Bakgrund: Idag handlar det inte ”om” en kris ska drabba ett företag utan ”när” den drabbar ett företag. Kriser i dagens samhälle sker på en mängd olika nivåer och kan uppstå ur en mängd olika situationer, ur inre och yttre hot samt vara av materiell eller immateriell art. Gemensamt för kriser är dock att om de inte hanteras på rätt sätt kan de få förödande konsekvenser. För att undvika att företag drabbas av stora negativa effekter i samband med en krissituation trycker teoretiker på vikten av att företag engagerar sig i ett förberedande arbete. Detta är dock något som företag tenderar att avstå ifrån då ett sådant förberedande krisarbete anses vara av lägre prioritet, onödigt, tidskrävande och kostsamt. Detta har fått oss att fundera kring huruvida fler företag skulle initiera ett förberedande krisarbete om ett sådant arbete kunde förenklas. Syfte: Att presentera en tentativ krisförberedelsemodell för företag i avsaknad av ett förberedande krisarbete. Resultat och slutsats: Den tentativa krisförberedelsemodellen inkluderar förberedelser för två av de tre förberedelsestegen; förebyggande och styrning av en kris. Förberedelser gällande det förbyggande arbetet bör innefatta; att identifiera vilka olika risker och hot som finns i såväl företagets interna som externa miljö samt att uppskatta vilka av dessa risker och hot som kan anses ge upphov till den mest allvarliga potentiella krissituationen. Förberedelser gällande styrning av kris bör innefatta att enbart utarbeta planer för den krissituation som identifierats som allvarligast för företaget. För att styrningen ska bli effektiv ska även såväl lokal som central rollfördelning ske. Ett kristeam med ett fåtal medlemmar samt en kommunikationsansvarig bör därmed utnämnas och tränas inför den allvarligaste potentiella krissituationen som identifierats. / Background: Nowadays, it is not about ”if” a crisis will affect a business, but ”when” it will affect a business. Crises can originate from many kinds of levels and situations, and can be of internal and external threats as well as of tangible and intangible nature. A common feature of crises is that if not handled properly, they can have devastating consequences. To avoid negative consequences associated with a crisis situation it is of importance for businesses to be engaged in preparatory work. However, businesses tend to avoid this kind of preparatory work since it tends to be of lower priority, unnecessary, time consuming and costly. This has led us to reflect on whether more companies would initiate such a preparatory work if it could be simplified. Purpose: To present a tentative model of crisis preparation for business in absence of such a preparatory work. Results and conclusion: The tentative model of crisis preparation includes the preparation of two of the three preparatory steps; preventative measures and crisis containment. Preparing the existing preventative efforts should include identifying the various risks and threats that exist in both a business’s internal and external environment and to estimate which of these risks and threats poses the most serious potential of becoming a crisis situation. Preparation of the crisis containment should include plans for the crisis identified as the most serious one for the business. For the crisis containment to be effective, it is also necessary that roles are divided amongst members of the organization. A crisis team of a few members and a communications officer should therefore be appointed, and thus be trained for the most serious potential crisis situation identified.

No description available.

Studien är baserad på en kvalitativ jämförande fallstudie och behandlar olika typer av frivilliga organisationer i Sverige. Syftet med denna studie har varit att förstå och kartlägga olika typer av frivilliga organisationer inom svensk krisberedskap och krishantering. Studien har fokuserat på icke-traditionella frivilliga grupper och deras roll inom svensk krishantering. Det teoretiska ramverket för denna studie utgår ifrån krishanteringslitteratur vilken rör frivilliga organisering och Disaster Research Centers (DRC) typologi. Intervjuer genomfördes med respondenter vilka var delaktiga i verksamheter som icke-traditionella grupper utförde. Dessa tillsammans med skrivna dokument från traditionella frivilliga organisationer i Sverige utgjorde studiens empiriska material. Resultatet för denna studie indikerar att det finns potential att utöka gruppen som utgör förstärkningsresurser inom svensk krisberedskap. De icke-traditionella grupperna i denna studie har påvisat denna potential. Arbetet är uppdelat i åtta delar.

