I uppsatsen analyseras amerikansk verbal utrikes- och säkerhetspolitik kopplad till utvecklingen av EU:s militära krishanteringsförmåga förmedlad av företrädare för Clinton- respektive Bushadministrationerna. Analysen omfattar tidsperioden 2000 till och med första kvartalet 2001. Syftet med analysen är att dels  fastställa om det finns några substantiella skillnader i de båda administrationernas politik samt att utföra en bedömning av hur huvuddragen i denna politik kan komma att vidareutvecklas och föras under Bushadministrationens fortsatta mandatperiod.Analysen har genomförts med anknytning till Kjell Goldmanns teori om att det sätt på vilket nationella regeringar reagerar med anledning av internationella förhållanden är påverkade av såväl ideologiska som inrikespolitiska hänsynstaganden. / The essay analyses American foreign and security policy conducted verbally by predecessors of the Clinton and Bush administrations due to the development of the military crises response capabilities of the European Union. The analysed period stretches from year 2000 until the first quarter of year 2001. The analysis aims at determining if there are any substantial divergences regarding the policies of the two administrations. The analysis also aims at conducting a brief prediction in what principal features the Bush administration will continue to conduct their policy on European Security and Defence Policy (ESDP) until the end of their term of office. In order to accomplish the analysis it is based on a model of Kjell Goldmann suggesting that international-political action is affected by ideological and domestic-strategic considerations. Above that, in order to increase perspicuity the empirical matters, statements and arguments, are categorized in schools of thought. The author can establish that nothing indicates substantial divergences in the policies conducted by the two administrations on the matter of development of the military crises response capabilities of the European Union. Slight discrepancies in the political rhetoric’s is all that is indicated. The future policy of the Bush administration on the issue of ESDP will most likely be a continuation of the already established policy implying an American support as long as it won’t counteract with American national interests. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 99-01

Samhällsstörningar i form av större olyckor, naturkatastrofer och liknande kriser har under senare år varit relativt frekvent förekommande i Västsverige. Denna kvalitativa studies övergripande syfte var därför att fördjupa kunskapen om vissa avgränsande faktorer som upplevdes som underlättande respektive försvårande med avseende på ledarskapet vid hanteringen av orkanen Gudrun samt vid raset av Europaväg 6 i Munkedals kommun. Ett delsyfte med studien var även att koppla studiens resultat mot Ronthys (2006) teori om ledarintelligens. Underlaget för studien utgjordes främst av hur personer i ledande ställning inom räddningsorganisationen upplevt dessa händelser, något som författaren fick ta del av genom sju semistrukturerade intervjuer. Av de intervjuade var sex män och en kvinna, åldersfördelningen varierade mellan 40 till 65 år. Samtliga deltagare var väl erfarna inom krishanteringsområdet med minst tio års arbetslivserfarenhet. Insamlad data analyserades med tematisk analys. De styrkor med avseende på ledarskapet som framkom av studien var vikten av att ha ett gemensamt mål, väl definierade roller, erfarenhet, gemensam struktur, möjlighet att distansera sig, att organisationerna fanns samlade samt att avlösningar finns tillgängliga. Svårigheter med avseende på ledarskapet som påpekades, var att deltagarna ställdes inför ovana situationer, osäkerhetsfaktorer, konflikter, emotionell påverkan samt att det kunde vara problem med att kunna tillgodose basbehov. Resultatet visade även på de många krav som ställdes på ledarna, exempelvis sakkunskaper och sociala kompetenser som ödmjukhet och förmåga att inge lugn och förtroende hos sina medarbetare. Slutligen visade resultatet på vikten av fortsatta övningar och kompetensutvecklingsbehovet hos de ledare som har till uppgift att hantera krissituationer, vilket bör beaktas inför kommande händelser som ställer krav på ett långvarigt ledningsarbete. / Community disturbances in the form of major accidents, natural disasters and similar emergencies have in recent years been relatively frequent in western Sweden. This qualitative study’s overall aim was to expand the knowledge concerning some delimiting factors perceived as being facilitating or aggravating for the leadership in the handling of hurricane Gudrun and the collapse of the European Highway 6 in Munkedal. A lesser aim of the study was to connect this study's results to Ronthy’s (2006) theory of leadership intelligence. The basis for this study consisted mainly of how the management personnel in the rescue organization experienced these events, which the author got acquainted to through seven semi-structured interviews. Of those interviewed were six men and one woman, and the age distribution ranged from 40 to 65 years. All participants were well experienced in crisis management with at least ten years of work experience. Collected data were analyzed by thematic analysis. The strengths of leadership that emerged from the study was the importance of having a common objective, well-defined roles, experience, common structure, the opportunity to distance oneself, that the organizations were in place, and personnel replacing available. Difficulties with respect to leadership, as noted, was that the participants were faced with unfamiliar situations, uncertainties, conflicts, emotional impact, and that there could be problems to meet basic needs. The results also showed the many demands made on the leaders, such as expertise and social skills such as humility and ability to produce harmony and trust among employees. Finally, the results showed the importance of continued training and the professional development needs of the leaders who are working in crisis management organizations, which should be considered for future events that require a long-term management work.

