Purpose: The purpose of this study is to increase the knowledge of the complexity of a crisis team consisting of multiple government. Furthermore, the consequences of the complexity on the sensemaking and sensegiving processes, regarding the crisis team in a natural disaster. Method: To be able to answer the questions regarding this study, the empirical data has been collected through six (6) interviews. The researchers for this study have applied a case study on the floodings of Mälaren December 2019. Therefore, the interviews have been done with the persons within this crisis team. Empiricism and Analysis: The theoretical framework that has been applied for the analysis of this study consists of three main topics, complexity, sensemaking and sensegiving. Conclusions: The final conclusions of this study identify that there are multiple factors of complexity that affect the sensemaking and sensegiving process. These complexity factors are: routines, preexperiences, excellence in specific field, terminology, missions, mandate and hierarchy. These complexity factors create frictions and possibilities for the crisis team in regard of the consequences of the complexity factors on the sensemaking and sensegiving processes. / Syfte: Syftet med studien är att skapa en ökad förståelse för komplexitetens påverkan på den meningsskapande och meningsgivande processen. Samt hur detta påverkar en krisgrupp bestående av flertalet myndigheter i en hantering av en naturkatastrof. Metod: För att besvara studiens frågeställningar har det empiriska materialet samlats in genom en kvalitativ metod, i form av sex semistrukturerade intervjuer. Då forskarna för denna studie har tillämpat en fallstudie grundar sig studien på översvämningskriserna i december 2019. Därmed genomfördes intervjuerna på respondenter som representerade olika myndigheter som samverkat i detta fall. Empiri och analys: Det underlag som använts till studiens analys är den teoretiska referensramen som omfattar litteratur om komplexitet, meningsskapande och meningsgivande. Slutsatser: De slutsatser som identifierades var att komplexa faktorer hade en påverkan på meningsskapande och meningsgivande processerna. Dessa huvudsakliga faktorer identifierades som: rutiner, tidigare erfarenheter, spetskompetenser, terminologier, uppdrag, mandat och hierarki. Dessa komplexa faktorer gör att meningsskapande och meningsgivande processerna skapar friktioner och möjligheter för krisgruppen.

Pandemin kom som en blixt från klar himmel och överrumplade hela sjukvården. Sjuksköterskornas psykosociala arbetsmiljö har påverkats då pandemin medfört ett större tryck på vården då fler har sökt sig till sjukhusen till följd av Covid-19. Syftet med studien är att undersöka hur sjuksköterskornas psykosociala arbetsmiljö har påverkats av Coronapandemin och hur deras upplevelser gällande arbetsbelastning, stress och höga krav har varit. Metoden som har använts i studien är en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Sex sjuksköterskor intervjuades, varav fyra intervjuer hölls via zoom och resterande på Sahlgrenskas Universitetssjukhus. Resultat/slutsats: Studiens resultat visar på att sjuksköterskornas psykosociala arbetsmiljö har påverkats under Coronapandemin på ett negativt sätt. Ökade krav, högre arbetsbelastning, ökad stress och krisen som pandemin fört med sig, så har sjuksköterskorna på intensivvårdsavdelningen slitit oerhört, vilket har resulterat i en försämrad psykisk hälsa.

States need well-functioning administrative capacities to manage complex crises such as the Covid-19 pandemic. However, the use of public administration as a perspective is not common in crisis management research. In this comparative study, the national crisis management in Sweden, Norway and Denmark during the Covid-19 pandemic are described and compared through the perspective of administrative capacities according to Lodge and Wegrich (2014). To understand the identified similarities and differences in the three countries’ strategies the study looks at administrative traditions. Through the analysis of the countries’ crisis management, the study also examines whether the pandemic can be understood as a wicked problem as defined by Rittel (1973). The study concludes that the initial differences in how rigorous measures were taken, gradually tapered off as the countries progressed to strategies and measures adapted to the current spread of infection. The study also shows that administrative traditions influenced the differences in crisis management as Sweden with its dualism let public authorities and experts lead the way in measures and strategies while Norway and Denmark acted on political principles. Finally, the study finds results supporting the pandemics’ wicked nature and concludes it can be understood as a wicked problem.

