Syfte: Inflationen i Sverige har stigit hastigt under år 2022 och ligger nu på den högsta nivån på över 30 år vilket gör att många företag kan ställas inför utmaningar. Syftet med detta arbete är att undersöka vilka åtgärder och förändringar privata fastighetsbolag vidtar för att hantera den hastigt stigande inflationen och höjda räntor. Vi vill även undersöka om ledarskapet i dessa organisationer har förändrats på grund av den rådande situationen. Forskningsfrågorna som behandlas i arbetet är: Har fastighetsbolag vidtagit förebyggande åtgärder för osäkra tider? Vilka åtgärder har fastighetsbolag vidtagit för att hantera den höga inflationen och räntehöjningarna? Har den nuvarande situationen förändrat ledarskapet och organisationen? Finns det lärdomar som fastighetsbolag tar med sig från denna tid?  Metod: Denna studie har genomförts utifrån en kvalitativ forskningsmetod med en deduktiv ansats. Åtta semistrukturerade intervjuer har genomförts med individer på chefspositioner inom privata fastighetsbolag. Materialet har transkriberats och analyserats enligt en tematisk analysmetod. Resultatet och analysen presenteras i ett perspektiv om före, under och efter den höga inflationen och räntehöjningarna där frågor om ledarskap, åtgärder, förändringar samt lärdomar behandlas. Resultat och slutsats: Resultatet av empirin visar att vissa fastighetsbolag har vidtagit förebyggande åtgärder för denna typ av situation genom att de bland annat bundit räntor samt sänkt belåningen. För att hantera den höga inflationen och räntehöjningarna har fastighetsbolagen nu en ökad kostnadsmedvetenhet och färre investeringar genomförs. Ledarskapet och organisationen har inte förändrats i fastighetsbolagen men det framgår att ambitionsnivån inte kan vara den samma som innan. Det finns ett mer kundinriktat tänk för att behålla befintliga kunder och det läggs resurser på att hyra ut allt som går. Exempel på lärdomar som tas med är att ha ett långsiktigt synsätt samt att även ha en förståelse för kunderna i denna typ av situation. Examensarbetets bidrag: Arbetets bidrag är att belysa hur fastighetsbolag faktiskt har agerat under denna tid. Resultatet kan vara användbart för andra fastighetsbolag, dess intressenter samt samhället i stort. Förslag till fortsatt forskning: Utifrån arbetets resultat och begränsningar är förslag på fortsatt forskning att studera kommunala bolag, fastighetsbolag i andra län samt att göra samma typ av studie som denna men när inflationen har dämpats. / Aim: The inflation in Sweden has risen rapidly in 2022 and is now at its highest level in more than 30 years, which means that many companies may face challenges. The aim of this work is to investigate what measures and changes private real estate companies take to deal with the rapidly rising inflation and increased interest rates. We also want to explore whether the leadership in these organizations has changed due to the current situation. The research questions addressed in this work are: Have real estate companies taken preventive measures for uncertain times? What measures have real estate companies taken to deal with the high inflation and interest rate increases? Has the current situation changed the leadership and organization? Are there any lessons that real estate companies are learning from this time? Method: This study was based on a qualitative method with a deductive approach. Eight semi-structured interviews have been conducted with individuals in managerial positions in private real estate companies. The material has been transcribed and analyzed according to a thematic analysis method. The results and the analysis are presented in a perspective of before, during and after the high inflation and interest rate increases where issues of leadership, actions, changes and learnings are addressed. Results and conclusions: The results of the empirical study show that some real estate companies have taken preventive measures for this type of situation by binding interest rates and reducing leverage. To deal with high inflation and interest rate increases, real estate companies are now more cost-aware and fewer investments are made. The leadership and the organization have not changed but the level of ambition cannot be the same as before. There is a more customer-oriented approach to retain existing customers and resources are devoted to renting out everything that is possible. Examples of lessons learned are to have a long-term approach and to understand customers in these times. Contribution of the thesis: The contribution of the work is to explain how real estate companies have acted during this time. The results can be useful for other real estate companies, their stakeholders and the society. Suggestions for future research: Based on the work's results and limitations, suggestions for further research are to study municipal companies, real estate companies in other counties and to conduct the same type of study as this one, but when inflation has decreased.

