No description available.

Företag har under årens gång fått en ökad press från samhället att börja ta ett större samhällsansvar. De aktiviteter som företag gör för att ta sitt samhällsansvar kan organiseras med hjälp av att företag också arbetar med hållbarhetsredovisning vilken ligger till grund för när företag kommunicerar sina hållbarhetsaktiviteter med en hållbarhetsrapport. Tidigare forskning har till stor del fokuserat på effekter av företags hållbarhetsaktiviteter medan mindre forskning har utförts om själva effekterna av att företag rapporterar om sina hållbarhetsaktiviteter. Det som har framkommit av tidigare forskning är att företag genom att kommunicera sin hållbarhetsredovisning kan bygga upp sin företagsidentitet, konkurrens­kraft, legitimitet samt sin relation till både intressenter och samhället. Företag har de senaste åren genomgått flera kriser på grund av händelser i omvärlden och forskning har då kommit fram till att företags absorptionsförmåga och förmåga att förändra sig samt att agera snabbt under kriser är avgörande för företags prestation och överlevnad. Forskning om krishantering lyfter fram behovet av att vara proaktiv för att hantera kriser vilket leder fram till denna studies syfte att undersöka synen på om hållbarhetsredovisning kan vara ett användbart verktyg för företag före och under en kris. Utifrån studiens syfte har den teoretiska referensramen inkluderat intressentteorin, företags absorptionsförmåga, legitimitets­­teorin samt teori om krishantering.   Med en kvalitativ metod har data insamlats genom semistrukturerade intervjuer och respondenterna omfattar yrkeskategorierna extern redovisningskonsult, revisor samt rådgivare där alla i varierande grad rådger företag om hållbarhetsredovisning. Empirin har analyserats genom tematisk analys och utifrån den visar studiens resultat och slutsatser på att hållbarhetsredovisning går att koppla till företagsidentitet och hur företag vill ses av intressenter och samhälle samt att den kan användas som ett kommunikationsverktyg för att hantera och förebygga kriser relaterade till företags förtroende och rykte. Vidare kan hållbarhetsredovisning användas av företag som ett slags lednings- eller styrdokument för att hantera förändring samt bidra till att öka företags resurser exempelvis genom konkurrens­fördelar när det gäller att attrahera kompetens och ta vara på affärsmöjligheter. Studien visar även en indikation på att företag kan använda hållbarhetsredovisning på ett proaktivt sätt som ett kris- och riskhanteringsverktyg för att upptäcka risker och bibehålla kontroll under kriser. Slutligen framkommer att strategiskt arbete med hållbarhets­redovisning tillsammans med företags absorptionsförmåga kan göra företag mer motståndskraftiga under kriser.

Denna studie utforskar hur motståndskraft, ett koncept inom krishantering, tar sig uttryck inom en organisation i praktiken och om arbetet med att utveckla motståndskraft medför organisatoriska fördelar. Studien undersöker motståndskraft genom att skapa en analysmodell som arbetsklädesföretaget Fristads analyseras genom. Fristads är ett företag som i närtid hanterat en rad kriser. Resultatet tyder på att kriser som faller inom den organisatoriska förståelsen kan förklaras genom denna studies analysmodell. Däremot kriser som faller utanför den organisatoriska förståelsen, och som därmed inte har förberetts inför, kan inte förklaras genom analysmodellen. Detta föranleder ett behov av en revidering av denna, där den organisatoriska förståelsen tas i beaktning för att göra det möjligt att förklara hur motståndskraft tar sig uttryck inom en organisation. Därutöver drar studien slutsatsen att ett förberedelsearbete inför en kris höjer den motståndskraftiga potentialen inom en organisation.Detta skapar organisatoriska resurser nödvändiga för att kunna hantera kriser mer effektivt, vilket i sin tur skapar organisatoriska fördelar.

Denna studie syftade till att undersöka huruvida rollbaserad tillit och ’shadow of the future’ som forskarna Kroeger, Racko och Burchell år 2021 lyfte som de största framgångsfaktorerna för främjandet av ’swift trust’-skapande på mellanmänsklig nivå under normala förhållanden, även kan anses vara de största framgångsfaktorerna på interorganisatorisk nivå i krissituationer. Datainsamlingen skedde genom att utsätta respondenterna för ett krisscenario. I egenskap av att vara del av en kommunal krisledning under pågående skogsbrand var de under mycket stark tidspress tvungna att inför ett beslut göra ett ställningstagande baserat på tillit. Beslutet handlade om att ta emot assistans från en av två möjliga aktörer för att genom vattenbegjutning från luften (’vattenbombning’) hindra skogsbranden från att sprida sig till en närliggande by. Den ena aktören var Försvarsmakten, en för respondenterna välkänd och generellt sett mycket betrodd aktör. Den andra aktören var det fiktiva bolaget HelicoFire AB, en för respondenterna helt okänd aktör. På grund av ett flertal försvårande faktorer menade dock Försvarsmakten att de inte skulle kunna vara på plats förens om ett par timmar. Men att de ändå troligen skulle hinna stoppa branden från att nå byn. HelicoFire AB däremot menade att de kunde vara på plats inom kort. Studiens resultat indikerar bland annat på att i det aktuella krisscenariot hade rollbaserad tillit stor positiv påverkan på respondenternas tillit till HelicoFire AB medan ’shadow of the future’ hade en mycket mer begränsad effekt. Skogsbränder har blivit ett alltmer omtalat ämne och vikten av att samverka i kris är stor för att skapa gemensamma insatser med stor förmåga. För detta krävs normalt tillit vilket gör denna studie högaktuell.

