Syfte: Syftet med studien är att öka kunskapen och förståelsen om fastighetsförvaltningsbranschen under en Black Swan ur ett ledarperspektiv och strävar efter att besvara frågeställningen: vad har förändrats för ledarna inom fastighetsförvaltningsbranschen under Covid-19 pandemin? Metod: Insamlingen av empiri har skett genom semi-strukturerade intervjuer av nio respondenter som är ledare på olika nivåer i de fem organisationer som är representerade i studien. Resultatet från de digitala intervjuerna har transkriberats, kodats och reducerats för att utgöra grunden i formandet av studiens teori utifrån en induktiv ansats.  Resultat och slutsats: Studien visar att ledarskapet under pandemin kännetecknats av hierarkiska strukturer och auktoritära tendenser med ett ökat fokus på styrning och kontroll. De väsentliga faktorerna som förändrats för ledarna är distansarbete och digitala mötesformer vilket resulterat i ökad kommunikation och en förflyttning från strategiskt till operativt arbete. I studien identifieras även ett rationalitetsdilemma och en identitetsparadox inom branschen. Examensarbetets bidrag: Studien bidrar med kunskap och förståelse till tidigare forskning om ledares utmaningar, förändrade förutsättningar och hur ledarskapet utövats under Covid-19 pandemin. Arbetet bidrar även med empiri om ledarskapet inom fastighetsförvaltning, ett område som tidigare är förhållandevis outforskat inom ämnet Ledarskap och Organisationer.  Förslag till fortsatt forskning: Fördjupade studier är nödvändiga om ledarskapet i fastighetsförvaltningsbranschen där även medarbetarperspektivet inkluderas. Det existerar även ett behov för jämförande studier mellan branscher som påverkats på andra sätt av Covid-19 alternativt hade en mer flexibel struktur och arbetssätt före pandemin. / Aim: The study aims to add to the knowledge and understanding about the property management industry during a Black Swan event from a leader perspective and strive to answer the question: what changed for leaders in the property management industry during the Covid-19 pandemic? Method: Data collection was executed through semi-structured interviews of nine respondents who are leaders on various levels in the five organizations represented in the study. Results from the digital interviews were transcribed, coded and reduced in order to be the base for the study’s theory from an inductive approach.  Result and conclusion: The study shows that the leadership during the pandemic were characterized by hierarchical structures and authoritative tendencies with focus on management and control. Factors that have changed for leaders are primarily remote work and digital meetings which have resulted in increased communication and turn from a strategic focus to an operational. The study also identifies a rationalization dilemma and an identity paradox within the business.  Contribution of the thesis: The study adds to the understanding and knowledge of previous research on challenges, changed conditions and how the leadership is executed during the Covid-19 pandemic. It also adds empirical findings on leadership in the property management industry, a field with previously limited research within the subject Leadership and Organizations.  Suggestion for future research: Additional studies are needed about leadership within property management organizations where the employee perspective is included. Also, comparative studies are needed in other business fields where the pandemic has had a greater impact or in organizations that had a more flexible structure before the pandemic.