The purpose of this paper was to examine, through a crisis communication approach, how the UN intergovernmental organization acts during a crisis and whether their strategies are in symbiosis with their core values and conventions. As the majority of crisis communication research is based on governmental or commercial organizations, there is a lack of knowledge in how intergovernmental organizations behave during a crisis. The authors have chosen to juxtapose the organization's conventions with their crisis communication in order to analyze whether this is a factor that plays a role in the aftermath of the crisis.  In this study, the authors have used the 2014 UN sex scandal in the Central African Republic as the foundation to this thesis where a number of children were sexually abused by UN forces. The conventions that the authors have applied to the study are the UN Convention against Torture and Other Cruel, Inhuman or Degrading Treatment or Punishment and the UN Convention on the Rights of the Child. The study shows that the UN chooses to handle the crisis differently depending on who the recipient is. Three distinct communicative crisis strategies emerged from the findings.  UN internal management - Internal communication within the UN's inner circle shows a culture of silence and trying to hide evidence to prevent the crisis from coming out to the public. They are going against their conventions and their own charters on transparency and their convention on the rights of the child. This is demonstrated on several occasions in their internal communications.  Internal UN - internally, the UN admits that the crisis and scandal in the Central African Republic has happened. By sending out newsletters and holding crisis meetings about what has happened, the UN is meeting its own conventions and demonstrating transparency within the organization while trying to prevent the crisis from leaking out to the public. Public - The UN chooses not to face the crisis in public. Instead, they choose to highlight their good work and build on the illusion of truth that exists in the public.  If an organization is harping on the crisis as the UN has done, then according to the prominent Crisis Communication Theories, they should not be able to get away with it without it affecting their reputation. This happens because the UN has a monopoly as a peacekeeping organization. Thanks to this monopoly, they do not have to deal with crises in public as their stakeholders and brand identity are tightly knit. This, together with their active efforts to highlight all the good work they do, ensures that there are no major issues in the organization when scandals occur. / Syftet med denna uppsats var att genom ett kriskommunikativ ansats undersöka hur den mellanstatlig organisationen FN agerar under en kris och om deras strategier är i symbios med deras grundvärderingar och konventioner. Då majoriteten av kriskommunikationsforskningen utgår från statliga eller kommersiella företag så finns en viss kunskapslucka i hur mellanstatliga organisationer beter sig under en kris. Författarna har valt att ställa organisationens konventioner mot deras kriskommunikation för att kunna analysera om det är en inspelande faktor som spelar roll i krisens efterföljder.  Författarna har i denna studie utgått från FNs sexskandal från 2014 i Centralafrikanska republiken där ett flertal barn blev sexuellt utnyttjade av FNs styrkor. Konventionerna som författarna har applicerat på studien är FNs konvention mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning och FNs barnkonvention. Studien visar på att FN väljer att hantera krisen olika beroende på vem mottagaren är. Tre tydliga kommunikativa krisstrategier framträdde i resultatet.  FNs interna ledning - Den interna kommunikationen inom FNs inre krets visar på en tysthetskultur och försök till röja undan bevis för att förhindra att krisen kommer ut till allmänheten. De går emot sina konventioner och egna stadgar om transparens och om barns rättigheter. Detta påvisas vid flera tillfällen i deras interna kommunikation.  Internt FN - internt medger FN att krisen och skandalen i Centralafrikanska republiken har skett. Genom att skicka ut nyhetsbrev och ha krismöten om det som skett möter FN sina egna konventioner och visar på en transparens inom organisationen samtidigt som de försöker förhindra krisen.  Allmänhet - FN väljer att inte möta krisen i allmänheten. De väljer istället att belysa sitt goda arbete och bygger på den sannings illusion som finns hos allmänheten.  Om en organisation hanterar krisen som FN har gjort så ska de enligt Kriskommunikationsforskningen inte kunna komma undan utan att de märks på deras anseende. Detta sker eftersom FN har monopol som fredsbevarande organisation. Tack vare monopolet behöver de inte hantera kriser offentligt då deras stakeholders och brand identity är hårt sammansvetsade. Det tillsammans med deras aktiva arbetet att belysa allt bra arbete de gör, inger att det inte blir stora sprickor för organisationen när skandaler sker.

