Denna forskningsstudie undersöker de utmaningar som hotell i Sverige har stått inför på grund av Covid-19-pandemin. Närmare bestämt analyserar studien hur dessa hotell reagerade på krisen. Det råder ingen tvekan om att pandemin har drabbat den globala turistsektorn väldigt kraftigt. Miljontals arbetstillfällen har gått förlorade, och länder vars ekonomier som är beroende av turism står inför de värsta ekonomiska lågkonjunkturerna i historien.  Sektorn vänder sig dock i dag till innovation för att stödja återöppnandet och en återgång till lönsamhet. I Sverige har sektorn tagit till sig innovativa lösningar, bland annat genom att öka konkurrenskraften och bygga upp motståndskraft genom strategier som att främja inhemsk och regional turism, ekonomisk diversifiering och underlättandet av en mer gynnsam arbetsmiljö för mikroföretag, små och medelstora företag. Andra strategier som har hjälpt att strategiskt öppna sektorn i denna tid under pandemin är den digitala omvandlingen av hela turismekonomin genom att investera i digital kompetens för arbetstagare som har förlorat sina arbeten och inkomstkälla under pandemin.  Studiens syfte är att analysera de krishanteringsstrategier som svenska hotell implementerade i början av Covid-19-pandemin. För att uppnå studiens syfte används semistrukturerade intervjuer som den primära datainsamlingsmetoden. Det kommer genomföras intervjuer med fem olika hotelldirektörer från Sveriges största hotellkedjor. / This research study explores the challenges that hotels in Sweden have faced due to the Covid-19 pandemic. Specifically, it assesses how these organizations responded to the crisis. There is no doubt that the pandemic has hit the global tourism sector very heavily. Indeed, millions of jobs have been lost, with countries whose economies are dependent on tourism facing the worst economic recessions in their collective history.  The sector is today turning to innovation to support its re-opening and a return to profitability. In Sweden, the sector has embraced innovative solutions, including boosting competitiveness and building resilience through strategies such as promoting domestic and regional tourism, economic diversification, and the facilitation of a conducive business environment for micro, small, and medium-sized enterprises. Other strategies that have aided the strategic re-opening of the sector during the pandemic is the digital transformation of the entire tourism economy by promoting investments in digital skills for workers who have lost their jobs and livelihoods during the pandemic.  Against this backdrop, this study’s key objective is to analyze the crisis-management strategies adopted and implemented by Swedish hotels at the onset of the Covid-19 pandemic. It will deploy semi-structured interviews as the primary data-collection approach to achieve this goal. Five interviews with executives in five of the largest hotel chains in Sweden will be conducted.

Using Emsuch [6] as a base this reports tries to find a solution to the problems that arise when trying to find survivors in collapsed buildings following an earthquake. Emsuch is a system that allows an user to retrieve information from the Home unit inside a house after an earthquake. But the results of the previous study [6] showed that the previous Emsuch is not very useful in disasters such as earthquakes. This is due to several reasons that were overlooked in that study such as electricity consumption and connectivity. So this study aims to improve the system by designing software that enables the user to quickly check each household that uses an Emsuch system. By using a case study and interviewing members of the Japanese Ground Self-Defence Forces a requirements document was created. From these requirements the system was designed to fulfil them all and then partly implemented and tested. The current prototype of the system has some major parts working, with a few parts non-functional or unimplemented. / Den här rapporten använder Emsuch-systemet [6] för att försöka lösa de problem som uppstår när armén letar efter överlevare i husmassor efter jordbävningar i Japan. Med Emsuch kan räddningsarbetarna hämta information från husen de går förbi under letandet. Under en tidigare studie [6] där grunden till systemet utvecklades identifierades flera punkter som leder till problem i de förhållanden som råder i de räddningsaktionerna. De två största utmaningarna är bristen på el och att infrastrukturen för kommunikation ofta är nere. Den här rapporten avser att utforma och implementera en lösning som gör att användarna i armén kan ansluta sig till varje enhet i förbifarten. Med en fallstudie som inkluderar en intervju med Japans markbaserade försvarsstyrkor i Sapporo togs ett kravdokument fram. Detta kravdokument användes som grund för implementeringen av systemet. En prototyp togs fram och testades delvis. Resultatet av testerna visade att Emsuch har potential för att användas i räddningsarbeten, men att det är flera delar som behövs fixas för att klara av verkliga situationer.

