In a time characterized by new libertarianism, where more and more critical infrastructure is in the hands of private ownership, it is important to secure vital flows of essential products and services. In Sweden the concept of total defense is supposed to embody the whole of society. But how do we understand incentives for trade and industry to engage in total defense and crisis preparedness? This study's aim is to add to the literature of private public partnerships and understand underlying dynamics. The theoretical framework this study usesis rational choice theory, rational choice institutionalism and logic of appropriateness. By examining public documents from government agencies and applying the framework, conclusions can be made about incentives for the private sector to engage in crisis preparedness. Even though the private sector seems to have good incentives for good crisis preparedness onthe surface, there seems to be a discrepancy between objectives in crisis management and what can be reasonably expected from the private sector. In accordance with rational choicevinstitutionalism and logic of appropriateness the state establishes institutions to control business behavior. By using policy instruments the state can affect private actors' utilitycal culations, goals and preferences. According to government agencies it is essential to use economics, partnerships and laws to ensure a satisfactory level of preparedness by the privatesector.

I takt med digitaliseringens utveckling har en ny generation växt fram, Generation Y som kohorten benämns är individer födda från mitten av 1980-talet fram tills början av 2000-talet. Generation Y utgör en väsentlig faktor i förståelsen och utvecklingen av samhället samtidigt som de är framtidens kunder. Under år 2018–2019 har flertal svenska banker omfattats i en penningtvättshärva vilket inte bara hotar det finansiella systemet, utan fördärvar även allmänhetens syn på banker. Tidigare forskning visar hur bankers agerande påverkar kunders lojalitet, förtroende och image. Dock råder det ett empiriskt gap vid studier om Generation Ys attityd vid inträffandet av penningtvättsskandaler.    Denna uppsats hade i avsikt att studera penningtvättsskandalers effekter på den yngre generationens bankkunder med fokus på svenska högskolestudenter. En kvantitativ enkätundersökning tillämpades med en deduktiv ansats och en positivistisk forskningsfilosofi för att undersöka studiens syfte.   Baserat på 82 respondenter visade resultatet att studenternas lojalitet, förtroende samt bank image varierade beroende på egna bankens involvering i penningtvättshärvorna. Resultatet visade att de studenter som inte tillhörde en bank som medverkade i en härva hade en starkare lojalitet, förtroende samt mer positiv bank image i förhållande till de studenter som tillhörde en skandalbank. / With the increased development of the digitalization, a new generation has emerged. Generation Y as the cohort is named, includes people born from the mid-1980s to the early 2000s. The generation has a significant role in the understanding and development of the society, as they are seen to be the future customers. During the years of 2018-2019, multiple Swedish banks had been guilty to money laundering which did not only threatened the system within the financial sector, but did also influence the public’s view of banks. Previously conducted research has shown that actions taken by banks affects the customer’s loyalty, trust and image. However, there exist an empirical gap regarding the study of the Generation Y’s attitude towards the occurrence of money laundering scandals.   This thesis aimed to study how money laundering scandals affects Generation Y, with a focus on Swedish students. A quantitative questionnaire was conducted with a deductive approach and positivistic research philosophy to examine the purpose of this study.   The findings of the study were based on 82 respondents and showed the student’s loyalty, trust and bank image are affected depending on their bank’s involvement. Results showed that students who did not belong to a participating bank, had a stronger loyalty, trust and more positive image of their bank, in relation to the customers in a bank involved in a scandal.

The aim of this study was to understand how unit managers in public sector of social work handles crisis connected to medial examination and how to avoid crisis. We examined how unit managers handles and support their employees through crisis. The crisis we investigated have emerged in units in public sector that have been a subject to a medial examination. Qualitative interviews were performed with six managers in public sector. We combined the interview-study with an analysis of documents from the authorities. Theories that were used to analyse the result where system-theory and crisis-communication. The result showed that the authorities had good knowledge and tools at their disposal to manage the crisis that come up by the media examination. Several of the informers agreed to that the pre-work with crisis should be a priority in the organization. We found the managers experienced that media presented the authorities in a negative way but agreed to that media is important for examining the government authorities. The conclusion of the study showed the importance of communication before, during and after a crisis.

The purpose of this study has been to use Birkland’s (2009) theory about crisis induced learning to see how the collective learning process has worked for the three actors Stockolms Stads Trafikkontor, Trafikverket and Stockholms länsstyrelse after the two large cases of snow falls 2012 and 2016. I found that there was a need for this study as there are very few studies done that focus on how collective learning works in collaborating organisations despite of the fact that it is an important factor for a strong crisis management capability. I have done this through both creating my own data by use of qualitative interviews and then analysing this with written material in forms of evaluations and annual reports. After applying Birkland’s (2009) theory I identify that an important factor for change to occur as a result of the necessary learning processes he has identified has been through collaboration. 2016 there was more change that happened in contrast to 2012 and the main difference was the level of collaboration as this was higher and more evolved after 2016.