Vår vana av att ha möjlighet att besöka evenemang fick ett plötsligt avbrott i och med spridningen av Covid-19 och dess restriktioner som infördes. Vidare har Covid-19 viruset bidragit till rädsla, polarisering, isolering, restriktioner och dödsfall. Evenemangsbranschen var minst sagt hårt drabbad och många aktörer stod inför beslutet av att ställa in sina planerade evenemang eller hitta nya sätt för att överleva krisen. Pandemin tvingade fram andra lösningar, såsom digitalisering och livestreaming av evenemang, vilket kan ha resulterat i att fler och nya deltagare kan delta vid evenemang under Covid-19, men även på lång sikt efter pandemin. Ur ett innovationsperspektiv kan en kris som pandemin vara något positivt genom att öppna upp för nya perspektiv och lösningar, där den brådskande känslan som krisen frambringar leder till en nödvändighet av förändring. Av pandemins erfarenheter, vet vi att vi lever i en föränderlig värld och det kan vara svårt att spekulera i om Covid-19 kommer tillbaka eller inte. Av den anledning fyller den här studien viktig kunskap för yrkesverksamma i evenemangssektorn inom risk management. För att eventarrangörer ska fortsätta erbjuda sina evenemangstjänster behöver de hitta nya strategier för att genomföra evenemang på ett ansvarsfullt och säkert sätt som går i enlighet med den nya normaliteten kring Covid-19. Vilka lärdomar kommer man att ta vara på efter pandemin och vilka innovationer har skapats, påskyndats eller gjorts om i följd av krisen. Denna uppsats är skriven på svenska. / Our habit of being able to attend events was interrupted abruptly by the spread of Covid-19 and its restrictions. Furthermore, the Covid-19 virus has contributed to fear, polarization, isolation, restrictions and death. The events industry was greatly affected, and many organizations were faced with the decision to cancel their scheduled events or find new ways to survive the crisis. Other solutions had to be made during the pandemic, such as digitization and live streaming of events, which may have opened up for more and new participants in the long term even after Covid-19. From an innovation perspective, a crisis such as the pandemic can be something positive that opens up new perspectives and solutions, where the urgent feeling that the crisis produces leads to a necessity for change. From the experience of the pandemic, we know that we live in a changing world, and it can be difficult to speculate whether Covid-19 will return or not. For this reason, this study fills important knowledge for professionals in the event sector in risk management. In order to organize events, it will continue to offer its event services that need to find new strategies for conducting events in a responsible and safe manner that is in line with the new normality surrounding Covid-19. What lessons will be learned after the pandemic and what innovations have been created, accelerated or redone as a result of the crisis. This study will be written in Swedish.

Sustainable development is a topic which is constantly increasing in relevance to reach a well-functioning society from economic, social and environmental aspects. The work for sustainable development can take shape in different ways, including by working towards the fulfillment of the UN’s sustainable development goals (SDG). The SDG’s consist of 17 goals with the intention to be fulfilled by the year 2030. The goals are designed in such a way that all actors in society should have the opportunity to contribute to their fulfillment, for example by integrating them into an organization's activities. However, the SDGs have recently encountered their biggest obstacle since they were established - the Covid-19 pandemic.  The Covid-19 pandemic created chaotic situations characterized by uncertainty and insecurity, which has led to the work towards fulfilling the SDGs reversed direction and shows a negative development. Thus, it becomes important to investigate how an organization should be able to handle a crisis, such as the Covid-19 pandemic, without harming the work with the SDGs. Based on this, the purpose of the study is to examine the impact of crisis management and leadership on sustainability within a public organization. The aim of the study is to examine the achievement of the SDGs in a municipality. This purpose is answered with the help of a case study at Karlstad municipality.  The study is based on two methods, which are interviews and documentary research. Four semi-structured interviews were conducted with employees within Karlstad municipality who work with crisis management, environmental issues and operational management. As a complement to the conducted interviews, the municipality's annual report, strategic plan, guidelines for crisis management, follow-up of the work during the pandemic and a signed climate contract have been reviewed. These data, together with the interviews and with theories such as crisis management, crisis management’s three different phases and leadership, conclusions could be drawn. This study thus states that crisis management without connection to the SDGs risks leading to deprioritization of these in a crisis situation. Here, continuity management becomes an important aspect that can be developed to ensure positive development of the work with the SDGs. Furthermore, the importance of leadership within an organization is highlighted as the responsibility falls on the leaders when it comes to leading the work of the business forward.

