On March 18, 2020, colleges and universities closed as a measure to reduce the spread of the Covid-19 virus, and thus both teachers and students were quickly notified that lecture would be carried out at a distance. One year later, telework is still a fact, the rapid readjustment has become a protracted crisis. This study aims to investigate how job satisfaction among teachers has been affected as a result of working remotely. The study aims to contribute with an insight into how an extensive crisis as well as forced telework affects employees. The study hopes to shed some light on what leaders within the University need to offer, to maintain job satisfaction during telework as well as in a crisis. The study was conducted using a qualitative method, with 18 semi-structured interviews, with teachers at the University of Borås and Jönköping. The collected material has then been analyzed and structured using a thematic content analysis. The study's results indicate that distance work has both positive and negative effects. The positive effects are described, among other things, as reduced commuting and increased insight into digital tools, which may facilitate and improve traditional teaching. The results further show that the main negative effect is social isolation, which arises as an effect of the physical distance. Social isolation leads to lack of social contact with colleagues and students. Furthermore, the social isolation entails an increased workload, the work itself is described as boring in comparison to the traditional working environment. The interaction with students is reduced when the lectures are carried out digitally, which is reported to have a negative effect on some learning elements. The telework in its forced shape, leads to an increase in requested emotional support than in studies who have studied the effect of voluntary telework. The results also show that job satisfaction is currently relatively unchanged, however, this is considered to be due to the fact that the situation is still seen as temporary. The teachers point out that if they thought that teleworking was the new normal, their job satisfaction as well as motivation would have decreased. The study concludes that the lack of social contact with both colleagues and students has led to teachers experiencing increased fatigue. Thus, the study shows that teachers are in need of recovery, as well as increased support, regardless if the education returns to campus during the fall or not. / Den 18:e mars 2020 stängde högskolor och universitet som en åtgärd för att minska smittspridningen. Undervisningen ställdes snabbt om från fysisk till distans, 1 år senare är distansundervisningen fortfarande ett faktum, en snabb omställning har blivit en långdragen krissituation. Studien syftar att utifrån ett medarbetarperspektiv undersöka hur arbetstillfredsställelsen hos lärare inom Högskolan har påverkats till följderna av distansarbetet. På så sätt syftar studien till att bidra med insikt i hur en omfattande krissituation, såväl som ett påtvingat distansarbete påverkar lärare inom Högskolan. Studien har använt sig av en kvalitativ metod, med 18 semistrukturerade intervjuer med lärare vid Högskolan i Borås och Jönköping. Det insamlade materialet har analyserats samt struktureras med hjälp av en tematisk innehållsanalys. Studiens resultat visar att distansarbetet medfört såväl positiva som negativa effekter. Det positiva effekterna beskrivs bland annat vara minskad pendling samt ökad insikt i digitala verktyg, vilket kan komma att underlätta och förbättra den traditionella undervisningen. Resultatet visar vidare att den främsta negativa effekten är den sociala isolationen, vilket är en effekt av den fysiska distansen. Den sociala isolationen resulterar i brist på kontakt med kollegor och studenter. Vidare har distansarbetet medfört en ökad arbetsbelastning, att arbetet upplevs tråkigare samt att interaktionen med studenterna går förlorad, vilket anses påverka läromomentet. Det påtvingade distansarbetet har visat sig leda till att ett emotionellt stöd efterfrågas i högre utsträckning än vid ett frivilligt distansarbete. Resultatet visar vidare att att arbetstillfredsställelse i dagsläget är relativt oförändrad, dock anses det bero på att situationen fortfarande ses som tillfällig. Lärarna poängterar att om de trodde att distansarbetet var det nya normala hade deras arbetstillfredsställelse såväl som motivation minskat. Studiens slutsats poängterar att bristen på social kontakt med såväl kollegor som studenter har lett till att lärarna upplever en ökad trötthet. Därmed påvisar studien att lärarna är i behov av återhämtning, såväl som ökat stöd - oavsett om undervisningen går tillbaka till campus i höst eller inte.

