ABSTRACT “Crisis Management– New York Citys management of the terroristattack against World Trade Center” Essey in political science, C-level, at Karlstad University, by Sara Kringsberg. Spring 2006. Tutor: Susan Marton The purpose of this essay is to study New York Citys management of a larger crisis and to see how states are coping with stress. It is important to study how states manage stress so that states can learn to cope with larger crisis. That is important for the survival of the state and the protection of its citizens. David Easton is a political science author that write about this. There are four authorities under study in this essey and the following question will be poised for all of them : did the FDNY, the NYPD, the EMS and the PAPD manage the terroristattack against World Trade Center according to relevant crisis management? This essay will be in the form of a case study and to be able to answer the specific questions I have studied three kinds of crisis management theories. I have taken some of the most central points from these theorys and used them to study the response of the different departements of New York City. The result of my study is that the different authorities did not act according to relevant crisis management. The biggest flaws where the lack of cooperation, the break down in almost all communications systems and the lack of preperation for large terroristattacks.

Syftet med uppsatsen är att bidra med kunskapsutveckling kring hur ”crowdsourcing” idag används och upplevs som ett stöd för att säkra och utveckla kvalitet inom svensk krisberedskap. Detta uppnås genom tillämpning av en explorativ, pragmatisk och abduktiv ansats av mixad metod. Insamlad empiri utgörs av en enkät med respondenter från 119 kommuner samt fyra kvalitativa intervjuer. Resultatet visar att crowdsourcing inom ramen för svensk krisberedskap inte är ett känt begrepp bland de responderande kommunerna men att intervjupersonerna känner till begreppet i relation till krisberedskap. Idag tillämpar Malmö Stad och Krisinformation.se crowdsourcing inom ramen för deras krisberedskapsrelaterade verksamhet, pilotförsök med crowdsourcing-liknande metoder pågår hos SOS Alarm. Västerås Stad diskuterar området inför eventuell framtida utveckling. Den verksamhet som idag bedrivs inom krisberedskapsrelaterad crowdsourcing inom Sverige är begränsad till endast ett fåtal aktörer som bedriver verksamhet eller pilotförsök. Crowdsourcing som generellt begrepp är ännu inte välbekant bland många svenska kommuner och än mindre ur ett krisberedskapsperspektiv. Vidare finns det kvalitetsmässiga farhågor över till exempel inmatning av felaktiga data som genererar följdkonsekvenser. Det teoretiska ramverket presenterar flera olika forskningsområden som kan tillämpas för att lösa dessa farhågor. Det uppsatsen tillför forskningen är ett sammanställt utgångsläge utifrån existerande forskning och praktisk erfarenhet med goda möjligheter för framtida forskning (eller tillämpning) inom ett för Sverige synnerligen ungt och outforskat forskningsområde. / The purpose of this thesis is to add to the development of a knowledgebase concerning how crowdsourcing is used and experienced as a support to secure and develop quality within Swedish societal crisis management. This is accomplished by applying an explorative, pragmatic and abductive approach of mixed theory. Collected data consists of one survey with 119 respondents (municipalities) along with four qualitative interviews. The result show that crowdsourcing within Swedish societal crisis management is not known by the survey respondents but known within that context by the participants of the interviews. Malmö City and krisinformation.se applies crowdsourcing methods as a part of their crisis preparedness operation today, trials with crowdsourcing-like methods is conducted by SOS Alarm and last Västerås City are discussing this area for potential future development. Crisis related crowdsourcing operations within Sweden today are reduced to a few actors conducting either regular operations or trials. Crowdsourcing as a general term is not yet well known among many Swedish municipalities and even less known with a crisis preparedness perspective. Additionally, there are quality related concerns such as input of erroneous data leading to further consequence. The theoretical framework presents several research areas that can be applied in solution to such quality concerns. This thesis addition to research is a compiled platform based of existing research and practical experiences with plenty of room for future research or practical application within a for Sweden particularly young and unexplored field of study. / <p>2017-06-28</p>

