Syftet med denna studie är att undersöka hur krisberedskap och krishantering fungerar hos olika kommuner i Sverige för att finna likheter och skillnader mellan kommuner av olika befolkningsstorlekar samt vilken roll den faktorn har i krisarbetet. Teorierna kring ämnet tillämpande i denna studie anser att oavsett storlek står kommuner inför samma typ av kriser fast i olika omfattningar beroende på hur stor kommunen är. Vidare hävdar teorierna att skillnader i resurser och humant kapital mellan kommuner påverkar kommunens förmåga att hantera kriser. Mindre kommuner med begränsade resurser behöver därför samarbeta med andra kommuner för att kompensera den bristen på resurser. För att besvara på frågeställningarna och studiens övergripande ämne genomfördes en semistrukturerad intervju med sex kommuner i varierande storlekar. Dokumentanalys användes som komplettering när en kommun inte kunde ställa upp. Analysen av resultatet från undersökningen visar att det finns vissa organisatoriska skillnader mellan kommunerna, samt att kommuner samverkar med andra kommuner som har liknande befolkningsstorlek. Studiens slutsats är att kommunstorlek, oavsett om den har en direkt eller indirekt påverkan, är en relevant faktor som påverkar kommuner och deras förmåga att förebygga och hantera kriser. / The purpose of this study is to investigate how crisis preparedness and crisis management work in different municipalities in Sweden to find similarities and differences between municipalities of different population sizes and what role that factor has in crisis work. The theories surrounding the topic of application in this study believe that regardless of size, municipalities face the same type of crises but to different extents depending on how big the municipality is. Furthermore, the theories claim that differences in resources and human capital between municipalities affect the municipality's ability to handle crises. Smaller municipalities with limited resources therefore need to cooperate with other municipalities to compensate for the lack of resources. To answer the questions and the overall topic of the study, a semi-structured interview was conducted with six municipalities of varying sizes. Document analysis was used as a supplement when a municipality could not come forward. The analysis of the results from the survey shows that there are certain organizational differences between the municipalities, and that municipalities cooperate with other municipalities that have a similar population size. The study's conclusion is that municipality size, regardless of whether it has a direct or indirect impact, is a relevant factor that affects municipalities and their ability to prevent and manage crises.

Samhället är idag starkt beroende av en effektiv energiförsörjning, vilket gör det viktigt attförhindra och mildra ogynnsamma effekter för både samhället och energikonsumenter somkan uppstå till följd av avbrott och störningar i energitillförseln. Uppkomsten av dessa avbrottoch störningar är troligare under kriser, varav två kriser som nyligen påverkatenergibranschen är kriget mellan Ryssland och Ukraina samt hot om cyberattacker. Vid enkris är kommunikation en betydande del av krishanteringen som innefattar de åtgärder somvidtas för att begränsa påverkan på organisationen. Kriser ger ofta upphov till oro bland deanställda, där det blir viktigt med bra kommunikation från ledaren för att kunna hanterauppkomsten av dessa oroligheter. Forskning visar på flertalet positiva effekter av att företagprioriterar och utvecklar sig inom intern kommunikation, men många företag är idag kvar vidtraditionella kommunikationssätt. Det finns forskning kring ledarskap, kommunikation och krishantering, men tidigareforskning har nästan uteslutande fokuserat på den externa aspekten av kriskommunikationfrån ledare. Vidare är intern kommunikation inom energibranschen relativt outforskatöverlag, trots branschens vitala roll i samhället. Därav blir det av intresse att se till hur deninterna kommunikationen hanteras av ledare inom energibranschen under externa kriser.Utifrån denna studie kan företag inom energibranschen få en inblick i hur internkommunikation under dessa situationer bör hanteras, samtidigt som vi bidrar med en ökadförståelse om vikten av att kommunicera effektivt inom företag. En kvalitativ fallstudie genomfördes där åtta ledare på ett energiföretag i norra Sverige deltogi datainsamlingen. Valet av att intervjua ledare grundar sig i att det är ledarna på företagetsom ansvarar för att informera de anställda under kriser, och således är det deras perspektiv vivill undersöka. Insamlingen gjordes genom semistrukturerade intervjuer med ledare påfallföretaget som valdes ut utifrån studiens syfte. Studien visade på att ledarnas hantering av den interna kommunikationen under externa krisertill stor del överensstämde mellan varandra, där det framkom att deras ledarskap, krisledningoch kommunikation påverkar och påverkas av varandra. De mest framträdande faktorernasom påverkar hur ledare hanterar den interna kommunikationen visade sig vara synen påmotivation, både av sina anställda och sig själv, vad som anses vara effektivt gällandekommunikation, samt de riktlinjer som finns på företaget att luta sig mot. Studien har bådebidragit med ny kunskap och bekräftat tidigare forskning gällande hur intern kommunikationunder externa kriser bör hanteras av ledare för att kommunikationen ska vara effektiv.