The starting point of the work is that an analysis of the value bases of critical social issues is difficult to carry out in any qualified sense from an unstructured basis and that attempts to do so easily result in relatively superficial discussions of particular issues. Instead, we suggest how this might be viewed from a more holistic ethical and systems theological perspective.  In doing so, we review a new framework that aims to distil relevant issues regarding necessary trade-offs and how this can be done. Broadly speaking, this consists of a kind of Socratic dialogue that systematically examines the value base of the decisions that need to be made, as well as whether the effects of the decisions become unacceptable and thus need to be modified vis-a-vis the normative system embraced by the decision-maker. We discuss the role of theologians in this and emphasize that they should take a larger place in discussions on how to deal with complex societal crises, and the main point of this work is therefore to demonstrate the importance of a systematic and transparent method for filtering out critical components from ethical and theological standpoints, and to clarify the effects of the trade-offs between fundamental values that are made in real decision-making situations.

Studiens syfte har varit att undersöka svenska pliktbiblioteks krisberedskap och därmed hur beståndet bevaras vid extremt väder. De två första forskningsfrågorna handlar om vilken beredskap och vilka samarbeten svenska pliktbibliotek har för att skydda sitt bestånd vid extremt väder. Den tredje forskningsfrågan belyser, utifrån den beredskap och de samarbeten som identifierats, hur pliktbiblioteken visar på resiliens i dessa situationer. För att besvara forskningsfrågorna används metoden semistrukturerade intervjuer med sex av Sveriges sju pliktbibliotek. Den empiriska datan som samlats in har sedan sammanställts genom en deduktiv tematisk analys utifrån de teoretiska ramverk som valts ut för studien. Dessa är kriscykel för beredskap, kollaborativ krishantering och resiliens. I resultatet undersöks teman som beredskap, samarbete och resiliens. Detta mynnade ut i underteman som i analysen visar på att pliktbiblioteken har beredskap och samarbeten som dock är generella för krishantering men inte specifikt relaterade till krissituationer med extremt väder. Slutsatser som drogs är att den beredskap och de samarbeten som finns hos pliktbiblioteken varierar stort i utformning och omfattning. I samarbetet mellan pliktbiblioteken har en splittring framkommit där formella överenskommelser saknas. Dessa variationer påverkar sannolikt pliktbibliotekens resiliens inför extremt väder. Studien bidrar med viss, begränsad, forskning inom detta fält där framtida forskning behövs för att ge en mer heltäckande bild.

No description available.

Uppsatsen analyserar nio utvalda karaktärer i Tove Janssons skönlitterära verk Kometen kommer (1968). Syftet med studien är att undersöka vilka förhållningssätt som karaktärerna uttrycker i förhållande till katastrofhotet i boken. Studien öppnar upp för en vidare diskussion om hur verket kan användas i undervisningssammanhang för att belysa och diskutera temat katastrofhantering i klassrummet. Uppsatsen har sin teoretiska utgångspunkt i Nikolajevas (2004) karaktärsteori som berör karaktärernas ontologiska status. Vidare utgår analysen från några teoretiska termer beskrivna av litteraturvetarna Nikolajeva (2004) och Kåreland (2015) som redskap i undersökningen. Analysen visar att de analyserade karaktärerna uttrycker varsitt individuellt förhållningssätt gentemot katastrofhotet som leder till diverse motsättningar under berättelsens gång. De olika förhållningssätten leder även till att karaktärerna möter individuella problem som i vissa fall äventyrar deras grundläggande livshållningar. Karaktärernas skilda hållningar leder till att berättelsens handling drivs framåt och nya vägar upptäcks. Janssons verk om kometen från den yttre rymden och hotet om jordens undergång har goda möjligheter att användas i undervisningssammanhang för att belysa och diskutera katastrofhantering i samhället.

