Ukrainakrisen har medfört konsekvenser som samtliga branscher har upplevt. Studien undersöker hur ett ledande företag inom den svenska dryckesindustrin har påverkats av, och hanterat denna kris. En händelse som hotar organisatoriska mål skapar ett behov för proaktiv krishantering. Kunskapshantering och kriskommunikation är två verktyg som företag kan använda i syfte att förbättra deras krishanteringsprocess. Studiens analytiska ramverk bygger på samspelet mellan dessa verktyg. Studien utgår från en fallstudiedesign av bryggerijätten Spendrups, ett icke-typiskt fall inom en bransch bestående av mindre hantverksbryggerier. Detta har gjorts utifrån en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer med individer från både Spendrups och branschexperter. Därutöver har Spendrups årsredovisningar och hemsida analyserats. Resultatet indikerar att ett proaktivt arbetssätt är ett framgångsrikt tillvägagångssätt för att skydda företaget och dess interna och externa intressenter. Bevarande av kunskap tillsammans med en effektiv kriskommunikation med deras intressenter är värdefulla verktyg i det proaktiva arbetet. Trots en komplexitet i att förutse och hantera alla aspekter av en kris visar studien värdet av proaktiv krishantering för organisatorisk överlevnad.

Ledarskap är ett väl utforskat område, hur ledarskapet påverkas av krissituationer är däremot ettområde som fått ett allt större vetenskapligt intresse de senaste årtiondena. Detta beror blandannat på att modern teknik blir mer och mer komplicerad vilket leder till mer omfattande krisernär de väl uppstår. Industribranschen är i många avseenden en riskfylld bransch där komplexaprocesser, system och maskiner används, man kan därför misstänka att ledarskapets krishanteringi denna bransch sätts på prov relativt ofta. Trots detta visar tidigare forskning att många företaginte prioriterar krisberedskap. Med en utgångspunkt i detta område, samt de ökadeinvesteringarna på industrier i norra Sverige, ser vi ett behov av att bredda kunskapen kringledarskap och krishantering inom industribranschen.Denna studie avser därför att förstå och synliggöra hur ledarrollen förändras i en krissituation,samt att påpeka de aspekter inom ledarskapet som visat sig ha en avgörande roll ikrishanteringen. Detta har gjorts genom en fallstudie på smältverket Rönnskärsverket somnyligen genomgått en omfattande kris. Studien består av intervjuer med personer i ledarrollerinom företaget, deras erfarenheter från krisen har sedan analyserats ur ett perspektiv grundat iteori och tidigare forskning.Studiens resultat visar att kommunikation, både inom och mellan avdelningar, är engrundläggande aspekt för att kunna bedriva ett effektivt ledarskap. Vidare synliggörs vikten aven väl utvecklad krisberedskap, där ledare över avdelningar med mindre beredskap upplevde ettstörre behov av att vara mer kontrollerande och inte lika utvecklande ledare som de vanligtvis är.Slutligen visar det sig att krisens natur påverkar både organisationskulturen och ledarrollen, därframförallt tidspress bidrar till ett mer auktoritärt ledarskap och direkt beslutsfattande

Crisis are extremely difficult to predict and according to Curtin, Hayman and Husein (2005) this is a problem that worsen by the trend in the 1970s and 80s where companies developed managers to be specialists. One example of this trend could be that a finance director knows only about finance, likewise for the marketing director, the technology director and operations director who all have their specialist fields. This kind of approach will lead to gaps in the management structure, since a finance director who is driven by profits and earnings per share would most probably lose sight of the bigger picture which will prevent the chances of predicting any crisis (Curtin et al., 2005). This kind of thinking began to change in the 1990s and a new approach came into vogue where managers were produced to be far more rounded than they were previously, as a generalist (Curtin et al., 2005). Our purpose is to find out how crisis emerge in projects and investigate the role of emotion in crisis management. The qualitative method is best suited to fulfil our aim since we are interested in individual’s personal experiences and personal reflections related to crisis management. The reason for us not choosing the quantitative method is that we do not wish to measure or create statistical generalizations about crisis management, it is rather to describe the essence of crisis management and issues related to crisis management, also how crisis is perceived from organizations. We therefore performed interviews with respondents that were of interest for our purpose. With all the information and knowledge gathered throughout our research we believe that when it comes to the abilities of the project managers to predict and prevent crisis, it is correct that managers have different and perhaps better education than 30 years ago but when everything comes around it is still next to impossible to completely be able to prevent crisis. We came to this conclusion after done our research and realized that even though every project manager who has been involved in any crisis can not completely prevent the same crisis to happen again.

