Jordbruksbranschen har genom tiderna utsatts för flera kriser. Den här studien undersöker därför riskhantering i familjeägda jordbruksföretag till följd av torkan 2018, coronapandemin och kriget i Ukraina. Studien genomfördes som en kvalitativ studie där intervjuer användes för datainsamling. En tematisk analys gjordes för att analysera data. Utifrån datamaterialet identifierades tre teman: påverkan utifrån, strategi och social omgivning. Baserat på dessa undersöktes riskhanteringsstrategier inom de familjeägda jordbruken, dess sociala omgivningar och påverkan av dess ägandeform. Resultatet visade att de familjeägda jordbruken har reflekterat mer över risker och riskhanteringsstrategier till följd av kriserna. Det visade också att åtgärder och strategier har implementerats i varierande utsträckning. Slutligen värderas familjen högt inom organisationen och tycks till viss del vara avgörande för de beslut som tas. Även ett starkt socialt nätverk utmärker sig i de familjeägda jordbruken. / The agricultural industry has throughout history been subjected to several crises. Therefore, this study investigates risk management in family-owned agricultural businesses following the drought of 2018, the COVID-19 pandemic, and the war in Ukraine. The study was conducted as a qualitative study using interviews for data collection. A thematic analysis was conducted to analyze the data. Based on the data material, three themes were identified: external influence, strategy, and social environment. Based on these, risk management strategies within the family-owned farms, their social environments, and the impact of their ownership structure were examined. The results showed that family-owned farms have reflected more on risks and risk management strategies due to the crises. It also showed that measures and strategies have been implemented to varying degrees. Finally, the family is highly valued within the organization and seems to be somewhat crucial to the decisions made. Additionally, a strong social network stands out in family-owned farms.

The Russian invasion of Ukraine in 2022 promoted Sweden to abandon a 200-year-old policy of non-alignment by applying for NATO-membership. This study investigates factors that influenced the decision to change policy and contrasts it to the decision to not apply for NATO-membership after the Russian annexation of Crimea in 2014. A theoretical model is created to connect Snyders definition of strategic sub-cultures and Westberg’s definitions of strategic methods. The model uses the Swedish perception on NATO, EU, non-alignment/neutrality, and Russia as factors for security as described in the Swedish Defence Commission rapports from 2003-2022. An exploratory qualitative textual analysis is undertaken, and the result is then analyzed through Legros model of policy-transformation. The study reveals three clearly defined strategic sub-cultures within the Swedish strategic culture. The major factors that influence the change of Sweden’s strategy is that security guarantees isn’t developed outside of Nato and the perceived threat-level of Russia.

Syfte: Syftet med studien är att genom en flerfallsstudie analysera och söka förståelse för sambanden mellan prissättningsstrategier och prissättningsmetoder som tillämpas hos företag som riktar sin verksamhet främst mot andra företag, B2B. Analysen av empirin sker med hjälp av redan existerande teorier om prisstrategier och prissättningsmetoder. Trots studiens fokus på ett visst företag inom en viss bransch är ändå förhoppningen att studiens slutsatser ska kunna vara av intresse för B2B-företag med samma kostnadsstrukturer. Metod: Ramen för studien utgörs av en deduktiv ansats med kvalitativ undersökningsdesign. Företagen i studien har studerats genom en flerfallsstudie med semistrukturerade intervjuer som metod för att insamla data. Teoretisk referensram: Uppsatsens teoretiska del innefattar teorier från företagsekonomisk forskning som förklarar vanliga prisstrategier, prissättningsmetoder och dess funktioner. Begreppen Price Waterfall och Strategic Fit har behandlats för att i analysen kunna se hur väl företagens övriga aktiviteter integrerar med prissättningsprocessen. Slutsats: Målet med denna studie är att besvara frågeställningen: Vilka samband finns det mellan prissättningsstrategier och prissättningsmetoder inom B2B-fötetag? Resultatet visar att det finns tydliga samband på flera områden. Det finns flera slutsatser att dra av denna studie, men den viktigaste slutsatsen är: För att vinstmaximera sina prisstrategier måste man hitta samband med flera olika prissättningsmetoder och arbeta med dessa på ett aktivt sätt i hela organisationen / Purpose: The purpose of this thesis is to analyze and seek knowledge about the connection between pricing strategy and pricing methods in B2B companies. The analysis was conducted with help from already exciting theory about pricing strategy and pricing methods. Even though the study is conducted on a small amount of companies in a special branch, the ambition is that this thesis could be of interest for B2B-companies with the same structures of cost. Method: The thesis uses a deductive and qualitative approach. The data is collected from a case study conducted through semi-structured interviews. Theoretical framework: The base of the theoretical approach is a number of theories from business and specialist literature that have explained common pricing strategy and pricing methods. The concept of Price Waterfall and Strategic Fit is used to analyze how the companies’ activities integrate with the pricing process. Conclusion: The purpose of this study is to answer the question: What is the relationship between pricing strategies and pricing practices in B2B companies? The result shows that there are clear links in several areas. There are several conclusions to draw from this study, but the main conclusion is that to maximize profits the pricing strategies must be associated with several different pricing methods and work with them in an active way in the whole organization

<p>Globaliseringen ställer större och större krav när det gäller verksamhetsstyrning på stora organisationer. Det är viktigt att alla inom organisationen arbetar mot samma mål trots alla olikheter. Forskning av bl.a. Henry Mintzberg visar att ledningen endast kan påverka styrningen till ca tio procent, återstående del blir en framväxande strategi. Syftet med studien är att jämföra objekten när det gäller organisationsstruktur, ledningsstil, företagskultur, belöningssystem, affärsidé, vision, strategi samt formellt styrningsverktyg. Projektgruppen kommer att göra en kvalitativ och jämförande fallstudie baserat på skriftliga källor för att jämföra organisationsledningarnas officiella version av verksamhetsstyrning. Ewing & Samuelsons modell kommer att användas för att förklara begreppet verksamhetsstyrning och beroende och icke beroende faktorer. UPS har störst grad av centralisering, formalisering och strukturering. UPS placerar kunden i centrum och har kommit längst i implementering av det Balanserade Styrkortet som alla objekten använder. Schenker AB fokuserar sig på kunden, miljömedvetenhet och en önskan om att bli världsledande i miljöanpassad logistik. Schenker AB styrs centralt av tio centrala värderingarna. DHL förefaller ha minst genomarbetad verksamhetsstyrning och använder främst sina sju grundläggande värderingar för verksamhetsstyrning. Kultur tycks vara den viktigaste separata komponenten när det gäller verksamhetsstyrning. Affärsidén sätter kursen för verksamheten, och är central i det Balanserade Styrkortet som används aktivt av många organisationer för verksamhetsstyrning. GRI-standarden används vid framtagning och jämförelse av de icke finansiella nyckeltalen. Det är tydligt att företagsledningarna är väl medvetna om att verksamheten inte går att detaljstyra. Detta ligger i linje med Mintzbergs forskning och kunskapen ger ledningen möjlighet att anpassa ledarskapet och verksamhetsstyrningen till en situation som kräver långsiktiga mål, inte aktionsplaner.</p> / <p>The globalisation demand more and more in governing large organizations. It is important that all employees within the organisation have the same goal however differences they have. Research from Henry Mintzberg et al. suggests that management can only influence governing till about ten percent, the rest becomes an emerging strategy. The purpose of the study is to compare DHL, Schenker AB and UPS in terms of organisational structure, leader style, business culture, rewarding system, business concept, vision, strategy and formal tools for business engineering. The study is done by a qualitative and comparative case study, based on written information to compare organisational leaders official statement in terms of business engineering. Ewing & Samuelson’s model will be used to explain the concept business engineering and dependent and none dependent variables. UPS have the highest degree of centralisation, formalisation and structuring. UPS build up the organisation around the customer and have integrated the Balance Scorecard the most. All studied objects use the Balance Scorecard for governing the organization. Schenker AB focuses on the customer, environmental and has a desire to become world leader in environmental related logistics. Schenker