In this thesis we explore the idea presented in the Swedish National Library Strategy (2019) to tie the public libraries closer to the nation’s total defense system. The purpose of the study has been to understand which problem this idea was formulated as a solution to and how the suggestion is problematized by information science professionals, using critical discourse analysis methods developed by Carol Bacchi. Our material consists of the finalized National Library Strategy, its first draft from 2018, and the referral responses by various interested parties, as well as interviews with 15 public librarians, library directors, and scholars of information science. We discuss how the psychological defense relates to the librarian’s statutory duty to facilitate citizen participation in deliberative democracy and to counteract misinformation. We also ask how the library professions might be affected by an active involvement in future civil defense efforts. Our results show that the National Library Strategy construes the idea as a security problem by portraying our society as affected by growing political tensions, rapidly spread misinformation, and chaos, making the total defense suggestion into a meaningful solution. In our interviews with information professionals, some respondents viewed the total defense as an extension of their work to advocate democracy and intellectual freedom, whereas others perceived ethical tensions and incongruity between the two missions, referring to traditional library ideals of political neutrality and independence. All respondents based their reflections of the total defense idea on the importance of deliberative democracy and the library’s prominent place in promoting it, but with differing perspectives of its relationship to the total defense system as either problematic or emblematic. Drawing on these results, we argue that a total defense mission is compatible with librarians’ professional ethics and statutory democracy advocacy, as long as libraries can continue to foster free opinion formation and unbiased information evaluation independent from state interests during wartime and times of crisis. This is a two years master's thesis in library and information science.

Evenemangen i Sverige drabbades finansiellt, varumärkesmässigt och motivationsmässigt negativt av pandemin. Främst var det på grund av de regleringar som behövde göras för att skydda folkhälsan men mycket berodde också på de osäkerheter och den avsaknad av information som fanns kring viruset. Osäkerheten tillsammans med avsaknad av erfarenheter gjorde det svårt för evenemangsarrangörerna att agera på bästa sätt.  Varumärkesmässigt fallerade många evenemang där marknadsföring var normalt kopplad endast till när ordinarie verksamhet kunde genomföras varför kommunikationsarbetet prioriterades ner i stället för att lyftas upp. Beroende på organisation klarade sig evenemangen i kultursektorn relativt bra i och med de stora stöd som svenska samhället erbjöd. Utan dessa är risken att många mindre evenemang hade gått i konkurs. Hur avsaknaden av arrangemang har påverkat samhället i stort ekonomiskt är svårt att säga då evenemangssektorn involverar många parter och industrier. Organisationerna bakom evenemangen fick stora utmaningar kring motivationen, både bland anställda men framför allt bland ideellt engagerade när det inte längre fanns någon verksamhet att samlas kring eller rollerna och verksamheten förändrades mycket. Här saknade evenemangsarrangörerna kunskap kring exakt vilka de viktigaste motivationsfaktorerna är för engagerade inom evenemang något som hade kunnat mildra de negativa effekterna.  Evenemangen ställdes i hög grad in som svar på krisen och styrdes av externa faktorer. Som regleringar, avtal som behövde brytas innan de fick finansiella konsekvenser eller att andra aktörer gjorde det omöjligt att bedriva verksamheten. Några arrangörer byggde upp scenarion och jobbade med ambidextriöst ledarskap i syftet att kunna aktivt arbeta med nuvarande kris, lära sig längs med vägen samtidigt som framtiden planerades. Detta visade sig vara fördelaktigt även om det fanns stora svårigheter att beräkna sannolikhet enligt de omständigheter som rådde. Vi såg exempel på innovation under krisen i form av fler digitala evenemang, evenemang med sittplatser anpassade efter rådande regleringar till livesändningar som inte hade skett annars. Dessa var dock beroende av pandemins förutsättningar vilka när de inte längre rådde sänkte innovationernas värden. Några av innovationerna var fördelaktiga för arrangörerna och när väl regleringarna försvann drabbades i stället arrangören negativt av att inte kunna genomföra den verksamhet som skapats under pandemin.  Organisationerna har lärt sig mycket och det finns direkta värden att hämta från krisen för evenemangsbranschen. Inte bara i form av lärdomar för hur arrangörerna kan förbättra sina rutiner, krishantering, inkorporera digital teknik och justera det ekonomiska aspekter som biljettpris. Utan också i det att samhället har kunnat se hur viktiga evenemang är genom att de plockats bort. Detta tillsammans med vissa observationer pekar på att evenemangsbranschen kommer växa sig större efter pandemin jämfört med innan. / Festivals and other cultural events in Sweden were financially, brand-wise, and motivationally negatively affected by the pandemic. Mainly it was because of the regulations that needed to be made to protect public health, but a lot also depended on the uncertainties and the lack of information that existed around the virus. This together with a lack of experience made it difficult for the event organizers to act in the best way. In terms of branding, many events used marketing