Denna uppsats är en kvalitativ innehållsanalys vars syfte är att beskriva och analysera hur CSR har använts som ett verktyg vid en skandal hos företagen BMW och Volkswagen för att återfå sin legitimitet. Uppsatsen bidrar med kunskap kring hur CSR kan användas som ett verktyg vid en skandal hos de valda företagen för att återfå sin legitimitet. Den bidrar även med viktiga insikter kring ämnet i sig. För att besvara frågeställningen som uppsatsen haft vilket är; Hur har CSR använts som ett verktyg vid en skandal hos företagen BMW och Volkswagen, för att återfå legitimitet? Har uppsatsen studerat de två företagen BMW och Volkswagen genom att använda sig av en kvalitativ innehållsanalys för att studera de två valda företagens hållbarhetsrapporter. BMW och Volkswagen har valts ut då de varit med om en omfattande skandal, vilket ger värde att studera. Med detta kan uppsatsen bidra med förståelse genom dessa två företag kring hur dessa två företag hanterat en betydande skandal genom CSR för att återfå legitimitet. Resultaten visar att CSR kan användas på olika sätt i form av hållbarhetsrapporter hos de två olika företagen för att reparera dess legitimitet, och att detta beror på företagens olika förutsättningar. Resultatet visar även på att företagen använder sig av olika strategier som bland annat går ut på att omstrukturera företaget och influera publikens attityder. Uppsatsens resultat baseras på företagens hållbarhetsrapporter och uppsatsens teori. / This essay is a qualitative content analysis whose purpose is to describe and analyze how CSR can be used as a tool during a scandal at the companies BMW and Volkswagen, to regain their legitimacy. The essay contributes with knowledge about how CSR can be used as a tool in a crisis for the selected companies to regain their legitimacy. It also contributes with important insights into the subject itself (CSR). To answer the purpose that the essay has, which is; How has CSR been used as a tool during a scandal at the company's BMW and Volkswagen, to regain legitimacy? The essay has studied the two companies BMW and Volkswagen by using a qualitative content analysis to study the sustainability reports of the two selected companies. BMW and Volkswagen have been selected as they have been involved in a significant scandal, which gives value to study. This is because the essay can contribute with understanding through these two companies about how they handled a significant scandal through CSR to regain legitimacy. The results show that CSR can be used in different ways in the form of sustainability reports, in the two different companies to repair its legitimacy, and that this depends on the companies' different conditions. The results also show that the companies use different strategies which, among other things, involve restructuring the company and influencing the public's attitudes. The essay's results are based on the companies' sustainability reports and the essay's theory.