Det är många före oss som valt att intressera sig för sensemaking, meningsskapande, i och runt organisationer. Det finns även mycket forskning om hur man bör gå tillväga och arbeta med sin meningsskapande process när man ställs inför en krissituation. Vår studie skiljer sig från tidigare forskning genom att vi mitt i samhällskrisen, studerar den meningsskapande processen. Ofta studeras resultatet av sensemaking snarare än processen och vi vill genom vår kvalitativa studie av ett digitalt möte titta närmre på hur sensemaking ter sig i ett specifikt möte, för att kunna se hur man arbetar med meningsskapande under en krissituation som COVID-19. Genom att delta i det digitala mötet “Ledarskap och entreprenörskap i samhällskrisen” fick vi chansen att uppleva, tolka och analysera hur den meningsskapande processen såg ut, där och då, och vad man kom fram till, det vill säga vilken mening som skapades där. Det vi såg genom vår tolkning av det digitala mötet var att man använde sig mycket av sensegiving och sensetaking, samt att erfarenheter och interaktion mellan individer stod i fokus under den meningsskapande processen. Man skapade mening med hjälp av varandra och den mening som skapades handlade mycket om att reducera osäkerhet och skaffa sig kontroll i den svåra situationen.

Syfte:Syftet med denna studie är att öka förståelsen för hur ledarskapet inom restauranger i Malmö har använt sig av krishantering före och under Corona krisen. Metod:Semistrukturerade intervjuer har genomförts med sex olika respondenter inom ledningen från olika restauranger i Malmö Kommun. Slutsats:Vår studie har visat en hög grad av okunskap samt negativa relationer till förberedning av en krishanteringsplan bland ledningen som undersöktes i restaurangbranschen i Malmö, dock har ledningen förstått det viktiga inom att skapa en krishanteringsplan efter att krisen slog ut. Restaurangerna i fråga har kämpat dagligen mot den negativa påverkan som pandemin har tillfört oavsett kunskap kring krishantering eller ej, vilket visar att ledarnas tillvägagångssätt som respondenterna har visat stämmer väl överens med egenskaperna som lyfts upp i teorikapitlet kring hur en ledare bör agera under kriser. Originalitet / värde:Denna studie har testat och jämfört tidigare studier kring krishanteringsteorier samt ledarskap under kris; Bernstein (2004), Schoenberg (2005), (Coombs &amp; Holloday, 2006).Modellerna har testats av skribenterna under den nya Coronakrisen 2020 inom restaurangbranschen. Nyckelord:Kris, krishantering, ledning, ledarskap, ledarskap under kris, kommunikation, kriskommunikation / <p>Utfördes hemmifrån PGA Corona</p>

Syftet med studien är att undersöka den potentiella roll och inverkan digitaliseringen av musiken kan ha haft på musikbranschens krishantering av Covid-19-pandemin. Vidare ämnar studien att skapa förståelse för hur analogin mellan kriser ur ett generellt perspektiv, kan hjälpa branschens förutsättningar inför framtiden. Sex intervjuer med personer aktiva och involverade inom musikbranschen gav upphov till resultatet som presenteras i uppsatsen. Med hjälp av en kvalitativ metod kunde slutsatser utefter intervjuernas empiri dras.Det övergripande resultatet talar för att ett samband mellan Covid-19-pandemin och musikens digitalisering i början av 2000 - talet finns. Denna koppling kan dock inte med fullständig säkerhet konstateras. Respondenterna uppger att liknelser finns i hur båda kriserna bland annat påskyndar/påskyndade vissa processer så som att musik blir alltmer digital, konserter streamas mer ofta över webben och kontakt digitalt via till exempel möten blir vanligare. Resultatet har visat att kriser inte alltid innebär endast en negativ förändring utan kan ge upphov till nya innovativa lösningar för konsumenten, organisationen och personen. Studiens respondenter diskuterar också vilka konsekvenser Covid-19 kan ha för framtida musikscen, artister, musiker och musikorganisationer.Undersökningen bidrar till spekulationer kring lösningar på möjliga framtida kriser som kan drabba branschen. Studien bidrar med nya tankesätt och hur man kan se på musikindustrins tidigare kriser ut ett lärandeperspektiv. Studien bidrar även till ytterligare kunskap kring kriser och hur musikbranschen kan resonera för att effektivisera framtida arbetssätt.

