Flertal tidigare studier visar att första linjens chefer inom omsorgen har svårighet att upprätta en hållbar arbetsmiljö och ett hållbart ledarskap. Världen har nu drabbats av en pandemi, med ett ökat tryck på sjukvården och ökad belastning inom omsorgen för vårdpersonal såväl som chefer. Syftet var att undersöka om chefer inom omsorgen upplever en hållbar arbetsmiljöunder Covid-pandemin och vilka förväntningar de har inför framtiden. För att få en ökad förståelse för omsorgscheferna upplevelse av sin arbetssituation under rådande pandemi genomfördes undersökningen med intervjuer. Deltagarna var sex verksamhetschefer/enhetschefer inom äldreomsorgen i två kommuner i Sverige. Studien visar på att omsorgscheferna inte upplevt någon större påverkan på deras hållbarhet i ledarskapet under covid-pandemin. Förändringen i ledarskap uttrycker sig i form av ett förändrat arbetssätt och ett ökat stöd till medarbetarna. Den största utmaningen för cheferna är bemanning och tillgång till skyddsmaterial. Det mest tidskrävande arbete angavs som smittspårning och bemanning. Faktorer som ansågs viktiga för en hållbar arbetsmiljö är dialogen och relationer. Något som även framkom i studien att omsorgscheferna utvecklat en oro för att missa information samt känslan av kontroll var extra tydlig. Omsorgens chefer har en ökad arbetsbelastning i samband med pandemin i form av tillämpning av nya arbetsuppgifter, hitta nya kommunikationsvägar, samt ge ökat stöd till medarbetare. Det organisatoriska stödet till cheferna upplever mer parten som gott. Genomgående var att samtliga chefer uttrycker en förändring i sättet att leda, samtliga har utvecklat en större ödmjukhet och relationerna inom arbetsgruppen har fått mer fokus under pågående pandemi, något omsorgscheferna kommer fortsätta arbeta och fokusera på i framtiden.

Denna studie söker att utforska vilka effekter och konsekvenser covid-pandemin kan ha på konferensverksamhet som bedrivs på hotell i Sverige. Genom en scenariostudie undersöks hur framtidens marknad för konferenser som en del av hotellverksamhet i Sverige kan se ut med hänsyn till covid-pandemins effekter. För att skapa scenariot användes en tvåstegs-studie bestående av intervjuer och en enkätundersökning. Studien belyser dessutom vilka praktiska implikationer scenariot får, samt vilka anpassningar konferenshotellen kan göra för att möta scenariot. Scenariot visar att det även efter pandemin kommer att finnas en efterfrågan på fysiska möten och en möjlighet att bedriva en vinstdrivande konferensverksamhet på hotell. Dock indikerar studien på att konferenshotellen troligtvis kommer påverkas av långvariga marknadsförändringar. Förändringarna inkluderar förändrade köpbeteenden, ökad användning av digitala inslag i möten, större fokus på aktivitet och upplevelse, färre stora möten, minskad maxkapacitet i konferenslokaler, större fokus på trygghet och ökad osäkerhet på marknaden. Den ökade osäkerheten leder till att konferenshotellen föreslås arbeta mer aktivt med att bygga resilienta organisationer. Dessutom föreslås en rad andra anpassningsåtgärder för att konferenshotell ska kunna bedriva en vinstdrivande konferensverksamhet. Inga liknande studier har kunnat hittas och därför erbjuder denna studie en insikt i ett outforskat och högaktuellt ämne som inbjuder till vidare forskning. / This study seeks to explore what effects and consequences the covid-pandemic will have on conference services at hotels in Sweden. A scenario study examines what the future market for conferences as part of hotel businesses in Sweden may look like with regard to the effects of the covid pandemic. The scenario is created by executing a two step-study consisting of interviews and a survey. The study also illustrates what practical implications the scenario will have, and what adjustments the conference hotels can make to meet said scenario. The scenario shows that even after the pandemic, there will still be a demand for physical meetings and an ability to operate profitable conference services at hotels. Nevertheless, the study indicates that conference hotels most likely will be affected by long term changes on the market. The changes include change in purchase behaviour, increased use of digital technologies in meetings, a larger focus on activities and experiences, fewer large meetings, decreased maximum capacity in conference rooms, more focus on safety and security and more insecurity on the market. The increased insecurity leads up to the suggestion that the conference hotels work more actively with building resilient organisations. In addition, other adaptation measures for the ability to operate profitable conference services are suggested. No similar studies have been found and therefore this study offers an insight into an unexplored and very current topic that invites further research.