Covid-19-pandemin påminner oss om att vi lever i en föränderlig värld, en enhet som verkar för att ge invånarna ett gott liv och som var dag arbetar nära pandemin är Serviceresor på Region Kronoberg. Något som är av intresse i denna uppsats är hur chefers beslutsfattande ser ut under en så unik situation. Det är på detta vis vår studie skiljer sig eftersom vi undersöker en krissituation som tidigare inte existerat och önskar därmed sammanfläta tidigare teori med nyfunna erfarenheter genom intervjuer vid enheten Serviceresor. Vårt arbete syftar till att få en ökad förståelse för hur beslutsfattande och meningsskapande i chefsposition ser ut. Så vi ställer oss frågan, hur ter sig beslutsfattande under Covid-19-pandemin? Utifrån tolkning av empiriskt material faller slutsats ut i att det formella ansvar en chef bär är densamma. Nya typer av problem en krissituation för med sig gör beslutsprocessen mer detaljorienterad där beslut kretsar kring införande av lämpliga medel. För effektiv hantering eftersträvas en större analytisk förmåga av beslutsfattaren, men också mod att våga fatta beslut. En komplex struktur underlättar beslutsfattarens uppgift genom att vägar för kunskapsdelande redan är etablerade och ett gott samarbete genom samordning och kommunikation skapar en känsla av kontroll. Beslutsfattandet blir reaktivt och en snabb beslutsprocess möjliggör ett flexibelt handlande där mening kan skapas i takt med en föränderlig värld.

Följande uppsats är en kvalitativ tvärsnittsstudie som undersöker hur den svenska turistnäringen har hanterat coronapandemin under år 2020. Den 11 mars 2020 kom COVID-19 att klassas som en pandemi. Coronapandemin har påverkat många branscher, varav en av de drabbade är turistnäringen. Även turistnäringen i Sverige är särskilt drabbad, varför Gotland som är en populär turistort är en lämplig plats att undersöka.Studien undersöker även hur turistnäringen hanterat det etiska dilemmat som samhällsansvar kontra en fungerande verksamhet inneburit. Att hålla en verksamhet öppen är förvisso nödvändigt för en god ekonomi, men medför även en risk om att sprida ett virus. Därför undersöker vi också hur de respondenter vi intervjuar ser på balansen att inte öka smittspridningen av COVID-19 och att fortgå med en fungerande verksamhet.Det teoretiska ramverket innehåller definitioner, teorier och modeller som beskriver krishantering, krishanteringsprocessen samt att företagens etiska ansvar diskuteras. Forskningsmetoden som används i denna uppsats är en tvärsnittsstudie som utgår ifrån semi-strukturerade intervjuer. De respondenter som intervjuas arbetar inom svensk turistnäring.Vid analysering av den empiriska datan finner vi att respondenterna vidtagit särskilda åtgärder för att hantera coronapandemin. En stark motivation att överleva och en förmåga att vara flexibel tycks vara goda kvaliteter vid en kris. Det finns dock många variabler som också påverkar vilken krishantering som passar varierande verksamheter. Olika verksamheter innehar också varierande förutsättningar som påverkar hur de agerat under planeringsskedet, våren 2020. Det etiska dilemmat hanterades genom varierande handlingar som resulterade i ekonomiska påfrestningar, men även minskad smittspridning. Vissa verksamheter stängde ned sin verksamhet, andra ändrade sitt koncept helt och övriga begränsade sin verksamhet. Det visade sig dock att det fanns ett visst intresse för verksamheterna själva att också vidta åtgärder för att minska smittspridningen. Konsumenter tycks uppskatta verksamheter som tar ställning och agerar för att åtgärda kriser. / The following is a qualitative study that examines how the Swedish tourism industry has handled the COVID-19 pandemic during the year 2020. The study also focuses on the ethical dilemma that the tourism industry has been faced with, considering taking their responsibility to not increase the spread of the virus and simultaneously keeping a functioning organization. Since the outbreak of COVID-19 many industries have been negatively affected. One of the largest industries that has been affected is the tourism industry. Gotland is one of Sweden's most popular tourism destinations and is therefore an interesting location to study.The theoretical framework includes definitions and theories about crisis management as well as the crisis management process. The research methodology contains semistructured interviews. All of the respondents that we are interviewing are working in different branches within the Swedish tourism industry. When analysing the empirical data, we find that the respondents had been taking special actions in order to tackle the COVID-19 pandemic. A strong ambition and the ability to be responsive seem to be qualities to desire when faced with a crisis. The ethical dilemma was managed through special actions that resulted in lost profits, however it also resulted in limiting the spread of the virus