Bakgrund och problem: Verksamhetsstyrningen i Region Kronoberg betraktas ske på rutin och med en tydlig struktur vilket är väsentliga principer i Malmi och Browns styrpaket. När en kris inträffar väcks det frågor om hur verksamhetsstyrningen ska gå till då den rutinmässiga processen sätts i obalans. Att studera Covid-19 och de förändringar som krisen har medfört i verksamhetsstyrningen är intressant eftersom det aldrig tidigare har inträffat en kris med dessa dramatiska egenskaper. Egenskaperna har ökat behovet av en effektiv verksamhetsstyrning. Styrpaketet som är en del av verksamhetsstyrningen har kritiserats av forskare som menar att för mycket fokus läggs på det finansiella perspektivet. Covid-19 har bevisat att om störst fokus riktas mot den finansiella biten kommer krishanteringen inte kunna vara tillräckligt effektiv. Därmed behöver paketet vara mer socialt fokuserat. Eftersom att endast styrpaketet inte är tillräcklig i krissituationer brukar ledningen under kriser även utveckla en krishanteringsmodell som också blir en del av verksamhetsstyrningen. Syfte: Studiens syfte är att skapa en djupare förståelse för verksamhetsstyrningens roll i Region Kronoberg under Covid-19 och hur den har förändrats i en organisation som drabbas av en chockartad kris samt vilka lärdomar som krisen har gett upphov till. Metod: Studien som är en enfallsstudie har genomförts med medarbetare från högre och lägre positioner i Region Kronoberg. Uppsatsen har en kvalitativ forskningsdesign med semistrukturerade intervjuer. Insamlingen av det empiriska materialet beskrivs djupare i metodkapitlet. Utöver semistrukturerade intervjuer har även dokument används i syfte att komplettera intervjuerna. Slutsats: Studien visar på att styrpaket och krishantering, som är delar av verksamhetsstyrningen, har misslyckats i rollen som krishanterare under Covid-19. Den främsta anledningen till det är krisens långvarighet och modellernas brist på förmågan att vara   situationsanpassade. Eftersom pandemin inte var lik någon tidigare kris har drastiska förändringar i verksamhetsstyrningen förekommit. Ändringarna har bland annat identifierats i prioriteringar och planeringsprocesser. Uppsatsen för även diskussioner kring vilka lärdomar som finns av Covid-19, som i sin tur kan vara användbara inför en framtida kris. De främsta lärdomarna är att krisen kräver en god organisationsstruktur med tydliga roller. Detta gör att det behövs en högre grad av inkludering av personal, vilket i sin tur kräver en god kommunikation. Just de icke-finansiella aspekterna kommunikation och personal behöver få mer fokus i en långdragen kris. En ytterligare lärdom är att beredskapen för kriser måste vara högre för att minimera de negativa konsekvenserna. / Background and problem: Management Control in Region Kronoberg is characterized by routines and clear structures, which are crucial principles of Malmi and Brown's Management Control Systems as a package. However, when a crisis occurs, all the routines and structures of an organisation get disturbed. Thus, questions about how management control should be executed in a crisis arise. Studying Covid-19 and the changes it has brought in management control is fascinating since there has never before been a crisis with such dramatic characteristics. These exceptional characteristics have in turn increased the need for an effective Management Control. Management Control Systems as a package, which is a part of management control, has been criticised by some researchers who claim that too much focus is placed on the financial part of an organisation. Covid-19 pandemic has proven that managing a crisis by putting the major focus on the financial state of an organisation is insufficient. Management Control Systems as a package thus needs to be more socially oriented. Since Management Control Systems as a package only is not enough in managing a crisis situation, the management of an organisation usually develops a Crisis Management model, which also becomes a part of Management Control. Purpose: The study aims to generate a deeper understanding of the role of Management Control in Region Kronoberg during Covid-19 and how it has changed in an organisation which has been affected by a shock-like crisis as well as the lessons learned, which the crisis has given rise to. Method: The study is of type one-case and has been carried out with employees from both higher and lower positions at Region Kronoberg. The paper has a qualitative research design with semi-structured interviews. The collection of the empirical material is described in more depth in the method chapter. In addition to semi-structured interviews, documents have also been utilized in order to supplement the interviews. Master thesis, Master of Science in Business and Economics, School of Business and Economics at Linnaeus University in Växjö, Spring 2023.    Conclusion: The study has concluded that both the Management Control Systems package, as well as Crisis Management, which are parts of Management Control, have failed in their role as crisis managers during Covid-19. The main reason for this is the duration of the crisis and the models' lack of ability to be adaptive to current situations. Due to the fact that the pandemic was unlike any previous crisis, drastic changes in Management Control have occurred. The changes have been identified in priorities and planning processes, among other things. The essay also discusses the lessons that can be learned from Covid-19, which in turn may be useful for a future crisis. The main lessons learned are that the crisis requires a good organizational structure with clear roles. For this to be possible a higher degree of inclusion of personnel is needed, which in turn is achieved by clear communication. It is precisely the non-financial aspects such as communication and personnel that need to receive more focus during a long-term crisis. Another lesson learned is that preparedness for a crisis must be higher in order to dampen the unfavorable consequences of it.