The purpose of this study is to create an understanding for crisis communication in four different municipalities. The main question is how these municipalities have been working with crisis communication on the social media, Facebook and Twitter, during 2012-2017. The study is of the qualitative type and the method is based on interviews with communication managers and senior communication managers. In combination with interviews, a rhetorical analyze has been done of the municipalities’ crisis announcement, on Facebook and Twitter. The earlier research and theory which this study is based on, is related areas in crisis communication. Focus is also set on definitions of crisis and the results shows that Facebook has been the central part of the crisis communications to these specific municipalities compared to Twitter. In the analysis it also shows that none of the municipalities has been involved in big crisis during this period.

No description available.

Bakgrund: I Sverige har den offentliga sektorn till följd av New Public Management-vågen som sköljde in över landet i början på 80-talet i stor utsträckning valt använda sig av målstyrning, vilken syftar till att styra verksamheten utifrån mål. Samtidigt skedde en systematisk nedmontering av det svenska civilförsvaret och med det också en minskad förmåga att hantera kriser, då det till stor del varit civilförsvarets uppgift tidigare. Idag, drygt 30 år senare, är krishantering återigen på agendan hos kommunerna och ämnet aktualiseras av de tragiska händelser som skett på senare tid så som branden i Västmanland 2014 och terrordådet i Stockholm 2017 den 7/4. Kommunerna ska arbeta för att minska sårbarheten samtidigt som de använder målstyrning som har ett annat ursprungligt syfte än det närmsta ideologiska hos kommunerna. Syfte: Syftet med studien blir därmed att få en ökad förståelse av hur relationen mellan resiliens och målstyrning i svenska kommuner fungerar, samt att identifiera förmågor vilka möjliggör ett funktionellt förhållande Metod: Det här är en kvalitativ studie genomförd med hjälp av fallstudier av två svenska kommuner. Den bygger på sju semistrukturerade intervjuer, varav två expertintervjuer - en hos den större kommunen och fyra hos den mindre kommunen. Studien har en induktiv ansats och utgår därmed ifrån empirin. Slutsats: Studien visar att det finns två sidor av relationen. En där klassiska målstyrningen fungerar bra för det förberedande arbetet mot resiliens. Den andra sidan av relationen visar att klassisk målstyrning inte fungerar fullt ut, utan kräver viss anpassning. För att relationen ska fungera krävs istället något som författarna benämner ”resilient styrning”, vilken bygger på flexibla ”insatsmål” och att organisationen innehar vissa förmågor som erhålls med hjälp av bl.a. övningar och utbildningar. / Background: The New Public Management wave swept over Sweden during the 80’s, and with it came the introduction of Management by Objectives in the Swedish municipalities, a management method that they still use. During the same time Sweden began to dismantle its civil defence, which prior to the dismantling were the ones given the task of crisis-management and the preparations of it. Now the responsibilities fall on the municipalities in Sweden to address the matter of crisis-management and preparation of crisis, regulated by certain laws. This subject is tragically being actualised by events such as the big fire in Västmanland 2014 and the act of terror in Stockholm the 7/4 2017, events that demand that the municipalities are prepared for the crisis and able to handle them, and therefore continue their function. Aim: The aim of the thesis is to increase the understanding of the relationship between management by objectives and resilience, as well as identifying skills that are needed to maintain it. Methodology: This is a qualitative case-study within two municipalities in Sweden which is built upon seven semi-structured interviews, whereas two of them are expert- interviews, four are made in a smaller municipality and one in a big municipality. The thesis has an inductive approach and is therefore build upon empirical findings. Conclusion: The thesis concludes that there are two sides of the relationship. One where classical management by objectives functions well, regarding the initial work needed for becoming a more resilient organization. However, it doesn’t work at later stages since it’s impossible to set the goals in a crisis beforehand. Therefore, the authors propose what they name “resilient management”, which is built upon “operation objectives” that requires certain skills from the organisation that are acquired by, for example, practising. With this proposed method, the relationship can be maintained but somewhat altered.