The Covid-19 crisis has affected society in different ways. Something that is apparent is to the extent that it has shaken societal structures and put them on the test. Hospital care is certainly no exception. In this study, leaders from Karolinska University hospital are investigated from a perspective in how their leaders' leadership skills have been affected during the Covid-19 pandemic. This is done through a focus group interview with a team that have acted as leadership consultants during the pandemic for these leaders. The purpose of this study is tosee how the development of the leaders' leadership skills have looked in such a crisis that Covid-19 has been in Karolinska University hospital. The study has shown that the consultants have supported the hospital in constructing new routines and offering new tools to handle the crisis. This in spite of clear challenges where the consultant team have worked through digital platforms with an unclear starting point in regards to what they can accomplish within the organization. Through an overview of their work since the pandemic started as well as a reflection regarding what has turned out to be key strategies as well as successes and hardships an insight into their work has been formed. This insight indicates that compassion, communication, presence and visibility have been key skills for leaders to possess during the crisis at Karolinska hospital. This can be compared to a transformational leadership style which will be described further in this essay, and this study supports earlier research meaning that this leadership style is highly useful for leaders to possess when organisations or other groups they lead are in a crisis. / Covid-19 krisen har påverkat samhället på väldigt olika sätt. Någonting som är tydligt är hur mycket det omskakat samhällets strukturer och satt dem på prövning. Här är sjukvården minst sagt inget undantag. I denna studie undersöks ledare vid Karolinska Universitetssjukhuset från ett perspektiv kring hur de påverkats i deras ledarförmågor under Covid-19 pandemin. Detta görs genom en fokusgruppsintervju med ett team som agerat ledarskapskonsulter under pandemin för dessa ledare på Karolinska Universitetssjukhuset. Syftet med denna studie är att se hur utvecklingen av ledares ledarförmågor sett ut i en sådan kris som Covid-19 varit inom Karolinska Universitetssjukhuset. Studien har visat att konsultteamet stöttat sjukhuset i att bygga upp nya arbetssätt och gå tillgång till nya verktyg för att hantera krisen. Detta trots utmaningar; där konsultteamet arbetat över digitala verktyg med en otydlig utgångspunkt kring vad de kan åstadkomma inom organisationen. Genom en överblick över deras arbete sedan pandemins början samt en reflektion kring vad som visat sig vara viktiga strategier samt framgångar och motgångar har en insikt i deras arbete formats. Denna insikt indikerar att medmänsklighet, kommunikation, närvaro och synlighet har varit viktiga egenskaper förledare att inneha under krisen på Karolinska Universitetssjukhuset. Detta kan liknas vid en transformativt ledarskapsstil som kommer att diskuteras vidare i denna uppsats, och denna studie stöttar tidigare forskning kring att denna ledarskapsstil är användbar för ledare att inneha när organisationer eller andra grupper de leder befinner sig i kris.

Världen har i nuläget ett sämre säkerhetsläge än på länge, där Sverige kan behöva förbereda sig för en eventuell samhällskris. Hemberedskap är därmed ett begrepp som blir alltmer relevant i vardagen. Forskning inom området har belyst hur beteenden samt attityder som utövas under samhällskriser relaterar till femfaktormodellens personlighetsdimensioner, med varierande resultat. Denna studie undersökte relationen mellan hemberedskap och femfaktormodellen, demografiska variabler och attityd till egen hemberedskap samt skillnaden mellan attityd till egen hemberedskap och aktuell hemberedskap. I studien deltog 124 studenter som besvarade en enkät bestående av demografiska frågor, en skala för hemberedskap samt en skala för femfaktormodellens personlighetsdimensioner. Materialet undersöktes med korrelationer, regressionsanalys samt variansanalys. Resultatet visade ej på signifikanta relationer mellan personlighetsdimensioner och hemberedskap utan enbart tendenser. Däremot föreligger signifikanta samband mellan hemberedskap och variablerna ålder och boendestatus. Ålder, kön samt boendestatus visade sig vara signifikanta för att predicera hemberedskap.  Slutsatsen i studien blev att demografiska variabler är bättre både för att se samband med och för att predicera hemberedskap. En signifikant skillnad existerade även mellan attityd till egen hemberedskap och aktuell hemberedskap hos universitetsstudenter vilket innebär att de tenderar att överskatta sin förmåga till hemberedskap.