Abstract   Title: Maintaining a competitive brokerage team during a changing market marked by economic crises – A management perspective   Level: Bachelor's degree in business administration   Author: Emilia Almquist and Elin Larsson   Supervisor: Svante Brunåker   Date: 2024 May  Purpose: The purpose is to examine what strategies leaders take to maintain a competitive brokerage team during a changing market marked by economic crises.  Method: The study is based on a qualitative research method to answer the purpose and questions. Six semi-structured interviews have been conducted with a deductive research approach and with inductive elements. The respondents are active office managers from different real estate offices and the interviews were conducted both physically and digitally.   Conclusions: The conclusions we reached through in this study are that sales training, cost reductions and follow-ups are some of the strategies that the leaders used to get through a tough market that consisted of various challenges. Transformational leadership style was marked in all respondents' interview answers, which strengthened the theoretical frame of reference suggesting that transformational leadership style is best suited in crisis situations.   Contribution of the thesis: The practical contribution we make with this study is to give leaders tools in form of strategies they can apply in future challenging market situations or crises. The theoretical contribution we make with this study is that the old methods are no longer sustainable in relation to the changing environment. This describes how the market is constantly changing and that leaders must adapt new strategies to meet the new market conditions that are coming.   Suggestions for further research: Further research of our work could be to examine whether employees are satisfied with their leaders' choice of strategies during a changing market marked by economic crises. Further research could also be to investigate the impact of a new crisis on leaders' strategies to see whether they have changed or been affected by it.   Keywords: Leadership, crisis management, transformative leadership.

<p><strong>Bakgrund och problemdiskussion:</strong> I dagens samhälle är det inte längre frågan om en organisation kommer drabbas av kris, utan frågan är snarare när och hur väl förberedd organisationen är för att kunna hantera den. Tsunamin som inträffade annandag jul 2004 var en kris av tidigare sällan skådat slag, den drabbade det svenska samhället i allmänhet och resebranschen i synnerhet. Resebranschen är starkt omvärldsberoende och dess aktörer kan aldrig vara tillräckligt väl förberedda på en kris. För att stå bättre rustad inför kommande kriser, bör organisationer efter en kris eftersträva att dra lärdomar av sina erfarenheter.</p><p><strong>Problemformuleringen</strong> för denna uppsats lyder: Hur kan researrangörer förbättra sin organisatoriska kompetens utifrån sina erfarenheter av en kris?</p><p><strong>Syftet</strong> med uppsatsen är:</p><ul><li>Att kartlägga researrangörernas arbete med crisis management och vilka delar av detta arbete som har förändrats efter Tsunamikatastrofen. </li><li>Att identifiera och jämföra de olika lärdomar researrangörerna dragit till följd av Tsunamin. </li><li>Att diskutera och ge förslag till hur lärandet av kriser kan tillvaratas och leda till förändringar, t.ex. i form av förbättrade rutiner i krisberedskapen och höjd kompetens i organisationerna.<em> </em></li></ul><p><strong>Metod:</strong> För vår studie har vi använt en kvalitativ forskningsansats, vårt angreppssätt är deduktivt och vi har utfört semi-strukturerade intervjuer för insamlingen av vårt empiriska material. Intervjuerna tog sin utgångspunkt i vår undersökningsmodell som påvisar hur krisförloppets faser - före, under och efter – påverkar den organisatoriska kompetensen. Urvalet av studieföretag består av researrangörerna Ving och Fritidsresor.</p><p>I vår <strong>empiri</strong> kartläggs hur researrangörerna idag arbetar med crisis management och vilka delar av arbetet som förändrats efter Tsunamin. I <strong>analysen</strong> ser vi att researrangörernas krisberedskapsarbete till stora delar överensstämmer med teorierna inom området, men hur lärprocesserna skiljer sig något åt organisationerna emellan.