This study examines how the grocery retail company ICA handle their communication in store during a crisis and how they manage it efficiently. With contributions from theories and models from the field of crisis management this study examines how these are implemented in practice. With the help of a case study on four ICA-stores in Stockholm this study aims to see how communication during a crisis is conducted. A qualitative approach is used through four semi- structured interviews with people who hold leading positions in each store. Among those were two of them store owners, one was a store manager and one a controller. The results show that communication is one of the most important things during a crisis and that the information should be open and transparent. The conclusion is that the stores use several different communications channels, signs, verbal communication, flyers and social media. A combination of which is what is shown to be the most efficient way to handle a crisis and to be active on social media is what this study think will be an important tool in the future. / Den här studien undersöker hur dagligvaruaktören ICA sköter sin kommunikation i butik under en krissituation och hur de på ett effektivt sätt hanterar dessa händelser. Med hjälp av existerande teorier och modeller inom krishantering undersöks här om dessa implementeras i praktiken. Genom en fallstudie av fyra ICA-butiker i Stockholmsområdet har den här studien på ett kvalitativt sätt via semistrukturerade intervjuer studerat hur denna kommunikation ser ut. De intervjuade är två stycken handlare, en butikschef och en controller där samtliga har en ledande roll inom vardera ICA-butik. Resultaten visar att de intervjuade tycker att kommunikationen under en kris är av yttersta vikt och att vara öppen och transparent anses som fundamentalt. Slutsatsen är att butikerna använder sig av flera olika kanaler för att kommunicera i butik, skyltning, informera de anställda, skicka ut reklamblad samt att använda sig av sociala medier. En kombination av dessa kanaler visar sig vara ett effektivt sätt att hantera en kris och att vara aktiv på sociala medier tror den här studien kommer vara ett viktigt verktyg i framtiden.

Syfte: Syftet är att undersöka företagens hantering av en samhällskris. Vilka faktorer är av vikt för att inte utsätta företaget för risker och utveckla samhällskrisen till en varumärkeskris? Studien utforskar hur dessa faktorer påverkar den faktiska krishanteringen under covid-19 pandemin och vilken skepnad dessa överväganden tar. Metod: Metoden som använts i studien är av kvalitativ karaktär. Data samlades in genom strukturerade intervjuer av nio personer med ledningsposition och kunskap om företagets hantering av covid-19 pandemin.  Resultat och slutsats: Studien visar att företagens hantering av samhällskriser skiljer sig från hantering av varumärkeskriser. Faktorerna som påverkar hanteringen under kriserna är desamma men de skiljer sig från hur dessa faktorer prioriteras beroende på krisens form. Studien visar att personalen är den enskilt viktigaste faktorn för företagen att ta hänsyn till vid krishantering under en samhällskris för att undvika att den utvecklas till en varumärkeskris. Examensarbete bidrag: Studien utökar forskningen kring krishanteringen och kommer med nya insikter till ett knapphändigt utforskat ämne som är företagens krishantering vid samhällskriser. Vilka bakomliggande faktorer som är viktiga sett utifrån ett marknadsföringsperspektiv för att kontrollera effekterna av en samhällskris för att inte utveckla en varumärkeskris. Förslag till fortsatt forskning:  Ett förslag är att undersöka företag som drabbats negativt av covid-19 pandemin för att göra en jämförande analys och validera resultaten från denna studie. / Aim: This study aims to explore the management of a societal crisis by firms. Which factors are important as to not expose the firm of turning the societal crisis into a full-blown brand crisis? The study explores how these factors affect the actual crisis management during the covid-19 pandemic and the shape these considerations take.  Design: A qualitative method was applied. Data was collected through open-ended interviews with nine persons in leading positions with knowledge of the firms' management during the covid-19 pandemic.  Results and conclusion: The study shows that management during societal crises differs from the management during a brand crisis. While the factors that influence the management during a societal crisis are the same as during a brand crisis the importance of each factor changes. This work further shows that focusing on the employees as the single most important aspect of crisis management during a societal crisis can help the firm avoid facing a brand crisis.  Contributions of the thesis: This study expands the crisis management research and provides new insight into a scarcely researched area when it comes to crisis management during societal crises. What factors are important from a marketing perspective to contain the effects of a societal crisis and avoid turning it into a brand crisis. Suggestions for further research: A suggestion is to study firms that have been negatively affected by the covid-19 pandemic to make comparative analysis and validate the findings from this study.

