites and integrating edge computing technology into satellite communication networks, it will greatly improve satellite communication service quality, and enhance satellite task processing capabilities, thereby improving the satellite edge computing system performance. The primary problem that limits the computing performance of satellite edge networks is how to obtain a more effective dynamic service offloading strategy. To study this problem, this thesis monitors the status information satellite nodes in different periods, such as service load and distance to the ground, uses the Markov decision process to model the dynamic offloading problem of the satellite edge computing system, and finally obtains the service offloading strategies. The deployment plan is based on deep reinforcement learning algorithms. We mainly study the performance of the Deep Q-Network (DQN) algorithm and two improved DQN algorithms Double DQN (DDQN) and Dueling DQN (DuDQN) in different service request types and different system scenarios. Compared with existing service deployment algorithms, deep reinforcement learning algorithms take into account the long-term service quality of the system and form more reasonable offloading strategies. / Med den snabba utvecklingen av mobil kommunikationsteknik genereras mer och mer data i utkanten av nätverket, och människor börjar överväga att decentralisera datoruppgifter till kanten av nätverket. Och byggde ett komplett mobilt edge computing -arkitektursystem. Edge -dators nätverksarkitektur skiljer sig från den traditionella nätverksarkitekturen. Dess distribuerade konfiguration kan kompensera för eventuella brister i traditionella nätverk, såsom överbelastning av data, ökad fördröjning och begränsad kapacitet. Med den ständiga utvecklingen av 5G -teknik står satellitkommunikationsnät också inför många nya affärsutmaningar. Genom att använda inaktiv datorkraft och lagringsutrymme på satelliter och integrera edge computing -teknik i satellitkommunikationsnät kommer det att förkorta servicetiden för traditionella mobila satelliter kraftigt, förbättra satellitkommunikationstjänstkvaliteten och förbättra satellituppgiftsbehandlingsförmågan och därigenom förbättra satelliten edge computing systemprestanda. Det primära problemet som begränsar datorprestanda för satellitkantnät är hur man får en mer effektiv dynamisk tjänstavlastningsstrategi. Detta papper övervakar servicebelastningen av satellitnoder i olika perioder, markpositionsinformation och annan statusinformation använder Markov - beslutsprocessen för att modellera den dynamiska distributionen av satellitkantstjänster och får slutligen en uppsättning tjänstedynamik baserad på modell och design . Distributionsplanen är baserad på en djupt förbättrad algoritm för dynamisk distribution av tjänster. Det här dokumentet studerar huvudsakligen prestandan för DQN -algoritmen och två förbättrade DQN - algoritmer Double DQN och Dueling DQN i olika serviceförfrågningstyper och olika systemscenarier. Jämfört med befintliga algoritmer för serviceutplacering är prestandan för algoritmer för djupförstärkning något bättre.

Samverkan inom svenskt totalförsvar avseende operativa maritima resurser för säkerhetsfrämjande verksamhet till sjöss har under lång tid varit begränsad. Flera statliga utredningar, kommissioner och propositioner har konstaterat detta och trots att problemet är välkänt har initiativ till utökad samverkan mellan berörda myndigheter uteblivit. Den diversifierade och allt mer komplexa hotbild som uppstått sedan inledningen av 1980-talet, borde ha föranlett ett effektivt utnyttjande av de befintliga maritima resurserna, något som inte har skett. Denna studie undersöker hur Sveriges olika hotbilder under 1980-talet och 2020-talets har påverkat dess maritima strategi och nyttjande av sina nationella maritima resurser. I studien nyttjas Ken Booths klassiska teori för att beskriva en flottas funktioner, vilken modifieras och appliceras på de maritima komponenterna i det svenska totalförsvaret i syfte att beskriva förändring och kontinuitet. Studiens resultat visar att avsaknaden av en svensk holistisk maritim strategi försvårar samverkan och samordning mellan de maritima myndigheter som ingår i totalförsvaret och att Sveriges sektoriella syn på maritim säkerhet inte bidrar till att möta dagens gråzonsproblematik.