</p><p><strong>Resultat och slutsatser</strong> av vår studie är att lärprocesser redan under krisen inleddes hos researrangörerna. Genom att åtgärda de brister som upptäcktes under Tsunamin har nya rutiner, system och arbetssätt inom vissa områden lett till förbättringar i krisberedskapen. Båda organisationerna har dragit lärdomar av det som hänt, men fokus på förändringsarbetet har för Ving legat på strukturkapital och för Fritidsresor på humankapital. Båda studieföretagen har infört krisövningar, men inte genomgående på alla nivåer. Det är först vid nästa storskaliga kris som det kommer att visa sig huruvida den organisatoriska kompetensen har ökat.</p><p> </p> / <p><p><strong>Background and rationale: </strong>In the world we live in today the question is no longer ’if’ an organization will face a crisis, but ’when’ and ’how prepared’ is the organization to deal with it. The Tsunami that happened on December 26th 2004 was a disaster of unprecedented magnitude. It had an impact on the Swedish society in general and the travel industry in particular. As the travel industry is very susceptible to impacts by external factor, its participants can never be too prepared to face a crisis. In order to be better prepared for future crisis, organizations should seek to learn from their experiences.</p><p><strong>The research question</strong> for this dissertation is: How can tour-operators improve their organizational competence by using experiences from a crisis?</p><p><strong>The aim</strong> of the dissertation is:</p></p><ul><li>To map the tour-operators’ crisis management work, and which parts of this work has changed as a result of the Tsunami. </li><li>To identify and compare the differences in the lessons learned by the tour-operators from the Tsunami.</li><li>To discuss and give recommendations on how experiences from crises can be used and lead to change, i.e. in better crisis management routines and higher organizational competence</li></ul><p><strong>Methodology: </strong>We have used a qualitative research method in our dissertation, our approach is deductive and for the gathering of empirical data, we have made semi-structured interviews. Our research model has been the base for the interviews. Our model shows how the different phases of a crisis – before, during and after – influence organizational competence. The selected companies for our research are the tour-operators Ving and Fritidsresor.</p><p>In our <strong>field study</strong> we map how the crisis management of the tour-operators is functioning today, and which parts of this work has changed as a result of the Tsunami. In our analysis we see that the tour-operators crisis management work in large parts coincides with the theories in the area, but there are differences in the learning processes of the organizations.</p><p><strong>Results and conclusions</strong> drawn from our research are that the learning processes of the tour-operators already start during the crisis. By addressing the deficiencies observed during the Tsunami, new routines, systems and work processes have improved their preparedness for crisis. Both organizations have learned, but the focus at Ving has been on structural capital and at Fritidsresor on human capital. Both have introduced crisis rehearsals, but not throughout the whole organization. Whether the organizational competence to handle a big crisis has improved will be seen as the next large crisis occurs.</p><p>.</p><p><em> </em></p>

Bakgrund och problemdiskussion: I dagens samhälle är det inte längre frågan om en organisation kommer drabbas av kris, utan frågan är snarare när och hur väl förberedd organisationen är för att kunna hantera den. Tsunamin som inträffade annandag jul 2004 var en kris av tidigare sällan skådat slag, den drabbade det svenska samhället i allmänhet och resebranschen i synnerhet. Resebranschen är starkt omvärldsberoende och dess aktörer kan aldrig vara tillräckligt väl förberedda på en kris. För att stå bättre rustad inför kommande kriser, bör organisationer efter en kris eftersträva att dra lärdomar av sina erfarenheter. Problemformuleringen för denna uppsats lyder: Hur kan researrangörer förbättra sin organisatoriska kompetens utifrån sina erfarenheter av en kris? Syftet med uppsatsen är: Att kartlägga researrangörernas arbete med crisis management och vilka delar av detta