I mars 2020 drabbades världen av en pandemi kopplat till viruset Covid-19 (SARS-CoV-2). I Sverige som i resten av världen har sjukvårdspersonalen varit tvungna att jobba under hög belastning i stressiga arbetssituationer som resultat av denna pandemi. Syftet med studien var att undersöka vilka faktorer som spelade roll för att vårdpersonalen skulle orka med det stressiga jobbet under en ovanlig situation som covid-19 pandemin. Till denna studie valdes kvalitativ design med en tematisk induktiv analys. Resultatet visade att kollegornas stöd, tydliga instruktioner från närmaste chefer, känslan av stolthet för att kunna klara av situationen tillsammans med andra samt personliga strategier var positiva faktorer som hjälpte vårdpersonalen att kunna klara av arbetet. Medan sjukvårdspersonalen upplevde att stöd från högre ledningen och samhällets ansvar inte var tillräckligt. / In March 2020, the world was hit by a pandemic linked to the Covid-19 (SARS-CoV-2) virus. In Sweden, as in the rest of the world, healthcare professionals had to work under high load in stressful work situations as a result of this pandemic. The purpose of this study was to investigate what factors played a role in the care staff being able to cope with the stressful job during an unusual situation such as the pandemic. For this study, qualitative design with a thematic inductive analysis was chosen. The results showed that the colleagues' support, clear instructions from immediate managers, the feeling of pride in being able to cope with the situation together with others and personal strategies were positive factors that helped the care staff to cope with the work load. While the health care staff felt that support from senior management and the responsibility of society was not enough.

Coronakrisen har varit och är fortfarande i skrivande stund en stor samhällsbörda för många olika typer av organisationer och har varit särskilt påfrestande för gymnasieskolor. Samtidigt har det lett till en god möjlighet att utforska organisationers krishantering. Denna studie är baserad på tidigare forskning om resiliens för att vidareutveckla begreppets förståelse och praktiska innebörd genom att undersöka hur anställdas uppfattningar av organisatorisk resiliens påverkas av demografisk bakgrund och hemarbetsförutsättningar. Studien genomfördes genom en sambandsanalys av enkätfrågor baserade på Mallaks (1998a) principer av resiliens och frågor om demografisk bakgrund samt hemarbetsförutsättningar som riktades åt anställda på gymnasieskolor i Skåne.  Studien identifierade indikationer på ett starkt samband mellan vissa av Mallaks (1998a) principer (framför allt de principer som berör de anställdas egna arbeten) och anställdas uppfattningar av dess hemarbetsförutsättningar. Det identifierades även ett samband med viss demografisk bakgrundsinformation och vissa av principerna, men sambandet var svagare. Detta tyder på att det finns behov att forska vidare på anställdas behov i hemarbete samt för organisationer att tillgodose dessa behov samt undersöka hur anställdas uppfattningar påverkar organisationers resiliens. / The corona crisis has been and still is at the time of writing a major societal burden for many different types of organizations and has been particularly stressful for upper secondary schools. At the same time, it has led to a good opportunity to explore organizations' crisis management. This study is based on previous research on resilience to further develop the understanding of the concept and its practical meaning by examining how employees' perceptions of organizational resilience are affected by their demographic background and working from home conditions. The study was conducted through a correlation analysis of survey questions based on Mallak's (1998a) principles of resilience and questions about demographic background as well as the conditions for working from home aimed at employees at upper secondary schools in Skåne. The study identified indications of a strong connection between some of Mallak's (1998a) principles (especially principles that concern the employees' own work) and employees' perceptions of their conditions while working from home. The study also identified some connection with demographic background information and some of the principles, but this connection was weaker. This indicates that there is a need to further research the needs of employees while working from home as well as for organizations to meet those needs and to examine how employees' perceptions affect the organizations resilience.

