Denna studie presenterar krishanteringen i ett flertal fotbollsklubbar och hur de agerat under pandemin i förhållande till intressenter. Studiens frågeställningar bygger på syftet att undersöka hur allsvenska fotbollsklubbar hanterat pandemin och hur intressenter bidragit till deras överlevnad. Vi valde att intervjua ekonomiansvariga för respektive fotbollsklubb för att få så bra information som möjligt. Studiens empiri är kvalitativt och kvantitativt insamlat i form av semistrukturerade intervjuer och statistik från SCB. Genom att undersöka fotbollsklubbarnas krishantering från ett ekonomiskt perspektiv har studien belyst intressenternas påverkan i fotbollsklubbarna. Tillämpade teorier i studien är intressentmodellen och Mitroffs modell för krishantering som vi använt som verktyg i vår analys. Det visade sig att klubbarna agerat olika i deras organisationer utifrån teorierna. Krishantering och samarbetet med intressenter har sett olika ut för olika fotbollsklubbar.  Studien kommer fram till att fotbollsklubbarna hanterat ekonomiska påfrestningar i organisationen på olika sätt baserat på förhållandet mellan deras ekonomiska stabilitet och relationen till intressenter. / This study presents the crisis management of several football clubs and how they acted during the pandemic in relation to stakeholders. The study’s questions are based on the purpose of investigating how football clubs in Sweden's highest division have handled the pandemic and how stakeholders have contributed to their survival. We chose to interview the finance managers for each football club to get as good information as possible. The empirical study is collected qualitatively and quantitatively in the form of semi-structured interviews and statistics from SCB. By examining the football club’s crisis management from an economic perspective, the study has highlighted the stakeholder’s impact in the football clubs. Applied theories in the study are the Stakeholder theory and Mitroff’s model for crisis management, which we used as tools in our analysis. It turned out that the clubs all acted differently in their organizations based on the theories. The crisis management and cooperation with stakeholders have looked different for different football clubs. The conclusion of this study is that the football clubs have handled financial strains in the organization in different ways based on the relationship between their financial stability and the relationship with stakeholders.

The Covid-19 pandemic has affected the whole world and because of its widespread, society has changed. Around the world, countries have introduced various measures to deal with the pandemic and its consequences. The hospitality industry worldwide is among the hardest affected industries and the restaurant industry in particular has suffered tremendous hardships. Restrictions and prohibitions forced restaurants to adapt in order to not go bankrupt. Therefore, the aim of this study was to investigate the strategies and adaptations which restaurants used to manage the crisis. Furthermore, the purpose of this research was to add to the crisis management literature for restaurants in light of the particular circumstances posed by the pandemic. Since the Covid-19 pandemic has no precedent in modern history, it was of particular interest to examine how restaurants responded to the challenges and survived the pandemic. The study used a qualitative method with semi-structured interviews to investigate the topic. Thematic analysis was used to identify strategic responses from fifteen semi-structured interviews with owners of different restaurants. This study finds that the restaurants could not deploy a long-term strategy due to the uncertainties of future restrictions and prohibitions. Furthermore, this study finds that the handling of the pandemic was similar among all restaurants. The results of the study also indicate that strategy is seen as a process rather than a long-term plan, which is supported by previous research. Furthermore, the research results indicate that the crisis management process is limited in complex situations with more underlying problems that require resources. In addition, this study found that government support, furloughs and customer support from the local area were important factors for businesses to be able to survive. / Covid-19 pandemin har påverkat hela världen och som resultat av dess framfart har flera delar av samhället förändrats. Runt om i världen har länder infört olika åtgärder för att hantera pandemin och dess konsekvenser. Restaurangbranschen drabbades särskilt hårt av de åtgärder som infördes då de påverkade hela verksamheten. Restriktioner och förbud tvingade restaurangerna att anpassa sig för att inte gå i konkurs. Syftet med studien var därför att undersöka vilka strategier och anpassningar verksamheterna använt för att hantera krisen. Vidare var syftet att bidra med kunskap om restaurangers krishantering och strategiutveckling under de unika förhållanden som pandemin presenterat. Eftersom covid-19 pandemin skiljer sig från andra kriser var det av intresse att studera hur restauranger som klarat sig hanterat de problem och utmaningar som uppstod. Studien använde sig av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer för att undersöka ämnet. Totalt femton respondenter intervjuades som alla var ägare för olika restauranger. Studiens huvudsakliga slutsatser är att restaurangerna inte kunnat använda sig av en långsiktigt strategi och att hanteringen av pandemin var likartad mellan alla respondenter. Studiens resultat tyder även på att strategi ses som en process hellre än en långsiktig plan vilket stöds av tidigare forskning. Vidare tyder resultatet på att krishanterings processen begränsas vid komplexa situationer med fler underliggande problem som kräver resurser. Studien fann även att statliga stöd, permittering och kunder från lokalområdet var viktiga faktorer för att verksamheten skulle kunna klara sig.

