Syfte och problemformulering: Krisen Covid-19 tvingade många organisationer att omorganisera sina verksamheter på kort tid, vilket har lett till många förändringar. Krisen har också gjort att många organisationer behövt förändra sina arbetsätt till det mer virtuella. Digitalisering är idag något som är väldigt vanligt i dagens samhälle och något som organisationer arbetar kontinuerligt med. Trots detta saknar verksamheter kunskap och är inte förberedda för att arbeta virtuellt på ett effektivt sätt. Att övergå till att arbeta virtuellt innebär inte bara ett byte från den fysiska arbetsmiljön, utan det förändrar också hur ett team kommunicerar och samarbetar med varandra. Syftet med denna studie är att undersöka hur olika ledare i Region Västernorrland har arbetat med sitt ledarskap, till följd av krisen Covid-19. Samt på vilket sätt det har påverkat ledarstilen. Metod och material: I denna studie har vi använts oss av en kvalitativ metod med intervjuer. Slutsats: Studiens slutsats är att Covid-19 har påverkat Region Västernorrlands ledares sätt att leda samt deras ledarstil. Studiens resultat visar på att ledarna under en kris fokuserar på en tydligare kommunikation. Dessutom visade studien på att det finns utmaningar att underhålla relationer, i samband med distansarbete och logga in och logga ut kulturen.

Covid-19 gick från att vara en lokal epidemi till att bli en förödande pandemi som drabbat företag och privatpersoner världen över. Denna pandemi har satt press på företagens arbetssätt och krävt att de vidtagit åtgärder för att fortsatt kunna bedriva verksamhet. I ett tidigt skede började företagen ställa om sina processer från att vara fysiska till att bli nästintill helt digitala, vilket varit extra evident inom rekryteringsbranschen där rekryteringsprocesserna fått ställas om och i sin tur skapat både för- och nackdelar.  För att undersöka hur svenska små- och medelstora rekryteringsföretag anpassat sin kommunikation och digitalisering till följd av en förändrad omgivning orsakat av pandemin, har sju kvalitativa intervjuer med ledare genomförts. Resultatet av intervjuerna visade att branschen snabbt kunnat anpassa sitt arbetssätt från att arbeta fysiskt till att bli helt digitala då de besuttit den kunskap och de digitala verktyg som krävts för att arbeta på distans. Däremot har distansarbetet utmanat organisationskulturen och sammanhållningen på arbetsplatsen då kommunikationen digitalt har varit svårare. Vidare har ålderns påverkan på den digitala acceptansen visat sig vara stor, då den äldre generationen i ett tidigt skede var skeptiska till ett digitalt arbetssätt. Under pandemin har en större acceptans vuxit fram. Slutligen visade intervjuerna hur särskilt nykundsbearbetningen blivit förändrad till följd av pandemin.  Den tematiska analysen visade tydliga likheter mellan tidigare forskning och resultatet av de egna intervjuerna. Således har slutsatser kunnat dras kring att den faktiska påverkan pandemin har haft på den svenska rekryteringsbranschen inte varit så stor som andra branscher upplevt. Däremot har organisationskulturen varit lidande vilket litteraturen också betonat som en utmaning i övergången till distansarbete. Vidare har inget samband mellan storlek på företaget och nisch vid rekrytering kunnat fastställas i koppling till anpassningar i kommunikation och digitalisering.  Under studiens gång har ett ökat behov av vidare forskning identifierats och således är förhoppningen att studien ska bidra med ett ökat intresse för området. Särskilt har behovet av ytterligare empiriska studier inom ämnet identifierats.

The aim of this thesis is to examine how the Swedish municipalities handles and manages its crisis management in regard to communication and cooperation. According to Swedish law, Lag: (2006:544), every Swedish municipality needs to have an updated version of a crisis management plan. This plan consists of information on how the region plans to act in the event of an extraordinary event and it also reviews who among the municipality that is responsible for what area within the community during the time of crisis. This study consists of two main parts, in part one an examination of all of the 290 municipalities in Sweden and its websites were conducted. The results of this research shows that of all 290 municipalities only 198 of them, 68 percent, has a valid and updated version on this crisis plan uploaded to their website. Part 2 consists of qualitative interviews held with crisis managers within 6 of Swedens municipalities. The interviews aimed to study how the crisis management is conducted today and to examine whether the ongoing pandemic of Covid-19 has effected their view on crisis management. In conclusion, how municipalities cooperate and communicate with other parts of society affects how a crisis is handled. Further education and practice within this field will play an important role in the development of crisis management. Consequences of the ongoing pandemic of Covid-19 have affected how municipalities view the importance of a working crisis management within the whole organization.