Denna studie syftar till att undersöka hur evenemangsarrangörer arbetar med krishantering och krisförberedelser. Studien grundar sig i teorier inom risk- och krishantering. Studien har använt i huvudsak två teoretiska modeller “Issue and crisis management relational model” och “strategiska krishanteringsmodellen”. Dessa modeller har setts som kompletterande till varandra och en egen modell har skapats med dessa som utgångspunkt. Materialet som har analyserats samlades in genom sju semistrukturerade intervjuer med evenemangsarrangörer, bland annat inom områdena teater, festivaler, arenor och musik, i Halland och Bohuslän i Sverige. Studiens modell har sedan använts som ett verktyg för att analysera resultatet. Resultatet visar att evenemangsarrangörer arbetar med krishantering och krisförberedelse. Denna studie lyfter att krishantering har blivit en mer central del i evenemangsarrangörers arbetsprocesser till följd av covid-19 pandemin. Kommunikation internt och externt har visat sig vara en viktig del av krishanteringen. Denna studie är skriven på svenska. / This study aims to investigate how event organizers work with crisis management and crisis preparation. This study is based on theories in risk and crisis management. The study has mainly used two theoretical models, "Issue and crisis management relational model" and the “strategic crisis management model”. These models have been set as complementary to each other and a separate model has been created with these as a base. The data that has been analyzed was collected through seven semi-structured interviews with event organizers, within the fields of theatre, festivals, arenas and music, in Halland county and Bohuslän county, Sweden. The study's model has then been used as a tool to analyze the results. The result shows that event organizers work with crisis management and crisis preparation. This study highlights that crisis management has become a more central part of event organizers' work processes as a result of the covid-19 pandemic. Internal and external communication has proven to be an important part of crisis management. This study is written in Swedish.

The pandemic (Covid-19) has since the beginning of 2020 caused major changes for many different companies. To minimize the spread of the virus several different measures have been implemented by local authorities. Additionally, a military conflict occurred between Russia and Ukraine in the early 2022, it has caused sanctions and led to many consequences including deterioration in the supply of raw materials. This study investigates a case company that assembles trucks for sewer cleaning in purpose to identify how the consequences of the pandemic and military conflict have affected its material supply, production, and delivery capacity to customers. The purpose is also to examine how the consequences can be managed to maintain an efficient business.  The study is based on an abductive research approach and the data collection was mainly based on semi- and unstructured interviews. The collected data from the interviews has then been analyzed with relevant theories.  During the pandemic the case company was affected by delivery delays, which further caused disruptions in production and a poor delivery capacity to customers. Similar outcomes are caused by the military conflict, the delivery from suppliers have deteriorated and continued to affect the production capacity of the case company, which is expected to decrease the delivery precision to customers. These consequences have caused the need of other methods than Just-in-time (JIT) to be applied during crisis, and a different view of tied up capital is also required. Measures to reduce the impacts of the pandemic have involved larger safety stocks, standardization, and innovation by building on support frames.   The study concludes that a resilient supply chain and innovative thinking can reduce the consequences of a pandemic and a military conflict, these are some of the theoretical contributions presented by the study. Further studies are proposed for similar industries to enhance generalizability. / Sedan början av år 2020 har pandemin (Covid-19) orsakat stora förändringar för många olika företag. Lokala myndigheter har infört åtgärder i syfte att förhindra smittspridningen av viruset. Vidare utlöstes även en militär konflikt i början av år 2022 mellan Ryssland och Ukraina som orsakat sanktioner, vilket lett till försämrad tillgång av bland annat råvarumaterial. Denna studie undersöker ett fallföretag som monterar slamsugningsbilar i syfte att identifiera hur deras materialförsörjning, produktion och leveransförmåga till kund påverkats av både pandemin och den militära konflikten. Den innehåller även hur konsekvenserna kan hanteras för att upprätthålla en effektiv verksamhet.   