Våren 2020 nådde Coronapandemin Östergötland. Tillgången till skyddsutrustning och provtagning var begränsad samtidigt som pandemin utgjorde ett allvarligt hot mot liv och hälsa. För att försöka hindra smittspridningen startade ett länsgemensamt förbättringsarbete. Syftet var att hitta och testa åtgärder som kunde vidtas på meso-/ledningsnivå för att hindra covid-19 från att nå riskgrupper inom kommunal vård och omsorg. Förbättringsarbetets mål var att innan midsommarafton 2020 skulle Ledningsgrupp vård och omsorg (LGVO) ha startat test av minst tio åtgärder för att hindra smittspridningen. Åtgärder testades kopplat till tre områden: samordna ledning och styrning i kris (t.ex. täta krisledningsmöten tillsammans med Länsstyrelsen och smittskyddsläkare), undanröja hinder för smittskydd (t.ex. tillgång till skyddsutrustning) samt verktyg för överblick (mall med gemensamma kvalitetsparametrar togs fram och följdes varje vecka). Studien genomfördes som en fallstudie där data utgjordes av en fokusgruppsintervju som analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Syftet var att undersöka 1) hur medlemmar i en krisledningsgrupp gemensamt hanterar en kris och 2) hur de uppfattar att strategier och arbetssätt i den gemensamma krisledningen har påverkat förutsättningarna att hantera krisen. Förbättringsarbetet och studien visade att i krissituation kan förbättringskunskapens verktyg och metoder tillämpas på mesonivå. Det framkom också att dessa verktyg behövde anpassas till situationen, exempelvis på grund av avsaknaden av relevant baslinje och svårigheter att låta planeringsfasen ta den tid som egentligen skulle behövas samt behovet av att genomföra flera samtidiga förändringar. Studien visade att respondenterna uppfattade att ett gemensamt mål gynnar arbetet att hitta och testa åtgärdsförslag i krisläge. Systemtänkande, systematisk mätning och visualisering underlättade förbättringsarbete. Att balansera eftertanke och snabbt agerande ställde särskilda krav på ledarskapsstrategier. Det framkom också att tillit mellan aktörerna i systemledningen underlättade vägval i svårbedömda situationer. / In the spring of 2020, the Corona pandemic reached Region Östergötland. Access to protective equipment and virus sampling was limited, with the pandemic posing a serious threat to life and health. To prevent covid-19 from spreading, a county-wide improvement work began. The purpose was to find and test measures on a meso- /management level to prevent covid-19 from reaching risk groups located within municipal health and care. The goal was that before midsummer commence testing at least ten measures to prevent the spread of the infection. The tested measures were linked to three areas: coordination of management and control, removing infection control obstacles, and developing tools for overview. A case study was conducted with data collected through a focus group interview which was analyzed using qualitative content analysis. The purpose was to investigate 1) how members of a crisis management group jointly handled a crisis and 2) how they perceived that strategies and working methods in the joint crisis management affected the conditions for handling the crisis. The improvement work and the study showed that in a crisis, tools and methods of improvement knowledge can be applied on meso-levels. It was also shown that such tools needs to be adapted to the situation due to a lack of a relevant baseline, difficulties in allowing the planning phase to take the time needed, and a need to implement several simultaneous changes. The study showed that respondents perceive that a shared goal benefitted the discovery and testing of measures in a crisis. Systems thinking, systematic measurement and visualization also facilitated improvement work. Balancing reflection and rapid action placed special demands on leadership strategies. Also, trust between actors in the system management facilitated the choice of path in difficult-to-assess situations.

Abstract Title: How have organisations adapted to new challenges during the covid-19 crisis through the use of innovation? Authors: Karolin Lindholm and Sofia Forsberg Supervisor: Anders Parment Background: Since the outbreak of the covid-19 virus, the world has been in a state that no one could have foreseen. Consumer behavior has changed due to both isolation and changed priorities in people's lives. These changed behaviors have changed society at large, which has had a major impact on the organizations that operate in it, leading to many of them having to reconsider their ways of doing business. To be able to meet the new challenges in society, organizations can acquire help from the use of innovation. Purpose: This study aims to examine how organizations have used innovation to adapt their activities to the changing market conditions that have occurred as a result of the covid-19 pandemic.  