<p>Vårt arbete riktar in sig på hur skolor och pedagoger hanterar sorgliga och traumatiska händelser som kan drabba någon på skolan eller någon nära anhörig till en skolelev. De frågeställningar vi försöker besvara i arbetet är: Vilket stöd i handlingsplanen har pedagogen för att hantera klassrumssituationen vid traumatiska händelser? Finns det handlingsplaner för sorgarbete i kommuner och skolor? Vilka reaktioner kan uppstå hos barn när de drabbas av traumatiska händelser? Vad kan det stå i handlingsplanerna? Använder pedagogerna handlingsplanen? </p><p>Vi har intervjuat pedagoger för att ta reda på hur de hanterar klassrumssituationen när sorg drabbar skolan. I undersökningen har vi valt att via enkät fråga ett antal kommuner hur deras skolor hanterar sorgarbetet, om de har tillsett att skolorna har handlingsplan, vilka direktiv de ger skolorna angående dessa frågor. De frågor som ställts har utgått från följande händelser: elevs förälder eller syskon går bort, elev i klassen avlider eller en lärare på skolan dör. Elev i klassen avlider var det ingen av de intervjuade pedagogerna som hade varit med om. </p><p>Vårt resultat visar att de intervjuade pedagogerna ofta agerar i enlighet med vad den forskning, som studerats i denna uppsats, säger att man ska göra. De handlingsplaner som undersökts synes också samstämmiga med stora delar av den litteratur vi läst inom området, speciellt de olika reaktionsfaser, som drabbade går igenom, vilka redogörs för i arbetet. De slutsatser som dras är att skolorna har ett väl fungerande sorghanteringsarbete som på en del håll kanske behöver struktureras lite ytterligare.</p>

No description available.

Vårt arbete riktar in sig på hur skolor och pedagoger hanterar sorgliga och traumatiska händelser som kan drabba någon på skolan eller någon nära anhörig till en skolelev. De frågeställningar vi försöker besvara i arbetet är: Vilket stöd i handlingsplanen har pedagogen för att hantera klassrumssituationen vid traumatiska händelser? Finns det handlingsplaner för sorgarbete i kommuner och skolor? Vilka reaktioner kan uppstå hos barn när de drabbas av traumatiska händelser? Vad kan det stå i handlingsplanerna? Använder pedagogerna handlingsplanen? Vi har intervjuat pedagoger för att ta reda på hur de hanterar klassrumssituationen när sorg drabbar skolan. I undersökningen har vi valt att via enkät fråga ett antal kommuner hur deras skolor hanterar sorgarbetet, om de har tillsett att skolorna har handlingsplan, vilka direktiv de ger skolorna angående dessa frågor. De frågor som ställts har utgått från följande händelser: elevs förälder eller syskon går bort, elev i klassen avlider eller en lärare på skolan dör. Elev i klassen avlider var det ingen av de intervjuade pedagogerna som hade varit med om. Vårt resultat visar att de intervjuade pedagogerna ofta agerar i enlighet med vad den forskning, som studerats i denna uppsats, säger att man ska göra. De handlingsplaner som undersökts synes också samstämmiga med stora delar av den litteratur vi läst inom området, speciellt de olika reaktionsfaser, som drabbade går igenom, vilka redogörs för i arbetet. De slutsatser som dras är att skolorna har ett väl fungerande sorghanteringsarbete som på en del håll kanske behöver struktureras lite ytterligare.

"En människa som ingenting vet om döden eller endast känner fruktan inför den förstår inte heller att leva, eller lever i ständig omedveten ängslan inför framtiden. … När hon tar itu med ämnet och inför sig själv vågar bejaka dödens existens och integrera denna visshet med sitt eget liv växer hon både psykiskt och andligt.” I skolan bör man prata om döden så snart en fråga dyker upp, t.ex. om någon anhörig, vän eller ett husdjur till ett av barnen i klassen har dött. Man kan också jobba med döden under temaarbete om livsfrågor eller om den kristna påskhögtidens mysterium. Jag har under min forskningsperiod läst mycket litteratur, facklitteratur och skönlitteratur. Det finns otroligt mycket att läsa och risken kan bli att man drunknar i allt material. Min forskningsrapport bygger till stor del på litteratur, men jag har även provat mig fram med temaarbete om livsfrågor i en klass 6. Dessutom har jag pratat en hel del med barn, ungdomar och vuxna i min omgivning. Jag har bland annat intervjuat barn i en klass 3 och varit med i en samtalsgrupp. / Examensarbete på Grundskollärarlinjen med inr mot åk 1-7 ht 1992.Uppsatsförfattaren har senare bytt efternamn till Idril.

No description available.

Uppsatsen behandlar vårdföretaget Carema Cares två bloggar som skapades i och med krisen som uppstod kring företaget år 2011. Detta görs genom en granskning av argumentationen Carema Care för på bloggarna utifrån kriskommunikationsstrategier och retoriska strategier.