Dödsfall, arbetsplatsolyckor, hot och våld. Alla är de exempel på kriser som inträffar på svenska företag varje år. Dessa händelser ställer krav på att företagen har en organisation och struktur för att klara av att hantera kriserna och för att minska verkningarna av dem. Krishantering är ett samlingsbegrepp för hur man systematiskt arbetar för att minska krisens omfattning, både före, under och efter att den har inträffat. Syftet med att använda krishantering är att företagen skall kunna förebygga att allvarliga händelser inträffar och att hantera dem på ett effektivt sätt.   Ungefär sju av tio svenska företag har idag etablerad krisberedskap som gör att de klarar av att hantera kriser och olyckor, men lagstiftningen ställer krav att alla företag skall planera och organisera krisstöd och krishantering oavsett verksamhetsområde och bransch. Syftet med denna studie är att undersöka hur chefer i privata företag beskriver krishantering inom sina verksamheter och hur man ser på prioritering av krishanteringen. Studien undersöker även huruvida det anses viktigt med utbildning för att skapa förutsättningar för att bedriva ett gott krishanteringsarbete. Totalt har fyra stycken kvalitativa intervjuer genomförts med chefer i privata företag och organisationer. Intervjuerna har sedan analyserats utifrån innehållsanalys med meningsbärande enheter, koder, kategorier samt underkategorier.  Resultatet i studien påvisar stora skillnader mellan större och mindre företag, där de större företagen har etablerade krisorganisationer med rutiner och arbetssätt som gör att de på ett effektivt sätt kan hantera allvarliga händelser. De mindre företagen saknar krisberedskap helt och hållet och saknar många gånger information och kunskap om hur de skall tolka och applicera lagtext på området.

Denna studie handlar om hur kommuner i Västerbottens län samverkar kring krisberedskap inom ramarna för det geografiska områdesansvaret, och hur det arbetet påverkas av både formaliseringsgrad och kommunstorlek (befolkningsmässigt, yta och befolkningstäthet). Ett speciellt fokus ligger på kommunernas lokala krishanteringsråd, samt till vilken grad samverkan överlag är formaliserad i kommunens arbete. Detta har studerats genom att se till en rad aspekter inom samverkansteorin, däribland hur strukturella faktorer och interdependens påverkar kommunernas samverkan, följt av huruvida detta påverkar aktörernas förtroende gentemot varandra. Därefter belyses vikten av gemensamma mål och värderingar i arbetet, samt graden av formalisering. Slutligen lyfts det fram hur de olika kommunala förutsättningarna kan påverka detta arbete. Den metod som använts för genomförandet är en intervjustudie med informanter från kommunerna, som även kantats av textanalytiska inslag. Informanterna tillfrågades en rad frågor utifrån de teman som utkristalliserade sig i teoriavsnittet. Empiri- och analysdelen lyfter därefter fram hur informanterna ser på respektive teoretisk utgångspunkt, och presenterar hur de idag arbetar, eller inte arbetar, med formalisering av sin samverkan. De slutsatser som kan dras från undersökningen är att de skilda kommunala förutsättningarna inte har en direkt påverkan på kommunernas samverkansarbete, samt formaliseringsgrad. Däremot finns vissa tendenser, bland annat att kommuner med lägre befolkning och ”god lokalkännedom” oftare använder sig av en lägre formaliseringsgrad i arbetet jämfört med de befolkningsmässigt större kommunerna. Dessa tendenser pekar däremot inte på några bakomliggande orsaker till varför vissa kommuner idag har lokala krishanteringsråd och inte andra – trots det lagkrav som finns. Det framgår dock tydligt att lagkraven är något skevt ställda, och passar inte de olikheter som Sveriges kommuner besitter. Därtill kan lagen anses vara något otydlig gällande vilka kommunen ska samverka med, och hur.