Methodology: In this study, a qualitative research method will be used together with an inductive approach. The collecting empirical data is based on 12 semi-structured interviews from different organizations within different industries, all of which were affected in one way or another by the corona pandemic. Conclusion: We have identified four common innovative factors caused by the corona crisis, which have been recurring in many of the organizations interviewed. These four factors are: digitalisation and the development around it, a flexible way of looking at the distribution of internal resources, optimization of the internal operations, and an agile approach. Keywords: Covid-19, Innovation, Adaption, Emergent Strategies, Dynamic Capacity, Organizational Change, Crisis Management, Knowledge, Proactive Approach, Reactive Approach, Creative Destruction

Titel: Krisförebyggande arbete i sjukvården - En studie som belyser betydelsen av krisplaner och andra krisförberedelser för beslut om resursfördelningar i en krissituation orsakad av en extern händelse.    Nivå: Examensarbete på Grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi   Författare: Elina Ylvenius och Torbjörn Olsson   Handledare: Emilia Kvarnström   Datum: 2021 - juni   Syfte: Att skapa en djupare förståelse för betydelsen av olika typer av krisförebyggande arbete inom sjukvården när det kommer till att fatta beslut under en pågående extern kris. Syftet är att öka vetskapen om betydelsen av krisberedskapsplaner samt andra krisförberedelser för sjukvårdarbetares beslutsfattande i en krissituation orsakad av en extern händelse.   Metod: Studien använder sig parallellt av två kvalitativa forskningsmetoder. Det empiriska materialet består av data från semistrukturerade intervjuer samt styrdokument. Intervjuerna är baserade på fyra delområden: Erfarenhet inom sjukvården, krishantering och krisberedskap, resursfördelning samt beslutsfattande. Informationen från styrdokument är hämtade ur regionala krisberedskapsplaner.    Resultat och slutsatser: Studien visar att krisberedskapsplanering i form av styrdokument inte fungerar i praktiken. Den indikerar även att uppfattningen om styrdokumentens betydelse varierar mellan olika positioner i sjukvården. Slutligen visar studien på vilka krisförberedande åtgärder som faktiskt upplevs fungera i praktiken.   Uppsatsens bidrag: Forskningen bidrar till en inblick i hur krishantering inom sjukvården fungerar i praktiken. Den bidrar till förståelse för sjukvårdsarbetares egna uppfattningar om olika krisberedskapsåtgärder. Uppsatsen visar hur erfarenhet och andra typer av krisförberedelse påverkar sjukvården under en extern kris.    Förslag till fortsatt forskning: Att ta reda på varför strukturen för krisberedskapsplanerna inte fungerar i praktiken inom sjukvården. Det känns högst aktuellt att försöka skapa en förståelse kring detta och skapa en bild av varför deras funktion brister när det kommer till att fungera som en del av sjukvårdens krishantering.   Nyckelord: Förvaltning, organisation, krishantering, förebyggande krisarbete, beslutsfattande, sjukvård, resursfördelning / Title: Crisis prevention work in health care - A study that highlights the importance of crisis plans and other crisis preparations for decisions on resource allocations in a crisis situation caused by an external incident.    Level: Student thesis, final assignment for Bachelor Degree in Business Administration   Authors: Elina Ylvenius and Torbjörn Olsson   Supervisor: Emilia Kvarnström   Date: 2021 - June   Aim: To create a deeper understanding of the importance of different types of crisis prevention work in healthcare when it comes to making decisions during an ongoing external crisis. The purpose is to increase knowledge about the importance of crisis plans and other crisis preparations for healthcare workers' decision-making in a crisis situation caused by an external incident.   Method: The study uses two qualitative research methods in parallel. The empirical material consists of data from semi-structured interviews that are based on four sub-areas: Experience in healthcare, crisis management and crisis preparedness, resource allocation and decision-making. The empirical data is also based on policy documents such as regional crisis management plans.   Results and conclusions: The study shows that emergency preparedness planning in the form of control documents does not work in practice. It also shows that the control documents' perception varies between different positions in healthcare. Finally, the study shows which crisis preparation measures are actually perceived to work in practice.   