The aim of this bachelor thesis is to examine how libraries meet the challenges that have arisen with the outbreak of corona pandemic and how the democratic mission during this period has been discussed in Swedish library journals. In order to answer this we formulated following questions:  - What obstacles are discussed during the corona pandemic regarding the democratic mission of libraries?  - How is the democratic mission of libraries to contribute with knowledge and free opinion formation perceived during a crisis?  The material is analysed through concepts of freedom of speech and free opinion formation and Robert Dahl's criteria of enlightened understanding. The results show that there were opposite opinions about how to achieve the democratic values of the libraries during the pandemic. Subjects that were highly occurring concerned the digital divide, how to reach out to the library users during the circumstances and how to supply the users with information. We found that these subjects are highly related to the democratic mission of the libraries and that the pandemic brought them up to light.

Denna uppsats utgår från svensk krishantering av tre nationella kriser; Estoniakatastrofen, Flodvågskatastrofen och Flyktingkrisen . Syftet med arbetet är att ta reda på hur dessa kriser har format statens sätt att hantera kriser. Arbetet ämnar också att försöka skapa en förståelse för vad som händer i nationella organisationer när en kris inträffar. Arbetets har använt kvalitativ metod som går ut på att göra en jämförelse mellan de olika kriserna. I analysen presenteras svaren på frågeställningar, med ett antal olika exempel på policyförändringar som har skett, bl.a. inrättandet av ett krishanteringsorgan och skapandet av en ny myndighet. Analysen presenterar också en bild av varför kriser förändras, eller inte förändras, genom att titta på när s.k. policyfönster öppnas och stängs. Slutsatsen är att krishanteringen ständigt förändras, om än långsamt. Att vänta på att en ny kris ska inträffa för att förändra politiken går inte.

I Sverige finns samhällsviktig verksamhet hos olika aktörer. Det har gjort att Sveriges krisberedskap bygger på att aktörer aktivt ska samverka. När aktörer samverkar uppstår samverkansdynamiker, dessa syftar på den process som uppstår när människor samverkar med varandra. Studien ämnar förklara hur regionala samverkansprocesser fungerar när ett krisförlopp är långdraget. Det genom att analysera Länsstyrelsers samt Regioners samverkan under Covid-19 pandemin. För att uppnå syftet kommer studien analyseras utifrån variabeln samverkansdynamiker från Emerson och Nabatchis ramverk styrning genom samverkan. Analysen för studien består av en kvalitativ fallstudie där majoriteten av empirin bygger på 10 semistrukturerade informativintervjuer. Informanterna består i huvudsak av landshövdingar samt regiondirektörer. Sammantaget representerar de intervjuade aktörerna 8 av Sveriges 21 län, vilka erhålls i Sveriges tre huvuddelar. Utöver intervjuerna bygger studien på publicerade studier vilka berör Covid-19 pandemin i Sverige. Genom det analyserade materialet går det att påvisa att relationerna mellan regionala aktörer har förbättrats genom att aktörer samverkat under ett längre krisförlopp. Tilliten, förståelsen samt förtroendet mellan regionala aktörer har ökat. Att skapa tillåtande samtalsklimat, bibehålla en kontinuitet avseende samverkande aktörer samt innan kriser upprätta samverkansstrukturer uppmärksammades förenkla regional samverkan vid långdragna kriser. Att under lång tid samverka gränsöverskridande har även medfört utmaningar. Att skapa uthålliga myndigheter, bibehålla en kontinuitet avseende aktörer, anpassa sig efter flertalet olika nationella beslut, skapa en tydlighet avseende ansvarsprincipen samt upprätthålla ett engagemang bland regionala aktörer har varit utmanande. Därtill försvårade delar av den tidigare krisplaneringen samverkan under Covid-19. Exempelvis framkom det att Regional Särskild Sjukvårdsledning (RSSL) samt tidigare strukturer för stabsarbete inte fungerade vid en lika omfattande samt utdragen kris som Covid-19. Svensk regional krishantering samt samverkan har i många avseende inte varit anpassad för att bemöta längre krisförlopp.