AB uses ten central values to align the company. DHL is presented as having the least thoroughly guided governing principles. DHL have its seven central values for governing. Culture seems to be the most important individual component in terns of governing. The business concept sets out the course and is central in the Balance Scorecard which is used actively by many companies. GRI-standard is used to collect and compare none financial ratios. It’s clear that the management are well aware about problems in controlling too precise, which is in line with Mintzbergs research. That knowledge gives the management the possibility to adapt the management and governing till having a situation that requires long term goals, not action plans.</p>

<p><p><strong>Level:                           </strong>Master thesis in Business administration with concentration towards Ecological economics</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Title:             </strong>Combating climate change – a case study of Statoil’s climate strategy<strong></strong></p><p><strong> </strong></p><p><strong>Problem:       </strong>The world is facing an environmental situation where we no longer can ignore problems like climate change, losses of species and an overall environmental degradation. Many actors have to take their responsibility and do as much as they can for a sustainable development. One crucial actor is the business world. Often, they both have the knowledge and financial power to make a difference. Higher environmental regulations and pressure from stakeholders, such as the Swedish government or the EU, forces companies to consider the environment while doing business. This requires a strategy.<strong></strong></p><p><strong> </strong></p><p><strong>Purpose:       </strong>The purpose with the essay is to identify and study Statoil’s climate strategy.  We also want to identify the most important internal and external factors that are affecting the strategy.</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Method:       </strong>The thesis is based on a qualitative method made up by two parts, interviews and literature studies. We made one informant interview and two respondent interviews with two environmental executives from Statoil AB.<strong></strong></p><p><strong> </strong></p><p><strong>Results:        </strong>Statoil has a mainly pro-active strategy and are very ambiguous in the climate question, although their strategy is highly affected by the surrounding. Developing new technologies, cooperation and profiling are the main parts of their strategy. They are affected by the dominating discourse ecological modernization, as well as by the organizational field. They are in turn affecting the field by their offensive strategy. The customers and the legal framework are the most important external factors of impact. Whereas the corporate group StatoilHydro and financial resources are the most important internal factors. <strong></strong></p><p><strong> </strong></p><p><strong>Keywords:    </strong>Climate strategy, environmental strategy, responsible company, greening, ecological modernization</p><p> </p></p><p> </p>

During the Cold War, the largest threat against the countries of Europe was an enemy attack or invasion. After the end of the Cold War, the strategic environment changed drastically. The impending threat of a large-scale war was gone and the countries of Europe approached each other in the hope of cooperation with mutual benefits. As the old threat faded away, new threats which were significantly more dynamic and complex emerged. Threats such as terrorism, proliferation of weapons of mass destruction, organised crime over the boarders and state failure became more apparent, both, in Europe and in its proximity. Irregular conflicts as in Kosovo and Afghanistan showed an assortment of the various threats. This complexity poses as a big challenge for the officers of today and tomorrow. It is of vital importance that both current and future military commanders are well educated in the complexities of their line of work. The first step to achieve this is ensuring that adequate education in the subject is given. In this thesis, the author researches to what extent the Swedish National Defence College and the Theresan Military Academy choose to educate their officer cadets regarding the new threats. The purpose of researching more than one country is to enable a discussion on eventual areas of improvement in the two countries’ curricula, within the context of the common threats. The author chose Austria because of its many similarities to Sweden. The methodological approach of the thesis is