Syfte - Studiens övergripande syfte är att öka förståelsen för hur ledare inom besöksnäringen i Sverige har agerat under covid-19 pandemin. Studien avser att identifiera ledares arbete med krishantering, krisberedskap och kunskapshantering. Vidare ämnar studien att identifiera centrala ledarskapskompetenser som är viktiga vid krishantering samt identifiera, diskutera och reflektera kring lärdomar och insikter som ledare tillägnat sig till följd av att ha bedrivit ledarskap under osäkra förhållanden. Slutligen avser studien att utveckla ett ramverk för krishantering inom besöksnäringen. Metod - Studien har ett hermeneutiskt synsätt och vill öka förståelsen för vad som är centralt för ledaren vid krishantering inom besöksnäringen i Sverige. Studien baseras på en kvalitativ forskningsmetod och har abduktiv metod. Studiens teoretiska bakgrund grundar sig litteratur och vetenskapliga artiklar. 14 semi-strukturerade intervjuer med ledare från besöksnäringen har utgjort det empiriska materialet. Slutsatser - Studiens slutsatser är att ledaren har en avgörande roll vid krishantering. Ledaren är en bärande pelare vid krishantering, krisberedskap och kunskapshantering. Vidare visar studien att det finns fem ledarskapskompetenser som är centrala för ledaren vid krishantering. Dessa är kommunikation, beslutsfattande, motivation, perspektivtagande och kreativitet. Ledare som dokumenterar lärdomar och kunskap har större rimlighet att tillvarata den tysta kunskapen. Studien visar även att det är viktigt för ledaren att reflektera och analysera för att omsätta ny kunskap till utveckling genom förbättringsarbete. Begränsningar - Studien begränsas då antalet respondenter från besöksnäringen var 14 stycken vilket medförde en större generalisering. Studien begränsades även eftersom många potentiella respondenter avstod från deltagande med hänvisning till tunga upplevelser under covid-19. Därmed kan studien ha en avsaknad av viktiga perspektiv. Originalitet/Värde – Studien bidrar med en ökad förståelse för vad som är centralt för ledare vid krishantering inom besöksnäringen i Sverige och varför det är viktigt. / Purpose - The purpose of this paper is to increase understanding of how leaders in the hospitality industry in Sweden have acted during the covid-19 pandemic. The study intends to identify leaders work with crisis management, crisis preparedness and knowledge management. Furthermore, the study aims to identify central leadership competencies that are important in crisis management as well as identify, discuss and reflect on lessons learned and insights that leaders have acquired as a result of have led under uncertain conditions. Finally, the study intends to develop a framework for crisis management in the hospitality industry. Method - The study has a hermeneutical point of view and aim to increase the understanding of what is central to leaders in crisis management within the hospitality industry in Sweden. The study is based on qualitative research methods and has an abductive method. The study's theoretical background is based on literature and scientific articles. 14 semi-structured interviews with leaders from the hospitality industry have constituted the empirical result. Conclusions - The study's conclusion is that the leader has a crucial role in crisis management. The leader is a supporting pillar in crisis management, crisis preparedness and knowledge management. Furthermore, the study shows that there are five leadership competencies that are crucial for leaders in crisis management. These are communication, decision making, motivation, perspective taking and creativity. Leaders that document lessons and knowledge have greater plausibility to preserve tacit knowledge. The study also shows that there is important for leaders to reflect and analyze to convert new knowledge to development through work improvement. Limitations –  The study is limited as the number of respondents from the hospitality industry were 14, which contributed to greater generalization. The study was also limited due to that several potential respondents declined participation in reference to heavy and difficult experiences during covid-19. There by the study may lack important perspectives. Originality/Value – The study contributes to an increased understanding for what is central for leaders in crisis management within the hospitality industry in Sweden and why that is important.

