<p>Hur förberedda är skolorna idag om det uppstår kriser?</p><p>Vi har velat undersöka hur pedagoger förhåller sig till krishantering i skolan. De resultat som vi fick fram genom kvalitativa intervjuer med lärare, var att det inte fanns en stor kunskap inom området på de två utvalda skolorna och att det fanns behov av att utveckla och bearbeta krishanteringsplaner. Vi har kommit fram till att väldigt få i dagens skola har den beredskap som verkligen krävs.</p><p>I resultaten har framkommit att skolor inte har en väl utarbetad krisplan och krisgrupp som utbildas kontinuerligt och att det finns behov av någon kompetensutveckling i ämnet krishantering. Få att få en väl fungerande organisation vid krissituationer anser vi att det behövs en fungerande krisplan som stöd och handledning men också en tydlig ansvarsfördelning. Det är viktigt att all personal på skolan är införstådd i krisplanerna och dessa innehåll för att kunna hantera en ofattbar händelse.</p><p>Hur skolorna kan vara beredda och hur skolorna kan utveckla krishantering presenteras via olika strategier från internationella forskningsstudier. Skolan kan till exempel utnyttja en temadag gällande krishantering eller skolpersonalen kan även utse ett antal personer som ska fungera som stöd och resurs för övriga genom att gå kurser och fördjupa sig i ämnet. Vi menar att detta bör vara ett högt prioriterat ämne.</p>

<p>I denna uppsats har det grundläggande ämnet varit risk och krishantering som teoretiska begrepp och även hur krishantering ser ut inom företaget Fritidsresor och inom Utrikesdepartementet. Denna granskning har även gjorts utifrån Tsunamikatastrofen som inträffade den 26 december 2004.</p><p>Risk och krishantering fungerar som en mindre verksamhet inom det egna företaget som ska planera, kalkylera och komma upp med åtgärder som ska tas om en kris skulle inträffa.</p><p>När tiderna förändrades genom modernitetens följder under 1900-talet fick människan friare tyglar att förflytta sig och de sociala relationerna splittrades och blev flyktigare. Människans starka släktband och vänskapsband utvidgades och var inte lika starka som tidigare och därför utvecklades tilliten från de sociala relationerna till de såkallade abstrakta systemen. De abstrakta systemen kom att utvecklas på en global skala under moderniteten och fick sin funktion som myndigheter eller sociala ordningar för vardaglig trygghet i våra samhällen. Tilliten som människor idag känner till de abstrakta systemen har att göra med deras expertis och kunskap inom områden som människan själv inte är så kunnig inom. De abstrakta systemen har kunskapen till att kalkylera och beräkna vinster och risker som kan ske och där igenom vinner de förtroende från människor. Detta blir även fallet för risk hantering och kris hantering inom företag. Det gäller att på något sätt beräkna och förutse vad som kan tänkas gå fel och hur man ska kunna arbeta för att reducera eller förhindra en situation.</p><p>Samarbetet mellan resebolagen och Utrikesdepartementet har stärkts och idag arbetar de tillsammans för att säkra resandet för alla resenärer. Utrikesdepartementet fungerar som ett abstrakt system dit människor känner tillit då de lämnar Sverige. Då man genom både Utrikesdepartementet och Fritidsresor kan finna en krishantering bidrar det mer till förtroende hos det svenska folket.</p><p>Under tiden av Tsunamin minskade däremot förtroendet hos Utrikesdepartementet tack vare allt prat om deras försenade beredskap. Deras krishantering kom inte igång i tid och detta sägs ha berott på bland annat en svårhanterlig katastrof som hade inblandade från hela världen. Utrikesdepartementet var inte beredda och hade svårt att se hur omfattande situationen var, lika så resebolagen. Men däremot ansågs resebolagen komma undan all kritik väldigt lindrigt. Utrikesdepartement, den thailändska regeringen, Fritidsresor, media och enskilt drabbade är olika intressenter som diskuterar eller fått kritik kring denna händelse och därför är åsikterna olika.</p>

Den här studien är ett bidrag till forskning om hur genus påverkar beslutsfattande i kris. Syftet med den här studien är att undersöka om graden av manlig dominans i parlamentet påverkar benägenheten för en våldsinriktad krishantering. Manlig dominans, demokrati och korruption samt staters benägenhet att använda våld verkar hänga ihop, men med komplexa samband och relationer. Som teoretisk ram används genusforskning från främst kritiska maskulinitetsstudier. Homosocialt kapital är en viktig valuta för politiker, dels för att kunna klara av situationer av osäkerhet, dels av pragmatiska skäl för att bygga politiska nätverk. Militariserad maskulinitet visar på graden av militarism i samhället och kopplar detta till normen om hegemonisk maskulinitet. Studien visar att graden av manlig dominans, demokrati och korruption är viktiga informella strukturer som i samverkan kan skapa en benägenhet för en våldsinriktad krishantering. Studien grundar sig i en kvantitativ undersökning med en statistisk design. Urvalet baseras på de länder som upplevt en kris med militära säkerhetsimplikationer under åren 1997-2007. Modellen med manlig dominans, demokrati och korruption kan predicera vilka stater i materialet som är mer benägna att använda våld som första respons när de upplever en kris. Studien visar att ett genusperspektiv på krishantering kan ställa nya frågor om kvalitén på demokrati och gott styre samt beslutsfattande i kris.