Att vara en ledare kan vara svårt, även under normala förhållanden. Att vara en ledare under en kris ställer ledaren inför ytterligare utmaningar. Vi befinner oss just nu mitt i en kris, en pandemi orsakad av sjukdomen Covid-19. Pandemin har resulterat i restriktioner, som avråder folk från sådant som kan sprida smittan, såsom resor eller trängsel. Detta har resulterat i att hotellbranschen lidit svåra nederlag i form av sviktande kundunderlag. Ledare i den svenska hotellbranschen befinner sig just nu mitt uppe i en kris, där de ska navigera sin personal och sin organisation ut ur detta. Syftet med uppsatsen är att studera ledarskapet i en bransch som befinner sig i kris. I detta fall är det den svenska hotellbranschen under påverkan av Covid-19-pandemin. Uppsatsen har gjorts med en kvalitativ undersökning, i form av semistrukturerade intervjuer med ledare inom den svenska hotellbranschen. På grund av det speciella läget har intervjuerna genomförts digitalt med ledarna. Intervjuerna transkriberades, för att sedan kunna användas i analys tillsammans med tidigare forskning och teorier. Studiens slutsats är att alla kriser är till viss del unika i hur de utspelar sig vilket innebär att även krishanteringen skiljer sig. Även om det här är en helt ny kris som organisationerna har ställts inför så stämmer resultatet med tidigare forskning överens till stor del. Ingen av organisationerna har haft någon krisberedskap för att kunna hantera detta men har ändå till viss del haft nytta av tidigare erfarenheter. Organisationerna har behövt struktur och vara flexibla och anpassningsbara för att kunna fungera vilket ställt stora krav på ledarskapet. / Being a leader is considered a difficult task, even under normal circumstances. Being a leader in times of a crisis means the leader is faced with further challenges. Right now, we are in the middle of a crisis, a pandemic caused by the viral infection Covid-19. The pandemic has resulted in restrictions that advise against activities that could spread the disease, such as travelling or being in crowds. Due to this, the hotel industry has suffered great losses in the form of a lacking customer base. The leaders of the Swedish hotel industry are in the midst of a crisis, where they are trying to navigate their staff and their organisation out of it. The purpose of the thesis is to study leadership in an industry facing a crisis. In this case, the Swedish hotel industry during the impact of the Covid-19 pandemic is being studied. The thesis has been conducted with qualitative research, in the form of semi structured interviews with leaders from the Swedish hotel industry. Due to the special situation, the interviews have been held digitally. The interviews were transcribed, to then be used in the analysis with earlier research and theories. The conclusion of the study is that all crises to some extents are unique regarding how they play out, which means that the crisis management differs as well. Even if this is a new type of crisis that the organisations now are facing, the result of earlier research holds up to a large extent. None of the organisations have had a crisis readiness to cope with this but have still benefited from earlier experiences. The organisations have required structure as well as flexible and adaptive to be able to function which in turn has put strain on the leadership.

Genom kvalitativa intervjuer med ledare inom Räddningstjänsten undersöker studien hur ledare bygger relevant erfarenhet från krisövningar inför hanterandet av framtida kriser. Fokus var en tvådagars scenariobaserad krisövning vid Revingehed som simulerade ett omfattande jordskred och en terrorhändelse. Fem räddningsledare har intervjuats, samtliga är valda utifrån deras position under övningen. Analysmetoden är tematisk analys. De fyra teman som framkom ur analysen var: (1) Känsla av kris, vilket upplevdes svårt att uppnå under övning och enligt intervjupersonerna sällan upplevs i verkliga händelser. Oklarhet var den aspekten som kunde återskapas. (2) Stress och press, vilket framförallt upplevdes i den inledande fasen av övningen på grund av informationsbrist och inte på grund av samarbetssvårigheter eller svåra prioriteringar. (3) Upplevelsen av andra deltagare/organisationer, som generellt var god. Samt (4) Speciell och meningsfull övning,vilket innebar att övningen präglades av högt engagemang, en upplevelse av realistiska reaktioner och en hög upplevd meningsfullhet med en positiv effekt på deltagarnas generella upplevelse av övningen.  Den viktigaste slutsatsen är att övningen upplevdes som relevant för att öka beredskapen inför omfattande samhällskriser, men att ledarna inte själva förbereds för en subjektiv upplevelse av kris och stress. Diskrepansen mellan upplevelser från övningar och upplevelser av verkliga kriser kan i förlängningen ha viss effekt på ledares agerande iskarpa påfrestande situationer. / The paper studies how leaders use crisis exercises to build relevant experiences to better handle future crises, through qualitative interviews with leaders within the Swedish Fire brigade. The focus was a two-day scenario-based crisis exercise at Revingehed which simulated an extensive landslide and a terror incident. The study uses a semi-structured interview format with five participants, chosen because of their positions during the exercise. The method it uses is thematic analysis. The themes that emerged were: (1) Feeling of crisis, which was seen as hard to achieve during an exercise but also as rare during real incidents. Ambiguity and confusion wereaspects that could partially be recreated; (2) Stress and pressure, which was mainly felt during the first phase of the exercise due to a lack of information, and not difficulties cooperating or hard choices and prioritizations; (3) their View of other participants, which in general was good; and (4) Special and meaningful exercise, which meant that the participants experienced a high level of commitment, realistic reactions and a high sense of meaningfulness, which affected the general exercise experience positively. The most important conclusion is the participants’ view of the exercise as relevant to heightening preparedness for large societal crises, while not preparing the leaders themselves for a subjective sense of crisis and stress. The discrepancy between experiences from exercises and authentic crises could have implications for leaders’ actions under considerable stress.