Frågeställning och syfte  På vilka sätt arbetar Ölands turistföretag med krishantering under coronapandemin? Syftet är att kartlägga hur Ölands turistföretag har arbetat med krishantering under coronapandemin. Teori kopplat till krishantering inom företag ligger till grund för att kunna genomföra en kartläggning på Ölands turistföretag. Metod: Uppsatsen baseras på kvalitativ data och en deduktiv ansats. I insamlingen av empiri väljer författaren att genomföra en mailintervju på åtta Öländska turistföretag. Slutsats: Inga av Ölands turistföretag hade en krishantering sedan tidigare för att hantera en kris som coronapandemin. Stora delar av deras verksamheter har fått ändras om för att deras vardagliga rutiner ska vara anpassade efter Regeringen och Folkhälsomyndighetens råd. Däremot kunde författaren genom en kartläggning som grundar sig på två krishanteringsmodeller kartlägga hur Ölands turistföretag arbetade i förebyggande, förberedelser, reaktion och i efter krishantering.

The purpose with this paper is to provide more knowledge about crisis management in the hotel industry due to the outburst of the ongoing coronapandemic in beginning of 2020. The study is based on qualitative research interviews with management and employees from several hotels within a hotel chain. This paper is based on Söderströms (1996) theory of organizational learning, Hugelius and Tapanis (2017) preparation of David Alexanders (2002) crisis management cycle and Hugelius and Tapanis (2017) theory of leadership in crisis. Results showed that the hotel chain have an overall emergency response plan, and also training and exercises for different types of crisis situations. However, these type of preparations are not designed for crisis situations of character like the coronapandemic, although there is still some knowledge to gain. At present, crisis management has mainly been about cutting back on resources, being present and supporting the employees. So far, employees have been generally satisfied with the management's work during this crisis situation.

Denna studie syftar till att bidra med kunskap om hur chefer upplever ledarskap i krissituationer. Studien närmar sig syftet genom att ta utgångspunkt i följande tre frågeställningar: Hur upplever chefer att deras ledarskap förändras i kris? Vilka utmaningar och problem uppstår i krissituationer? Vilka typer av strategier använder chefer för att möta de utmaningar och problem som uppstår i kris? Vi har utgått från krisen som orsakas av Covid-19 pandemin under 2020, men vår ambition är att resultatet ska kunna appliceras även på andra typer av kriser. Studien bedrivs med en kvalitativ ansats där semistrukturerade intervjuer används som datainsamlingsmetod. Materialet har analyserats genom en tematisk analys med grund i studiens teoretiska ramverk; Situationsanpassat ledarskap II.  Historiskt är ledarskap ett välbeforskat område med stor variation i både infallsvinklar och fenomen som har undersökts. Vår studie ämnar undersöka ledarskap i kris och hur detta upplevs av dem som utövar det, vilket är en del i fältet som tycks vara tämligen outforskat. Det är sedan tidigare fastställt att ledarskap och ledare har en avgörande roll i kris. Resultatet i vår studie visar att cheferna tvingats ändra sitt ledarskap som en konsekvens av krisen och de använder sig främst av en styrande ledarskapsstil. Upplevelsen av den förändringen skiljer sig mellan cheferna, där några upplever att krisen utmanat dem på ett roligt sätt och andra menar att ledarskapet nu är helt skilt från hur de vill leda. Hos de chefer som menar att krisen varit delvis rolig kan vi identifiera en konflikt mellan vilken ledare de uttrycker att de vill vara och vilken ledare de känner tillfredsställelse av att vara. Cheferna använder olika strategier för att möta de utmaningar som uppstår, men kommunikation tycks vara den främsta. Studien fastställer också att många pedagogiska processer har blivit lidande under krisen, som en konsekvens av att cheferna inte hinner individanpassa sitt ledarskap. / The aim of this study is to contribute with knowledge about how managers experience leadership in crisis. The study approaches the purpose by asking the following questions: How do managers experience  that their leadership changes in crisis? What challenges and problems arise in crisis? What type of strategies do managers use to meet the challenges and problems that arise in crisis? The study is referring to the crisis caused by the Covid-19 pandemic in 2020, however our ambition is that the result should also be applicable to other types of crises. The study is conducted with a qualitative approach where semi-structured interviews are used as a method for data collection. The material has been analyzed through a thematic analysis based on the theoretical framework of the study; Situational leadership II. Historically, leadership has been a well-researched area with considerable variation in both approaches and phenomena. Our study aims to explore leadership in crisis and how this is experienced by those who practice it, which is part of the field that seems to be fairly unexplored. What has been established in earlier studies is that leadership play a crucial role in crisis. Our result shows that the managers were forced to change their leadership as a consequence of the crisis, and they mainly use a directing leadership style. The experience of this change differs among the managers, where some feel that the crisis has challenged them in a fun way and others feel that the leadership is now completely different from how they want to lead. Among the leaders who think the crisis has been partially fun we can identify a conflict when it comes to which leader they express they want to be and which leader they feel satisfaction of being. The leaders tend to use different types of strategies to face the challenges as a consequence of the crisis, the most common one seems to be communication. The study also states that many educational processes have suffered during the crisis, as a consequence of the leaders not being able to adapt their leadership to meet the individual needs of their followers.