This thesis’s purpose was to study differences between the Scandinavian countries’ crisis management during the coronavirus pandemic based on theories of responsibilization and individualization. The thesis investigates how Sweden, Denmark, and Norway communicated individual and state responsibility during the pandemic and see if the discourse has changed from spring to fall in 2020. The design is comparative, where the method consists of a qualitative text analysis that is used to analyze the Scandinavian countries’ prime ministers’ introductory speech at press conferences regarding the pandemic. The thesis conclusions are that there are noticeable differences in the countries' communication. Sweden communicates a significant state responsibility throughout, but what is characteristic is the extensive individual responsibility. Denmark communicates extensive state responsibility with significant and partly mandatory measures throughout 2020. The individual responsibility is also significant but not as extensive. Norway also communicates a significant state responsibility, but the individual responsibility is communicated primarily in a collective way where everyone together must get through the crisis. There has also been a shift of responsibility from the state to the individual from spring to fall during 2020 in Norway and Sweden where the individual's responsibility increases over time, whereas the same shift cannot be discerned in Denmark. In Sweden the individual responsibility is thus more comprehensive than Denmark and Norway who show more state responsibility.

I denna uppsats har energibolaget Kraftringen Energi AB blivit behandlat, utifrån syftet attundersöka de strategier som de använder vid en storm med fokus på deras användning av det sociala mediet, Facebook. Utöver detta har också en jämförelse gjorts för att se om deras arbete skiljer sig från det arbete som gjordes innan varumärkesbytet som Kraftringen Energi AB genomgick för två år sen med det arbete som görs idag, med fokus på kommunikationen till kunderna vid en storm. Det fanns också en förhoppning om att kunna presenteraförbättringsförslag som företaget kan använda sig av i deras framtida arbete.För att genomföra detta har forskningsmetoden fallstudie används, och där fokusen har legat påden informationen som framkom vid de sex semistrukturerade kvalitativa intervjuer somgjordes som hade ett målinriktat urval av intervjupersoner. Det material som tagits fram vidintervjuerna har sedan jämförts med tidigare forskning och teori, men också med deninnehållsanalys som har gjorts av företagets Facebook-sida under stormen Sven.Den slutsats som tagits fram med hjälp av diskussionen visar på att det idag inte finns strategierpå hur arbetet på Facebook ska fungera vid en storm, vilket därmed också blivit ett av deförbättringsförslag som tagits fram tillsammans med att tillsätta en ansvarig för denna uppgift.Det fanns inte heller någon märkbar skillnad på arbetet som gjordes innan varumärkesbytet motdet som görs idag vid en storm, utöver att företaget använder sig av Facebook. En idé sompresenterats till detta är att genomföra träning på den strategi som finns idag för att finna nyaförbättringar på den. Men också att företaget bör överväga att ta fram strategier hur derasFacebook-sida ska användas och om det ska finnas en ansvarig person för denna sida samt derasandra sociala medier. / In this paper, the energy company Kraftringen Energi AB has been discussed, according to the purpose to investigate the strategies they use at a storm with a focus on their use of social media, Facebook. In addition, also a comparison was made to see if their work differs from the work that was done before the rebranding as Kraftringen Energi AB underwent two years ago with the work they do today, with a focus on the communication to their customers in during a storm. There was also a hope to present proposals for improvement, which the company can use in their future work.To implement this, the research case study method used, and where the focus has been on the information that emerged during the six semi-structured qualitative interviews were made that had a targeted selection of interview subjects. The materials developed during the interviews were then compared with the previous research and theory, but also with the content analysis made by the company's Facebook page during the storm Sven.The conclusion that has been developed with the help of the discussion shows that today there are strategies on how the work on this should work in a storm, which thus also become one of the suggestions for improvement that have been developed along with adding a charge of this task. There was also no significant difference in the work that was done before the brand transition to what is done today by a storm, beyond that the company uses Facebook. One idea that has been presented to this is to conduct training on the approach available today to find new improvements to it. But also that the company should consider developing strategies how their Facebook page to be used and if there is to be a responsible person for this page, as well as their other social media.