Bakgrund: Digitaliseringens utveckling har under de senaste åren accelererat och innebär utmaningar för organisationer kring att snabbt kunna anpassa sig efter nya förhållanden och ställa om (Guinan et al., 2019). Chefsarbetet har därmed blivit alltmer komplext då chefer behöver ha inblick i den tekniska utvecklingen (Zeike et al., 2019). Till följd av förändringar i omgivningen ligger fokus på att ha en välutvecklad strategi för att kunna möta de utmaningar som uppkommit (Liedtka, 2000). Beslutsprocesserna har under distansarbetet blivit mindre effektiva och tar längre tid. Organisationer behöver se över sin strategi och utveckla arbetsformer för att anpassa dem till det flexibla arbetssätt som digitaliseringen medfört (Gabryelczyk, 2020). Syfte: Med hjälp av studien ämnar vi skapa en förståelse kring de utmaningar och möjligheter som uppkommit vid strategiska beslutsprocesser till följd av digitaliseringen. Ämnet belyses utifrån en kommunal verksamhet, vilket Almeida et al. (2020) menar inte forskats kring i stor utsträckning tidigare. Metod: En kvalitativ metod användes för studien. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med åtta personer som underlag för empirin. Förutom det, samlades även två dokument in som komplement till intervjuerna. Slutsats: Den digitala transformationen genomsyrar hela organisationen och bör tas i beaktande vid det strategiska beslutsfattandet. De faktorer som enligt det empiriska resultatet påverkat den strategiska beslutsprocessen är informationstillgänglighet, begränsad kommunikation samt deltagande. Det empiriska resultatet visar att den faktorn som påverkat de strategiska beslutsprocesserna mest till följd av digitaliseringen är att information blivit mer lättillgänglig. Till följd av detta går det enklare att få fram information till beslutsunderlag och beslutsunderlagen kan därmed hålla en högre kvalitet. Dessutom har digitaliseringen skapat möjligheter till bättre omvärlds- och konsekvensanalyser. Informationstillgängligheten antas bidra till att chefer kan vara mer rationella i sitt beslutsfattande. Den andra faktorn som empiriskt identifierats är begränsad kommunikation i form av att informationsöverföringen mellan personer brister i viss mån och att diskussioner blir stelare under digitala möten. Resultatet visar att det trots detta, genom digitaliseringen rent tekniskt finns resurser för att kommunicera samt dela information. När den mänskliga faktorn kopplas in framkommer dock att diskussioner i själva verket blir stelare vid digitala möten jämfört med i ett fysiskt rum. Digitaliseringen kan alltså i viss mån antas gynna beslutsprocessen i och med att5effektiviseringar kan göras om de digitala verktygens potential utnyttjas, men beslutsprocessen kan även missgynnas på grund av stelare diskussioner. Den tredje faktorn är att deltagandet har främjats till följd av digitaliseringen. Resultatet visar att möjligheten till ett ökat deltagande genom att bemöta digitaliseringens möjligheter har bidragit till en större möjlighet till att deltagare, problem, lösning och beslutstillfälle sammanfaller. / Background: The progress of digitalization has been incremental in recent years which poses challenges for organizations to adapt promptly to new conditions and change (Guinan et al., 2019). Therefore, the managerial work has become even more complex as managers need to be aware of the technical development (Zeike et al., 2019). The focus remains on having a well-developed strategy and strategic decision making to adapt to the changes in the environment (Liedtka, 2000). The decision-making process has become less efficient and is more time consuming since people are working remotely. The organizations need to reevaluate their stratgies and develop their working methods to implement digitalization (Gabryelcyk, 2020). Purpose: The study conducted intends to create an understanding of the challenges and opportunities that have arisen in the strategic decision-making process due to digitalization. This subject shed light based on a municipality operation which according to Almeida et al. (2020) is not a subject that has been extensively researched before. Method: A qualitative method have been used for the study. Semi-structured interviews were conducted with eight people as a basis for empiricism. Moreover, two documents were added as a complement to the interviews. Conclusion: The digital transformation impacts the entire organization and should be taken into consideration in strategic decision-making. The factors that due to the empirical results have affected the strategic decision-making