I december 2019 konstaterades en ny farsot, covid-19. Ett luftburet virus som snabbt spred sig över hela världen, krisen var ett faktum. En kris som utmynnade i ett omfattande merarbete för kommunala chefer inom vård och omsorg, detta då andra arbetsuppgifter fick ställas åt sidan för att istället fokusera på att hantera krisen. Modern forskning inom området krishantering handlar om det strategiska arbetet med förberedelser och förebyggande åtgärder, etablering av krisplaner och krisgrupper, samt att ta lärdom från tidigare kriser. Detta kombinerat med, att i rollen som enhetschef finns ett ansvar för att bibehålla styrning och stabilitet, detta även vid en kris, att se till så att verksamheterna kan bedrivas. Detta tillsammans utmynnar i studiens syfte, vilket är att undersöka och att identifiera de prövningar som kommunala chefer inom vård och omsorg upplevt till följd av covid-19 som kris. Studien kommer att ha sitt fokus i de kommunala cheferna inom vård och omsorgs upplevelser att hantera kris kopplat till covidpandemin. Genom att kartlägga de kommunala chefernas upplevelser och erfarenheter av arbetet att hantera kris, har vi som målsättning att skapa en ökad förståelse och ökad kunskap om krishanteringsarbete. Dessutom ämnar vi att kunna ge praktiska rekommendationer till kommunala chefer inom vård och omsorg samt deras kommuner (men även andra) i arbetet med att hantera kris.Studien kommer att besvara följande frågeställningar:- Hur var kommunala chefer inom vård och omsorg förberedda gällande krishantering för att hantera covid-19?- Vilka utmaningar har covid-19 pandemin skapat för kommunala chefer inom vård och omsorg?- Vilka lärdomar har kommunala chefer inom vård och omsorg tagit i samband med covid-19?Detta är en kvalitativ studie med utgångspunkt i kommunala chefer inom vård och omsorgs upplevelser av arbetet med krishantering kopplat till covid-19. I denna studie har empiri-insamlingen skett genom tio semistrukturerade intervjuer med kommunala chefer inom vård och omsorg. Efter genomförda intervjuer har den insamlade empirin, redovisats, sammanställts och analyserats. Detta har gjorts mot tidigare forskning i form av ett teoretisk ramverk som utgår ifrån att arbetet med krishantering består av tre delar. Dessa delar är innan kris, under kris och efter kris. Baserat på detta teoretiska ramverk har kommunala chefer inom vård och omsorg delat med sig av sina upplevelser av arbetet med krishantering kopplat till covid-19.Genom att analysera insamlad empiri gentemot studiens teoretiska referensram har studiens syfte och frågeställningar besvarats. Dessutom har kommunala chefers upplevelser av krishantering kopplat till covid-19 genererat insikter i form av, en ökad kunskap och förståelse för hur arbetet med krishantering varit kopplat till covid-19 samt hur arbetet med krishantering varit inom kommunal verksamhet. Resultatet från studien indikerar att arbetet med krishantering under covid-19 skett på uppstuds och att det därmed finns förbättringsmöjligheter gällande detta arbetet kopplat till tidigare forskning. Detta i form av ett ökat förebyggande arbete och förberedelser inför kris, införandet av krisgrupp samt användandet av kommunikationsplaner under kris, och att verkligen ta tag i uppföljningsarbetet fortast möjligt, efter kris.