only in combination with when their events could be carried out. During the pandemic they therefore prioritized communication down instead of being lifted which would have been the correct approach. Depending on the organization, the events in the cultural sector did relatively well with the large support that society offered from the Swedish Arts Council (Kulturrådet) and furlough support. Without these, the risk is that many smaller events would have gone bankrupt. How the lack of events has affected society at large economically is difficult to say as the event sector involves so many parties and industries. The organizations behind the events faced major challenges regarding motivation, both among employees but above all among volunteers when there was no longer any activity to gather around, or the roles and activities changed a lot. Here, the event organizers lacked knowledge about exactly what the most important motivational factors are for those involved in events, something that could have mitigated the negative effects.  The events were largely canceled in response to the crisis and controlled by external factors. Such as regulations, agreements that needed to be cancelled before they had financial consequences or that other actors made it impossible to run the business. Some organizers built scenarios and worked with ambidextrous leadership in order to actively work with the current crisis while planning the future and learning along the way. This proved to be beneficial although there was great difficulty in calculating probability under the circumstances. We saw examples of innovation during the crisis in the form of more digital events, events with seating adapted to existing regulations and live broadcasts, some that would not have happened otherwise. However, these were dependent on the conditions and needs of the pandemic which, when the conditions in society change, lowers their value. Some of the innovations were beneficial for the organizers and once the regulations disappeared, the organizer was instead negatively affected by not being able to carry out the activities created during the pandemic.  The organizations have learned a lot and there are direct values to take from the crisis for the events industry. Not only in the form of lessons for how the organizers can improve their routines, crisis management, incorporate digital technology and adjust financial aspects such as ticket prices. But also, in that society has been able to see how important events are by their being removed. This together with some observations point to the event industry growing larger after the pandemic compared to before.

Företag blir idag mer exponerade för negativ publicitet än tidigare i och med digitaliseringens framfart. Det är därför viktigt för företag att veta hur de ska hantera den negativa publiciteten som mottages för att sedan kunna förebygga en kris och sitt företagsrykte genom väl genomtänkta strategier. Tidigare forskning jämför hur företag inom samma bransch förebygger och hanterar en företagskris. Däremot, att undersöka hur företag i olika branscher förebygger en kris är outforskat och det behövs vidare forskning kring detta ämne. Syftet med denna studie är att undersöka vilka strategier företag i olika branscher arbetar med för att förebygga en företagskris för att se huruvida olika branscher använder sig av samma strategier.  Studien har använt sig av en kvalitativ studie genom semistrukturerade intervjuer med sex fallföretag varav två företag är verksamma inom samma bransch: bank-, el- och telekommunikationsbranschen.  Resultatet visar att företagen strävar efter samma mål genom samma strategier men utförandet kan skilja sig åt efterom de har olika förutsättningar beroende på bransch. Genom studien har en analysmodell skapats för att visa företag de olika strategier som kan appliceras vid förebyggandet av en kris och sambandet mellan att arbeta proaktivt och reaktivt med varumärket, kundlojalitet och krishantering. Studien bidrar till att ge företag oavsett bransch praktiska lösningar som kan tillämpas i praktiken då företagen i de olika branscherna använder sig av samma strategier vid förebyggandet och under en kris. / Companies today are more exposed to negative publicity than ever before due to digitalization. It is important for companies to know how to manage the negative publicity that is received in order to be able to prevent a crisis and reputation through well-thought-out strategies. Previous research shows how companies within the same industry prevent and manage a crisis. However, investigating how companies in different industries prevent a crisis is unexplored and further research is needed on this topic. This study aims to highlight which strategies companies in different industries use to prevent a corporate crisis to see whether different industries use the same strategies.  The study has used a qualitative study where the primary data has been collected through semi-structured interviews with six case companies, two of which are active in the same industry: banking, electrical and telecommunications industry. The result shows that the companies strive for the same goals through the same strategies, but the execution may differ because they have different conditions depending on the industry. Through the study, an analysis model has been created to show how companies the different strategies that can be applied in order to prevent a crisis as well as the connection between working proactive and reactive with the brand, customer loyalty and crisis management which contributes to providing companies, regardless of industry, with practical solutions that can be applied in practice.