Denna uppsats kretsar kring två företags återhämtningsarbete vid uppkomsten av respektive skandal. Vidare skapas en djupare förståelse för teorin Service Recovery's betydelse och användning i praktiken. De två fallen där skandaler inträffat är grundade dels i ICA:s köttfärsskandal och dels i IKEA:s fjäderplockningsskandal.   Uppsatsen har en deduktiv ansats vilket innebär att uppsatsen utgår från befintliga teorier som sedan testas med det insamlade empiriska materialet. Den teoretiska referensramen innefattar främst Grönroos teorier kring Service Recovery och kompletteras med teorier så som Service Recovery Paradox, kundförväntningar, sociala medier och immateriell påverkan. Uppsatsens forskningsfrågor besvaras främst med hjälp av en fallstudie med två företagsanalyser samt med en enkätundersökning. Studien är av både kvalitativ och kvantitativ karaktär där kvalitativ data samlats in via en e-mail intervju med Ylva Magnusson vid IKEA, och kvantitativt via en enkätundersökning. Uppsatsen har resulterat i kännedom om hur de två företagen arbetat med att återfå kundförtroende. Uppsatsen har även gett författarna möjlighet att utveckla en ny modell av praktisk bemärkelse som behandlar processarbete inom Service Recovery.

Responsinsatser vid extra ordinära händelser såsom kriser och katastrofer karakteriseras av höga risker och stor tidspress i en föränderlig och komplex miljö. Vissa händelser går till viss del att förutse men dessvärre inte att hindra, exempelvis översvämningar eller orkaner, medan andra händelser kan vara svåra att förutse, exempelvis jordbävningar eller tsunamis. Kraven på prestation av de involverade responsorganisationerna vid sådana extrema händelser är höga samtidigt som kunskapen om situationen ofta är begränsad. Improviserat arbete och anpassning efter rådande situation är därför en förutsättning för en lyckad insats (Medonça, 2006). Tidigare forskning har visat att en rad svårigheter kan uppstå med att ha flexibla och improviserade roller under en insats, exempelvis en annan befattning eller funktion än den man vanligtvis har. Genom att studera en ledningsövning för Svenska Stödstyrkans samordningsstab där deltagare fått ta på sig en roll de inte är utbildade för syftar denna studie till att närmare undersöka förutsättningar och förmågor som ligger till grund för ett lyckat improviserat arbete. En kvalitativ fallstudie av den genomförda ledningsövningen gjordes. Det insamlade materialet från övningen, i form av bland annat telefon- och videoinspelningar, har analyserats med hjälp av episodanalys. Resultaten visar att en tydlig organisationsstruktur krävs i det initiala ledningsarbetet, inte minst för att motverka och fånga upp missuppfattningar. Resultaten visar även att en välutvecklad återkopplingsmetod är viktigt för att skapa en medvetenhet hos stabsmedlemmar om positiva och negativa aspekter av deras arbete. Att studera improvisation och dess förhållande till kontexten kan vara ett viktigt verktyg för att bättre förstå arbetet med improviserade och icke-improviserade roller, vilket på sikt kan leda till bättre stödsystem för ledningsarbetet vid responsinsatser.