Covid-19 pandemin har haft stor påverkan på vårt samhälle. I Sverige är restaurangbranschenen av de branscherna som har drabbats värst. Vid en kris som denna krävs det att ledare agerar för att se till att deras organisation kan överleva. En ledare kan påverka organisationen inom alla aspekter, allt från ekonomi till personalhantering. Därav bär ledaren ett stort ansvar på sina axlar. Syftet med denna studie är att undersöka hur en kris som Covid-19 påverkar ledarskap inom restaurangbranschen och vilka förändringar som ledare gör för att hantera pandemin. Studien kommer förhoppningsvis att bidra till ökad förståelsen kring hur ledarskap har förändratsunder pandemin Covid-19 och vad det har haft för effekter. Den insamlade datan i denna studie ska förhoppningsvis förklaras med hjälp av tre olika ledarskapsstilar. Studien har genomförts med en kvalitativ metod genom semistrukturerade intervjuer medutvalda ledare inom restaurangbranschen. Resultatet för studien visar skillnader och förändringar som har skett i ledarskapet hos de ledare som har intervjuats. Samtliga intervjuer har tolkats och jämförts med studiens teoretiska ramverk. En kris som pandemin Covid-19 har haft stor effekt på organisationers sammanhållning samt motivation hos medarbetare och har resulterat i ett större mänskligt fokus från ledarnas sida. / The Covid-19 pandemic has had a big impact on our society. In Sweden the restaurant industry is one of the most affected industries. In a crisis like this it is required that leaders act to ensure that the organization survives. The leader is the one who can affect the organization in all aspects, from financial decisions to personnel management. Therefore, the leaders carry a big responsibility on their shoulders. The purpose with this study is to investigate how a crisis like Covid-19 affects leadership within the restaurant industry and what changes leaders have made to be able to deal with the pandemic. This study will hopefully contribute to increased understanding on how leadership has changed during the Covid-19 pandemic and what effects it has had. The collected data in this study will hopefully be explained by three different leadership styles. The study has been implemented with a qualitative method through semi structured interviews with leaders within the restaurant industry. The result of this study shows differences and changes that have taken place in the leadership of the leaders who have been interviewed. All interviews have been interpreted and compared with the study’s theoretical framework. A crisis such as the Covid-19 pandemic has had a major effect on organizational cohesion and employee motivation. This has resulted in a focus directed towards the human factor of the leadership. This study is written in Swedish.

Under de senaste åren har marknaden präglats av flera kriser, som den globala finanskrisen, Covid-19 pandemin och det pågående kriget i Ukraina. Dessa kriser är inte de första och inte de sista som samhället kommer att möta. Kris har fått en förstärkt innebörd och företags krishantering kan vara avgörande för fortsatt överlevnad. Hanteringen av kriser involverar ofta företagens förmåga att hantera förändringar. Syftet med studien är att öka förståelsen för krishanteringens faktorer och funktioner som en cirkulär process för det organisatoriska lärandet. Genom att studera upplevelser och erfarenheter ur ett ledningsperspektiv före, under och efter en kris önskar författarna bidra till forskningen beträffande de faktorer och funktioner som kan öka möjligheten till ett organisatoriskt lärande. Studien undersöker krishanteringsprocessen i företag inom klädbranschen, respondenterna i denna studie berättar att företagen har krisberedskap och krishantering inom företagen. Men att ingen kunde förutspå en kris som pandemin eller hade en krisplan för att kunna hantera dess omfattande effekter. Genom att undersöka, utifrån ett ledningsperspektiv, upplevelser och erfarenheter i samband med pandemin och att studera krishanteringen som en cirkulär process önskas ge en djupare förståelse för hela processen samt de förändringar och lärdomar en krishantering kan ge. Resultatet av studien visar på att gränsen mellan efterkris och förkris suddas ut vilket tyder på att krishanteringen är en cirkulär process. Företag kan dra lärdomar från en krishantering som pandemin innefattar. Resultatet visar också på tre viktiga faktorer som i sin tur påverkar krishanteringens funktioner. / Several years have characterized the market with crises such as the global financial crisis, the Covid-19 pandemic and the ongoing war in Ukraine. These crises are not the first and not the last that society will face. Crisis has gained an enhanced meaning and companies' Crisis Management can be decisive for continued survival. The management of crises often involves the ability of companies to manage change. The purpose is to increase understanding of the factors and functions of Crisis Management as a circular process for organizational learning. By studying experiences and experiences from a leadership perspective before, during and after a crisis, the authors wish to contribute to the research regarding the factors and functions that can increase the possibility of organizational learning. The study examines the Crisis Management process in companies in the clothing industry, the respondents in this study say that the companies have crisis preparedness and Crisis Management within the companies. But no one could predict a crisis like the pandemic or crisis plan to be able to manage its extensive effects. By examining, from a management perspective, experiences and experiences in connection with the pandemic. By studying Crisis Management as a circular process, it is desired to provide a deeper understanding of the entire process as well as the changes and lessons learned and Crisis Management can provide. The results of the study show that the boundary between post-crisis and pre-crisis is blurred, which shows that Crisis Management is a circular process. Companies can learn lessons from Crisis Management that includes the pandemic. The result also shows three important factors that affect the functions of Crisis Management. This study is written in Swedish.