I samband med Covid-19-pandemin tilldelades Tillväxtverket uppdraget att ansvara för fördelningen av ekonomiskt stöd för korttidsarbete. Korttidsarbete (även kallat korttidspermittering) kan användas när företag drabbas av tillfälliga ekonomiska problem till följd av att något oväntat händer. Syftet med undersökningen har varit att utforska hur den extraordinära kontexten som Tillväxtverkets upprättade organisation verkat i har påverkat respondenternas ledarskapsförväntningar. En kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer och tematisk analys tillämpades som metodologiskt angreppssätt för studien. Undersökningen består av totalt tolv deltagare, varav hälften gruppchefer (se; ledare) och hälften handläggare (se; följare). Den tematiska analysen genererade tre teman, komplexitet, ledarstilar och den organisatoriska strukturen. Faktorer ur den extraordinära kontexten som identifierats påverkat respondenternas förväntningar gällande komplexitet var resursbrister avseende personal och systemstöd, och osäkerhet kring uppdragets uppskattade tidsomfång. Även externa beslutsfattare såsom riksdag och regering samt det stora inflödet av nyutexaminerade anställda utan tidigare relevant arbetserfarenhet har illustrerats i temat. Det andra urskilda temat var ledarstilar, varav fokus på behovsmallar och att etablera en personlig relation mellan ledare och följare igenkänts. Likaså engagemang för att skapa en stark sammanhållning för att säkra en god arbetsmiljö samt uppföljning och feedback utmärker sig ha påverkat respondenternas förväntningar. Det tredje och sista temat berör den organisatoriska strukturen, såsom beslutsfattande i en top-down modell och den interna kommunikationen. Den arbetsrelaterade förståelsen inom organisationen gällande lägesbilder och informationsdelgivning identifierades dito, och avslutningsvis urskiljs förtroendeskifte med ökad tillit till följarna. / During the coronavirus (COVID-19) pandemic, the Swedish Agency for Economic and Regional Growth had responsibility for the distribution of financial support for short-term work allowance, a support being provided to enable employers to retain their personnel during the pending crisis and to be able to quickly get back to full speed again when the situation improves. The purpose of this study has been to explore how the extraordinary context in which the Swedish Agency for Economic and Regional Growth's established organization has operated, and how it has affected the leader expectations within the organization. A qualitative method with semi-structured interviews and thematic analysis has been applied as methodological approach. The survey consists of a total of twelve participants, of which half are group leaders (see; leaders) and half are case officers (see; followers). The thematic analysis generated in three themes, of which complexity was the first identified. Factors from the extraordinary context that were identified affected the surveyed individuals' expectations regarding complexity were lack of resources regarding staff and system support and uncertainty about the assignment's estimated time range. External decision-makers such as the government, as well as the large influx of newly graduated employees without previous relevant work experience, have also been illustrated in the theme. The second distinct theme was leadership styles, of which the focus on needs templates and establishing a personal relationship between leader and follower is recognized. Likewise, the commitment to create a strong cohesion to ensure a good working environment and feedback stand out to have affected the expectations of the individuals surveyed. The third and final theme concerns the organizational structure, such as decision-making in a top-down model and internal communication. The work-related understanding within the organization regarding common operating pictures and information sharing was identified accordingly, and finally, a change of increased trust in the followers.