Covid-19-pandemin har inneburit en global kris med stora konsekvenser för turist- och transportbranschen. Flygbranschen har drabbats extra hårt och branschledare pratar om pandemin som flygets värsta kris någonsin i fredstid. I dessa tider blir planering, beredskap och krishantering alltmer aktuella ämnen, speciellt för flygbranschen som länge visat begränsad motståndskraft och otillräckligt hänsynstagande till de risker luftfarten medför för individer och samhället. Denna studie undersöker hur flygbranschen planerat för och hanterat Covid-19-pandemin, för att få kunskap om branschens flexibilitet och anpassningsbarhet i krissituationer. Syftet är att undersöka hur svenska flygbolag hanterar krissituationer, med ett fokus på Covid-19-pandemin. Frågeställningarna är: Hur förberedda var flygbolagen på att hantera Covid-19-pandemin? samt Vilka strategier använde flygbolagen för att hantera Covid-19-pandemin? Teoretiska perspektiv som utgör grunden för arbetets utformning och analys inkluderar: processer och perspektiv kring krishantering, hur de relaterar till turist- och transportbranschen, samt aktuell forskning om Covid-19-pandemins påverkan på flygbranschen. Metoder för datainsamling inkluderar kvalitativa intervjuer och innehållsanalys. Intervjuerna genomfördes med respondenter från 5 svenska flygbolag, och innehållsanalysen utfördes på rapporter och strategidokument relevanta för forskningsfrågorna. Resultaten visar att de svenska flygbolagen har en grundläggande krisberedskap för typiska krisscenarier inom flygbranschen, däremot saknade många bolag en beredskap för just pandemier, vilket har att göra med att tillämpliga riktlinjer och krav inte finns i förordningarna. Flygbolagen har alla påverkats av Covid-19-pandemin, dock i olika hög grad, och de har använt olika strategier för att klara sig genom krisen. Nedstängning av flyglinjer, uppsägning och permittering av personal, upprätthållande av verksamheten, eller innovationer är exempel på krishanteringsstrategier som nyttjats. Inför framtiden råder en osäkerhet om när branschen kommer återhämta sig, om den någonsin gör det helt. Men respondenterna som intervjuats ser ändå positivt på framtiden, då de hittat nya utvecklingsmöjligheter under pandemin och samtidigt ser krisen som en möjlighet för branschen att bli mer hållbar och motståndskraftig. Slutsatserna av studien är att svenska flygbolag hanterar krissituationer på lite olika sätt beroende på vad de är för typ av bolag och bolagets storlek. Sammantaget har de flesta drabbats av ganska omfattande förluster och därmed kan man påstå att luftfartssektorn inte har haft lämplig beredskap för Covid-19-pandemin. Dock har alla flygbolag ett grundläggande krishanteringssystem, men detta inkluderar inte procedurer och rutiner för smittsamma sjukdomar. Därav kan man konstatera att myndigheten behöver uppdatera sina riktlinjer och inkludera i krishanteringssystemen hur flygbolagen ska agera för att begränsa spridningen av smittoämnen.