mainly of a quantitative nature. The author researches whether the different threats are found in both national and military strategies as well as in the curricula of the two academies’ Basic Officer Education. The study shows that more education is needed regarding certain threats. More training is needed regarding cyber security as a result of the growing dependence on IT systems and digital information. In addition, an international collaboration could yield potential benefits for both officer cadets’ problem solving skills and their knowledge of the ESS. / Under det kalla kriget var det största hotet mot länderna i Europa ett fientligt angrepp eller invasion. Efter det kalla krigets slut förändrades den säkerhetspolitiska miljön avsevärt. Det överhängande hotet om storskaligt krig var borta och Europas länder närmade sig varandra i hopp om samarbete med ömsesidig nytta. I takt med att det gamla hotet bleknade så växte det fram andra hot som var betydligt mer dynamiska och komplexa. Hot som terrorism, spridning av massförstörelsevapen, organiserad brottslighet över gränserna och nedbrytning av svaga stater blev allt mer påtagliga, både i Europa och i dess närområde. Irreguljära konflikter som i Kosovo och i Afghanistan uppvisade en blandning av de olika hoten. Denna komplexitet innebär stora utmaningar för både dagens och morgondagens officerare. Det är av yttersta vikt att både nutida och framtida militära chefer och beslutsfattare är väl insatta i hur komplexa uppgifterna faktiskt kan komma att vara i deras yrkesutövning. Det första steget för att nå detta är att adekvat utbildning i ämnet ges. I detta arbete undersöker författaren i vilken utsträckning Försvarshögskolan i Sverige och Theresianische Militärakademie i Österrike utbildar sina officersaspiranter gällande de nya hoten. Syftet med att undersöka mer än ett land är för att kunna diskutera eventuella förbättringsmöjligheter i de två ländernas utbildningar, kopplat till de EU- gemensamma hoten. Författaren valde Österrike för dess många likheter med Sverige. Arbetets tillvägagångssätt är främst genom en kvantitativ metod. Författaren undersöker huruvida de olika hoten återfinns i såväl nationella som militära strategier och i kursinnehållen för de båda ländernas grundläggande officersutbildning. Studien visar att mer utbildning behövs avseende vissa hot, bland annat gällande cybersäkerhet som ett resultat av det växande beroendet av IT-system och digital information. Dessutom hade ett internationellt samarbete inneburit potentiella fördelar gällande både kadetters förmåga till problemlösning samt deras kunskap om ESS. / <p>Erasmus</p>

An increasing amount of organisations are moving their IT-operations to cloud computing systems which fundamentally changes the role of IT within the organisations. This affects how end users perceive the IT-artefacts and how they interact with them. Research regarding IS-Strategy invariably return to the subject that is IT-implementation and discuss what organisations can do to promote a smoother transition towards new IT-artefacts. We use acquainted research from IS-strategy, intrinsic and extrinsic motivation and technology acceptance to help us gain a broader understanding of end user adoption. The nature of cloud computing systems differs from older technologies, regarding the opportunities they provide organisations with. We imply that there is a lack of understanding of how theories and concepts originating from these research areas can be combined to study a cloud computing implementation. This interpretative case study focuses on shedding new light on how the unique capabilities of cloud computing systems affect IT-implementation as we know it. Our data were collected through interviews conducted at an IT-consulting company. The data analysis revealed that end user adoption is dependent on intrinsic and extrinsic motivation to find perceived usefulness and perceived ease of use. The analysis also shows that users whom are less willing to adopt are more dependent on an IS-strategy that promotes the use of supportive extrinsic motivation. We also discuss an unexpected finding: perceived purpose of use. We propose that the perceived purpose of use is a construction by individuals, originating from the lack of understanding the organisations explicit purpose for implementing and using the cloud computing system. This finding aims to explain why the use of the different functions is fragmented within our research. This study contributes with a new concept and rich insights that reveals the key relations that affects end user adoption and their conceptualization of a collaborative cloud computing system.