<p>Sommaren 2008 inträffade en extraordinär händelse på nöjesparken Liseberg i Göteborg. Åkattraktionen Rainbow gick sönder och flera passagerare skadades och fick föras till sjukhus. Media har följt denna händelse och det har spekulerats kring Lisebergs agerande och säkerhet.</p><p>Ämnena krishantering och medierapportering är ständigt aktuella i dagens samhälle och är kopplade till varandra. Det är viktigt för ett företag att ha bra krisberedskap och en god kontakt med media. Media rapporterar krisen till omvärlden, men en medvetenhet bör finnas om att olika källor kan spegla en händelse på olika sätt.</p><p>Syftet med denna uppsats är att se hur Lisebergs krishantering såg ut vid tiden för den extraordinära händelsen sommaren 2008. Vidare avser vi att ta reda på om krishanteringen fungerade som den skulle vid händelsen. I vårt syfte ingår även att undersöka hur tre olika tidningar i Sverige; Aftonbladet, Göteborgs Posten (GP) och Dagens Nyheter (DN) lyfte fram Lisebergs agerande vid händelsen, se hur de lyfte fram händelsen i övrigt och se om det skiljde något mellan deras rapportering.</p><p>Vi har använt oss av en kvalitativ metod som har sin grund i hermeneutiken. Vi genomförde en intervju som sedan transkriberades och analyserades. Vidare samlades artiklar in från de olika tidningarna och analyserades med en systematisk textanalys och en iscensättningsmetod.</p><p>Vårt resultat som vi fick fram genom ovanstående metoder visade följande: Liseberg hade en väl genomarbetad krishantering vid tiden för olyckan. Denna krishantering ansåg de själva fungera bra och som de hade tänkt från början. Det skiljer sig i medierapporteringen mellan de olika tidningarna. De framställer händelsen på olika sätt, fokuserar på olika saker och framhåller Lisebergs agerande olika mycket.</p>

”African Solutions to African Problems” är en av Afrikanska Unionens nya ledord. Denna vilja om att ta mer ansvar för den afrikanska kontinenten och kunna agera som en säkerhetsaktör har resulterat i en ny säkerhetsdoktrin. För att kunna agera som aktör på den internationella arenan krävs att vissa förutsättningar existerar enligt en modell framtagen av Gunnar Sjöstedt. Dessa strukturella och institutionella förutsättningar kommer i denna studie att undersökas för att analysera huruvida AU kan agera som säkerhetsaktör. För att se hur AU de facto har agerat som säkerhetsaktör kommer organisationens agerande i Somalia år 2007-2010 samt i Libyen år 2011 att undersökas.  Den teoretiska anknytning som antas i studien är regimteori vilken fokuserar på att studera och förklara uppkomst och fortlevnad av samarbete inom internationella institutioner. Den empiriska analysen visar att AU saknar vissa strukturella och institutionella förutsättningar som anses nödvändiga för aktörskapaciteten. Den visar även att de målsättningar som har legat till grund för skapandet av dessa institutioner inte har förverkligats samt att regler och principer inte efterlevs.Vidare demonstrerar AU:s agerande i Somalia och Libyen att begreppet ”African Solutions to African Problems” är långt ifrån operationaliserat då AU inte kunnat enas om en respons samt agera samstämmigt i de kriser som undersöks.