BakgrundI drygt två år har världen levt och anpassat sig till Covid-19. Ett virus slog ut och skakade om hela det globala samhället på ett sätt som ingen kunde förutse. Myndigheter, regioner och kommuner har genomfört olika insatser sedan pandemin blev allt mer omfattande och folkhälsomyndigheten i Sverige bar det övergripande ansvaret för att skydda befolkningen från smittsamma sjukdomar på ett effektivt sätt (Folkhälsomyndigheten, 2021). Inom sjukvården har Covid-19 medfört omställningar iresurser och nya förutsättningar har gjorts för att kunna anpassa sig. Samverkan och förnyelse har varit två ledande begrepp inom hälso- och sjukvården, för att bland annat kunna göra snabba förändringar i organiseringen och arbetssättet. (Skr, 2021). SyfteSyftet med studien är att skapa en tydligare förståelse om hur covid-19 har påverkat och förändrat ledarskapet inom sjukvården. Detta inkluderar hur ledarskapet såg ut innan pandemin samt hur det ser ut just nu. Studien syftar till att bidra med kunskap om hur sjukhusen hanterar en kris och att i förebyggande syfte kunna använda sig av arbetets resultat inför kommande kriser. Metod I studien har en kvalitativ undersökningsmetod i form av intervjuer använts. Syftet och frågeställningarna som studien grundar sig på kräver djupa och utförliga svar från respondenterna och med det förklaras valet av metoden. I jämförelse med kvantitativa undersökningsmetoder som fokuserar på statistiska siffror och förklaringar av det, så fokuserar kvalitativa undersökningsmetoder mer på den sociala verkligheten och dess förståelse (Bryman och Bell, 2017) Resultat/Slutsats En av sakerna som respondenterna hade gemensamt var förmågan att få med sig sina medarbetare i förändringen och engagera dem. Förändringen som skedde i samband med pandemin var ingen självvald förändring utan de var tvungna att anpassa sig och omstrukturera för att sjukhusen skulle kunna ta hand om covidpatienter.Den genomgående förändringen som alla respondenter uppgav under intervjun var den snabba omställningen. / BackgroundFor just over two years, the world has been living and adapting to Covid-19. A virus struck out and shook the entire global community in a way that no one could foresee. Authorities, regions and municipalities have implemented various measures since the pandemic became increasingly extensive and the Public Health Agency of Sweden bore the overall responsibility for protecting the population from infectious diseases in an effective way (Folkhälsomyndigheten, 2021). In healthcare, Covid-19 has led to changes in resources and new conditions have been made to be able to adapt. Collaboration and renewal have been two leading concepts in health and medical care, in order to, among other things, be able to make rapid changes in organization and working methods. (Skr, 2021) Purpose The purpose of the study is to create a clearer understanding of how COVID-19 has affected and changed leadership in healthcare. This includes what leadership looked like before the pandemic as well as what it looks like right now. The study aims to contribute with knowledge about how hospitals handle a crisis and to be able to use the results of the work for future crises for preventive purposes. Method In the study, a qualitative survey method in the form of interviews has been used. The purpose and questions on which the study is based require deep and detailed answers from the respondents and this explains the choice of the method. In comparison with quantitative survey methods that focus on statistical figures and explanations of it, qualitative survey methods focus more on social reality and its understanding. (Bryman and Bell, 2017) Results/ Conclusion One of the things the respondents had in common was the ability to bring their employees into the change and engage them. The change that took place in the context of the pandemic was not a self-selected change, but they had to adapt and restructure in order for hospitals to be able to take care of covid patients. The consistent change that all respondents stated during the interview was the rapid change.