Examensarbetets mål har varit att utveckla en modell för att värdera och prioritera utvecklingsprojekt som verkar för att projektportföljen som helhet ska stödja företagets strategier. För att uppnå målet gavs studien syftet att förklara en process samt vilka styrmedel och parametrar som skapar en projektportföljhantering med koppling till strategin. Bakgrunden till syftet grundas både empiriskt och i vetenskapen. Den empiriska grunden sammanfattas i fyra utmaningar som identifierats genom en förstudie och genom beställaren Propias erfarenhet i följande fyra punkter: a) Företagen upplever en saknad av översikt över hur projekten uppfyller strategin. b) Önskar ökad transparens kring hur strategiska värderingar och prioriteringar görs. c) När externa förutsättningarna genom strategi ändras är det inte säkert att projektet omvärderas. d) Projekt växer och blir mer komplexa utan att omvärderas och har på så sätt svårt att motivera resursåtgång. En förstudie av befintlig vetenskap påvisade att koppling mellan projektportföljhantering och strategi behövde undersökas vidare. För att svara på företagens utmaningar och samtidigt bringa klarhet i hur strategi kan kopplas till projektportföljhantering gjordes en teoretisk utveckling av en modell och analysmodell som sedan låg till grund för att analysera data från en empirisk studie. Den empiriska insamlingen gjordes genom kvalitativa intervjuer på tre företag på koncernnivå och inom ett av företagen gjordes en mer omfattande studie där även enskilda affärsområden studerades.Arbetet resulterade i en modell som innefattar en process som beskriver stegen från identifiering av initiativ till utvärdering samt utifrån vilka styrmedel och värderingsparametrar, prioritering samt beslut inom processen ska baseras på. Stegen i modellen är identifiering, klassificering, balansering, urval, prioritering, optimering, sekvensering, beslut och utvärdering. De styrmedel som kopplas till processen och som lämpar sig för att koppla strategi till projektportföljhanteringsprocessen(PPH) är främst riktlinjer, budget, mål och mätetal samt strategiska perspektiv. Hur stegen kopplas ihop med styrmedel och parametrar visualiseras i Figur 1.För utmaningarna a, och b, föreslås att företag har identifiering, klassificering och balansering av projekt och placerar projekten i rätt portfölj samt att företag använder sig av en projektportföljhanteringsprocess (PPH-process) som skapar transparens och en översikt. För utmaningarna c, och d, föreslås att företag kopplar sin strategi till sina projektportföljer, skapar en synkronisering mellan strategi- och PPH-processen samt parkerar projekt som inte är aktuella för denna iteration av PPH-processen. / The goal of the thesis is to develop a model to valuate and prioritize development projects to ensure that the project portfolio is in line with strategy. To reach the goal the report was given the purpose to explain a process and which management control instruments and valuation parameters that creates a project portfolio management process that is connected to strategy. The background is based both in theory and empirically, which was ensured during the pre-study. The empirical background can be summed up in four main points: a) Businesses experience a lack of overview regarding how projects contribute strategy. b) Businesses wish for increased transparency regarding how strategic valuations and prioritization are being made. c) When external factors incorporated in strategy is changing it does not mean the all projects are re-valuated. d) When projects grow to be gradually more complex there is a tendency of not revaluating, hence resulting in trouble allocating resources for the project.A pre-study was conducted which showed that research finds a gap between strategy and how project portfolios are managed and that gap needs to be further examined. To fill the gap and answer to the empirical challenges a theoretically developed model has been developed combined with a model of analysis which was the foundation of the analysis of empirical data. The empirical data was collected through qualitative interviews from three different companies on corporate level as well from business level in one of the companies.This report has resulted in a process, management control components and parameters to be able to evaluate and prioritize project in a portfolio. The process consists of the steps identifying, clustering, balancing, selecting, prioritizing, optimizing, sequencing, deciding and evaluating. Meanwhile, guidelines, budget, performance measurement with goals and strategic perspectives are suitable formats for transferring strategy into the project portfolio management process.To handle point a) and b) above the study suggests that the process steps identifying, Clustering and balancing are used to place the projects in the appropriate portfolio and by that facilitate balance between projects and initiatives. To ensure transparency and enable overview the process needs to be formal and followed by the users. Regarding point c) and d) it is suggested that the project portfolio management process need to be adjusted for compatibility with the strategy development process and that projects.