Studien utgår ifrån en abduktiv forskningsansats och där datainsamling huvudsakligen skett med semi- och ostrukturerade intervjuer. Svaren från intervjufrågorna har använts till nulägesbeskrivningen som sedan analyserats utifrån relevanta teorier.   Under pandemin påverkades fallföretaget av längre leveransförseningar, som vidare orsakat störningar i produktion och därtill försämrat leveransprecisionen till kund. Studien visar liknande faktorer under den militära konflikten, där leveranspålitligheten förvärrats och fortsatt påverkat produktionskapaciteten, vilket förväntas att försämra leveransprecisionen till kund ytterligare. Samtliga konsekvenser har orsakat att andra metoder än Just-in-time (JIT) bör tillämpas under sådana kristider, samt att det även krävs en annan syn på kapitalbindning. Trots detta har fallföretaget klarat sig undan relativt bra under pandemin tack vare större säkerhetslager, ökad standardisering och genom en innovativ åtgärd att montera på stödramar.  Studiens slutsats tyder på att motståndskraftiga försörjningskedjor och innovativt tänkande kan leda till lindrigare konsekvenser av både en pandemi och en militär konflikt, dessa är några av de teoretiska bidrag som presenteras. Vidare studier föreslås inom liknande branscher för att påvisa ökad generaliserbarhet.

I denna uppsats undersöks krishantering vid svenska musikfestivaler. Studien fokuserar på hur dessa evenemang förbereder sig för och hanterar potentiella kriser. Denna uppsats har använt sig av sex kvalitativa semistrukturerade intervjuer med projekledare, säkerhetsansvariga, sakkuninga och andra personer med relevant kunskap och erfarenheter samt en dokumentstudie. Studien använder sig av ramverket Krishanteringens livscykel kompletterat med MSB:s fyra principer mot antagonistiska hot för att göra det mer tillämpat på musikfestivalbranschen. I resultatet framgår det att musikfestivalorganistationer lägger vikt vid utbildad personal, välutformade och tydliga krishanteringsplaner samt effektiv kommunikation för att säkerställa en säker musikfestivalmiljö. Som slutsats ser vi att svenska musikfestivalorganisationer ständigt måste vara förberedda för att kunna möta och planera inför nya kriser och hot. Genom tydliga och heltäckande krishanteringsplaner kan organisationerna ta an förebyggande åtgärder mot bland annat antagonistiska hot, trängselolyckor och sexualbrott. Vi har sett att säkerhetsarbetet är en kontinuerlig process som hela tiden måste utvärderas och förändras för att möta nya yttre faktorer som kan påverka musikfestivalorganisationer och dess deltagares trygghet. Denna studien är skriven på svenska. / This thesis explores crisis management at Swedish music festivals, focusing on how these events prepare for and manage potential crises. The study employs six qualitative semi-structured interviews with project leaders, security managers, experts, and other individuals possessing relevant knowledge and experience, as well as a document study. It utilizes the Crisis Management Lifecycle framework, enhanced with the MSB's four principles against antagonistic threats, to apply it specifically to the music festival industry. The results indicate that music festival organizations emphasize trained personnel, well-designed and clear crisis management plans, and effective communication to ensure a safe festival environment. In conclusion, we can see that Swedish music festival organizations must constantly be prepared to meet and plan for new crises and threats. Through clear and comprehensive crisis management plans, organizations can take preventive measures against, among other things, antagonistic threats, crowd accidents, and sexual assaults. We have seen that security work is a continuous process that must constantly be evaluated and adjusted to meet new external factors that may affect the safety of music festival organizations and their participants. This study is written in Swedish.