The covid-19 pandemic is one of the greatest crises of our time that has affected the whole society to a very large extent. The pandemic has led to drastic changes in both societal and operational levels, which in turn has resulted in extensive financial consequences. The restaurant industry in particular has long been an exposed industry characterized by fierce competition, small margins and uncertain forms of employment. Even before the outbreak of the pandemic, mental illness was considered one of the greatest public diseases of our time. Covid-19 has limited the way people live, which has generated even more serious consequences for human mental health. The purpose of this study is to explore how restaurants in a hospitality-focused city in Sweden have been affected by the covid-19 virus, as well as how they have handled this critical situation. Furthermore, the purpose of the study is to investigate whether, and in such cases, how the covid-19 has affected owners’ psychosocial work environment. A qualitative method has been applied where six semi-structured interviews were conducted. Based on a critically realistic perspektive, the study has analyzed the pandemic’s impact on the restaurant owners’ activities and their business. The result shows that the governments and the Public Health Agency’s restrictions and guidelines, which are constantly changing, have greatly affected the restaurants’ finances. At the same time, the restrictions have set very tough demands on adaptation and business transformation. This in turn has given rise to uncertainty in how business will manage new strategies and routines in a sustainable way. These changes have led to high work-related demands and a lack of control, which has resulted in serious consequences for the restaurant owners’ psychosocial work environment. Overall, there is a clear connection for how these levels interact and affect each other.

Inledning: Under år 2020 har samtliga svenska herrelitfotbollsföreningar stött på en rad olika utmaningar på grund av Covid-19. Det är känt att fotbollsföreningar dagligen kan stöta på olika problem. Är föreningen inte förberedd på att hantera utmanande situationer kan dessa förvärras och i värsta fall utvecklas till en kris. För att en fotbollsförening ska kunna överleva och göra bra ifrån sig är bra sportsliga och ekonomiska resultat av allra största vikt. Förutsättningarna kan dock förändras när en kris uppstår, speciellt eftersom kriser kan se väldigt olika ut. Syfte: Syftet med studien är att undersöka svenska herrelitfotbollsföreningars hantering av Covid-19 under 2020. Metod: En kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer har genomförts med tre olika herrelitfotbollsföreningar. En komparativ disposition har använts för att undersöka och jämföra fenomenen i sin naturliga kontext. Urvalet är tre manliga sportchefer som är och har varit verksamma i Allsvenskan och Superettan. Analysen av resultatet gjordes med hjälp av axial kodning för att identifiera mönster och teman. Resultat: Resultatet visar att herrelitfotbollsföreningarna vill vara proaktiva i sin krishantering, men till följd av Covid-19s oberäkneliga karaktär har föreningarna varit tvungna att vara reaktiva i krishanteringen. Föreningarna har anpassat olika delar av verksamheten på grund av pandemins konsekvenser. En av föreningarna lyckades till viss del arbeta proaktivt. Covid-19 har haft och fortsätter att ha negativ påverkan på föreningarna. Främst ekonomiskt på grund av bortfall i diverse intäkter i form av publik och sponsoravtal men även sportsligt som exempelvis att spelare och personal insjuknat i Covid-19. Föreningarna har upplevt händelser som påverkat och hotat elitfotbollföreningarnas fortsatta verksamhet. Samtliga föreningar har permitterat och sagt upp personal för att minska på kostnader. Detta eftersom Covid-19 är komplext och är en ny kris som samtliga föreningar inte bemött tidigare. Slutsats: Svenska herrelitfotbollsföreningar bör ha en framförhållning i att systematiskt utveckla åtgärder som de kan vända sig till när kriser väl uppstår. Alla tre herrelitfotbollsföreningar har implementerat ett reaktivt tillvägagångssätt under hanteringen av Covid-19. Den proaktiva krishanteringen har sina begränsningar i förhållande till krisers komplexitet och kunde i förhållande till Covid-19 endast minimera och stävja dess påverkan till en viss nivå.