Contribution of the thesis: The research contributes to an understanding of how crisis management in healthcare works in practice. It contributes to an understanding of healthcare workers’ own perceptions of various emergency preparedness measures. The essay shows how experience and other types of crisis preparation affect healthcare during an external crisis.   Suggestions for future research: To find out why the structure of the crisis prevention plans does not work in practice in healthcare. It feels highly relevant to try to create an understanding of this and create an image of why their function is lacking when it comes to functioning as part of healthcare's crisis management.   Key words: Management, organization, crisis management, preventive crisis work, decision-making, healthcare, resource allocation

Syftet med denna studie var att ge insikt i hur Scandic Hotels Group AB:s (Scandic) ekonomistyrning påverkades över strategisk, taktiskt och operativ nivå av Coronakrisen. Tidigare studier kring ekonomistyrning under en kris lyfte fram ett skiftat fokus och att framförallt planering, kontroll, kommunikation och information påverkades. Meningen med studien var inte att objektifiera, utan att skapa ytterligare förståelse för hur ekonomistyrningen, över de tre organisatoriska nivåerna, fungerade i en specifik situation för att utveckla teori. Information samlades in genom att granska Scandics offentliggjorda dokument samt att intervjua sju respondenter ifrån olika nivåer på företaget som sysslade med ekonomistyrning. Vad som blev tydligt var att Scandics ekonomistyrningen antog en ny form utifrån ett förändrat, främst kortsiktigt, fokus mot likviditet, kassaflöde och kostnader, vilket även tidigare studier beskriver. Vad tidigare studier inte beskriver till samma grad, men som var tydligt på Scandic var att den taktiska nivån tenderade försvinna samtidigt som förändringarna skiljde sig åt på strategisk och operativ nivå. Strategisk nivå tenderade att bli mer traditionell i sin ekonomistyrning med fokus på det finansiella, samtidigt som den operativa blev modernare och såg främst till kunderna. Det planerades kortsiktigt för att klara av kassaflödet på strategisk nivå och för att styra bemanningen på operativ nivå. Viss långsiktig planering förekom dock på strategisk nivå för att säkra bolagets finanser. Kontroll genom jämförelser frånsågs och vad som blev väsentligt på strategisk nivå var det finansiella. På operativ nivå kontrollerades dock mer mjuka värden som kundnöjdheten och personalens välmående då dessa ansågs vara de enda som gick att påverka. På den operativa nivån gavs större frihet att arbeta med intäkterna samtidigt som den strategiska nivån betonade att allt skulle ske resurseffektivt, vilket aktualiserades genom ett inköpsstopp som infördes. Utifrån detta intensifierades en ökad kostnadsmedvetenhet på den operativa nivån. Kommunikationen av informationen skedde på ett “top-down” vis då avgörande beslut togs ovanifrån. På den strategiska nivån hölls fler möten kring intern finansiell information och beslut. Detta medan kommunikationen på hotellnivå blev mer inkluderande i och med att bemanningsreduktioner gjort att personalen behövde vara flexiblare och de kom därför närmare varandra i sina nya roller. Mer extern information krävdes över hela verksamheten då det var externa faktorer som orsakat krisen. Strategisk nivå var i behov av denna för att anpassa sig efter marknadsläget samtidigt som operativ nivå behövde informationen då efterfrågan styrde själva hotelldriften. Coronakrisen var en extrem kris som påverkade efterfrågan inom besöksnäringen avsevärt, vilket krävde aktioner och förändring. Överlag var det kortsiktighet som karaktäriserade hela Scandics verksamhet där det skiftande fokuset realiserades på olika vis på olika nivåer i verksamheten, men gemensamt fanns ett övergripande mål om överlevnad. När marknadsläget gick ifrån att vara stabilt till ostabilt krävdes andra delar ifrån verksamheten där likviditet, kassaflöde och kostnader blev det primära fokuset. Vad som hände med ekonomistyrningen under en kris, inom ett specifikt företag, kunde till viss del även ses i tidigare forskning, men det gjordes fynd som var teoriutvecklande. / The purpose of this academic study was to provide insight into how Scandic Hotels Group AB's (Scandic) management accounting was affected at the strategic, tactical, and operational levels by the Corona crisis that took place. Previous studies on management accounting during a crisis highlighted a shifted focus and that planning, control, communication, and information, were affected. The purpose of the study was not to objectify but to generate further understanding of how management accounting, across the three organizational levels, worked in a specific situation to develop theory. Reviewing Scandic's published documents and interviewing seven respondents of the company generated this study.  