Att arbeta med digital transformation har visat sig vara en nyckelfaktor för företag som lyckatshantera den rådande krisen orsakad av covid-19 väl. Med detta i åtanke ämnade studien attundersöka hur svenska företag anpassat sig digitalt under krisen utifrån studiens valda ramverk.Detta genomfördes för att undersöka hur företagen arbetat med digital transformation undercovid-19 samt för att kartlägga hur svenska företag anpassat sig med hjälp av digitaltransformation under kriser. En kvalitativ enkätundersökning genomfördes med åtta företag.Resultatet visade att tillvägagångssättet de undersökta företagen hade anpassat sig på skiljdesig åt men att samtliga hade genomfört förändringar för till följd av krisen. Ett mönster somidentifierades var att en stor andel av de digitala transformationer som genomförts under covid19 var kopplade till kommunikation, exempelvis genom ökat användande av webbinarium ochdigitala möten. Det kunde även utläsas att företagen i hög grad genomfört sina digitalatransformationer med målsättningen att tillgodose sina kunders behov. Resultatet indikeradeäven att digital transformation hade påskyndats bland svenska företag under covid-19. / Working with digital transformation has proven to be a key factor for companies that havemanaged to deal with the current crisis caused by covid-19 well. With this in mind, the studyintended to investigate how Swedish companies adapted digitally during the crisis based on thestudy's chosen framework. This was carried out to investigate how the companies worked withdigital transformation during covid-19 and to map how Swedish companies adapted with thehelp of digital transformation during crises. A qualitative survey was conducted with eightcompanies. The results revealed that the approach the companies surveyed had adapted todiffered, but that all had implemented changes as a result of the crisis. One pattern that wasidentified was that a large proportion of the digital transformations carried out during covid-19were linked to communication, for example through increased use of webinars and digitalmeetings. It was also noted that the companies have largely implemented their digitaltransformations with the aim of meeting their customers' needs. The results also indicated thatdigital transformation had been accelerated among Swedish companies during covid-19.

Till följd av Covid-19 som har förändrat hela världen så har restriktioner som bland annat gränsstängningar, resekontroller och begränsade rörelser i länder införts vilket resulterat till att turismen drabbats mest på grund av reseförbudet. Svenska invånare som tidigare år har åkt utomlands för att avnjuta sol och värme kunde inte resa på grund av restriktionerna sommaren 2020, däremot reste många människor inom Sverige på sin semester som därmed fick uttrycket “Hemester”. Syftet med studien var dels att studera hur turismnäringen i Båstad påverkats av Covid-19 pandemin under 2020, jämfört med 2019 sett ur ett turismnäringsperspektiv samt vilka åtgärder och förändringar som gjorts i planeringen till följd av Covid-19. I teorikapitlet som varit en grund för studien presenteras teoretiska utgångspunkter som planering av turism, kriser inom turismnäringen, pandemi och turism, återhämtning och hemester. Det metodiska angreppssättet för studien var en kvalitativ intervju då den ansågs vara mest lämplig eftersom studien hade som mål att samla in faktabaserade svar från företrädare från företag och inte personliga åsikter. Intervjufrågorna anpassades för att få fram konkreta och tydliga fakta som stärkte undersökningen. Resultatet som framkommit i studien är att Båstads kommun och företag har påverkats negativt utifrån sociala, ekonomiska och strategiska perspektiv där bland annat Nordea Open som anses vara en viktig dragningskraft för destination ställdes in 2020, vilket resulterade i förlust av intäkter och negativa effekter för övriga aktörer. Det framkom även att besöksnäringen har påverkats på så sätt att den internationella målgruppen, som tidigare dominerade, inte längre inriktas på eftersom pandemins effekt har minskat det internationella resandet. Till följd av att hemester blivit populärt, har det resulterat i att flera nationella turisters resande har ökat vilket gjort att Båstad därmed inte har tappat generellt många besökare jämfört med tidigare år. Därmed har förändringar i planeringen skapat en ny målgrupp, nya anpassningar för företagen, nya strategier och arbetssätt samt att säkerheten har utökats i förberedande syfte utifall en annan pandemi eller liknande kris skulle inträffa. Sammanfattningsvis har aktörernas turismplanering förändrats i största mening gällande säkerheten utifrån regeringens restriktioner och råd.

Titel: Anpassning av informella incitament under en kris och dess påverkan på motivation - En fallstudie på Techtronic Industries Författare: Emil Thiman, Louise Åsén, Casper Forsman Program: Ekonomprogrammet, inriktning redovisning och ekonomistyrning Examinator: Petter Boye Handledare: Hans Lundberg Institution: Ekonomihögskolan Linnéuniversitetet i Kalmar Bakgrund och problem: En fråga som kan vara svår att besvara är vad som egentligen motiverar människor. Chefer kan använda formella och informella incitament för att forma ett beteende de önskar att se hos de anställda. När en kris inträffar medför det ofta stor oro och osäkerhet vilket kan få en stor påverkan på motivationen. Corona-pandemin har medfört snabb omställning till ett mer digitalt arbete vilket ställer nya krav på chefernas uppgift att upprätthålla motivationen som blir påverkad under en kris. Syfte: Syftet är att analysera och identifiera hur en verksamhet har anpassat de informella incitamenten för att upprätthålla motivationen under pandemin. Metod: Vi har genomfört en fallstudie på Techtronic Industries med en deduktiv forskningsansats. Det empiriska materialet är insamlat genom semi-strukturerade intervjuer med ändamålsenligt och snöbollsurval. Därefter har ett hermeneutiskt tolkningsperspektiv tillämpats på det insamlade materialet. Slutsats: Det studerade företaget har varit väl rustat för att hantera corona tack vare organisationsstrukturen och redan väl etablerade kommunikationskanaler. En större anpassning av de informella incitamenten har inte varit nödvändig eftersom en tydlig negativ påverkan på motivationen inte kunnat identifieras. På grund av pandemins villkor har företaget inte haft möjlighet att erbjuda substitut för de sociala kontakter som gått förlorade. Nyckelord: Motivation, informella incitament, krishantering, försäljningsbolag, chefer och säljare.

