This thesis considers conditions for collaboration between two actors during the extensive fire-fighting effort in the Gävleborg region (Sweden) in summer 2018. The main purpose of the study is to explore how Länsstyrelsen and Försvarsmakten respectively identify the conditions for collaboration, and to what extent this image responds to a defined ideal type of collaboration. Material is collected through interviews with professionals from Länsstyrelsen Gävleborg and Försvarsmakten, and the responses are analysed through selected parts of the theoretical framework presented in the model An Integrative Framework for Collaborative Governance, which as a sub-purpose of this thesis is applied, as well as evaluated in relation to, a case study of crisis management. The results of the study indicate that the conditions for successful collaboration between Länsstyrelsen and Försvarsmakten are perceived as mainly positive: The desire to collaborate and cooperate is by both actors expressed as high, trust between the actors is mutually defined as strong, and respective actor identifies and recognises the other’s contribution of valuable resources to the collected effort. However, the analysis also shows that there is room for improvement within the working processes in samverkansstaben, as well as within the actors’ communication. The evaluation of the application of the theoretical framework indicates conceivable difficulties in distinguishing between the model’s terms and elements, as well as their varying potential operationalization, yet it confirms that the theoretical framework is to a high degree applicable to this case study of crisis management.

Arbetet inom ambulanssjukvården innebär en daglig risk för svåra och traumatiska situationer. Att som personal ställas inför dessa situationer kan medföra olika psykiska, fysiska och emotionella reaktioner. Vid svåra och traumatiska situationer är det viktigt att ambulanspersonalen känner stöd från kollegor och ambulanschefen. Stödet är en viktig del till en god bearbetning av en traumatisk händelse. Syftet med studien är att undersöka ambulanspersonalens upplevelser av att hantera svåra och traumatiska situationer. Kvalitativ intervju valdes som metod för datainsamlingen och kvalitativ innehållsanalys med induktiv inriktning valdes som analysmetod. Ett selektivt urval av deltagare gjordes från tre ambulansverksamheter i södra Sverige. Sammanlagt intervjuades sex personer, fem män och en kvinna. Intervjuerna inleddes med en öppen fråga och därefter följdfrågor utifrån informantens berättelse. I resultatet framkommer fyra faktorer som påverkar hanteringen av de svåra och traumatiska situationer som ambulanspersonalen ställs inför. Dessa faktorer är stödjande samtal, otillräckliga resurser, vårdarnas osäkra strategier och individuella förutsättningar. Det allra viktigaste för att skapa ett så bra stöd som möjligt var att ha förtroende för sina kollegor för att skapa en bra och öppen dialog. Det är även viktigt med en lyhörd chef som kan uppmärksamma om personalen mår dåligt. Chefen ska vara tydlig i sina beslut om att ta ambulanser ur drift eller om extrapersonal ska kallas in. Under organisationsfaktorn framkommer det att tids- och resursbrist är en bidragande del till att ambulanspersonalen inte hinner samtala och bearbeta en svår situation. Redan när ambulanspersonalen går in i sin yrkesroll förbereder de sig på att ställas inför svåra situationer, som ett steg i bearbetningen. Beroende på individuella förutsättningar reagerar och hanterar varje individ situationer på olika sätt, detta bör tas hänsyn till vid krishantering. Det förefaller som att hanteringen av krissituationer har försämrats och att det råder tids- och resursbrist i ambulansorganisationerna, vilket kan vara en viktig orsak till bristfällig bearbetning av svåra händelser. Slutsatsen är att det ibland saknas klara och tydliga rutiner för hur krishanteringen ska implementeras i verksamheten vilket kan leda till försämrat krisstöd för personalen. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot ambulanssjukvård