arbete som har förändrats efter Tsunamikatastrofen. Att identifiera och jämföra de olika lärdomar researrangörerna dragit till följd av Tsunamin. Att diskutera och ge förslag till hur lärandet av kriser kan tillvaratas och leda till förändringar, t.ex. i form av förbättrade rutiner i krisberedskapen och höjd kompetens i organisationerna. Metod: För vår studie har vi använt en kvalitativ forskningsansats, vårt angreppssätt är deduktivt och vi har utfört semi-strukturerade intervjuer för insamlingen av vårt empiriska material. Intervjuerna tog sin utgångspunkt i vår undersökningsmodell som påvisar hur krisförloppets faser - före, under och efter – påverkar den organisatoriska kompetensen. Urvalet av studieföretag består av researrangörerna Ving och Fritidsresor. I vår empiri kartläggs hur researrangörerna idag arbetar med crisis management och vilka delar av arbetet som förändrats efter Tsunamin. I analysen ser vi att researrangörernas krisberedskapsarbete till stora delar överensstämmer med teorierna inom området, men hur lärprocesserna skiljer sig något åt organisationerna emellan. Resultat och slutsatser av vår studie är att lärprocesser redan under krisen inleddes hos researrangörerna. Genom att åtgärda de brister som upptäcktes under Tsunamin har nya rutiner, system och arbetssätt inom vissa områden lett till förbättringar i krisberedskapen. Båda organisationerna har dragit lärdomar av det som hänt, men fokus på förändringsarbetet har för Ving legat på strukturkapital och för Fritidsresor på humankapital. Båda studieföretagen har infört krisövningar, men inte genomgående på alla nivåer. Det är först vid nästa storskaliga kris som det kommer att visa sig huruvida den organisatoriska kompetensen har ökat. / Background and rationale: In the world we live in today the question is no longer ’if’ an organization will face a crisis, but ’when’ and ’how prepared’ is the organization to deal with it. The Tsunami that happened on December 26th 2004 was a disaster of unprecedented magnitude. It had an impact on the Swedish society in general and the travel industry in particular. As the travel industry is very susceptible to impacts by external factor, its participants can never be too prepared to face a crisis. In order to be better prepared for future crisis, organizations should seek to learn from their experiences. The research question for this dissertation is: How can tour-operators improve their organizational competence by using experiences from a crisis? The aim of the dissertation is: To map the tour-operators’ crisis management work, and which parts of this work has changed as a result of the Tsunami. To identify and compare the differences in the lessons learned by the tour-operators from the Tsunami. To discuss and give recommendations on how experiences from crises can be used and lead to change, i.e. in better crisis management routines and higher organizational competence Methodology: We have used a qualitative research method in our dissertation, our approach is deductive and for the gathering of empirical data, we have made semi-structured interviews. Our research model has been the base for the interviews. Our model shows how the different phases of a crisis – before, during and after – influence organizational competence. The selected companies for our research are the tour-operators Ving and Fritidsresor. In our field study we map how the crisis management of the tour-operators is functioning today, and which parts of this work has changed as a result of the Tsunami. In our analysis we see that the tour-operators crisis management work in large parts coincides with the theories in the area, but there are differences in the learning processes of the organizations. Results and conclusions drawn from our research are that the learning processes of the tour-operators already start during the crisis. By addressing the deficiencies observed during the Tsunami, new routines, systems and work processes have improved their preparedness for crisis. Both organizations have learned, but the focus at Ving has been on structural capital and at Fritidsresor on human capital. Both have introduced crisis rehearsals, but not throughout the whole organization. Whether the organizational competence to handle a big crisis has improved will be seen as the next large crisis occurs. .