In this study, crisis management has been studied primarily from the perspective of small business owners and lifestyle entrepreneurs. Over time, a need was also discovered to interview and study the relationship of public support organizationswith small businesses in crisis contexts. This is because in the theoretical research framework we experienced a lack of how private small businesses can act in a crisis. This is how our subject has been developed, and curiosity about practical crisis management versus theoretical crisis management has played a central role. Following the work, the niche of small entrepreneurs became in nature tourism, partly due to the fact that Värmland as a county has many entrepreneurs in this category. It is also inevitable that Värmland and the entrepreneurs here have had a strong international market before COVID-19 and therefore the interest has also been to study and analyze how they have acted and proceeded during the crisis. The question of adjustment is therefore very essential to study for future possible crises. To discern these similarities and differences, the private has been set against the regional and public, but also against each other. It has been conducted thanks to semi-structured interviews that highlight the same themes. The themes then follow a consistent structure for both method, empirical data and analysis, where it relates to the study's purpose and issues. Overall, the study has generated striking similarities and differences, but also a dimension in the exclusion of small business owners. The lastpart of the conclusion shows why it is still important to study the subject, as COVID-19 has affected the tourism industry in a very unique and global way, which has not previously been discernible. It highlights the importance of contributing to and continuing research in the future, where both public actors together with regional and private actors can find a way to deal with future crises together. / I denna studie har krishantering studerats utifrån framförallt småföretagares- och livsstilsföretagares perspektiv. Under tidens gång upptäcktes även ett behov av att intervjua och studera offentliga stödorganisationers förhållande till småföretagare i krissammanhang. Det på grund av att det i de teoretiska forskningsramarna upplevdes en brist för hur privata småföretagare kan agera vid kris. Det är genom den vägen ämnet har arbetats fram, och nyfikenheten kring praktisk krishantering versus teoretisk krishantering har spelat en central roll. Utefter arbetets gång kom nischen av småföretagare att bli inom naturturism, bland annat på grund av att Värmland som län innehar många företagare inom den kategorin. Det går heller inte att undkomma att Värmland och företagarna här har haft en stark internationell marknad innan COVID-19 och därför har intresset likaså varit att studera och analysera hur företagarna har agerat och gått tillväga under krisens gång för att ställa om. Omställningsfrågan är därför essentiell att studera för framtida eventuella kriser. För att skönja dessa likheter och skillnader har det privata ställts emot de regionala och offentliga, men även mot varandra. Det har utförts tack vare semistrukturerade intervjuer som lyft samma teman. Temana följer sedan en genomgående struktur för både metod, empiri och analys, där de förhåller sig till studiens syfte och frågeställningar. Studien har totalt sett genererat påvisande likheter och skillnader, men även en dimension i exkludering av småföretagare. I slutsatsens sista del framkommer det varför det är fortsatt viktigt att studera ämnet, eftersom COVID-19 har påverkat besöksnäringen på ett väldigt unikt och globalt sätt, som tidigare inte har kunnat skönjas. Det belyser vikten av att bidra med samt fortsätta forskning framöver där både offentliga aktörer tillsammans med regionala- och privata aktörer kan hitta ett sätt att tillsammans hantera kommande kriser / <p>C-uppsats </p>