This study is about crisis management for Karlstad Municipality as an event city and how the city'sevent actors have survived before, during, and after the pandemic. To get a deeper understandingof the informants' strategy for survival through and after the crisis, 7 workers in event companieshave been interviewed. The informants represent companies operating within KarlstadMunicipality. Several studies have been published in connection with the Covid-19 pandemic,however, fewer studies explain business development after the pandemic. The study also focuseson the innovations that event companies have adopted during and whether these remain after thepandemic. By studying these event companies within Karlstad Municipality, a picture is generatedof how Karlstad has fared as an event city where the restrictions stopped events from taking place.The study analyzes the strategies used by the event companies and their effectiveness.Communication has been identified as the most common strategy initially in times of crisis. Otherstrategies used are cooperation between actors, finding new ways to operate without violating therestrictions, and saving on various expenses. Innovation has also been used as a strategy to survivethe pandemic and its restrictions. Innovations became common and useful during the pandemic;the study shows how these innovations were often only temporary and did not lead to furtherdevelopment after the pandemic. Digitalization has been a popular innovation where apps, livestreams, and other types of digital solutions are used as a solution instead of organizing events.These were initially seen as the new reality, in fact, digital innovations were side-lined oncerestrictions were released, and on-site events were possible as usual again. The study shows thatdigitalization has become increasingly common, but that it cannot replace events on site. Visitorsand event organizers value events, this study does not see that any innovation at the moment canreplace the experience of on-site events. / Studien handlar om krishantering för Karlstad kommun som evenemangsstad och hur stadensevenemangsaktörer har överlevt innan, under och efter pandemin. För att få en djupare förståelseför informanternas strategi för överlevnad genom och efter krisen har 7 arbetare inomevenemangsföretag intervjuats. Informanterna representerar företag som verkar inom Karlstadkommun. Flera studier har skapats i anslutning till Covid-19 pandemin, däremot finns det färrestudier som förklarar företagsutveckling efter pandemin. Studien fokuserar även på de nyainnovationerna som företag tagit till sig under pandemin och ifall dessa är kvar efter pandemin.Genom att studera dessa evenemangsföretag inom Karlstad Kommun genereras en bild för hurdet gått för Karlstad som en evenemangsstad där restriktionerna satte stopp för evenemang att ske.I studien analyseras de strategier som evenemangsföretagen använt sig av samt hur effektiva dessahar varit. Kommunikation har ställts fram som den mest vanliga och användbara strategin till enbörjan vid kris. Andra strategier som används är framför allt samarbeten mellan aktörer, att finnanya sätt att vara verksamma utan att bryta mot restriktionerna och att spara in på olika utgifter.Även innovation har använts som strategi för att överleva pandemin och dess restriktioner.Innovationer blev vanligt och användbart under pandemin, studien visar hur dessa innovationerofta endast var tillfälliga och inte lett till vidare utveckling efter pandemin. Digitalisering har variten populär innovation där appar, live streams och andra typer av digitala lösningar används somlösning i stället för att arrangera evenemang. Dessa sågs till en början som den nya verkligheten, isjälva verket blev digitala innovationer åsidosatta när Folkhälsomyndigheten tog bortrestriktionerna och evenemang på plats var möjligt som vanligt igen. Studien ser att digitaliseringhar blivit allt vanligare men att den inte kan ersätta just evenemang på plats. Besökare ochevenemangsföretag värdesätter evenemang, denna studie ser inte att någon innovation som förtillfället kan ersätta upplevelsen av evenemang på plats.