Den 15 mars 2012 kolliderade ett norsk militärflygplan i Skandinaviens mest otillgängliga terräng och insatsen i samband med detta innefattade många myndigheters resurser och personal. Syftet med arbetet är att studera samordning av resurser vid extraordinära händelser, identifiera eventuella brister och kartlägga uppföljning och erfarenhetshantering. Dessutom undersöka hur samverkan mellan Försvarsmakten och civila aktörer uppfattades av deltagarna under arbetet efter Herkuleskraschen. Studien bygger på såväl litteraturstudier, som intervjuer med deltagare som var delaktiga i samverkansprocessen och fortfarande direkt involverade i arbetet. De aktörer som deltagit i studien är Statens haverikommission, Polisen och Försvarsmakten. Arbetet visar att det råder otydliga ansvars- och ledningsförhållanden när en olycka av denna karaktär inträffar. Vidare var uppgiftsformuleringen till Försvarsmakten bristfällig och det var svårt att etablera en ledning initialt under insatsen. Emellertid fungerade samordning och samverkan på verkställandenivå bra och en tillit mellan aktörerna utvecklades under arbetet.

Denna studie undersöker Svenska kyrkans roll inom den kommunala kris- och beredskapshanteringen. Att jag valt detta ämne beror på att det inte finns något skrivet just om detta. Att förstå Svenska kyrkans roll och varför Svenska kyrkan vill ha en roll inom den statliga krishanteringen är intressant. Svenska kyrkan har tagit ansvar och agerat vid kriser tidigare, vid händelser som Estoniakatastrofen, tsunamin i Thailand och nu senast 2015 års flyktingkris. Dessa är bara några exempel. Religionens och Svenska kyrkans roll har förändrats under hela 1900-talet. Tidigare ansågs det att sekulariseringsprocessen helt skulle slå ut religionens plats inom den statliga offentliga sektorn. Detta har inte skett. Under 2000-talet har teorin snarare radikalt förändrats. Idag talas det om religionens återkomst och att Sverige snarare har blivit postsekulärt.[1] Svenska kyrkan har idag nya möjligheter till att agera som tjänsteproducent i välfärden och hon kan göra detta då hon inte längre är bunden genom en statlig reglering som förhindrar detta. Därför är det intressant att utreda Svenska kyrkans roll inom den kommunala kris- och beredskapshanteringen för att förstå varför Svenska kyrkan vill ha en roll inom detta område, och varför hon får en roll utav kommunerna.

Under hösten 2015 ökade antalet asylsökande i Sverige drastiskt. Detta trots att Migrations- verket, i juli månad, prognostiserat att antalet asylsökande skulle ligga på en lägre nivå än föregående år. Redan i augusti ökade antalet asylsökningar och i början av oktober var situationen såpass ansträngd att regeringen gav Myndigheten för samhällsskydd och beredskap uppdraget att bland annat ta fram nationella lägesbilder. Lägesbilderna kom att redogöra för aktuellt läge och peka på områden där behov av åtgärder identifierats. Genom en kvalitativ textanalys och teoretisk utgångspunkt i probleminramning och meningsskapande i enlighet med Boin et al (2005) syftar denna studie till att undersöka MSB:s probleminramning och meningsskapande av flyktingsituationen i Sverige hösten 2015. Studien visar att det stora antalet asylsökande kom att orsaka en hel del problem framförallt gällande boendebrist och omhändertagandet av ensamkommande barn. Vidare så påvisas faktorer som skulle kunna bidra till problemets lösning, exempelvis fler ankomstkommuner för ensamkommande barn.