Title: Are the needs of the staff disregarded in the events of a crisis? Subtitle: A case study about situational management during a crisis at an insurance company and its effects on employee’s motivation Background: After reviewing previous research in the field, we have found in this paper that situational leadership promotes good crisis management, but how motivation is treated follows as a secondary priority. In crisis management within organizations, strategies are created by those who have a leading role, with the goal of going back to a "normal" business, as it was before the crisis, with a focus on adaptability and flexibility to how the transition is to be implemented. Communication is one of the most important tools for creating an effective group and in the case of remote work, high demands are placed on the leader's adaptation and the leader's way of communicating for work to be carried out. The purpose of crisis management from a leadership perspective is to create strategies with the end goal of going back to "normal" through flexibility instead of making drastic changes to resolve a difficult situation after an unforeseen event, such as the Covid-19 pandemic. The lack of including the motivational aspect of the employees in a crisis leads us to the knowledge gap that we intend to analyze in this study. Purpose: The purpose of the present study is to gain an in-depth understanding of situational leadership with a focus on communication and motivation in a crisis. Methods: The research method we chose to use is designed as a qualitative method to provide a deeper understanding of the subject. As a research strategy, we have used a case study that involves investigating a specific case or an individual organization. We chose to conduct semi- structured interviews, which meant that we created a list of relatively specific themes that are relevant to the intended purpose in the form of an interview guide. Conclusion: The study has shown that the lack of social interactions in remote work, negatively affects motivation and that the motivation aspect is not a priority in crisis management. Furthermore, the study can conclude that the motivation aspect is neglected in a crisis with the background that the focus of the organization instead shifts to be able to continue, despite crisis, conduct its core business. There is still uncertainty as to how communication should be designed when teleworking to reduce the risk of fragmentation in the working group. Divisions in the working group can be stated to have occurred in the investigated company, which can be a topic for further research. / Bakgrund: Efter genomgång av tidigare forskning på området har vi i förevarande uppsats funnit att situationsanpassat ledarskap gynnar en god krishantering men hur motivation behandlas följer som en sekundär prioritet. Inom krishantering i organisationer skapas strategier av de som har en ledande roll, med målet att gå tillbaka till en ”normal” verksamhet, så som den var innan krisen, med fokus på anpassningsbarhet och flexibilitet till hur omställningen ska genomföras. Kommunikation är ett av de viktigaste verktygen för att skapa en effektiv grupp och vid distansarbete ställs det höga krav på ledarens anpassning och ledarens sätt att kommunicera för att arbete ska genomföras. Syftet med krishantering utifrån ett ledarskapsperspektiv är att skapa strategier med slutmålet att gå tillbaka till det ”normala” genom flexibilitet i stället för att göra drastiska förändringar för att lösa en svår situation efter att en oförutsedd händelse, likt Covid-19 pandemin, har uppstått. Bristen av att inkludera motivationsaspekten för de anställda i en krissituation leder oss till den kunskapslucka som vi ämnar att i denna studie analysera. Syfte: Syftet med förevarande studie är att få en fördjupad förståelse i situationsanpassat ledarskap med fokus på kommunikation och motivation i en krissituation.  Metod: Den forskningsmetod vi valde att använda oss av är utformad som en kvalitativ metod för att ge en djupare förståelse inom ämnet. Som forskningsstrategi har vi använt oss av en fallstudie som handlar om att undersöka ett specifikt fall eller en enskild organisation. Vi valde att genomföra semistrukturerade intervjuer som innebar att vi skapade en lista över förhållandevis specifika teman som är relevanta för det ämnade syftet i form av en intervjuguide.  Slutsats: Studien har visat på att bristen av sociala interaktioner och det sociala samspelet mellan individer i distansarbete påverkar motivation negativt och att motivationsaspekten inte är en prioritet i krishantering. Vidare kan studien konstatera att motivationsaspekten är åsidosatt vid en krissituation med bakgrund av att fokus för organisationen i stället skiftar till att kunna fortsatt, trots kris, bedriva sin kärnverksamhet. Det råder fortfarande oklarheter i hur kommunikationen bör utformas vid distansarbete för att reducera risk för splittring i arbetsgruppen. Splittring i arbetsgrupp kan konstateras har skett i det undersökta bolaget, vilket vidare kan vara ett ämne för vidare forskning.

Svenska myndigheter rekommenderar medborgare att ha förmåga att klara sig själva i en vecka vid en större krissituation, trots detta råder det idag en bristande hemberedskap hos Sveriges befolkning. Syftet med hemberedskap är att mildra krisens påverkan på samhället och avlasta personal som arbetar med att hantera kriser. Det övergripande syftet med denna studie är att undersöka hur hemberedskap påverkar samspelet mellan civilsamhället och räddningspersonal under en naturrelaterad kris. Detta gjordes genom att intervjua åtta olika individer från tre olika organisationer (Hemvärnet, Räddningstjänsten och Röda Korset). Dessa individer kom från organisationer som tidigare hanterat naturrelaterade kriser och individerna hade således flerårig expertis och kunskap om krishantering. Studien genomfördes med en kvalitativ metod och omfattade semistrukturerade intervjuer av sju män och en kvinna. Intervjuerna användes som empiri och de svarandes reflektioner, tankar och erfarenheter bidrog till att få fram ett resultat. Intervjuerna transkriberades och en kvalitativinnehållsanalys utfördes för att koda data till teman. Resultatet visade att privatpersoners brist på hemberedskap har liten påverkan på räddningspersonal vid mindre naturrelaterade kriser. Erfarenheter från personal visar att privatpersoner själva haft förmåga att åka till vänner/familj, där det finns möjlighet att tillgodose basala behov. Vid större bränder och översvämningar har privatpersoner tvingats evakuera från sina boenden och ej haft nytta av sin hemberedskap. Resultatet visade dock att hemberedskap spelar en viktig roll vid en större nationell kris då räddningspersonals förmågor skulle vara kraftigt begränsade.