Syfte - Trots att kriser sägs vara vardagliga händelser saknas en tydlig definition avkrisbegreppet och kategorisering av de olika kristyper. Vi har identifierat två dimensioner,den externa och interna. Den externa dimensionen med fokus på hårda kriser har domineratområdet krisforskning. Således är hantering av interna och mjuka kriser ett outforskatområde. Syftet med denna studie är att bidra till förståelsen för hur svenska myndigheterarbetar med hanteringen av mjuka kriser.Metod - Denna studie tar sin grund i en kvalitativ metodansats där datainsamlingengenomfördes genom fem semistrukturerade intervjuer.Resultat - Fenomenet mjuka kriser är svårt att undersöka då detta är svårt att definiera ochfaller inom HR´s ansvarsområdet. Den traditionella krisforskningen med fokus på hårdakriser saknar kunskap kring hantering av interna mjuka kriser. Trots det visar resultaten attprecis som med hårda kriser, kan mjuka kriser studeras utifrån samtliga krisfaser. Merforskning kring fenomenet är således önskvärd.Bidrag - Denna studie skapar ett större förståelse kring definitionen av mjuka kriser samtskapar medvetenhet kring olika mjuka aspekter som skiljer sig från de externa /fysiska / hårdakriserna. Studien belyser problematiken kring olika aspekter inom mjuk krishantering ochsåledes är problematiseringen av mjuka kriser ett bidrag. Denna studie är även användbar förorganisationer som har ambitionen att inkludera hantering av mjuka kriser i sin krishantering. / Purpose - Although crises are said to be everyday events, there is no clear definition of theconcept of crisis and categorization of different types of crisis. We have identified twodimensions, the external and the internal. The external dimension with a focus on hard-corecrises has dominated the area of crisis research. Thus, dealing with internal and soft-corecrises is an unexplored area. The purpose of this study is to contribute to the understanding ofhow Swedish authorities work with the management of soft crises.Methodology - This study is based on a qualitative method approach where data collectionwas carried out through five semi-structured interviews.Results - The phenomenon of soft crises is difficult to investigate as the concept is fairly newand difficult to define, and falls within the responsibility of HR instead of crisis management.Traditional crisis research with a focus on hard-core crises lacks knowledge about handlinginternal soft crises. Nevertheless, the results show that just as with hard-core crises, soft-corecrises can be studied based on all crisis phases. More research on the phenomenon is thusdesirable.Contribution - This study contributes to the understanding of the definition of soft-corecrises and creates awareness of different soft aspects that differ from the external / physical /hard crises. The study sheds light on the problems surrounding various aspects of soft-corecrisis management and thus is the problematization of soft-core crises a contribution. Thisstudy is also useful for organizations that have the ambition to include the management ofsoft-core crises in their crisis management.

Studiens syfte är att undersöka vilka konsekvenser en nationell kris kan få på organisationsnivå, vilka strategier som använts för att hantera krisen, samt medarbetarnas uppfattning av krishanteringen. Studien har utformats som en fallstudie där kvalitativa intervjuer genomförts i en kommunal verksamhet, med inriktning på integration, mitt under en pågående flyktingkris. Intervjuerna har omfattat medarbetare, föreståndare samt chefer och HR på strategisk nivå. Resultatet visar att den nationella flyktingkrisen fått stora konsekvenser för verksamheten. Bildandet av en händelsegrupp, med uppgift att söka lösningar på strategisk nivå, användandet av HR som expertroll samt ledningens agerande har varit de mest framträdande strategierna. Ledningens agerande har präglats av tillgänglighet, förtroende och acceptans. De har även visat mod och flexibilitet genom att förändra rekryteringsprocessen samt låtit medarbetare utvecklas genom ökat ansvar och mandat. Bland tidigare forskningsbidrag fokuserar endast ett fåtal på medarbetarnas upplevelse av krishanteringen. Vår studie lyfter fram medarbetarnas uppfattningar och visar att delaktighet, stöd och feedback varit avgörande för krishanteringen. / The purpose of this study is to examine what consequences a national crisis can have on organizational level, what strategies has been used to manage it, and the co-workers perception of the crisis management. The study has been designed as a case study within a Swedish municipality during an ongoing refugee crisis. Qualitative interviews were conducted on three levels of the organization covering the perception of co-workers, head of the units along with managers and HR on a strategic level. The result shows that the national refugee crisis has had a large impact on the municipality and their everyday operations. Establishing a crisis management team, using HR as an expert resource and the actions taken by leaders were the most salient strategies. The leadership expressed by the management was characterized by availability, trust and acceptance. They showed courage and flexibility by changing the recruitment process and letting the co-workers develop through enhanced responsibility and by giving clear mandates. Previously, there has only been limited research focusing on the co-workers perception of crisis management strategies, a gap that this study aims to reduce. From this perspective the result shows that participation, support and feedback has been prominent for the co-workers perception of the crisis management.