Titel: Konsten att leda i kris- En studie om hur företag inom livsmedelsbranschen har arbetat med krishantering under Covid-19 Författare: Tobias Pettersson, Eric Andersson &amp; John Seiborg Handledare: Anders Hytter Examinator: Erik Rosell Inledning: Corona-pandemins framfart har satt sina spår runt om i världen. Företag har tvingats lägga ner sina produktioner eller gått i konkurs. Livsmedelsbranschen är en av många branscher som har påverkats av denna pandemi. För att kunna motverka en kris behöver ett företag ha någon form av plan och ledning som ska tillämpas när det kommer till framtida och eventuella kriser. Syfte och frågeställning: Syftet med denna studie är att öka förståelsen för hur butiksledningen inom livsmedelsbranschen arbetar med krishantering under Covid-19. • Hur har butiksledningen använt sig av krisplaner för att hantera Covid-19? • Vilka åtgärder har butiksledningen tagit för att hantera Covid-19? • Vilka lärdomar har butiksledningen tagit i samband med Covid-19? Teori: Studiens teoretiska referensram omfattar krishantering som presenteras i de tre olika stadierna före, under och efter en kris. Inledningsvis redogörs det för hur en krisförberedelse kan utformas för att sedan övergå till hur en kris kan uppmärksammas och hur företag bör agera under en kris. Avslutningsvis framgår det hur en krisutvärdering bör genomföras i förhållande till de lärdomar och uppföljningar som kan göras efter krisen. Metod: Studien har en deduktiv ansats och bygger på ett kvalitativt tillvägagångsätt. Den empiriska insamlingen har skett genom telefonintervjuer och semistrukturerade intervjuer. Slutsats: Studiens resultat har påvisat att livsmedelsbutikerna har till viss mån haft utarbetade krisplaner, men som inte har kunnat applicerats till en pandemi då dess omfattning är så pass stor. Däremot har samtliga respondenter successivt anpassat och utvecklat sina befintliga krisplaner i takt med krisens gång.

This thesis aims to describe the pre-existing structures and procedures of crisis management andpreparedness in the fifteen municipalities in the Swedish region of Dalarna. Although national andregional governments are involved in several aspects of planning and response to various types ofemergencies, primary responsibility for day-to-day crisis management is delegated to localgovernment. Drawing from this, the paper will explore the daily responsibilities of relevant officialsfrom each municipality in Dalarna through interviews and gather first-hand knowledge regardingwhat lessons that has been learned from handling the COVID-19 pandemic.Furthermore, the information will be used to examine eventual differences in capabilities tohandle emergencies between the different municipalities. The impact and consequences of variousemergencies and disasters demands high-quality emergency measures. However, in the relativelystable time we live in today, these measures are rarely activated. Hence it is difficult to assess thequality of these efforts before the actual crisis hits. This often leads to other functions ofgovernment taking priority, resulting in neglected emergency measures. The main findings of thisstudy indicate that there are some differences, however, the overall experience from the interviewedofficials is positive regarding the performance of their emergency measures and hopeful for thefuture.

The purpose of the thesis is to recognize how professionals in the banking sector experience change in leadership during a pandemic. It will be brought to attention how change is characterized, and how managers take action to maintain trust and motivate employees. Through a qualitative study based on interviews with both employees and managers in the banking sector, the study's research question is: How does professionals in the banking sector experience changes in leadership during a pandemic. The result of the study shows that most managers and employees experience transformative leadership as the dominant leadership style, both before and during the pandemic. However, there are also characteristics from democratic and situational leadership. Some of the key factors that managers have focused on during the pandemic have been supporting, understanding, and adapting. As a result of change in leadership, methods of communication have changed, control has increased, and motivation has decreased. Furthermore, trust has increased as employees have been given more responsibility than prior to the pandemic.

Krisers utseende, omfång och konsekvenser tycks idag spegla människans globaliserade levnadssätt. Idag talar vi snarare om kriser som inte tar hänsyn till territoriella gränser utan drabbar multipla länder och ibland även kontinenter. Bland de gränsöverskridande hot som har sett en betydande ökning i världen är terrorism motiverad av våldbejakande islamism. I ljuset av terrorattentatet på Drottninggatan 2017 och utvecklingen i vår omvärld har dels förändringar av det befintliga ramverket ägt rum likväl som införandet av nya verktyg i det förebyggande arbetet mot våldsbejakande extremism. Med empirisk ansats granskar studien förändringarna som har ägt rum i samband med att Center mot våldsbejakande extremism (CVE) övertog samordningsansvaret 2018. Dessa förändringar begripliggörs med användning av Fiol och Lyles (1985) ramverk för organisatoriskt lärande. Studien påvisar att förändringarna i huvudsak har tagit form utifrån en lärandeprocess på låg nivå vilket har medfört anpassningar och justeringar av verksamheten sedan CVE inrättades. Därutöver har en viss normförskjutning ägt rum från den demokratifrämjande dimensionen mot en brottsbekämpande sådan vilket indikerar ett lärande på hög nivå och tycks vara en produkt av den förändrade omfattningen av våldsbejakande extremism i Sverige. Slutsatsen visar att den avsevärt förändrade hotbilden inte har givit upphov till en omfattande reformering av Sveriges samordning mot våldsbejakande extremism. Framtida kriser och hot av liknande komplex natur kommer vara mer vanligt förekommande i Sverige och övriga världen. Hur länder har lärt sig och kommer lära sig banar väg för hur väl de kan hanteras. Studien som helhet för samman gränsöverskridande hot och kriser med organisatoriskt lärande i syfte att dels fylla behovet av dels vetenskaplig men även samhällelig förståelse för de utmaningar som länders krisberedskap i allt högre utsträckning ställs inför.