It became clear that Scandic's management accounting adopted a new form based on a changed, mainly short-term, focus on liquidity, cash flow, and costs, as also previous studies described. Previous studies did not explain it to the same degree, but it was evidently at Scandic that the tactical level tended to disappear as the changes differed at the strategic and operational level. The strategic level became more traditional with a higher focus on the financial, while the operational level became more modern and looked primarily to the customer. It was planned in a short-term way to manage cash flow at the strategic level and deal with staffing at the operational level. However, some long-term planning took place at a strategic level to secure the company's finances. Control through comparisons did not occur and what became significant at the strategic level was financial numbers. At the operational level, softer values ​as customer satisfaction and staff well-being were mainly in focus as these were reputable to be the only ones that could be affected. At the operational level, more freedom for the revenues was given, at the same time as the strategic level emphasized that everything needed to be in a resource-efficient manner. Therefore, an increased cost awareness was intensified, based on the purchase stop, at the operational level. The communication of the information occurred in a "top-down" approach since crucial decisions were made on the strategic level. At this level, more meetings occurred about financial internal information and decisions. Communication at the hotel level became more inclusive as the staff reductions led to the staff needing to be more flexible and, therefore, came closer to each other in their new roles. External information was required throughout the business as it was external factors that mainly directed the market situation. The strategic level needed this to adapt to the market situation, at the same time as the operational level needed the information to control the operations by the current demand.  The Corona crisis was an extreme crisis that significantly affected the demand in the hospitality industry. Scandic was characterized by actions of short-term, the shifting focus looked different in different levels, but together there was an overall goal, which was survival. When the market situation went from stable to unstable, other parts were required where liquidity, cash flow, and costs became the primary focus in the organization. What happened to the management accounting during a crisis, in a specific company, could be equated with some previous research, but despite this, findings that contributed to the study becoming theory-developing were made.

Den globala pandemin har förändrat hela världssituationen och lämnar troligen ingen oberörd. Den största förändringen för både organisationer och dess involverade aktörer är den förändrade arbetssituationen till följd av kraven på social distansering. Distansarbete uppmanas i största möjliga mån vilket har resulterat i drastiska förändringar av människors livssituationer och företags styrning och arbetssätt. Nyckeln till att lyckas med det distansbaserade arbetet anses vara utökandet av digitala verktyg och teknologiska arbetssätt, som enligt flertalet forskare behöver implementeras på ett hållbart sätt och dess effekter analyseras. Det sociala samarbetet är viktigt inom revision och påverkas av fysisk distans och rätt digitala lösningar krävs för att bibehålla effektivitet och kvalitet i arbetet. Genom denna studie syftade därför författarna till att undersöka hur en plötslig kris påverkat en organisation i revisionsbranschen, med fokus på styrningen mot ett distansbaserat arbetssätt och introducering av nya digitala lösningar. Syftet var att skapa en djupare förståelse för vilka organisatoriska effekter detta kan medföra genom att med hjälp av Normalisation Process Theory identifiera och analysera organisationens specifika förutsättningar för implementering av det nya arbetssättet. Detta gjordes genom kvalitativa intervjuer och resulterade i synliggörande av de mest påtagliga komponenterna i organisationens omställningsprocess men gav också ljus till potentiella problem relevanta att undersöka vidare inom organisationen. Drabbandet av denna kris bedöms ha resulterat i mestadels positiva eller neutrala effekter medförbättring av digitala arbetssätt och effektivare rutiner. Den mest påtagliga negativa effekten gäller den psykosociala arbetsmiljön, medarbetarnas samarbete och styrningens effektivitet. Studien ger ett bidrag som kunskapsunderlag för omställningsarbete på grund av kris och en avspegling till vad som anses bli det nya normala i en organisation av denna typ. Vidare forskning krävs för att skapa en större förståelse