Kriser är ett ofta nämnt begrepp i media, inom organisationer och i dagligt tal bland människor. Begreppet har speciellt brukats flitigt under de senaste åren till följd av Covid-19 pandemin och Rysslands invasion av Ukraina vilket väckt forskarna i den här studiens nyfikenhet för begreppet. Hur man kan hantera en oförutsägbara extern kris som företagsledare i en organisation är inget som de flesta ledarna är bekanta eller bekväma med. Krishantering är en mycket större och viktigare del än vad många tror av det dagliga arbetet för en företagsledare för att organisationen ska överleva och gå starka ur den turbulenta verkligheten som företaget ställs inför. Syftet med studien är att skapa förståelse för hur en företagsledare kan agera och arbeta för att minska effekterna av oväntade kriser, samt vad ledaren kan göra för att hitta möjligheter i snabbt förändrande förhållanden. En kvalitativ metod har tillämpats i studien där fem semistrukturerade intervjuer har verkställts löpande under forskningen med fem olika individer i ledande befattningar i svenska tillverkningsföretag. Forskarna har nyttjat en induktiv ansats, där teorin baseras på utfallet av det empiriska materialet. Studien visade att kriser skapar erfarenheter för ledarna, vilket förbereder ledarna bättre på liknande framtida utmaningar. Kriser innebär även förändring vilket kan resultera i möjligheter när det sker en omställning på marknader.

In the Swedish public administration responsibility is an essential condition and is made explicit when the public administration is challenged by unexpected crises. In general, crisis management research can be considered comprehensive. However, there is a lack of studies regarding the idea of organizational responsibility in connection with major crises. This qualitative comparative case study aims to analyze responsibility at the national level in the crisis management of the Tsunami disaster and the Corona crisis. The study is done by qualitative content analysis. The study's analysis is performed using a self-constructed theory with two distinct types of organizational responsibilities; Traditional and Modern. The research question to be answered is: How have ideas about organizational responsibility changed between the Tsunami disaster and the Corona crisis?   The study has found a change in the idea of responsibility and the way it was practiced between the crises. During the crisis management of the Tsunami, it was strongly marked by a responsibility as hierarchically constructed with legal and routine-based frameworks. To a change towards a responsibility interpreted as a cooperation during the Corona crisis. Then the responsibility was governed by a stronger flexibility and responsiveness towards the actors who were involved during the crisis management. The kind of responsibility that has been established for several decades is difficult to completely change. This explains that parts of the responsibility during the Tsunami has been found in the Corona crisis. The study has therefore found a shift of responsibility from Traditional to Modern responsibility during this sixteen-year period.

2020 is the year that is likely to be associated with the Covid-19 pandemic for a long time to come. The Covid-19 pandemic shook the world and changed markets and affected people's everyday lives, both privately and at work. In addition to the Covid-19 pandemic consequences for human health and well being, organizations and employees' relationship to their workplace was also affected, as increased telework became the new norm. One industry that was exposed to major challenges was the school system since the Swedish government decided that schools should be kept open as far as possible. Despite the fact that schools were expected to continue more or less as usual, schools were characterized by a more digital way of working, where upper secondary schools were the schools that would primarily conduct more teaching at a distance. Based on this, this study was based on whether the consequences of the Covid-19 pandemic have affected the staff in upper secondary schools in the form of new working methods, routines and behaviors that may be affected in the new way of working. Thus, this study aimed to investigate the impact of the Covid-19 pandemic on organizational culture. The study was based on a leadership perspective and aimed to examine variations in principals' perceptions of how the Covid-19 pandemic has affected the organizational culture. Furthermore, the study aimed to examine the lessons and insights that the principals have identified in connection with this. With a phenomenographic approach, interviews were conducted with eight principals at municipal upper secondary schools in Stockholm. The study showed that the organizational culture among the staff was influenced by the digital way of working and the starting point in which the schools were before the Covid-19 pandemic. This was identified as both opportunities and challenges among the principals. Thus, there were variations in whether the principals perceived that the organizational culture was strengthened or weakened during the Covid-19 pandemic. Furthermore, it was also shown in this study that the influence of organizational culture contributed to lessons and insights regarding opportunities for organizational change, digital development and a changed leadership. / <p>Slutseminatirum ägde rum den 2 juni 2022 på Södertörns Högskola. </p>