Lagen om kommuners och regioners åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (LEH, SFS 2006:544) är den lag som är till förfogande för kommunal och regional verksamhet vid krishantering. Syftet med studien är att undersöka vilka för- och nackdelar som kommunerna i Västmanlands län ser med LEH med utgångspunkt i Covid-19. Målet är att besvara huruvida det nya lagförslaget som ersätter LEH kan hjälpa till att möta de utvecklingsbehov som kommunerna ser för förbättrad krishantering. I bakgrunden till studien finns en sammanfattad förklaring över kommuner, regioner, länsstyrelser och myndigheters övergripande ansvar, samt en överblick över gemensamma grunder för samverkan vid samhällsstörning. Överskådligt presenteras också LEH och det nya lagförslaget. Teorierna som används är kommunalt självstyre, resiliens, stabilitet, flexibilitet ochflexibilitet under krishantering. Studien använder det insamlade empiriska materialet med stöd av teorierna och är därför inte en teoriprövande studie. Teorin om resiliens diskuteras och knyts an till de fyra riktlinjerna: robusthet, redundans, resursfullhet och rapiditet. Stabilitet, flexibilitet och flexibilitet under krishantering används i anknytning till kommunernas arbetssätt, där vissa kommuner valt att frångå lagen under Covid-19pandemin. Kommunalt självstyre används för att diskutera en eventuell problematisering av inskränkning på kommunalt självstyre vid tillämpning av det nya lagförslaget. Studien baseras på semistrukturerade intervjuer där strategiskt urval i kombination med snöbollsurval applicerats som metod. Ur resultatet framkommer att respondenterna inte anser att lagförslaget tillgodoser de utvecklingsbehov som finns. En del ändringar som tillkommer med förslaget upplevdes dock som positiva av majoriteten av berörda kommuner.Dessutom framkommer en argumentation om att Västmanlands län anser sig ha en stark grundkapacitet och organisatorisk förmåga till följd av skogsbranden 2014

Syfte: Syftet med denna studie är att kartlägga vilka krisåtgärder och vilken likviditetshantering som företag inom besöksnäringens boendesektor tillämpat för att överleva under Covid 19-krisen. Detta för att generera en djupare förståelse för vilka lärdomar som kan dras för att möta framtida kriser på ett mer effektivt sätt. Metod: Denna kvalitativa studie baseras på semistrukturerade intervjuer med informanter från företag inom besöksnäringens boendesektor. Resultat: Studiens slutsats är att företagen i studien har drabbats i olika hög utsträckning av pandemins ekonomiska följder. Företagens omsättning, beläggning samt lönsamhet har för många av verksamheterna kraftigt reducerats till följd av krisen och dess restriktioner. Företagen har arbetat på ett flertal olika sätt för att förändra sina verksamheter och hantera sin likviditet och de ekonomiska följderna under Covid-19 pandemin. Några av de åtgärder som har vidtagits är att reducera verksamhetens kostnader, tagit del av statliga stöd, diskuterat och omförhandlat villkor med leverantörer och långivare, säkrat likviditeten genom en ökad upplåning, introducerat nya koncept och attraherat nya målgrupper, sänkt försäljningspriset, ett ökat arbete med kampanjer samt skapat förutsättningar för att möjliggöra trygga upplevelser som besökare. Kunskapsbidrag: Studien undersöker en aktuell och pågående kris med nedstängningar av en karaktär som aldrig tidigare skådats i modern tid. Krisen har drabbat samhället, näringslivet samt många företag och medarbetare väldigt hårt särskilt inom besöksnäringen där många företag gått i konkurs och många medarbetare blivit uppsagda. Genom att kartlägga de krisåtgärder och den likviditetshantering som verksamheterna har tillämpat under krisen kan en djupare förståelse för de lärdomar som kan dras för att hantera framtida kriser på ett mer effektivt sätt.

The change in property management during a crisis - Covid19. Crisis management and commercial property management are two phenomena that are well documented in each field, but there is a lack of research regarding what crisis management looks like in the real estate industry. This essay intends to combine these and describe how the management of commercial properties handles crises and how they need to change their management work. The purpose of this thesis is thus to describe how the property management of commercial properties has changed during a crisis with Covid-19 as a starting point. The study intends to account for the basics of how commercial property management has been affected and what measures the property managers have had to take. Based on the problems underlying the study, a qualitative research method was applied. During the collection of data, a number of interviews were conducted with respondents who worked with management of commercial properties. A total of seven interviews were conducted which were transcribed, coded and interpreted. The essay also contains a method chapter where we describe in detail how the study was conducted and how we took into account the respondents participating in the study. After the method chapter, we have a chapter where we set the conditions that are specific to the Covid-19 pandemic. The