för de långvariga effekterna av en global arbetssituation med distansarbete och digitala arbetsprocesser. / The global pandemic has changed the whole world situation and probably leaves no one unaffected. The biggest change for both organizations and the involved actors is the changed work situation as a result of the requirements for social distancing. Teleworking is encouraged to the extent possible, which has resulted in drastic changes in people's life situations and companies' governance and working methods. The key to success with distance-based work is considered to be the expansion of digital tools and technological working methods, which according to most researchers needs to be implemented sustainably and its effects analyzed. Social cooperation is important in auditing and is affected by physical distance, the right digital solutions are required to maintain efficiency and quality of the work. Through this study, the authors therefore aimed to investigate how a sudden unexpected crisis has affected an organization in the auditing industry, with focus on the management towards a distance-based approach and the introduction of new digital solutions. The purpose was to create a deeper understanding of what organizational effects this can entail by using Normalization Process Theory to identify and analyze the organization's specific conditions for implementing the new way of working. This was done through qualitative interviews and resulted in the visibility of the most obvious components in the organization's change process, but also shed light on potential problems relevant to investigate further within the organization. The impact of this crisis is judged to have resulted in mostly positive or neutral effects with the improvement of digital working methods and more efficient routines. The most obvious negative effect concerns the psychosocial work environment, the employees' cooperation and the effectiveness of management. The study contributes to the knowledge base for adjustment work due to crisis and a contribution to what is considered to be the new normal. Further research is needed to create a greater understanding of the long-term effects of a global work situation with distance-based work and digital work processes.

This study examines the impact of covid-19 at the public libraries in Malmö (BiM) during 2020. Its purpose is (1) to investigate the strains BiM was facing during the pandemic, and (2) to contribute to the knowledge about which prerequisites that are needed in order to adapt to, pursue and eventually develop digital activities at public libraries. The research questions designed to fulfill this are: which organizational prerequisites were there in order to handle the situation that occurred with the pandemic? How has digital technology (digitalization or digital transformation) been used to pursue public librarianship? Are there prerequisites to maintain strategies that developed during the digital adaptation following the pandemic? A qualitative analysis of mail conversations and news letters relating to the situation, sent internally at BiM during the designated time span, was carried out as an initial step. To deepen the study, six interviews took place with individuals with different professions at BiM. Five of those were members of the management group, one had special knowledge of the so called “digital hub”. The analysis utilizes primarily organizational theory and secondary institutional theory as theoretical frameworks. More specifically theories about organizational inertia, organizational agility, mimetic isomorphy and elasticity. Organizational theory is used mainly to see how fast BiM was able to respond to the crisis, and to what extent the changes made, with digital and digital transformation in mind, can persist after the crisis. Institutional theory is used mainly to view BiM in a larger, institutional field. The main findings of the study show that BiM had sufficient prerequisites to handle the initial situation reasonably well. Digital maturity was already developed to an acceptable level. Initial anxiety, however, led to widespread sick leaves, and a reactive phase. One major reason to the anxiety was insufficient crisis plans. The utilization of risk and impact assessments covered up for this, and as anxiety decreased more proactive and agile adjustments started emerging. Digitalization played a major part in this, and was used as well internally, as externally. Internally primarily through communication and meetings. Externally through communication, but also through digital substitutes to regular activities such as book circles. The so called “digital hub” was instrumental to maintain functioning library services. This is a two years master’s thesis in Library and Information Science.