Bakgrund: Fotbollsklubbar är idag underutvecklade vad gäller användandet av entreprenörskap för att motverka kriser. Detta är märkligt då idrott befinner sig i en föränderlig miljö som kräver anpassning. Samtidigt är idrottsföreningar, som kännetecknas av entreprenörskap, bättre på att prestera när lågkonjunktur råder. Syfte: Syftet med studien är att beskriva och skapa förståelse för hur fotbollsverksamheten inom idrottsföreningar arbetar entreprenöriellt för att ersätta eventuella intäktsbortfall som orsakats till följd av COVID-19 pandemin. Vidare är syftet att analysera om huruvida det finns skillnader mellan idrottsföreningar och dess entreprenöriella arbete vad gäller intäkter och hur de har motverkat sådana eventuella bortfall. Problemformulering: Hur arbetar fotbollsverksamheten inom idrottsföreningar entreprenöriellt för att ersätta eventuella intäktsbortfall som blivit till följd av COVID-19 pandemin? Metod: Studien baseras på kvalitativ fallstudiemetod, där intervjuer genomförts med åtta idrottsföreningar. Olika analysmetoder är kombinerade. Forskningsansatsen är abduktiv, då inslag av induktion används bland annat i analysen, medan den deduktiva ansatsen är genomgående. Slutsatser: Studiens slutsatser visar att svenska fotbollsklubbar har arbetat entreprenöriellt genom att skapa nya och utveckla befintliga intäktsströmmar. Fotbollsklubbarna har bland annat skapat nya evenemang och utökat sin försäljning av både befintliga och nya produkter. Det visar sig också att en förenings serietillhörighet inte får direkta konsekvenser för dess entreprenöriella arbetssätt. / Background: Today, football clubs are underdeveloped in the use of entrepreneurship to counter crises. This is surprising since sports are in a changing environment that constantly requires adaption. At the same time, sports clubs, which are characterized by entrepreneurship, tends to perform better when a recession prevails. Purpose: The purpose of the study is to describe and create an understanding of how football clubs work entrepreneurially to compensate for any loss of revenue caused as a result of the COVID-19 pandemic. Furthermore, the purpose is to analyze whether there are differences between football clubs and their entrepreneurial work in terms of income and how they have counteracted such possible losses. Research question: How does the football business within sports clubs work entrepreneurially to compensate for any loss of revenue that has resulted from the COVID-19 pandemic? Methodology: The study is based on a qualitative case study method, where interviews were conducted with eight sports associations. Different analysis methods are combined. The research approach is abductive, as elements of induction are used in for instance the analysis, while the deductive approach is consistent. Conclusions: The conclusions of the study, shows that Swedish football clubs have worked entrepreneurially by creating new and developing existing revenue streams. The football clubs have, among other things, created new events and increased their sales of both existing and new products. It also turns out that an association’s serial affiliation does not have direct consequences for its ability to work entrepreneurially.

Att nästan varje dag konfronteras genom sitt yrke med t ex tragedier, allvarligt skadade eller dödfall upplevs olika av oss alla. Syftet med föreliggande studie var att beskriva krisreaktioner samt möjligheten till krishantering hos vårdpersonalen efter traumavård vid en akutmottagning. En enkät användes för datainsamling. Resultatet visar att personalen upplever krisreaktioner i samband med omhändertagandet av skadade barn samt yngre patienter och vid omhändertagandet av deras anhöriga. Möjlighet till krishantering finns på arbetsplatsen men alla är inte nöjda. Förslag på förbättring av krishanteringen handlar om bl a återkommande formell krishantering. / To almost daily be confronted at work by tragedies, seriously hurt people or death is something that we all experience in different ways. The aim of this study was to describe crisis reactions and the possibility of crisis interventions after trauma care among the nursing staff at one emergency department. A questionnaire was used to collect data. The result shows that the nursing staff experience crisis reactions when taking care of hurt children and younger patients, and when taking care of there relatives. There is possibility to crisis interventions at the workplace but not everybody is satisfied with it. Among other things, the nursing staff proposed recurring formal crisis interventions as an improvement.