SAMMANFATTNING Datum: 2024-05-29 Nivå: Kandidatuppsats i Företagsekonomi, 15 hp Institution: Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, Mälardalens Universitet Författare: Klara Helin Sofia Skohg                    (02/12/09) (99/11/08) Titel: Den kommunala synen på kriser Handledare: Magnus Hoppe Nyckelord: Organisatorisk kris, Krishantering, Krisperspektiv, Krisberedskap, Kommunala kriser Forskningsfrågor: Hur återspeglas det funktionalistiska och/eller meningsskapande perspektivet i organisationernas sätt att se på, förebygga och hantera kriser? Vad kan respektive perspektiv bidra med för att stärka kommuners krishantering? Syfte: Arbetet syftar till att utforska hur och om det funktionalistiska och/eller meningsskapande perspektivet präglar kommunala organisationers syn på- och hantering av kriser. Metod: Arbetet har genomförts med hjälp av kvalitativa metoder och ett abduktivt förhållningssätt där metoderna har utformats utifrån det teoretiska ställningstagandet om att synen på organisatoriska kriser kan beskrivas utifrån två perspektiv. Arbetets forskningsdesign har haft ett utforskande syfte och ämnet har utforskats genom en fallstudie hos en kommunal organisation i Sverige. Data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer som sedan analyserats utifrån en tematisk analysmetod. Slutsats: Slutsatsen som kan dras utifrån den genomförda fallstudien är att det meningsskapande perspektivet i stor utsträckning återspeglas i kommunens sätt att se på, och definiera, kriser. Synen anses däremot inte vara total då arbetet identifierat hur erfarna medarbetare visat på en funktionalistisk syn på kriser som externa händelser med en stabsmetodisk hantering. Kommunens syn på förebyggande av kriser kan främst anses präglas av ett mentalt meningsskapande förhållningssätt. Vissa arbetssätt och traditioner återspeglar däremot inte den mentala inställningen och kan liknas mer vid det funktionalistiska förhållningssättet. Det parallella nyttjandet av de två perspektiven skulle kunna förklara deltagarnas uppfattning av att den valda kommunen har en sverigeledande position i avseende på krisarbete. Slutsatsen som kan dras gällande vad respektive perspektiv kan bidra med för att stärka kommunala organisationers krishantering är att krisarbetet kan anses framgångsrikt när de två perspektiven parallellt genomsyrar organisationen. Studien påvisar däremot även vikten av att det finns en samstämmighet bland medarbetare kring vid vilka tillfällen karakteristiska egenskaper kring respektive perspektiv bör komma till uttryck för att stärka hanteringen. / ABSTRACT Date: 2024-05-29 Level: Bachelor thesis in Business Administration, 15 cr Institution: School of Business, Society and Engineering, Mälardalen University Authors: Klara Helin Sofia Skohg                 (02/12/09) (99/11/08) Title: The municipal view on crisis Supervisor: Magnus Hoppe Keywords: Organizational crisis, Crisis management, Crisis perspective, Crisis preparedness, Municipal crises Research questions: How is the traditional and/or social constructionist perspective reflected in organizations’ ways of perceiving, preventing, and managing crises? What can each perspective contribute to strengthen municipalities’ crisis management? Purpose: The aim of the study is to explore how and if the functionalist and/or sensemaking perspective characterizes municipal organizations' view of and handling of crises. Method: The study has been carried out using qualitative methods and an abductive approach where the methods have been designed based on the theoretical standpoint that the view of organizational crises can be described through two perspectives. The study's research design has had an exploratory purpose and the topic has been explored through a case study at a municipal organization in Sweden. Data has been collected through semi-structured interviews which were then analyzed through a thematic analysis method. Conclusion: The conclusion that can be drawn from the completed case study is that the sensemaking perspective is largely reflected in the municipality's way of looking at, and defining, crises. The perspective, on the other hand, is not considered to be total as the study identified how experienced employees showed a functionalist view of crises as external events with a staff-methodical approach. The municipality's approach to crisis prevention can primarily be considered characterized by a mental sensemaking approach. However, certain traditions and ways of working do not reflect the mental attitude and can be more likened to the functionalist perspective. The parallel use of the two perspectives could explain the participants' perception that the chosen municipality has a leading position in Sweden with regard to crisis work. The conclusion that can be drawn regarding what each perspective can contribute to strengthen municipal organizations' crisis management is that it can be considered successful when the two perspectives permeate the organization in parallel. On the other hand, the study also demonstrated the importance of there being a consensus among employees as to when characteristic features of each perspective should be expressed in order to strengthen crisis management.