Vatten är en av de viktigaste tillgångarna vi har och är en förutsättning för att samhället ska kunna fungera. Det moderna samhället lämnar oss sårbara på flera nivåer där dricksvattenproduktionen hotas av åtskilliga typer av risker såsom vattenbrist, klimatförändringar och krig. För att kunna säkerställa tillgången på dricksvatten måste området förstärkas för att kunna skapa en robust verksamhet samt implementera säkerhet i ett långsiktigt perspektiv. Syftet med studien är att undersöka vad det innebär för kommuner att höja standarden inom dricksvattenförsörjningen och det civila försvaret, samt vad som förväntas uppnås av kommunen i arbetet med att säkra tillgången till dricksvatten utifrån regeringens målsättning. För att kunna besvara syftet har studien tagit avstamp utifrån tre frågeställningar som fokuserat på vad det innebär för kommunen att arbeta med att förstärka dricksvattenförsörjningen, vilka målsättningarna är samtriskuppfattningar kring dricksvattensverksamheten. Studien är en kvalitativ intervjustudie med fallstudie som design. Under studien har åtta personer intervjuats som på olika nivåer arbetar med dricksvattenförsörjning och beredskap. Urvalet av deltagare är avsiktligt för att uppnå bredd och djup i material. Den insamlade datan har transkriberats och analyserats med kvalitativ innehållsanalys. Deltagarna i studien uppfattar utmaningen och hoten mot dricksvattenförsörjningen på olika sätt. De upplever att detta påverkar arbetet med att nå en långsiktighet i arbetet med att trygga dricksvattenförsörjningen, samt att det är diffust vad som verkligen är målsättningen i kommunernas arbete. Kommunernas förutsättningar att kunna bygga upp det civila försvaret och skapa en säker dricksvattenverksamhet bygger på att regeringen förser dem med konkreta riktlinjer samt ekonomiska medel för att kunna ta fram beredskapsplaner och nödvattenberedskap. Att kommunerna ska kunna nå upp till vissa målbilder som skapats på högre nivåer är idag inte realistisktutifrån de olika förutsättningarna de har. Arbetet med att skapa ett starkt civilt försvar och en säker dricksvattenförsörjning kommer att kräva stora resursinvesteringar både när det kommer till infrastruktur, IT och kompentensutveckling. / Water is one of the most important resources we have and it is a prerequisite for society in order to function. Modern society leaves us vulnerable on several levels where drinking water production isthreatened by several types of risks such as water shortages, climate change and war. In order to ensure the supply of drinking water, the operation must be strengthened to create a robust operation and implement safety in a long-term perspective. The purpose of the study was to investigate what it means to raise the standard in drinking water supply and civil defense and also what is expected to be achieved by the municipality in the work to secure access to drinking water based on government goals. In order to be able to answer the purpose, the study has been based on three issues that have focused on what it means for the municipalities to work to strengthen the drinking water supply, what the objectives are and also the riskperceptions regarding the drinking water business. The study is a qualitative interview study with a case study as a design. During the study, eight people were interviewed who at different levels work with drinking water supply and emergency preparedness,the selection of participants is intentional to achieve width and depth in material. The collected data has been transcribed and analyzed with qualitative content analysis. The participants in the study perceive the challenge and threats to the drinking water supply in different ways. They feel that this affects the work of achieving a long-term perspective in the work of securing the drinking water supply and that it is unclear what the goal in the municipalities' work really is. The municipalities' ability to building civil defense and creating safe drinking water operations is based on the government providing them with concrete guidelines and financial means to be able to produce contingency plans and emergency water preparedness. That the municipalities should be able to reach certain target images that exist from higher levels is today not realistic based on the different conditions they have. The work of creating a strong civil defense and a secure drinking water supply will require large resource investments both when it comes to infrastructure, IT and skills development.