Den rådande coronakrisen har skapat oerhörda konsekvenser för den svenska arbetsmarknaden. Ett medialt fokus i frågan har setts belysa främst privata organisationer och något utelämnat den organisatoriska påverkan krisen fått inom statliga myndigheter. Utifrån krisens oförutsägbara och snabba framfart har arbetsgivare och ledare tvingats agera emot krisen baserat på den befintliga organisatoriska krisberedskap som funnits tillhands. Syftet med studien var att analysera hur chefer inom en statlig myndighet upplever krishanteringsarbete i realtid med hjälp av frågeställningar som berörde chefers förutsättningar för krisarbete, kommunikation samt vilket lärande en pågående kris kan ge upphov till. En kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer valdes där chefer inom olika hierarkiska nivåer på den undersökta myndigheten deltog för att svara på studiens frågeställningar. Studiens resultat visade att det inte gått att förbereda sig inför coronakrisen men att krishanteringsplaner varit viktiga för att tydliggöra chefernas agerande. Tydlig och transparent kommunikation visade sig vara en viktig del i att hantera krisens ovisshet. Resultatet visade även att de snabba beslut som tagits i linje med coronakrisen, samt digitalisering, kan skapa förutsättningar att häva den upplevda trögheten inom organisationen. Det gick även att se tendenser till att krisen gett upphov till lärande bland cheferna, men att det först i ett senare skede går att fastställa om ett organisatoriskt lärande har skett.

COVID-19-pandemin har haft en påverkan på såväl världsekonomin som svensk industri. Finns det värde i att blicka tillbaka på den globala finanskrisen 2008 för att hämta lärdomar som kan stödja organisationers krishantering? Denna studie undersöker hur organisatorisk lärdom från krishantering lagras och används vid en senare global kris. Baserat på tidigare forskning togs ett ramverk fram för att beskriva processen mellan krishantering, organisatorisk inlärning och organisatoriskt minne. För att undersöka dessa variabler har en fallstudie gjorts på fordonsföretaget Scania, där intervjuer med nyckelpersoner genomfördes och organisationsdokument granskades. Resultaten indikerar att det finns lärdomar från finanskrisen 2008 relaterade till processer och färdigheter som är användbara under COVID-19-krisen. Studien finner även att individer utgör det mest betydelsefulla lagringsutrymmet av det organisatoriska minnet. Studien bidrar praktiskt till insikten att vissa värdefulla lärdomar kan hämtas från tidigare kriser trots skillnader i kontext och bidrar teoretiskt till konsolideringen av krishantering, organisatorisk inlärning och organisatoriskt minne.