results of the survey show that managers who work in commercial management have needed to take measures to ensure the safety of both themselves, employees and their tenants. How prepared they have been for a similar crisis has varied and so have the measures implemented. The results also show how customer contact has changed and how the finances have been affected by the measures they have had to implement. After the results were presented, an analysis was performed where the results are linked to previous literature. Then a conclusion is presented where we summarize the main points of the results and it also describes the study's contribution to the field of research. Finally, opportunities for future research are presented. / Krishantering och kommersiell fastighetsförvaltning är två fenomen som på varsitt håll är väldokumenterade men det finns brist på forskning gällande hur krishanteringen ser ut inom fastighetsbranschen. Denna uppsats avser därmed att kombinera dessa och beskriva hur förvaltningen av kommersiella fastigheter hanterar kriser och hur de behöver ändra sitt förvaltningsarbete. Syftet med detta examensarbete är därmed att beskriva hur fastighetsförvaltningen av kommersiella fastigheter har ändrats under en kris med Covid-19 som utgångspunkt. Studien avser att redogöra grunderna för på vilka sätt kommersiell fastighetsförvaltning påverkats och vilka åtgärder som fastighetsförvaltarna har blivit tvungna att vidta. Utifrån den problematik somligger till grund för studien tillämpades en kvalitativ forskningsmetod. Vid insamlingen av data genomfördes flera intervjuer med respondenter som arbetarinom förvaltningsområdet med kommersiella fastigheter. Totalt genomfördes sju intervjuer som transkriberades, kodades och tolkades.  Uppsatsen innehåller också ett metodkapitel där vi ingående beskriver hur studien har genomförts och hur vi tagit hänsyn till medverkande respondenter i studien. Efter metodkapitlet finns ett kapitel där vi presenterar förutsättningarna som är specifika för Covid-19 pandemin. Undersökningens resultat visar att förvaltare som jobbar inom kommersiell förvaltning har behövt vidta åtgärder för att säkerställa säkerheten för både sig själva, medarbetare och för sina hyresgäster. Hur förberedd de varit inför en liknande kris har varierat och det har även åtgärderna gjort. Resultatet visar även hur kundkontakten ändrats och hur ekonomin i företagen påverkas av åtgärderna de varit tvungna att ta. Efter att resultatet presenterats genomfördes en analys där resultatet sammankopplas med tidigare litteratur. Därefter presenteras en slutsats där vi sammanfattar resultatets huvudpunkter och det redogörs även för studiens bidrag till forskningen. Sist presenteras möjligheter till framtida forskning.

Syftet med denna studie är undersöka projektledarens upplevelse kring krishantering genom att undersöka den aktuella situationen med Covid-19 samt vilka nya utmaningar dem stöter på grund av pandemin. För att ta reda på detta utfördes en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer. Studiens urvalsprocess var målinriktat till projektledare från byggbranschen. Datamaterialet från intervjuerna analyserades genom en tematisk analys och resulterade i fem teman. Resultatet i studien visar på ett krishanteringsplan är ett viktigt verktyg när en kris väl inträffar samt att projektledare med större erfarenhet har lättare att hantera sina arbetsuppgifter under en kris jämfört med nya projektledare. Resultatet visar också att projektledarna har stött på flera utmaningar under en kris såsom kommunikation och social närvaro. En kommunikationsplan bör finnas ifall en kris inträffar för att underlätta för projektledare delegering av arbetsuppgifter samt effektivisering. Distansarbetet på grund av Covid-19 ledde till också att den personliga kontakten mellan projektledaren och medarbetaren minskade vilket skapade en utmaning till projektledare att hålla koll på sina medarbetares mående. / The purpose of this study is to investigate the project manager's experience of crisis management by examining the current situation with Covid-19 and what new challenges they face due to the pandemic. To find out, a qualitative study was conducted with semi-structured interviews. The study's selection process was targeted at project managers from the construction industry. The data material from the interviews was analyzed through a thematic analysis and resulted in five themes. The results of the study show that a crisis management plan is an important tool when a crisis occurs and that project managers with greater experience have an easier time managing their work tasks during a crisis compared with new project managers. The results also show that project managers have encountered several challenges during a crisis such as communication and social presence. A communication plan should be in place in the event of a crisis to make it easier for project managers to delegate tasks and streamline operations. The telework due to Covid-19 also led to a reduction in the personal contact between the project manager and the employee, which created a challenge for project managers to keep track of their employees' well-being.