Denna studie är en kvalitativ studie med syftet att undersöka hur en nöjespark i Sverige arbetar med förebyggande risk- och krishantering. Nöjesparken som har undersökts är Liseberg som ligger i Göteborg. En fallstudie på Liseberg har gjorts med hjälp av kvalitativa metoder och ett deduktivt förhållningssätt. Fem semistrukturerade intervjuer gjordes med fyra personer från Lisebergs företagsledning samt en person från företaget Göteborg: Co. Studien baseras även på sju mailintervjuer med parkmedarbetare på Liseberg. Studiens resultat visar att organisationen följer de kriterier som de valda teorierna förespråkar att en organisation bör följa. Både i förebyggande syfte men även hur en kris ska hanteras när den inträffar. Lisebergs främsta värdeord är säkerhet, vilket återspeglar deras arbete kring säkerhetsfrågor. De övningar och utbildningar inom risk- och krishantering som de anställda på nöjesparken genomgår kan ses som otillräckliga. Detta kan leda till att en kris inte kommer kunna hanteras på det mest effektiva sättet. Resultatet för denna studie visar alltså att Liseberg teoretiskt skulle klara av de flesta risker och kriser. Studien går att applicera på andra nöjesparker samt liknande turistföretag vilket är positivt för att i dagens forskning fylla de luckor som finns inom detta forskningsområde. / The purpose of this study is to investigate how a theme park in Sweden works with preventive risk management, and how they handle crisis management in case of incidents. The theme park which has been studied is located in the city Gothenburg and is called Liseberg. A field study of Liseberg has been made with a qualitative research. Five semi -structured interviews have been held in Gothenburg and seven mail interviews have been held to collect the empirical results. The results shows that Lisebergs risk and crisis management sees at the current situation on paper to be able to handle most types of incidents. The organization follows the criteria according to what the theories in the study says an organization should follow, both preventively and how the actions when an incident occurs should be taken. Training in risk and crisis management, however, is considered low for all employees to be able to handle major incidents. This may mean that a crisis is not handled in the most efficient way. The study can be applied to other amusements parks and similar tourist companies which is positive for the current research to fill the gaps contained in this research area.

This essay is about how the concepts of resilience and vulnerability are expressed in local vulnerability analyses. The essay also highlights underlying structures and driving forces to risk and vulnerability in the selected risk- and vulnerability analyses. The purpose is to examine and analyze how resilience and vulnerability in society is reflected in local risk- and crisis management with a selection of municipal risk- and vulnerability assesments as an exempel. The chosen method in this work is qualitative text analysis. The result indicates that the general focus in the analyzed material is on municipal activties and events of chock or crisis. The perspectives on risk and vulnerability that is being used equates risks with events and vulnerability as the effect of those events. In regards of resilience and the 3D Resilience framework from Bené et al.(2012) the risk- and vulnerability analyses are therefore at most related to the first two dimensions: absorption and adaption. Above all the municipalities wants to attain stability and robustness while resisting the effects of chock or crisis events to be able to revert to pre-chock state. Vulnerability is being reflected as a contrast to the abilities the municipalities aim for with their crisis response. That sort of understanding and assessment of risk and vulnerability pays barely no attention at all to underlying driving forces to risk and crisis. Even if in some cases there seems to be a will to try and include issuess like social vulnerability and social inequalities.

Interagerande osäkerhet är ett viktigt ämne, men ytterst lite forskning har gjorts om dess påverkan på samarbete i interorganisatoriska projekt. Studien fokuserar på frågeställningen på vilka sätt hanteras interagerande osäkerhet i interorganisatoriska projekt. För att kunna besvara på vilka sätt interagerande osäkerhet påverkar samarbete i interorganisatoriska projekt, använde studien ett organisationsperspektiv. Denna studie använder ett deduktivt perspektiv genom att granska litteratur om interagerande osäkerhet, interorganisatoriska projekt och förankring. En fallstudie beträffande hur interagerande osäkerhet kan förebyggas gjordes genom kvalitativ metod. Insamlingen av data bestod av grundliga intervjuer angående teman samarbete, osäkerhet, krishantering och förtroende. Studien drar slutsatsen att interagerande osäkerhet har en påverkan på samarbete och att förebyggande redskap kan reducera den interagerande osäkerheten. Studien bidrar med utveckling och redskap för att hantera interagerande osäkerhet. / Interactional uncertainty is a relevant subject, but very little research has been done about the impacts on cooperation in interorganizational projects. The study focuses on the main question in which ways are interactional uncertainty handled in interorganizational projects. To answer the question an organizational perspective was used to explore in what ways interactional uncertainty affects cooperation within interorganizational projects. This study uses a deductive perspective by examining literature concerning interactional uncertainty, interorganizational project and embeddedness. A case study regarding how interactional uncertainty can be prevented was implemented through a qualitative method. The collection of data consisted of in-depth interviews concerning the themes cooperation, uncertainty, crisis management and trust. This study concludes that interactional uncertainty has an impact on cooperation and that preventative gear can reduce the interactional uncertainty. The study contributes with development and tools for managing interactional uncertainty.