This thesis considers conditions for collaboration between two actors during the extensive fire-fighting effort in the Gävleborg region (Sweden) in summer 2018. The main purpose of the study is to explore how Länsstyrelsen and Försvarsmakten respectively identify the conditions for collaboration, and to what extent this image responds to a defined ideal type of collaboration. Material is collected through interviews with professionals from Länsstyrelsen Gävleborg and Försvarsmakten, and the responses are analysed through selected parts of the theoretical framework presented in the model An Integrative Framework for Collaborative Governance, which as a sub-purpose of this thesis is applied, as well as evaluated in relation to, a case study of crisis management. The results of the study indicate that the conditions for successful collaboration between Länsstyrelsen and Försvarsmakten are perceived as mainly positive: The desire to collaborate and cooperate is by both actors expressed as high, trust between the actors is mutually defined as strong, and respective actor identifies and recognises the other’s contribution of valuable resources to the collected effort. However, the analysis also shows that there is room for improvement within the working processes in samverkansstaben, as well as within the actors’ communication. The evaluation of the application of the theoretical framework indicates conceivable difficulties in distinguishing between the model’s terms and elements, as well as their varying potential operationalization, yet it confirms that the theoretical framework is to a high degree applicable to this case study of crisis management.

Sammandrag/abstract:   Syftet med denna uppsats är att bidra till en ökad förståelse för hur den politiska diskursen i Sverige kan påverkas av en naturkatastrof med skogsbränderna sommaren 2018 som typfall. Ett mer precist syfte kan formuleras i termer av att undersöka hur den politiska diskursen utvecklar sig till följd av en kris. Denna undersökning sker i formen av en innehållsanalys av ca. 80 tidningsartiklar som publicerats i en nationellt täckande tidning, eller en lokaltidning. Det teoretiska ramverket för denna undersökning grundar sig i ett tydligt formulerat analysverktyg. I analysverktyget väljer både de politiskt förtroendevalda och deras kritiker olika strategier vilka i sin tur påverkar utfallet för den politiska diskursen. Undersökningen kommer fram till att de politiskt förtroendevalda väljer att förneka ansvar samtidigt som kritikerna tillskriver dem ansvar. Detta resulterar i en så kallad beskyllningstävling där de politiska implikationerna är svåra att utläsa.