Studien handlar om att skapa förståelse kring huruvida restaurangchefer är i högre grad uppgifts- eller relationsorienterade i sitt ledarskap samt hur de hanterat corona pandemin. Studien har tagit utgångspunkt i insamling av empirisk data, för att vidare analysera materialet med hjälp av den teoretiska referensramen. Under den teoretiska referensramen har data samlats in kring de berörda ledarstilarna och hur de skiljer sig från varandra, samt hur en kris och krishantering kan se ut. Studiens empiriska avsnitt utgår ifrån en kvalitativ metod insamling där sju restaurangchefer intervjuades. Respondenterna och dess restauranger är belägna i Göteborg. Uppsatsens empiriska resultat stödjer teoretiska referensramen som implementeras i analysavsnittet.Författarna presenterar slutligen i slutsatsen att restaurangcheferna använder en kombination av uppgifts- och relationsorienterat ledarskap. Författarna kan dessutom fastslå att ingen chef utesluter den ena ledarskapsstilen. Studien visar tydliga samband där restaurangcheferna är antingen mer relations- eller uppgiftsorienterade i sitt ledarskap. I analysavsnittet visar det sig att restaurangcheferna hanterar krisen på olika sätt. De relationsorienterade restaurangcheferna var innovativa och arbetade med att skapa ytterligare intäkter, medans den uppgiftsorienterade ledaren effektiviserade organisationen och kapade kostnader. Ledarna har dock varit tydliga att ingen krisstrategi formats i förväg. Samtliga ledare har agerat reaktivt under den rådande pandemin då ingen liknande händelse inträffat dessförinnan. / The study is about creating an understanding of whether restaurant managers are more task- or relationship-oriented in their leadership and how they have handled the corona pandemic. The study is based on two parts, one of which is the collection of empirical data, the other from the theoretical frame of reference. During the theoretical frame of reference, data has been collected on the relevant leadership styles and how they differ from each other, as well as what a crisis and crisis management can look like. The empirical section of the study is based on a qualitative collection method where seven restaurant managers were interviewed. The respondents and their restaurants are located in Gothenburg. The empirical evidence of the thesis is supported in the theoretical frame of reference that is implemented in the analysis section.The authors presents in the conclusion that restaurant managers use a combination of task and relationship-oriented leadership. The authors can also state that no manager excludes a leadership style. The study shows clear connections where restaurant managers are either more relational or task-oriented in their leadership. In the analysis section, it turns out that the restaurant managers handle the crisis in different ways. The relationship-oriented restaurant managers were innovative and worked to create additional revenue, while the task-oriented leader streamlined the organization and reduced costs. However, the leaders have been clear that no crisis strategy has been formulated in advance. All leaders have acted reactively during the current pandemic because no similar event has occurred before.

Denna studie syftade till att analysera hur krisen med pandemin Covid-19 har hanterats inom fastighetsbolaget AMF Fastigheter samt att utvärdera hur väl krishanteringsplanen har implementerats under krisens gång. Studien var av kvalitativ form där intervjuer genomfördes med personer som är i ledande positioner på AMF Fastigheter. Resultaten visade på att AMF Fastigheter har gynnats av att ha följt en förutbestämd krishanteringsplan som innehåller information om vad som ska göras och kommuniceras under krisen. Däremot har viss improvisation skett under tidens gång på grund av att de ibland ställdes inför nya främmande situationer, varför det går att argumentera för att företag bör vara öppna för viss improvisation. Vidare visade även resultaten på att personliga karaktärsdrag och tidigare erfarenhet från kriser hos medarbetarna har varit värdefullt. Dock visade resultaten på att det ibland har varit för många medarbetare inblandade i beslutprocesser, samt att det ibland togs förhastade beslut som i vissa fall även behövde förtydligas. / This study aimed to analyze how the crisis with the pandemic Covid-19 has been handled within the real estate company AMF Fastigheter and to evaluate how well the crisis management plan has been implemented during the crisis. The study was of a qualitative form where interviews were conducted with people who are in leading positions at AMF Fastigheter. The results showed that AMF Fastigheter has benefited from following a predetermined crisis management plan that contains information on what is to be done and communicated during the crisis. On the other hand, some improvisation has taken place over time since they were sometimes faced with new foreign situations, which is why it can be argued that companies should be open to certain improvisation. Furthermore, the results also showed that personal characteristics and previous experience from crises among employees have been valuable. However, the results showed that there have sometimes been too many employees involved in decision-making processes, and that hasty decisions were sometimes made, which in some cases also needed to be clarified.