This study deals with the impact of force majeure events on construction projects. A force majeure event is an unexpected event which is the reason why a party cannot perform its contracted part. The covid-19 pandemic and the Russia-Ukraine conflict are examples of this. The purpose of the investigation then became to map consequences and identify measures in construction projects as a result of force majeure events. Relevant theory and what is previously known about the subject is examined in a literature study. The method being used in the study is an interview study of these events. The interview study is carried out using semi-structured qualitative interviews. The questions asked in the interviews deal with consequences such as force majeure events that affect construction projects, questions about deliveries, finances, impact on the end customer, work environment and quality investigations. Then questions are asked about the measures taken and which should have been taken. Additionally a smaller case study was also carried out, investigating how a specific project has been affected by force majeure events. The results of the literature study, interview study and the case studyis that the covid-19 pandemic and the Russia-Ukraine conflict have had consequences in all of the surveyed areas. While the results for measures from the interview study included being able to investigate alternative suppliers, trading contracts at fixed price, and also having national warehouses for material and products that don’t develop significantly over time. The conclusions that the study reached were that force majeure events gave rise to consequences such as delivery problems, increased stress levels, postponed schedules, worse working environment and quality of execution. Measures to deal with these consequences then became that a company should have adocumented crisis plan for the force majeure events which should and couldinclude providing extra resources, bringing forward lineups, investigating the possibility of trading contracts at a fixed price, including in contracts what happens in cases of force majeure, to investigate possibilities regarding alternative suppliers and to store nationally. / Denna studie behandlar force majeure-händelsers påverkan på byggprojekt. En force majeure-händelse är en oförutsägbar händelse vilket ligger till orsak för att en part inte kan utföra sin avtalade del av ett kontrakt. Covid-19 pandemin och Ryssland- Ukraina konflikten är exempel på detta. Syftet med undersökningen blev då att kartlägga konsekvenser och identifiera åtgärder i byggprojekt till följd av force majeure-händelser. Relevant teori och sådant som är tidigare känt om ämnet undersöks i en litteraturstudie. Metoden som studien utförs med är en intervjustudie och en fallstudie av dessa händelser.Intervjustudien utförs med hjälp av semistrukturerade kvalitativa intervjuer. Frågorna som ställs i intervjuerna handlar dels om de konsekvenser som drabbar byggprojekten till följd av force majeure-händelser, frågor om leveranser, ekonomi, påverkan på slutkund, arbetsmiljö och kvalitet undersöks. Sedan ställs frågor om de åtgärder man tagit och som man borde ha tagit. Även en mindre fallstudie utfördes, där man undersökte hur ettspecifikt projekt hade påverkats av force majeure-händelser. Resultatet som gavs av litteraturstudien, intervjustudien och fallstudien är att covid-19 pandemin och Ryssland-Ukraina konflikten har haft konsekvenser på samtliga av de tillfrågade områdena. Medan resultatet för åtgärder från intervjustudien var däribland att man kunde undersöka alternativa leverantörer, handla avtal till fastpris, och även att ha nationella lager för material och produkter som inte utvecklas märkbart med tiden. Slutsatserna som studien landade i var att force majeure-händelser gav upphov tillkonsekvenser såsom leveransproblem, ökade stressnivåer, framskjutna tidsplaner, sämre arbetsmiljö och kvalité på utförande. Åtgärder för att hantera dessa konsekvenser blev då att man bör ha en dokumenteradkrisplan vid fall av force majeure-händelser som bland annat bör inkludera att sätta till extra resurser, tidigarelägga beställningar, undersöka möjlighet att handla avtal till fast pris, inkludera i kontrakt vad som händer i fall av force majeure, att undersöka möjligheter angående alternativa leverantörer och att lagra nationellt.