This thesis deals with a well-known part of Swedish government communication to the citizens and inhabitants of Sweden regarding the event of war or other external threats, the brochure “If War Arrives” first published in 1943. With a sixth edition named ”If War or Crisis Arrives” in May 2018 the suite of printed information has been the prime advice to the Swedes during 75 years. The aim of this thesis is to study: How, by which messages, the Swedish government and authorities try to strengthen the resilience of its society through the brochures? How has the messages from the Swedish state on how citizens should behave in war and crisis changed during the 75 years since the first edition. Do changes in the forming of the nation through the brochure reflect changed values in society and a changed national narrative? If War Arrives is part of communication that create the nation of Sweden. It must be assumed that those who produce it search a synthesis between the need to control and lead a people in endangerment and simultaneously catch the same people's self-image. To find answers to the questions a quantitative study of frequency of key words is performed. This is followed by a discourse analysis emphasising on the Swedish security discourse and the Swedish national discourse. The conclusion of the quantitative study is a surprisingly stable product with, except for one subject (description of the enemy), small changes in the messages to the citizens. Moral statements have declined but legally built requirements have increased during the six editions published. The discourse study show a slightly changing language concerning the demands on the citizens in case of war or other sever danger. The construction of the national narrative is more adjusted to the modern diversified society in a globalized world but nevertheless the inhabitants of the nation are responsible both for themselves as individuals and share a responsibility for the nation-state of Sweden. There are indications for a change in the narrative of the Swedish nation because the collective claims of expressions seemingly embraced by everybody like “our style of life” or “form of living” has changed to the phrase “… the right to live according to our own choice”. This is a rhetorical change in phrasing that suits the needs of a modern globalized nation far better. / Denna uppsats handlar om en välkänd del av svensk regeringskommunikation till medborgarna och invånarna i Sverige i händelse av krig eller andra hot, broschyren Om Kriget Kommer, som först publicerades 1943. Med en sjätte utgåva som heter "Om Krisen eller Kriget Kommer" i maj 2018 har sviten av tryckt information varit den mest framträdande rådgivningen till svenskarna under 75 år. Syftet med denna avhandling är att undersöka: Hur, med vilka budskap, försöker svenska regeringen och myndigheterna att stärka sitt samhälles motståndskraft genom broschyrerna? Hur har den svenska statens budskap om hur medborgarna ska förhålla sig vid krig och kris förändrats under de 75 år som gått sedan första upplagan. Finns förändringar i nationsformeringen som synliggörs genom broschyren och speglar de förändrade värden i samhället och en nytt svenskt narrativ? Om Kriget Kommer är en del av kommunikationen som skapar nationen Sverige. Det måste antas att de som producerar den söker en syntes mellan behovet att styra och leda ett folk i fara och samtidigt uppfånga samma folks självbild. För att hitta svar på frågorna utförs en kvantitativ studie av nyckelord i de sex texterna. Detta följs av en diskursanalys med betoning på den svenska säkerhetsdiskursen och den svenska nationella diskursen. Slutsatsen av den kvantitativa studien är en överraskande stabil produkt med, förutom ett ämnesområde (beskrivning av fienden), små förändringar i budskapen till svenskarna. Moraliska utsagor har minskat, men legalt byggda anspråk på landets invånare har i stället ökat i de sex utgåvorna som publicerats. Diskursstudien visar ett något förändrat språk om krav på medborgarna i händelse av krig eller annan allvarlig fara. Den projicerade nationen är 2018 mer anpassad till det moderna diversifierade samhället i en globaliserad värld, men nationens invånare är inte desto mindre ansvariga för sig själva som individer och de delar ansvarar för den svenska nationen. Det finns indikationer på en förändring i det svenska narrativet, eftersom kollektiva uttryck som är tänkta att omfamnas av alla som; "vår livsstil" eller "levnadsform" har förändrats till uttrycket ”… rätten att leva som vi själva väljer”. Detta är en retorisk förändring som passar behoven hos en modern globaliserad nation mycket bättre.

<p>Responsinsatser vid extra ordinära händelser såsom kriser och katastrofer karakteriseras av höga risker och stor tidspress i en föränderlig och komplex miljö. Vissa händelser går till viss del att förutse men dessvärre inte att hindra, exempelvis översvämningar eller orkaner, medan andra händelser kan vara svåra att förutse, exempelvis jordbävningar eller tsunamis. Kraven på prestation av de involverade responsorganisationerna vid sådana extrema händelser är höga samtidigt som kunskapen om situationen ofta är begränsad. Improviserat arbete och anpassning efter rådande situation är därför en förutsättning för en lyckad insats (Medonça, 2006).</p><p>Tidigare forskning har visat att en rad svårigheter kan uppstå med att ha flexibla och improviserade roller under en insats, exempelvis en annan befattning eller funktion än den man vanligtvis har. Genom att studera en ledningsövning för Svenska Stödstyrkans samordningsstab där deltagare fått ta på sig en roll de inte är utbildade för syftar denna studie till att närmare undersöka förutsättningar och förmågor som ligger till grund för ett lyckat improviserat arbete.</p><p>En kvalitativ fallstudie av den genomförda ledningsövningen gjordes. Det insamlade materialet från övningen, i form av bland annat telefon- och videoinspelningar, har analyserats med hjälp av episodanalys. Resultaten visar att en tydlig organisationsstruktur krävs i det initiala ledningsarbetet, inte minst för att motverka och fånga upp missuppfattningar. Resultaten visar även att en välutvecklad återkopplingsmetod är viktigt för att skapa en medvetenhet hos stabsmedlemmar om positiva och negativa aspekter av deras arbete. Att studera improvisation och dess förhållande till kontexten kan vara ett viktigt verktyg för att bättre förstå arbetet med improviserade och icke-improviserade roller, vilket på sikt kan leda till bättre stödsystem för ledningsarbetet vid responsinsatser.</p>