Syftet med studien är att öka kunskapen kring skolans möjlighet och ansvar gällande bemötande till barn i sorg.  Studien är kvalitativ och har en hermeneutisk ansats, samt ett salutogent perspektiv, vilket visar sig genom en tolkning av människors upplevelser, med fokus på vad som varit stödjande och positivt i det bemötandet som getts från skolan och förskolan. Metoden för studien är semistrukturerade, kvalitativa intervjuer i två steg med fyra informanter. Tvåstegsmetoden innebär att samma informant intervjuades vid två tillfällen. Mellan intervjutillfällena hade de alla samtalat med sina barn om det stöd som erhållits, detta för att även få ta del av barnens upplevelser. Informanterna är fyra kvinnor med barn i förskole-och skolålder, vars män hastigt avlidit. Informanterna har i intervjuerna, vilka varit av en djupare och mer samtalslik karaktär, berättat om det stöd som erhållits från skola och förskola, och vad som varit viktigt för barnen för bearbetningen av sorgen. Kvinnorna har även gett sina åsikter kring vad som kunde gjorts bättre. Empirin har tolkats utifrån en vald teori, Antonovskys KASAM-teori, och som hjälp har en analysmodell utifrån denna teori använts. De tre centrala begreppen i KASAM-teorin; Hanterbarhet, Begriplighet och Meningsfullhet, har använts som analysredskap.  I Antonovskys teori är dessa begrepp de tre centrala komponenterna för att kunna skapa en känsla av sammanhang, vilket är avgörande för hur man klarar sig igenom en kris på bästa sätt, med största möjliga välmående. De huvudsakliga resultaten av studien skulle kunna sammanfattas som att både behov, reaktioner och det stöd som krävs är individuellt. En flexibilitet kring krishanteringen är viktig. Beredskapen för kris och även bemötandet till de drabbade barnen har huvudsakligen varit bristfälligt, men informanterna menar att det viktigaste ändå varit att det funnits engagemang från någon som mött barnet. Det genomgående temat i kvinnornas berättelser, både utifrån vad som uppskattats och vad som saknats gällande stödet, är en fungerande dialog mellan skola och hem. Genom dialog kan skolan få det familjeperspektiv, och den helhetsbild av barnet som krävs, för att kunna upprätta ett fungerande och stödjande förhållningssätt till den enskilda eleven.  Gällande KASAM-teorin och dess huvudkomponenters betydelse för bearbetningen av sorgen ses det som viktigt med begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet.  Att skapa en känsla av sammanhang genom ett adekvat bemötande till barn sorg lyfts som betydelsefullt.

This thesis explores how the legitimacy and reputation of firms that have experienced severe crises can be restored through the means of crisis management and crisis communication strategies. Our focus is on the airline industry, analyzing how three European airlines have communicated and acted towards important shareholders during and following a fatal airline accident. The airlines that have been compared are Air France, Spanair and SAS; an analysis of their press releases, press conferences, annual reports and websites has been conducted. We found that Air France and SAS communicated more information compared to Spanair and also showed that they had a clear strategy to uphold their legitimacy through the crisis. When dealing with a crisis many stakeholders have a high demand for information and if the airline satisfies this need in a satisfactory way they live up to the stakeholders expectations and gain legitimacy. Communicating a clear strategy as to how the airline is working towards improving flight safety can be seen as an important part of upholding the airline's legitimacy and reputation after an airline accident, something that especially Air France has done through clear safety communications through their annual report and website.