<p>Crisis are extremely difficult to predict and according to Curtin, Hayman and Husein (2005) this is a problem that worsen by the trend in the 1970s and 80s where companies developed managers to be specialists. One example of this trend could be that a finance</p><p>director knows only about finance, likewise for the marketing director, the technology director and operations director who all have their specialist fields. This kind of approach will lead to gaps in the management structure, since a finance director who is</p><p>driven by profits and earnings per share would most probably lose sight of the bigger picture which will prevent the chances of predicting any crisis (Curtin et al., 2005). This kind of thinking began to change in the 1990s and a new approach came into vogue</p><p>where managers were produced to be far more rounded than they were previously, as a generalist (Curtin et al., 2005). Our purpose is to find out how crisis emerge in projects and investigate the role of emotion in crisis management.</p><p>The qualitative method is best suited to fulfil our aim since we are interested in individual’s personal experiences and personal reflections related to crisis management. The reason for us not choosing the quantitative method is that we do not wish to measure or create statistical generalizations about crisis management, it is rather to describe the essence of crisis management and issues related to crisis management, also how crisis is perceived from organizations. We therefore performed interviews with respondents that were of interest for our purpose.</p><p>With all the information and knowledge gathered throughout our research we believe that when it comes to the abilities of the project managers to predict and prevent crisis, it is correct that managers have different and perhaps better education than 30 years ago</p><p>but when everything comes around it is still next to impossible to completely be able to prevent crisis. We came to this conclusion after done our research and realized that even though every project manager who has been involved in any crisis can not completely</p><p>prevent the same crisis to happen again.</p>

Webbaserat informationssystem, eller WIS, är ett nationellt informationssystem för krishantering och förenklar samverkan mellan aktörer före, under och efter händelser. Genom att använda WIS bidrar aktörer till informationsspridning av relevant information. Syftet med denna kandidatuppsats är att identifiera de faktorer och kritiska framgångsfaktorer som påverkar användning och acceptans av informationssystemet WIS. Undersökningen genomfördes via intervjuer med personer som på kommunal nivå jobbar med krishanteringsfrågor och WIS i någon utsträckning. En personlig intervju, två Skype intervjuer och en mailkorrespondens genomfördes med respondenter i olika län. För att få kontrast och kunna bearbeta respondenternas svar kritiskt, genomfördes också en Skype intervju med en förvaltare av WIS på Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap, MSB. Via intervjuerna undersöks faktorer i fem huvudkategorier som påverkar användning positivt men också negativt i vissa sammanhang. De fem kategorierna är: Användarvänlighet, Systemkvalitet, Informationskvalitet, Symbolisk adoption och Krisegenskaper. Inom de fem huvudkategorierna identifierades sex stycken kritiska framgångsfaktorer. Användbarhet påverkar användning positivt när systemet utvecklas så att det känns bekant och lättanvänt, och försvårar användning när förenkling inte sker. Flexibilitet påverkar användning positivt om aktörer kan identifiera områden för vardagsanvändning av WIS; för att dra nytta av denna kritiska framgångsfaktor behöver fler funktioner implementeras i WIS. Bristande integration påverkar i dagsläget användning negativt; bättre integrationer mot centrala myndigheter kan komma att öka användning. Informationens relevans, utan relevant och exakt information skapas en typ av brus hos användare, där de inte kan få tag i rätt information vid rätt tidpunkt. I studien identifierades att tidsåtgång vid kris påverkar användningen av WIS på sådant sätt att centrala aktörer med krisberedskapsansvar inte använder WIS under ’snabba’ händelser. De använder istället egna specialiserade system. Uppmaning till användande från MSB och Länsstyrelsen skulle vara positivt och är av användare en potentiellt uppskattad handling.