<p>Vad som skiljer en organisation från mängden kan i många fall vara hur god kapacitet som finns för att bemöta det hot en kris kan utgöra. Därför är det viktigt för organisationen att hela tiden aktivt arbeta med att förbättra denna kapacitet, genom att på ett så brett plan som möjligt försöka förbereda sig för de potentiella kriser som kan drabba organisationen. Således blir det en strategisk fråga att ha crisis management-kapacitet, och för att etablera denna måste ledningen styra organisationen i rätt riktning. Därigenom kan en kris hindras från att fortplanta sig som ringar på vatten, och drabba en allt större del av organisationen. Syftet med uppsatsen är att undersöka och beskriva hur en organisation, ur ett styrningsperspektiv, kan etablera eller förbättra sin crisis management- kapacitet. Undersökningen visar att organisationens crisis management-arbete i hög grad bedrivits genom att förberedelser och förebyggande arbete företagits för de kriser som organisationen har erfarenhet av. Detta arbete styrs i stor utsträckning genom direktstyrning eller genom att individerna förses med den kunskap som kan krävas. Detta är möjligt då arbetsprocessen för dessa kriser är relativt känd, genom de erfarenheter som finns. I de fall då erfarenheterna inte är goda beträffande vad som krävs har arbetet dock stagnerat. Då erfarenheterna är låga blir det svårare att styra crisis management-arbetet och informella styrmekanismer kan komma att bli nödvändiga. För att organisationen skall ges möjlighet att fungera proaktivt måste således ledningen genom ett tydligare ledarskap försöka påverka organisationskulturen. Detta kan gynna crisis managementarbetet, och behovet av formell styrning kan därigenom minskas.</p>

<p>Internationella händelser såsom 11 september och tsunamikatastrofen har förändrat förutsättningarna för resebranschen på många sätt. Bland annat har ett ökat säkerhetstänkande hos resenärer manat fram ett paradigmskifte gällande synen på krishantering. Syftet med denna uppsats är att öka förståelsen för och kartlägga hur en medelstor resebyrå hanterade den internationella kris som uppkom i samband med tsunamikatastrofen. De förutsättningar som gäller för utarbetandet av en god krishanteringsplan beskrivs och förslag ges på hur företaget bör arbeta i framtiden när det gäller krishantering.</p><p>Forskningsbidraget med denna uppsats blir således att utifrån ett organisatoriskt perspektiv undersöka i vilken mån en krishanteringsplan förbättrar förutsättningarna för krishantering. Undersökningen har genomförts i form av en fallstudie, där tillvägagångssättet varit en kvalitativ ansats. Den teoretiska syntesen utgörs av The Best Practice Model med utgångspunkt från krisers olika stadier. Den empiri som ligger till grund för analysarbetet är av primär karaktär och har samlats in genom intervjuer med nyckelpersoner på resebyrån Resecity.</p><p>Det framgick att företaget lyckades väl med att hantera krisen som uppkom i samband med tsunamikatastrofen, trots att man inte hade en nedskriven krishanteringsplan. De lärdomar som drogs från denna internationella kris var bland annat erfarenheterna som katastrofen bidrog med, samt att de anställda blev mer känslomässigt förberedda inför framtida kriser.</p><p>De slutsatser som författarna kom fram till är att företaget bör formalisera den nuvarande muntliga krishanteringsplanen samt att företaget bör överväga att inkludera scenarioplanering i krishanteringsarbetet. Detta för att öka den positiva reaktionsförväntan som anses avgörande för effektiv krishantering.</p> / <p>International events such as the terror attacks of 9/11 and the tsunami disaster have changed what people think about travelling. An increased awareness of one’s own safety has brought forward a paradigm shift within the travelling industry regarding crisis management. The purpose of this thesis is to increase the understanding and describe how a mid sized travelling agency dealt with the international crisis that arose as a cause of the tsunami disaster. The prerequisite concerning the process of developing a good crisis management plan is described, and advice is given on how the organisation should work with crisis management in the future.</p><p>On the basis of the empirical data, it was concluded that the organisation managed well in coping with the tsunami disaster, despite not having a formal crisis management plan. The experience gained during this crisis is considered to be the foremost lesson learnt.</p><p>The authors’ recommendations for the organisation are to formalise their crisis management plan, as soon as possible, and also consider incorporating scenario planning. This aims to increase the so called positive expectational ability to react, which is considered important for efficient crisis management.</p>