<p>Denna c-uppsats är ett examensarbete inom studieprogrammet med inriktning mot personal, arbete och organisation (PAO) på Sociologiska institutionen vid Stockholms universitet. Syftet är att undersöka och beskriva hur poliser i yttre tjänst ser på och upplever effekten av fenomenet krishantering inom organisationen Polisen. Vidare är syftet att analysera vilka konsekvenser organisationskulturen inom Polisen får för fenomenet krishantering. I denna studie tar jag upp frågeställningar såsom vilka värderingar och normer poliser har kring krisstöd, och vilken effekt krisstöd har på den enskilde polisen. Jag problematiserar kring organisationskultur som en viktig del i hur normer och värderingar kan vara styrande i en arbetsmiljö där våld och hot om våld är en del av vardagen. För att belysa detta använder jag mig av en modell med olika medvetandenivåer av kulturen. Det teoretiska materialet visar vidare att organisations­kulturen inom den svenska polisen med dess värderingar och normer delvis skapas i kontakten med våld och hot om våld för den enskilde polisen. Våldet i arbetsmiljön är en del av det dagliga arbetet för poliser i yttre tjänst. Avståndet från chefer och den stora handlingsfriheten påverkar även kulturen och bidrar till att skapa en skiktning inom Polisen angående det praktiska arbetet i kontakten med allmänheten. För denna studie har jag intervjuat sex poliser, samtliga verksamma i yttre tjänst inom en polismyndighet i ett storstadsområde. Jag har i det empiriska materialet identifierat fem begrepp som beskriver fenomenet krishantering: Yrkesroll, Ledarskap, Påfrestning, Hinder samt Effekt. Utifrån dessa empiriska begrepp har jag identifierat fyra inslag i den polisiära organisationskulturen som påverkar hur respondenterna ser på och upplever, men även vilka egentliga möjligheter de har att använda sig av krishantering: ”Magkänsla”; Föreställningar om ekonomiska ramar; Vad en polisman skall tåla samt Småprat istället för krisstöd. I denna studie har jag funnit att det inte finns ett regelbundet tillhandahållande och genomförande av krisstöd inom Polisen delvis pga. organisationskulturen. Slutsatsen är att organisationskulturen som skapas i relation till krishanteringen och som verkar genom de av mig identifierade fyra inslagen, minskar organisationens effektivitet.</p>

Today’s society is built upon different infrastructures; structured and integrated systems that are available generally. The consequences of an infrastructure that has stopped working may lead to detrimental implications for the dependent entity – critical infrastructure of said kind are called critical infrastructures. If a payment system would happen to cease to work, a bullwhip-like effect would occur within the financial infrastructure. To create resilience, i.e. the ability to counteract or rehabilitate such an event, is a methodology that may assist the society in handling crises such as these in a more efficient manner. The purpose of this study is to examine the banking sectors resilience in the context of disruptions within card payment systems. The study has been conducted with the help of interviews by different stakeholders working within the banking sector in Sweden. The collected data has been completely confidential. This study is of an exploratory nature, thus a qualitative research method has been applied. The interviews have been recorded and transcribed, and lastly analyzed. The conclusions drawn from the results and analysis has shown that the banks have knowledge of core principals of resilience. The banks resilience principals do differ from the principles conveyed in theoretical literature – while maintaining a unified view of said principles among themselves in the financial sector. The banks are prepared for short-term crises that may emerge, but they do not seem particularly prepared for long-term - more rare – crises. / Dagens samhälle är uppbyggt av många olika infrastrukturer, med infrastruktur menas ett system som är allmänt tillgängligt. Följderna av en infrastruktur som har slutat att fungera kan leda till något stort då en störning kan påverka flera delar i samhället, detta kallas för kritisk infrastruktur. Skulle betalningssystemet sluta fungera uppstår det störningar i den finansiella infrastrukturen. Att skapa resiliens, d.v.s. förmågan att motstå eller återhämta sig från olika kriser som kan uppstå i samhället, är en arbetsmetod som kan hjälpa samhället att hantera kriser på ett effektivare sätt. Syftet med studien är att undersöka bankers resiliens mot störning i kortsystem. Studien har genomförts genom intervjuer med representanter från banker i Sverige och insamlade svar behandlas konfidentiellt. Denna studie är en explorativ studie med kvalitativa forskningsmetoder och semistrukturerade intervjuer har genomförts. Intervjuerna spelades in, transkriberades och slutligen analyserades. De slutsatser som dras från resultat och analys är att bankerna har kännedom om resiliens och arbetar med resiliens principerna. Bankernas resiliens principer skiljer sig från principerna i teorin, dock har bankerna ett gemensamt synsätt på resiliens. Bankerna är förberedda för kortvariga kriser som kan uppstå men inte för långvariga kriser då de anser att långvariga kriser är sällsynta.