De senaste åren har det skett en nedprioritering av risk- och krisföreberedande arbete på kommunal nivå, främst gällande naturkatastrofer. En av anledningarna till detta är att de kommunala medlen prioriteras mot andra saker som exempelvis skola, vård och omsorg. Syftet med uppsatsen är att undersöka lärdomar och förmåga rörande hanteringen av naturkatastrofer på olika myndighetsnivåer i Sverige. Lärdomar studeras utifrån ett verkligt exempel: skogsbranden i Västmanland sommaren 2014. Huvudfokus för uppsatsen är att studera Uppsala kommuns förmåga att hantera en eventuell framtida naturkatastrof. För att undersöka syftet används två teoretiska modeller: Framgångsfaktorer för krishantering samt DROP-modellen. Framgångsfaktorerna används sedan för att se om lärdomar har inhämtats ur skogsbrandskatastrofen. Uppsala kommuns förmåga analyseras genom DROP-modellen, som delas in i ett antal steg. Den kommunala förmågan analyseras i varje steg i modellen för att diskutera om motståndskraft mot en eventuell naturkatastrof finns. Resultatet av undersökningarna visar att lärdomar kan inhämtas från skogsbrandsstudien, men det som är avgörande för om lärdom verkligen tas är om myndigheterna själva aktivt väljer att ta åt sig av erfarenheterna. Dock är det osäkert om Uppsala kommun har förmåga att klara en eventuell naturkatastrof, då det finns prioriterings- och tolkningsproblematik i det beredskapsförebyggande arbetet.

Denna studie tar avstamp i begreppet kris, då dess komplexitet och mångtydighet gör det intressant att studera utifrån en begreppshistorisk ansats. För begreppets fortlevnad har det historiskt sett utvidgats till att inrymma flera bakomliggande meningar som passar den aktuella verkligheten. Syftet med studien är således att urskilja hur begreppet kris förändrats utifrån Natos konceptdokument under årtalen 1968, 1991, 1999 samt 2010 med hjälp av begreppshistorisk teori och metod. Reinhart Koselleck är en av begreppshistoriens urfäder vilket gör att hans teoretiska ramverk samt metod fungerar som verktyg vid illustrerandet av den begreppsliga förändringsprocessen. Dessutom tillmötesgår den begreppshistoriska metoden det spontana intresset för språk och ordbetydelser, varför den bedöms vara som given för denna uppsats. Materialet som ligger till grund för denna begreppshistoriska analys består av fyra strategiska konceptdokument från Nato. Att studien genomförs utifrån ett Nato- perspektiv beror på att ett av alliansens huvudsyften är att hantera kriser av varierande grad. Dessutom fokuserar Natos konceptdokument på aktuella hot och utmaningar i vilka den begreppsliga förändringsprocessen kan skönjas. De slutsatser som presenteras är att begreppet kris förändrats i och med alla de nya hot och risker vilka återfinns som konsekvenser av bland annat globaliseringen och den teknologiska utvecklingen. Den begreppsliga förändringen tar sig uttryck i att det utvidgats till att innehålla fler bakomliggande meningar, såsom exempelvis cyberattack och klimatförändringar.

The purpose of this thesis is to investigate how the school as a whole is working with crisis management. The purpose includes examining the readiness of both school teachers and leisure educators when it comes to dealing with crises that children undergo and also to study how they best can provide support for those children. Accordingly, this thesis aims to provide an insight into what the school's work with crisis management might look like. The basis of this thesis consists of six qualitative interviews with a principal, a school counselor, two class teachers and two leisure educators.   The study shows that it is important to have a functioning crisis team and a well-made emergency preparedness plan, which the school in this study is considered to have. The crisis group is responsible throughout the crisis work, attends trainings and updates the emergency plan. It is also the crisis group's responsibility to ensure that the other staff knows about the emergency plan and its content and how they should proceed if a crisis were to occur. Some staff members participating in this study do not feel fully prepared to handle a crisis situation. However, it seems they have more knowledge of handling such situations than they think, since they know how to proceed if a crisis occurs. They also have good thoughts on how to support children who are in a crisis. / Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur skolan som helhet arbetar med krishantering. I syftet ligger att studera vilken beredskap såväl skola, som lärare och fritidspedagoger har när det gäller att hantera barns krissituationer, samt hur de på bästa sätt kan vara ett stöd för barn som genomgår någon form av kris. Detta examensarbete syftar därmed till att ge en inblick i hur skolans krishanteringsarbete kan se ut. Undersökningen i detta arbete har bestått av sex kvalitativa intervjuer med en rektor, en skolkurator, två klasslärare samt två fritidspedagoger.   Resultatet av undersökningen har visat att det är viktigt med en fungerande krisgrupp och en välarbetad krisberedskapsplan, vilket skolan i undersökningen anses ha. Krisgruppen är den som ansvarar över hela krisarbetet, går på utbildningar och uppdaterar krisplanen så att den är aktuell. Det är även krisgruppens ansvar att se till så att övrig personal känner till krisplanen och dess innehåll, samt hur de ska gå tillväga om en krissituation skulle uppstå. Några på skolan som deltagit i denna undersökning känner sig inte helt förberedda inför att hantera en krissituation. Däremot verkar de ändå ha mer kunskap om det än vad de själva tror, då de vet hur de skulle gå tillväga om en krissituation uppstår, samt att de har goda tankar om hur man ska stödja barn som befinner sig i en kris.