<p>Den 8-9 januari 2005 svepte en stor storm över Sydsverige som orsakade stora skador på bl.a. vår elförsörjning. Denna storm kom att innebära stora ekonomiska skador för hushållen och företagen. Sydkraft Nät AB drabbades väldigt hårt, och blev starkt kritiserade för hur de skötte denna kris.</p><p>Vi valde att utgå från teorin om hur en krisplan bör se ut och innehålla, för att därefter se om Sydkrafts krisplan överensstämmer med denna. Efter att vi undersökt frågan, valde vi att gå vidare med att undersöka den mest intressanta frågan, nämligen om denna krisplan efterlevdes den 8-9 januari då stormen slog till. För att få fram svaret valde vi att intervjua tre personer inom Sydkraftkoncernen, Lars Jansson (underhållsingenjör), Claes Schlyter (säkerhetschef) och Ewa Grönwall (informationschef). Skulle det visa sig att den inte efterlevdes, kanske ledarskapet var en möjlig anledning till det, eller att människans naturliga instinkt kommer fram utan att man tänker på det.</p><p>För att kunna besvara dessa frågeställningar måste man först klargöra vad en kris är för något. Sammanfattningsvis kan man säga att en kris är en händelse som utgör ett hot mot människor, materiella och immateriella värden och där åtgärder utöver de normala krävs för att bemästra denna situation. Efter att vi tittat på krisplanen och jämfört denna med vår teori, fann vi att dessa överensstämde väldigt bra.</p><p>Nästa steg i vårt arbete var att ta reda på om krisplanen efterlevdes i denna krissituation. Det vi fann var att detta skedde till viss del. Informationschefen var väldigt positivt inställd till planen och ansåg denna realistisk. Däremot fann underhållsingenjören och säkerhetschefen att den var bristfällig och inte helt realistisk. Informationshanteringen fungerade bra, men däremot inte helt enligt vad som stod skrivit i deras krisplan.</p><p>Det vi har kunnat konstatera när vi genomfört denna undersökning är att den krissituation som uppstod i och med stormen 8-9 januari 2005 var en kris som var så stor att den inte kan omfattas av en ”normal” krisplan. Det var en hotbild som ingen kunde föreställa sig. Ingen trodde att detta kunde hända. Krisen var helt enkelt för stor för att hantera enligt ett förutbestämt sätt.</p>

<p>Datum: 2007-06-04</p><p>Nivå: Examensarbete D</p><p>Författare: Richard Caspar, Joakim Lindberg & Philip Savén</p><p>Handledare: Universitetslektor, docent Nils Kinch</p><p>Titel: KRISHANTERING! Frågan är inte om, utan när!</p><p>Problemformulering: I litteraturen finns en mängd olika uppfattningar om hur företag bäst skall hantera en kris. Vad som däremot saknas är ett gemensamt förhållningssätt till hur dessa bör hanteras. Går det att fastställa olika allmänna rekommendationer från fallstudier och litteraturen kring krishantering?</p><p>Syfte: Syftet med arbetet är att jämföra ett antal olika kriser för att se om det går att utforma en generell metod för krishantering inom företag.</p><p>Metod: Metoden som använts är en litteraturstudie där nio fallstudier har granskats för att därefter analyseras</p><p>Slutsatser: Våra slutsatser visar att företag bör försöka förstå sin omvärld, vara effektiva i sin kommunikation, planera för det värsta samt agera rakryggat och ärligt.</p>