Abstract Background Occupational Burnout is one of the greatest challenges affecting the labour markets today. It is mainly caused by prolonged stress exposure due to the psychosocial work environment and is nowadays the fastest growing cause of long-term sick leave in Sweden. It therefor affects both the society, organisation and individual. It is thus a managerial concern to manage and structure the organisations in a sustainable way that maximises the use of human resources, rather than burning them out.    Purpose The aim of the thesis is to investigate the high level of sick-leave or burnout due to organisational and managerial factors in the Swedish educational sector, by focusing on the role leadership, organisational and psychosocial work environment plays in preventing/causing employees’ burnout. The authors attempt to contribute knowledge on why theory may not match reality in this case, as statistics of sickleave due to stressrelated illness remains high. Methods In this qualitative study principals, administrators, and teachers of four public compulsory schools in Jönköping and Öckerö are interviewed. Using semi-structured interviews, data is gathered, coded and analysed in relation to modern research literature on the topic of burnout as well as Swedish Work Environment Authority guidelines, to spot key elements of positive and negative factors which have affected the stress situations of the schools’ employees. Several factors from organizational and leadership perspective are examined to assist organizations to avoid or prevent burnout.   Results Prevalence of high burnout rates in schools in the cases studied, was associated with recent large reorganization of employees and administration; weak and inefficient leadership which did not strive to build relationships and open communication with teachers; low integration between sectors and working groups; lack of support and monitoring of stressed employees; low ability of employees to contribute to their workplace environments; the shortage of budgets issued by municipality.   Conclusions 1.The reason sick leave related to stress and burnout is high in the cases studied, is that implementation of research and policy guidelines is lacking behind in schools which suffer from employee stress related issues. As well as the current management model of the public sector may not benefit to prevent employee burnout.   2. It is possible to avoid employee burnout through adjusting the management and organizational structure, as adaptations toward dealing with employees’ stress are showing a positive sign on preventing the development of burnout.

I läroplanen framgår att rektor har ett särskilt ansvar för att lärare ska få den kompetensutveckling som krävs för att de ska kunna utföra sitt uppdrag på ett professionellt sätt. Detta får givetvis konsekvenser för rektors arbete. Syftet med studien är att studera rektors föreställningar och strategier gällande lärares kompetensutveckling. Frågeställningarna berör de föreställningar som framträder när rektorer beskriver lärares kompetensutveckling och vilka strategier har rektor för att verkställa lärares kompetensutveckling? Diskursanalys har använts som teoretisk och metodologisk utgångspunkt. Sex intervjuer av rektorer i grundskolan har genomförts vilket också varit en totalundersökning för en kommunal huvudman. Resultatet visar att rektors föreställningar centreras kring att utveckla undervisningen i klassrummet, skolans kultur och kollegialt lärande.  För att få till en skolkultur som tar sig an kollegialt lärande behöver rektor använda sig av strategier exempelvis genom att lobba för att motivera lärarna till aktuell kompetensutveckling, men också genom att modellera och leva som man lär. Studien visar en tendens till att rektorer placerar lärares kompetensutveckling inom skolutvecklingsdiskursen. Detta får följder som att rektor behöver få till en skolkultur som möjliggör kollegialt lärande för skolutveckling. / The curriculum in Sweden states that the principal has a special responsibility for ensuring that teachers receive the competence development required for them to be able to carry out their assignment in a professional manner. This of course has consequences for the principal’s work. The purpose of the study is to study the principal's conceptions and strategies regarding teacher competence development. The questions are which perceptions emerge when principals describe teachers' competence development and which strategies does the principal have to implement teacher competence development? Discourse analysis has been used as a theoretical and methodological framework. Six interviews of principals in compulsory school have been conducted, which has also been a total survey for a municipality. The result shows that the principal's conceptions are centred on developing the teaching in the classroom, the school's culture and professional learning. In order to get a school culture that takes on collegial collaboration, the principal needs to use strategies, for example by lobbying to motivate the teachers to upcoming competence development, but also by modelling and practice what is preached. The study suggests that principals recognize teacher competence development as part of a school development discourse. Consequently, a school culture allowing professional learning, needs to be established.