Abstract   Title: Standardization or differentiation? - A study on companies' maintenance of legitimacy in times of war.   Level: Bachelor's thesis in Business Administration. Authors: Evelina Enander Sjökvist and Nina Olsson Islani. Supervisor: Asif M Huq. Date: May 2024.   Aim: "The purpose of the study is to examine the impact of war on companies' maintenance of legitimacy. How Nordic companies operating in Russia have communicated regarding this crisis to uphold their legitimacy".   Method: A qualitative research method with an abductive approach has been chosen in the form of a document study. A content analysis will be used on documents obtained from the Retriever database or companies websites.   Results and Conclusions: The results show that companies use different strategies when it comes to crisis management of the war between Russia and Ukraine. Clear standardization and differentiation exist both between companies and industries, showing their unique strengths and standards that the companies adhere to. A central conclusion that has characterized the study from the beginning is that this concerns sensitive information.   Contributions: The study has contributed to the research area of companies maintaining legitimacy in times of war and crisis management, the study focuses on companies that have acted in the war. An additional contribution is the analysis model that has been constructed.   Suggestions for future research: A suggestion for further research is to study the full consequences of the war and the sensitivity of information over time. It would be interesting to conduct a study focusing on comparing different years in the annual reports. / Sammanfattning    Titel: Standardisering eller differentiering? - En studie om företags bibehållande av legitimitet i krigstider.    Nivå: Kandidatuppsats i företagsekonomi. Författare: Evelina Enander Sjökvist och Nina Olsson Islani. Handledare: Asif M Huq. Datum: Maj 2024.    Syfte: “Studiens syfte är att studera krigets påverkan på företagens bibehållande av legitimitet. Hur nordiska företag med verksamhet i Ryssland kommunicerat angående denna kris för att upprätthålla sin legitimitet”.   Metod: En kvalitativ forskningsmetod med en abduktiv ansats har valts i form av en dokumentstudie. En innehållsanalys kommer att användas på dokument inhämtade från databasen Retriever och företags webbsidor.        Resultat och Slutsats: Resultaten visar på att företag använder sig av olika strategier när det gäller krishantering av kriget mellan Ryssland och Ukraina. Tydlig standardisering och differentiering finns både mellan företag och branscher, som visar på deras unika styrkor och standarder som företagen förhåller sig till. En central slutsats som präglat studien från början är att detta gäller känslig information.     Bidrag: Studien har bidragit till forskningsområdet kring företags bibehållande av legitimitet i krigstider samt krishantering då studien riktar sig mot företag som agerat gentemot kriget. Ett ytterligare bidrag till framtida forskning är den analysmodell som konstruerats.     Förslag till vidare forskning: Förslag till vidare forskning är att studera krigets fullständiga konsekvenser samt informationens känslighet längre fram i tiden. Det hade varit intressant att utföra en studie där jämförelse mellan olika årtal på årsredovisningarna varit i fokus.

Companies get engaged in crisis management when things do not go as planned or when something unexpected happens. There is a constant need for companies to be prepared for any crises that might arise. In organizational crises and crisis management, communication is an increasingly important process. By focusing on the consumer perspective and their perception it enables the understanding of the effect of crisis communication strategies to conduct better communication in the future. The purpose of this thesis is to develop a better understanding of consumer perceptions of brands and their communication during a crisis on social media and its effect on the brand's reputation. To do this, qualitative interviews were conducted. Findings show that consumers perceive crisis communication better when it is adapted to the situation and the company takes responsibility, while crisis communication appears to better reach consumers through social media. The key factor in regards to consumers' perception of the crisis communication is based on the perceived level of the company's responsibility by the amount of responsibility taken when communication, times passed, and the emotions that the initial crisis and the communication sparked. / Företag behöver implementera krishantering då saker inte går som planerat eller när något oväntat händer. Det är ett ständigt behov att företag är förberedda på eventuella kriser som kan uppstå. Inom organisatoriska kriser är kommunikation en viktig process.  Genom att fokusera på konsumenternas perspektiv och deras uppfattning, kan vi lättare förstå effekten av kris kommunikationsstrategier för att bättre kunna bedriva kommunikationen i framtida händelser. Syftet med denna uppsats är att utveckla en bättre förståelse av konsumenternas uppfattning om organisationers varumärken och deras kriskommunikation på sociala medier, samt dess effekt på organisationens rykte. För att förstå detta genomfördes kvalitativa intervjuer. Upptäckterna av denna studie visar att konsumenter uppfattar kriskommunikation bättre när den är anpassad till situationen och då företagen tar ansvar för krisen. Samtidigt ser det ut som att kriskommunikation når ut till konsumenterna bättre då den görs via sociala medier. Nyckelfaktorerna när det kommer till konsumenternas uppfattning om kriskommunikationen är baserad på den upplevda nivån av företagets ansvar, i samband med hur mycket ansvar som tagits då kommunikationen, tidsaspekten, och känslorna som krisen och kommunikationen väckte.