I april 2009 upptäcktes en ny typ av influensa som senare fick namnet A(H1N1). Influensan A(H1N1) innebar en internationell kris och krävde särskilda krishanteringsåtgärder. I Sverige innebar detta att den största nationella massvaccineringen i modern tid genomfördes under hösten 2009 till och med början av 2010. Hanteringen ställde myndigheter, landsting och ansvariga individer inför en rad utmaningar, inte minst gällande planering och kommunikation. Syftet med studien var att studera erfarenheter av och planering inför kriskommunikation vid en pandemi utifrån erfarenheter och uppfattningar hos ansvariga aktörer inom ett landsting. Sju personer som arbetade på olika positioner vid ett landsting intervjuades. Studien har identifierat tre huvudområden. Hur de ansvariga aktörerna beskrev planeringen och kommunikationen vid pandemin, vilka svårigheter och utmaningar aktörerna upplevt i och med kriskommunikationen samt vilka lärdomar och implementeringar som gjorts utifrån ansvariga aktörers erfarenheter. Det framkom att hanteringen fungerade enligt de uppsatta planerna trots att det påpekades att dessa endast skulle ses som en vägledning. Vid hantering av pandemin stötte landstinget på en del svårigheter och utmaningar och för att hantera dessa krävdes ett flexibelt tillvägagångssätt. Efter pandemihanteringen har landstinget samlat på sig lärdomar och idéer om förbättringsområden. Vissa av dessa idéer är redan implementerade i landstingets dagliga arbete och andra är nedskrivna i diverse planverk. Det finns dock lärdomar och erfarenheter som inte är dokumenterade, i dessa fall finns det en risk att lärdomar och erfarenheter lämnar organisationen i och med att medarbetare byts ut. En slutsats var vikten av att alla erfarenheter dokumenteras för att viktig information ska föras vidare till nya medarbetare. / In April 2009 a new type of influenza was identified, which was named the A (H1N1). The influenza A (H1N1) resulted in an international crisis and called for specific management actions. In Sweden the largest national mass vaccination in modern times was conducted from autumn 2009 to early 2010. The crisis management posed authorities, county councils and responsible individuals to face a number of challenges, not to mention the current planning and communication. The purpose of this study was to study the experiences and planning for crisis communications during a pandemic based on experiences and perceptions of responsible actors within a county. Seven people who worked in various positions at the county were interviewed. The study has identified three main areas. How the responsible actors described the planning and communication in time of the pandemic, the difficulties and challenges experienced in the crisis communication by the actors and what lessons and implementations made by the responsible actors' experiences. It was revealed that the crisis management went according to the established plan, but it was also pointed out that the plans would only be seen as a guide. When handling the pandemic the County Council faced number of difficulties and challenges and to manage these a flexible approach was required. After the pandemic management the County Council has accumulated lessons and ideas on areas of improvement. Some of these ideas are already implemented in the daily work of the County Council and others are noted in various planning documents. However, there are lessons and experiences that are not documented, in these cases there is a risk that the lessons and experiences might leave the organization as employees are replaced. A conclusion was the importance that all experiences are documented so that important information will be passed on to new employees.

Syfte: Uppsatsens syfte är att undersöka hur den kris, som uppdagades i samband med tv-programmet Uppdrag gransknings inslag om fastighetsbolaget Norrporten, hanterades och kommunicerades externt. Metod: I studien har en metodtriangulering utförts genom att kombinera kvalitativ informantintervju, som utfördes med Norrportens informationschef, med kvalitativa textanalyser av de pressmeddelanden som publicerats i samband med krisen. Resultat: Studien visar att krishanteringen och kriskommunikationen fungerade bäst i fasen efter krisen. Krisarbetet före krisen bestod av förebyggande och förberedande aktiviteter såsom omvärldsbevakning, identifiering och att förekomma medier.Medarbetare, kunder och allmänheten informerades. Totalt publicerades tre pressmeddelanden som i huvudsak förnekar och hävdar företagets oskuld till den information som framkommit i Uppdrag granskning.Krisarbetet under krisen består av att kommunicera och vidta åtgärder. Regelverk tillsätts och omstruktureringar i företagets styrelse sker. Tre pressmeddelanden publiceras, varav ett av dem på Andra AP-fondens hemsida. Norrporten informerar om åtgärder som skall vidtas medan Andra AP- fonden ber om ursäkt, kritiserar och lovar förändring.Krisarbetet efter krisen består av att implementera de åtgärder man vidtagit och att informera allmänheten om dem. Under den här fasen finns ett stort fokus på attförmedla företagets nya ledord som handlar om måttfullhet. Man kommunicerar genom en kombination av kommunikationskanaler. Totalt publiceras tre pressmeddelanden.