Kriser drabbar samhället med jämna mellanrum och uppstår av olika anledningar, hur stor påverkan krisen kommer att ha är svårt att avgöra innan den väl är ett faktum. För att bemöta och mildra kriser krävs i många fall krishantering, vilket föranleder att många organisationer tar fram planer att förhålla sig till under krissituationer. Kommunal krishantering utgör ett intressant studieobjekt då deras organisation är byråkratiskt präglad och designad för att verka i en förutsägbar miljö, vilket är raka motsatsen till vad de tvingas att göra under en krissituation. Denna studie har undersökt två svenska kommuners hantering av krisen som utlöstes av viruspandemin covid-19 utifrån ett teoretiskt ramverk som bygger på olika aspekter av krishantering. För att studera detta har kommunernas styrdokument analyserats och individer med olika koppling till dessa har intervjuats. Studien visar att de studerade kommunerna – Södertälje kommun och Enköpings kommun – i relativt stor utsträckning tycks följa styrdokumenten i sitt agerande, men att de även har visat prov på viss improvisation med hänsyn till krisens omfattning och natur. Södertälje kommun tycks följa krisplanen i största möjliga mån, medan Enköpings kommun å andra sidan verkar ha större benägenhet att agera fritt utifrån krisplanen.

Vintern 2019 började ett virus spridas i Kina som senare kom att kallas Covid-19. När vi började diskutera kring ämnet förstod vi snart att denna pandemi skulle komma att ha en stor påverkan på hela världen men framförallt på turismnäringen. Detta var ett ämne vi båda direkt fann intressant att undersöka mer och som vi var helt överens om att ta oss an. Från början tänkte vi väldigt brett och globalt men efter tips från ansvarig handledare bestämde vi oss för att avgränsa och lägga vårt fokus på region Värmland. Under uppsatsarbetet har vi haft genomgående teman som har varit regeringens restriktioner och dess påverkan på turismnäringen samt planering för turism. Vårt syfte med studien är att undersöka hur kommuner och företag utifrån ett turismperspektiv har påverkats till följd av regeringens restriktioner i samband med Covid-19 pandemin, samt undersöka hur de kan fortsätta att planera för turism under omständigheterna. I vårt teorikapitel presenteras de olika teoretiska utgångspunkterna som varit framträdande och som skapat en grund för vår studie: turism och pandemier, staten och den offentliga sektorns roll för turismen, planera för turism, säkerhet och kriser, mobilitet och hemester - semestra hemma. För att besvara vårt syfte har vi använt oss av metodtriangulering där kvalitativ och kvantitativ metod samt innehållsanalys ingått. I studien har vi genomfört kvalitativa intervjuer samt kvantitativ enkätundersökning för att samla empiri som framgår i vårt resultat. Empirin har sedan kopplats samman med den utvalda teorin vilket senare kom att analyseras för att slutligen fastställa vår slutsats. Resultatet som framkommit i vår studie är att värmländska kommuner och turismföretag har påverkats negativt både ur ett turismperspektiv och ur ett ekonomiskt perspektiv, vilket har lett till att många kommuner och företag har fått anpassa sig efter omständigheterna med Covid-19 samt fått göra ändringar i turismplaneringen.

I slutet av 2019 verifierades ett nytt coronavirus som kan smitta människor. Viruset identifierades i staden Wuhan, Kina och smittspridningen förmodas komma från ett djur på en marknad som överförts till en människa. Kort därefter visade det sig att viruset hade förmågan att smittas från människa till människa och den 11 mars klassades viruset som en pandemi och viruset fick namnet Covid-19. Spridningen spred sig snabbt och snart hade hela världen påverkats av virusets framfart. För att hantera virusets spridning och lindra effekterna av coronapandemin är kommunikationen A och O och det finns uppmaningar att följa myndigheters råd och rekommendationer som omfattas av Folkhälsomyndigheten, Krisinformation och 1177. Det krävs däremot insatser, stöd och information om viruset på en mer lokal och regional nivå ur ett medborgarperspektiv.   Syftet med studien är att granska hur olika regioner kommunicerar en pandemi i sina digitala kanaler.