In this essay, Risk and crisis management Conservation policy and normalization production, I discuss how societies, communities and individuals are responsible for the handling of catastrophes and crises. Risk and vulnerability analyzes are parts of modern risk and crisis management. The purpose of these analyzes is to prepare people and organizations for any crises. For managing this it is necessary to comprehend, be able to change mindset in creating concrete tasks and inform others. The purpose of this essay is to analyze modern risk and crisis management by studying empirical material, such as interviews, observations and literature. My aim is to combine these materials and study how they cooperate. One of the findings in this essay is that risk and vulnerability analyzes are of great complexity. These analyzes require a discussion in order to identify the development of the society's crisis management system, as well as the continued support of the individuals that have a responsibility for preventing and preparing their organizations.

Denna uppsats undersöker genom att studera skogsbranden i Västmanland 2014 det ledarskapsvakuum som tenderar att uppstå i komplexa krissituationer och hur det kan fyllas genom ad hoc-ledarskap. Resonemang förs kring huruvida det är kontext eller personlighet som avgör vem som blir ledare. Detta är intressant ur demokratisynpunkt, då ad hoc-ledare sällan väljs genom demokratiska val trots att ledarskapet i komplexa krissituationer innebär ett stort ansvar för framtida politiska förutsättningar. Därför undersöks också vad som kännetecknar ad hoc-ledare i komplexa krissituationer utifrån ett analysschema i form av en idealtyp. Resultatet av undersökningen lägger en grund för framtida förklarande forskning av ad hoc-ledarskap, genom att dokumentera hur det i detta fall är bristande institutionell design, tillsammans med en ojämn maktbalans mellan olika aktörer som leder till att samverkan misslyckas och ett ledarskapsvakuum bildas. Detta fylls genom tydligt, men flexibelt ledarskap, där strategier för arbetsgången utformas och implementeras, samt att gemensamma målbilder för nätverket skapas. Vem som fyller ledarskapsvakuumet styrs delvis av kontext, men också av vem som besitter den rätta kompetensen, medan personlighet har visats vara sekundärt. I försök att förstå vem som leder oss ur krissituationer har analysen av tre olika ad hoc-ledare i skogsbranden visat att utöver kompetens är flexibilitet, riskorientering, god kommunikationsförmåga och tydlig vision vanliga attribut hos ad hoc-ledare.

Totalförsvarstes forskningsinstitut, FOI, och Riksrevisionen har i flera rapporter beskrivit Försvarsmaktens roll i det svenska krishanteringssystemet som otydlig. Uppsatsen syfte är att undersöka vilka dokument som styr Försvarsmakten då CBRN-händelser inträffar i det svenska samhället samt hur dessa dokument påverkar den civil-militära samverkan. Dokumenten har analyserats utifrån en teori om organisationers gränser och anknutits till en verklig CBRN-händelse (branden i Halmstads hamn hösten 2012). Genom analysen har slutsats dragits att teorin om organisationers gränser kan användas för analys av civil-militär samverkan vid krishantering i allmänhet. Specifika händelser som inkluderar CBRN bör ses som del av en helhet och inte som ett enskilt fall. Förutsättningar för civil-militär samverkan vid CBRN-händelser finns och området är under utveckling.

Detta arbete syftar till att undersöka vilka förändringar den svenska hälso- och sjukvårdens beredskapsförmågor har genomgått under en dryg 30års period mellan 1980-tal fram till idag samt att identifiera vilka utmaningar hälso- och sjukvården och även samhället ställs inför gällande säkerhets- och beredskapsfrågor. Samverkan upplevs som den största utmaningen och förmågan att se svensk beredskap ur dess helhet. Aktörers förmåga att identifiera sig själva och andra aktörer som delar i en enhet måste förbättras. Ekonomiska faktorer är också avgörande där strävan efter ekonomisk effektivitet begränsar och försvårar beredskap och säkerhetsförberedande arbete inom Sveriges hälso- och sjukvård.

Det som märks är att kriser sker hela tiden, där gäller för reseaktörerna att vara förberedda. Krishantering är någonting som de flesta reseaktörer har men när det kommer till marknadsföringen av en destination vid kris ligger de lågt. Däremot marknadsför de destinationer i olika kanaler vanligtvis. / What you can notice is that crisis occur all the time, here it is important that tour operators is prepared. Crisis management is something that most of them have however marketing a destination in crisis they do not make any fuss. By contrast they marketing destinations in different distributaries channels.