I Sverige finns ett webbaserat informationssystem (WIS) i syfte att stödja centrala aktörer i samhällets krishantering. Tidigare forskning visar på en del brister i användningen av WIS, att systemet är svårt att använda vid plötsliga händelser och ett bristande intresse från kommuner att delge information samt att WIS kan upplevas som komplicerat att använda och att användarvänligheten behöver förbättras. Studiens syfte är att undersöka två kommuners och en länsstyrelses användning av det webbaserade informationssystemet (WIS) i faserna före, under och efter en kris för samverkan. För att kunna besvara studiens syfte har två undersökningsfrågor identifierats såsom - Hur används WIS av kommunerna och länsstyrelsen i krisens olika faser respektive hur är WIS tänkt att användas enligt MSB? Vad är det som driver och bromsar användningen av WIS? Studien har utförts i form av en kvalitativ fallstudie med en litteraturstudie för att undersöka problemområde. Datainsamling har genomförts genom att använda sig av semistrukturerade intervjuer. Utifrån uppsatsens syfte och undersökningsfrågor har respondenter valts ut från kommuner och länsstyrelse som arbetar med krisberedskap och är användare av webbaserat informationssystem (WIS), samt en respondent från MSB. Fyra av respondenterna arbetar med krisberedskap på kommunal såväl regional nivå. Den femte respondenten arbetar med att utveckla systemet WIS på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). Slutsatserna visar att användningen av WIS varierar beroende på fas och organisation. Före en kris används WIS främst för omvärldsbevakning och att publicera minnesanteckningar från samverkanskonferenser. Under en kris används WIS för informationsdelning och kallelser till tätare samverkanskonferenser. Efter en kris används WIS i viss mån för att dela erfarenheter och lärdomar. Samarbetet mellan kommuner och länsstyrelsen i WIS är litet, det är främst länsstyrelsen som publicerar information som kommunerna tar del av. Drivkrafterna för användningen av WIS är tillgänglighet då många aktörer är anslutna till WIS, enkel informationsdelning, användbara funktioner såsom konsekvensbaserade vädervarningar från SMHI, Susie (elstatus för el-samverkan) och lägesbilder. Bromskrafterna för användningen av WIS är komplicerad inloggningsprocess, brist på utbildning och övning i systemet, tekniska hinder och bristande tillgång till systemet.

Products and services have for a long time competed with their brands. For some time now, cities have begun to compete with each other to attract visitors and other stakeholders to come to their town. It is important that the citizens feel as they are a part of the message that the city sends out in its communication.Cities are today working actively with their brands, much like regular companies, in order to create the profile and image in order to be competitive against other cities and places. Cities and places are part of a dynamic process which includes both positive and negative events. These events might have an impact on the brands, and therefore it is a necessity to be able to react on these events to make the most of positive things and deal with the negative in a way that minimizes the effects on the brand.Citybranding as a research field is quite new. This fact has had an impact on the study in the sense that the author’s interpretations of the empirical findings and the theories constitute an important part of the study.During the year 2010 and the beginning of 2011 a series of violet events accord in the city of Örebro witch made several national headlines in different media. The nature of these actions was of a kind that started a discussion regarding the security for citizens in Örebro. It is this series of events that constitute the background for this study.The study consists of a qualitative study consisting of interviews with representatives from the different actors responsible for the brand Örebro. In addition a respondent from Örebro University and the local police has been interviewed during this study.The authors are interested in trying to understand and create knowledge about the different actors and their respective views on the responsibility they have and the possibilities for the brand Örebro. The authors are also interested in the different actors views on the possibilities for the brand to make the most of good things that take place and the possibilities to react to bad things that occur. Based on these questions the study show which actors that has the possibility to affect the public image of a city. / Likt produkter och tjänster så har städer börjat konkurrera med varandra för att attrahera besökare och andra aktörer att komma till staden. Det är också av vikt att stadens medborgare känner sig delaktiga i de budskap som staden sänder ut i sin kommunikation. Städer arbetar idag aktivt med sina varumärken för att kunna profilera sig och utmärka sig i den allt hårdare konkurrensen från andra städer och platser. Städer och platser är en del av en dynamisk process vilka inkluderar att både positiva och negativa händelser kommer att inträffa och det är viktigt att städer och platser har kunskapen och insikten i hur dessa ska hanteras. Forskningsområdet som studien berör är ett relativt nytt ämne inom den ekonomiska forskningen. Flera forskare förklarar att det saknas kunskap och insikt om varumärkeskriser kopplade till städer. Detta har medfört att författarnas tolkningar och kopplingar mellan den teoretiska referensramen och den insamlade empiri har utgjort ett viktigt moment under studiens gång, då detta bidragit till att skapa förståelse.Under 2010 och början av 2011 ägde en rad våldshandlingar rum i Örebro stad som gjorde att staden blev nationellt uppmärksammat och fick negativ publicitet i bland annat medier. Dessa handlingar var av sådan art att besökare, medborgare och andra aktörer började ifrågasätta tryggheten i Örebro stad av olika anledningar. Detta medförde att Örebro som stad i media under denna period kom att betraktas som ett centrum för våld av olika slag. Det är med denna bakgrund som författarna av denna uppsats valde att genomföra en studie med Örebro stad och dess varumärke som studieobjekt. Studien har utgått ifrån en kvalitativ metod och har intervjuat personer som representerar de organisationer som samtliga är delägare av Örebrokompaniet. Utöver dessa så har också respondenter från Universitetet samt den tidigare informationschefen från Polisen intervjuats. Författarna var intresserade av att förstå och öka kunskapen om hur de som förhåller sig eller de som tagit på sig ansvaret för en stads varumärke, ser på sin uppgift och hur dessa olika aktörer använder stadens möjligheter för att dra nytta av positiva händelser samt hantera negativa händelser, som uppkommer längst den dynamiska resa som en stad tar. Utifrån frågeställningen har studiens slutsatser lyckats att ge en bild av vilka aktörer som har möjligheten att påverka den offentliga bilden av en stad, det vill säga den bild som kommuniceras ut gentemot utvalda målgrupper, samt visa på vilka aktörer som anser sig ha hand om den offentliga bilden i Örebro och vad deras åsikt är om varumärket samt hur de hanterade de händelser som primärt var under 2010.