process are information accessibility, limited communication, and participation. The empirical findings shows that due to digitalization the factor that has influenced the strategic decision-making processes most is that information has become more accessible.Consequently, it is easier to obtain information for decision making. Thus, the decision foundation retains a greater quality. In addition, digitalization has created opportunities for better environmental and consequence analysis. The accessibility of information to managers is assumed to contribute to better rational decision making.The second factor empirical identified is limited communication. During digital meetings, the exchange of information has a propensity to be miscommunicated and sometimes part of the information is omitted, as well as discussions tends to be stiffer. On the other hand, the study results show that despite this, through digitalization, there are technical resources to7communicate and share information. However, when the human factor is involved, it seems that discussions become stiffer in digital meetings compared to physical ones. Hence, digitalization can to some extend benefit the decision-making process in terms of efficiency whilst utilizing the potential of the digital tools. Yet, it has also a disadvantage due to stiffer discussions.The third factor is that participation has improved because of digitalization. The results show that the opportunity for improved participation, through digitalization, has contributed to a greater opportunity for participants, problems, solutions, and decision making to coincide.

Denna studie förklarar hur differentiering kan uppnås genom att tillämpa Blue Ocean strategin och om strategin är hållbar i praktiken. Företaget som valts för denna fallstudie är Vainu. Denna studie analyserar teorin Blue Ocean Strategy skapad av Kim och Mauborgne (2005) och reflekterar kritiskt över denna teori genom Five Competitive Forces av Porter (2008). Det empiriska materialet som används i denna studie har samlats in genom intervjuer med anställda i olika positioner på det valda företaget. Efter en genomförd fallstudie har vi kommit fram till att Vainu använt Blue Ocean Strategy för att skapa ett obestritt marknadsutrymme, men har applicerat flera Porterianska strategier under de senare åren på grund av den ökade konkurrensen. Den resulterande kombinationen av olika strategier förklaras av Mintzberg (1987) teori om framväxande strategier över en längre tid. / This study aims to explain how differentiation can be achieved by applying the Blue Ocean Strategy and if the strategy is sustainable in practice. The company chosen for this case study is called Vainu. This study reflects on Blue Ocean Strategy created by Kim och Mauborgne (2005) and critically reflects on this theory through the Five Competitive Forces by Porter (2008). The empirical material used in this study is gathered through interviews of employees in varying positions at the chosen company. After conducting this case study, we have concluded that Vainu used Blue Ocean Strategy to create an uncontested market space but have incorporated more Porterish strategies in the later years due to the increase in competition. The resulting combination of different strategies is explained by Mintzberg (1987) theory of emergent strategies over time.

Denna undersökning handlar om hur strategisk kultur påverkar synen och förståelsen av den samtida svenska militära strategin. Sedvanligt tänkande utgår från att den militära strategin är en process formad av intresse. Vid studiet av militär strategi utifrån ett kulturellt perspektiv möjliggörs expo- nering av bakomliggande normer vilka kan bistå med förklaring åt vad som generar statens intresse och ger den militära strategin en mening. Syftet med undersökningen är att förklara hur strategisk kultur påverkar samtida svensk militär stra- tegi. Undersökningen har en kvalitativ-tolkande ansats och baseras på ett teoretiskt ramverk utgå- ende från strategisk kultur som utgörs av kontextuell påverkan, ur vilket statens normer skapas och som formar statens identitet. Metoden bygger på att förförståelse om samtida svensk strategi skapas, varefter ur teman framträdande normer analyseras och hur dessa påverkar den samtida svenska mi- litära strategin. Resultatet av analysen påvisar att det finns starka normer som påverkar samtida svensk militär stra- tegi. Normerna genererar såväl preferenser till den militär strategins förståelse som att bidra till uppfattningen om strategins ändamål, syfte samt konstruktion av det militära maktmedlets förmåga.