Cooperation between different actors during a crisis has in Sweden evolved over the years. Forthe transport sector this cooperation started primarily between different governmental agenciesto eventually, from 2015, also involve private actors representing different branches of thetransport sector. This study thus examines the Swedish transport sectors private-publiccooperation in the form of the cooperation forum for crisis, TP SAMS. How they work andcommunicate in the cooperation forum to grow the transport sectors preparedness to handle acrisis, as well as potential strengths, weaknesses and challenges for the private-public workahead. This has been done primarily through qualitative informant interviews with persons who,in different ways, are involved in the transport sector and crisis management. The results fromthis study shows that the reliance on conventional, largely unsecure and vulnerablecommunications systems is prevalent in the transport sector. The results have also showed aflexibility in the work of TP SAMS as it both works as a networking agent for its members atthe same time as it stands by to provide expert assistance during crisis management. The studyconcludes that even though there are weaknesses with the communications systems andchallenges with the private-public cooperation it is a vital resource for the Swedish crisismanagement, and it would be hard to organize it much different than how it is today.

Oatly and the Blackstone Crisis: A Rhetorical Analysis of Crisis Management on Instagram This study looks into the crisis that arose when Oatly announced Blackstone as their new investors. With their new investors Oatly got a backlash with a lot of criticism for the new investment, which affected Oatlys image as a sustainable company. We examine how the crisis was handled on Instagram, both by analyzing Oatly's posts and their response to recipient ́s comments. The purpose of the study is to examine Oatlys crisis management on Instagram during the Blackstone crisis. With rethorics and Image Repair Theory as a theoretical framework and the rhetoric analysis model of Renberg as method, we have been able to examine what strategies Oatly used in their communication on Instagram during the Blackstone crisis. The results showed that Oatly used different strategies in their Instagram post and in their comments to try to handle the crisis, maintain consumers' trust and save the company's reputation. Our conclusion of the study summarizes the strategies Oatly uses in their communication and discusses the importance of companies using distinct strategies on social media during a crisis.

Uppsatsen avhandlar hur Försvarsmakten kan försörjas med färska livsmedel under en längre säkerhetspolitisk kris. Syftet med uppsatsen är att utreda vad som krävs för att försörjning av färska livsmedel till Försvarsmakten ska fungera, då samhället utsätts för stora påfrestningar inom livsmedelsförsörjningen under en långvarig säkerhetspolitisk kris. Inledningsvis har styrande dokument avseende livsmedelsförsörjning och vilka krav som våra folkvalda ställer på den svenska försörjningsberedskapen avseende färska livsmedel studerats för att skapa en bakgrund till problemställningen. Inhämtningen av empiri har skett genom intervjuer med nyckelpersoner inom Försvarsmakten, Livsmedelsverket och MSB samt en genomförd workshop med delvis samma aktörer samt från Försvarshögskolan. Empirin från intervjuer och workshop har analyserats genom en grounded theory-ansats och sammanförts till en sammanställd empiri. Den sammanställda empirin diskuteras mot vald referensram; Ledning av försörjningskedja, Designa effektiva organisationer, Krishantering samt ett mer nutida exempel; Coronakommissionens slutbetänkande. Det resultat och slutsatser vi kommit fram till är: En tvärfunktionell ledning över Sveriges försörjningsnätverk avseende livsmedel behöver tillsättas Underhållssäkerhetsnivåer i försörjningskedjan behöver fastställas och ett svenskt livsmedelskoncept behöver skapas Livsmedelssektorn behöver åläggas att tidigarelägga den svenska livsmedelsberedskapen Livsmedelspersonal, -transportresurser och -anläggningar behöver krigsplaceras. Kraven på näringslivet och den svenska befolkningen behöver tydliggöras och kommuniceras Försvarsmakten behöver öka mängden personal som omsätter deras hållbara livsmedel Sveriges internationella samarbeten behöver stärkas Avslutningsvis lämnas ett antal rekommendationer till Försvarsmakten, MSB, livsmedelssektorn (Livsmedelsverket, Statens jordbruksverk och Statens veterinärmedicinska anstalt) och Försvarshögskolan.