No description available.

Bakgrund: I Sverige har managementfilosofin Lean Production (Lean) fått ett stort genomslag inom offentliga verksamheter. Lean, som har sitt ursprung i den japanska biltillverkningsindustrin, handlar om att öka värde för kund, effektivisera verksamheten genom atteliminera resursslöseri och arbeta med ständiga förbättringar. Migrationsverkets beslutade 2010 att införa arbetssättet Lean i hela verksamheten. På grund av eskalerande konflikter runt om i världen, speciellt i Syrien, briserade flyktingströmmarna under 2015 och människor flydde mot Europa och Sverige för att söka skydd undan krig och förödelse. Efterfrågan på Migrationsverkets tjänster ökade således enormt och myndigheten försattes i en krissituation vars storlek aldrig tidigare upplevts. Arbetet enligt Lean sattes på prov och så även myndighetens krishantering.  Syfte: Syftet med studien är att öka förståelsen av hur tillämpningen av Lean inom offentlig verksamhet påverkas i en krissituation, samt att identifiera centrala leanattribut att utveckla för krishantering. Metod: Detta är en kvalitativ fallstudie av Migrationsverket. Den bygger på fem semistrukturerade intervjuer samt dokumentstudier. Studien har en övergripande induktiv forskningsansats och utgår således från empirin.  Slutsats: Studien visar att Lean fungerade som en stödstruktur för Migrationsverket vid hanteringen av flyktingkrisen 2015. Teamarbete och mötesstruktur fick en viktig betydelse för meningsskapande för medarbetarna. Samtidigt anpassades förbättringsarbetet och processflödet till krissituationen och blev mer kortsiktigt. / Background: In Sweden, the management philosophy of Lean Production (Lean) has had amajor impact on the public sector. Lean originated from the Japanese automotive industry and involves aspects such as increasing value for customers, optimize operations by eliminating waste and continuous improvements. In 2010 the Swedish Migration Agency decided to apply Lean on the whole organisation. Because of escalating conflicts around the world, especially in Syria, the refugee stream in 2015 increased and people fled to Europe and Sweden to seek protection from war and devastation. The demand for the Migrations Agency’s services thus increased enormously and the authority found itself in a crisis which magnitude had not been experienced before. Thus, the Lean strategy as well as the crisis management of the Migrations Agency was tested. Aim: The aim of the thesis is to increase the understanding of how the application of Lean in the public sector is affected during a crisis, and to identify key aspects of Lean to develop within crisis management. Methodology: This is a qualitative case study within the Swedish Migration Agency which is built upon semi structured interviews and document studies. The thesis has an inductive approach. Conclusion: The thesis shows that Lean functioned as a supportive structure for the Swedish Migration Agency during the immigration crisis in 2015. Teamwork and meeting structure had a great importance for sensemaking among the workers. The continuous improvement and process flow was affected by the crisis situation and adjusted to the crisis situation and became short-term.

Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur idrottsföreningar kan tillämpa kriskommunikation och kommunikationsstrategier för att återhämta en idrottsförening från en allvarlig kris. Avsikten med undersökningen är även att få fram hur brister i kriskommunikation och kommunikationsstrategier kan drabba idrottsföreningars hantering av allvarliga krissituationer och därmed orsaka ekonomisk skada för föreningen.  Metod: Detta är en kvalitativ studie som har undersökts genom fyra intervjuer. Forskningsmetoden är fallstudie. Synsättet som används i uppsatsen är hermeneutik, då personerna som intervjuas har angett information om hur de tolkar situationen och hur detta påverkar föreningen genom deras tolkning.   Slutsats: Studien har visat hur idrottsföreningar kan tillämpa kriskommunikation och kommunikationsstrategier för att återhämta en förening från en allvarlig kris. Studien har konstaterat att Helsingborgs IF har hanterat krisen dåligt. En stor anledning var att föreningen saknade krisplan och att kommunikationsstrategin inte var väl inarbetad samt att ledningens hade försvarsställning mot media. Deras styrkor var bland annat att föreningen tog in en extern expert inom krishantering och att föreningen hade ett bra förhållande med sina sponsorer sedan tidigare, vilket fick sponsorerna att stanna kvar under krisen.