Crisis communication as a scientific field is mainly focused on organizations and profit driven companies. There is a lack of research about crisis communication for governments. There are few studies to draw conclusions from. The studies which have been made are done in 1986 after the chernobyl crisis, and after the tsunami crisis in Thailand year 2004. The world has changed since then and the way people communicate has changed as well. Social media is now the main way for people to communicate. Social media also allows people to access endless information at any time. The world has turned into an information society. In the year of 2020 Swedish authorities were facing a big crisis. The corona pandemic entered Sweden and ever since Swedish authorities have been dealing with crisis communication. The main goal is to provide the citizens of Sweden reliable information regarding the corona virus before anyone else does. The authorities themselves do not use social media to communicate. The citizens of Sweden do though. Social media is flooded by disinformation which can reach the Swedish citizens and cause the citizens to question the legitimacy of the authorities. The purpose of the present study is to investigate how Swedish government’s communication strategies have been received by users of discussion groups on Facebook. The study draws upon primary data collected from ten interviews conducted with members of selected Facebook groups that shows a critical view towards Swedish authorities. The results were analyzed using theories such as framing theory, legitimacy theory and the SMCC- framework. The results indicate that the users have a growing distrust towards Swedish authorities

Dagens upplevelsesamhälle är baserat på upplevelser där konsumtion och njutnings besitter en central plats i offentligheten, där människor ger mening åt sina liv genom nya spännande upplevelser. Turismen kan därför anses ha en speciell betydelse och central roll i samhället. I och med turismbranschens komplexitet så inkluderar den många delar av samhällets näringar. Enligt vissa uppfattningar finns det ingen start för turismen, utan alla delar går in och förlitar sig på varandra. Trots den fragmenterade värld turismen skapat finns det fyra simpla begrepp som beskriver turismens grundläggande faktorer åka, bo, äta, göra.  Inom turismen fungerar evenemang som en av de viktigaste motivationerna för människors vilja att resa. I Karlstad utgör Löfbergs Arenas evenemang och attraktionskraft en viktig reseanledning som smittar av sig på stadens övriga näringsliv. Planeringsprocesser skapas i syfte att förebygga troliga kriser, samtidigt förblir vissa kriser oförutsägbara. Utifrån vår studie kan avläsa att restriktionerna som kommit till följd av Covid-19 pandemin har inneburit att Löfbergs Arena omöjligt kunnat förhålla sig till någon fast planeringsprocess. Detta eftersom restriktionerna hela tiden ändrats och att det inte funnits någon fast grund att utgå ifrån. Istället har verksamheten flexibelt fått spekulera i potentiella utvecklingsmönster, för att sedan snabbt kunna anpassa sitt arbetssätt i samma stund som nya restriktioner förmedlas från den svenska staten.  Covid-19 pandemins restriktioner har samtidigt även hindrat näringsidkarens möjligheter för att verka optimalt och fått evenemangen att försvinna. Detta gör att reseanledningen i många avseenden försvunnit, något som bidragit till minskat besökarantal. Studiens intervjuer har påvisat att de olika verksamheterna gynnas av de evenemang som arrangeras i Löfbergs Arena. I och med evenemangens bortfall som kommit till följd av Covid-19 pandemins restriktioner, har flera av de intervjuade verksamheterna fått erfara negativa effekter. Varsling av personal, ett reducerat gästantal, ekonomisk förlust och i ett avseende en hel verksamhet på paus är några av Covid-19 pandemins förödande konsekvenser. Utifrån dessa aspekter kan vi slutligen avläsa att evenemangens avsaknad har haft en ytterst negativ effekt på Karlstads näringsliv.