Covid-19 pandemin är en kris som Sverige har stått inför i ett och ett halvt år och som fortfarande pågår i samhället. Till följd av pandemin upprättades restriktioner och allmänna råd för hur människorna i samhället ska förhålla sig för att kunna minska smittspridning på bästa sätt. Människans beteende har förändrats under krisen och om det är det ”nya normala” som kommer hålla i sig i framtiden är en ovisshet många samhällsplanerare står inför. Krishanteringen är ett viktigt underlag för planeraren att ta hänsyn till och det är även viktigt att vara lyhörd inför samhällsförändringen som sker under kort tid men som även kan bidra med stora konsekvenser på lång sikt. Pandemins påverkan kan ha en effekt på hur staden efter detta konstrueras och på så sätt skapas bra motståndskraft och robusthet i staden inför nästkommande pandemi. Studien undersöker hur dessa lärdomar bör ses över i kommande planering och vad som krävs för en stad att vara förberedd på nästkommande pandemi. Teorin som används i studien har varit till grund för arbetet som stått i relation till syftet. Studiens syfte är att belysa hur Karlstad Kommun och andra planeringsaktörer arbetar med pandemifrågor med anledning av Covid-19. Det har även undersökts hur den fysiska planeringen påverkas av Covid-19 pandemin. Vetenskap som har varit under grundbegreppen krishantering, pandemi och urban planering har varit större fokus på i teoridelen. Studiens frågeställningar och syfte besvaras av studiens forskningsdesign som har bestått av fallstudie. Kvalitativa intervjuer har varit den insamling av data som studien empiriska del innehåller. Intervjupersonerna representerar Karlstad kommun, MSB samt länsstyrelsen. Studiens slutsatser visar kortfattat att de undersökta aktörerna arbetar något olika med de frågor som rör pandemin men det som framkommer som gemensamt är att samordning är centralt. Den urbana planeringen tycks inte i dagsläget ha förändrats något till följd av Covid-19 pandemin. Dock framkommer det att vissa trender i människors beteende som hade påbörjats innan pandemin har förstärkts under pandemin. Exempel på detta är mer friluftsliv och att arbeta hemifrån. Inför framtida planering bör de kunskaper som framkommit, tas med för att kunna hantera nästa pandemi på bästa möjliga sätt.

Bakgrund och forskningsgap: I en föränderlig värld och med påverkan av covid-19, upptäcktes ett fenomen kring vilka förutsättningar som fanns och hur HR hanterat utmaningar som uppkommit, i samverkan med ledningen. Tidigare forskning om området ansågs otillräcklighet vilket skapade ett intresse för att undersöka det närmare. Syfte och forskningsfrågor: Syftet är att uppnå en djupare förståelse för hur HR kan skapa bättre förutsättningar inför oplanerade förändringar, genom att undersöka hanteringen av covid-19. För att kunna nå detta undersöks hanteringen av covid-19 med stöd av två forskningsfrågor som syftar till att beskriva arbetsrelaterade förändringar för HR-anställda och förklara hur HR upplever att samverkan med ledningen har varit under krishanteringen. Metod: Empiri samlas in genom tio kvalitativa och semistrukturerade videointervjuer med HR-anställda inom åtta organisationer. Empirin behandlas på en induktivt sätt och transkriberas, sorteras, presenteras och analyseras med ett fokus på att förmedla deltagarnas röster. Med den nyfunna kunskapen kunde en ny modell skapas angående hantering av oplanerade förändringar. Analys: Genom en tematisk analys av empirin framkom att vissa förutsättningar saknades för organisationerna och att HR-avdelningarna upplevt en hög arbetsbelastning och förändrade arbetssätt. Ledningens ställningstaganden under krishanteringen, organisationens vana av förändring och samverkan mellan HR och ledningen visade ha stor betydelse för hanteringens utfall. Teoretiska begreppet VUCA och Lewins trestegsmodell knyts an till de upplevelser som beskrivs för att utveckla analysen.  Slutsats: Baserat på empirin och de teoretiska anknytningarna utformas en modell för hur bättre förutsättningar kan skapas för hanteringen av framtida oplanerade förändringar.  kan hanteras, som fyller forskningsgapet och därmed uppnår syftet för studien.