Background: A crisis can be defined as a circumstance or event that threatens a company's performance and indicates the need to take action within the company to prevent potential losses. Companies and industries are affected by crises in different ways, and the nature of the crisis can also affect performance. The COVID-19 crisis is considered a crisis that has had a major negative impact on Swedish companies. Aim: To study how small family businesses have responded to the COVID-19 crisis and its potential effects, and how they have adapted to structural changes resulting from these effects. Method: A qualitative research method has been applied as the focus is on interpretations provided by the respondents through semi-structured interviews. This study is therefore based on a phenomenological approach where the focus is on developing insights into crisis management in small family businesses, with a particular focus on the restaurant industry. Theoretical perspectives: The theoretical framework is primarily built around the themes of family businesses and strategies. In addition, relevant areas and concepts within these themes are also presented, as they are of great importance to the study and the topic of crisis management. Contrubution: The study provides a broader understanding of crisis management in family businesses and the types of strategies adopted by business leaders. This study also highlights the effects that crises have on the Swedish business market and how companies need to adapt their strategies to avoid losses. The study can thus provide organizations with knowledge and insights on how to work with crisis management and strategic planning in the long term. Results and conclusion: This study shows that family-owned restaurants have had to use creativity and the ability to adapt to new conditions. This has thus been crucial during the COVID-19 crisis for the company's flexibility. Management, culture, entrepreneurial ecosystems, replacement planning and crisis management have all been addressed through flexibility as strategies have struggled. Suggestions for further research: Since this study examined Swedish businesses, it would be possible to investigate whether there are any differences in non-Swedish companies and how these work with crisis management. Examining customer perspectives can also contribute with knowledge to entrepreneurs and create an understanding of the customer's actions and needs. It would also be possible to compare the different categories of themes that emerged in this study with larger companies to meet the difference between the types of business. / Bakgrund: En kris kan definieras som en omständighet eller händelse som hotar ett företags prestation och indikerar behovet av att vidta åtgärder inom företaget för att förhindra potentiella förluster. Företag och branscher påverkas av kriser på olika sätt, och krisens karaktär kan också påverka resultatet. Covid-19 krisen anses vara en kris som haft en stor negativ inverkan på svenska företag. Syfte: Denna studie undersöker hur mindre familjeföretag hanterat covid-19 krisen och dess potentiella effekter, samt hur företagen har anpassat sig till strukturella förändringar som skett till följd av dessa effekter. Metod: En kvalitativ forskningsmetod har tillämpats då fokus ligger på tolkningar som respondenterna bidrar med via semistrukturerade intervjuer. Denna undersökning utgår därav från en fenomenologisk ansats där fokuset ligger på att utveckla insikter om krishantering inom mindre familjeföretag, med särskild inriktning i restaurangbranschen.  Teoretisk referensram: Den teoretiska referensramen är i första hand uppbyggd kring teman som familjeföretag och strategier. Dessutom redogörs även för relevanta områden och begrepp inom dessa teman, då dessa är av stor vikt för studien och ämnet krishantering. Bidrag: Studien skapar en bredare förståelse för krishantering inom familjeföretag och vilka typer av strategier som anammas av företagsledare. Denna studie belyser även de effekter som kriser har på den svenska företagsmarknaden och hur företag behöver kunna anpassa sina strategier för att undvika förluster. Undersökningen kan därmed förse organisationer med kunskaper och insikter i hur man kan arbeta med krishantering och strategisk planering långsiktigt. Resultat och slutsats: Denna studie visar att familjeägda restauranger har behövt använda kreativitet och förmågan att anpassa sig till nya förhållanden. Detta har därav varit avgörande under covid-19 krisen för företagets flexibilitet. Management, kultur, entreprenöriella ekosystem, ersättningsplanering och krishantering har alla behandlats genom flexibilitet när strategier bekämpat. Förslag på vidare forskning: Då denna studie varit inriktad på svenska verksamheter, finns en möjlighet att undersöka ämnet vidare, genom att rikta sig till icke-svenska företag och deras krishantering, och huruvida det skulle påvisas finnas någon skillnad mot de svenska företagens arbete. Att bedriva undersökningen genom ett kundperspektiv kan vara en ytterligare väg till att forska vidare i det aktuella ämnet. Det skulle även vara möjligt att jämföra de olika kategorierna av teman som framkommit i denna studie, till exempel med inriktning mot större företag för att även kunna möta skillnaden på verksamhetstyperna.

Denna uppsats undersöker hur riskmedvetenhet och krisberedskap ser ut hos småföretagare i besöksnäringen, vilka förutsättningar som finns för dem och vilka behov de har. Med rätt förutsättningar blir de mer motståndskraftiga och får en bättre möjlighet att förebygga risker och hantera uppkomna krissituationer. Det finns en utsatthet i deras småskalighet vilket kan innebära behov av stöttning från sina branschorganisationer, både i hanteringen av själva krisen som i arbetet med riskmedvetenheten. Forskningen spelar en viktig roll och den är omfattande inom krishanteringens alla områden men brister i kombinationen småföretagare, besöksnäring och krishantering. Den saknar en gemensam terminologi vilket skulle underlätta och förbättra den gemensamma forskningen i framtiden, både nationellt som globalt. Dessutom behöver dagens utbildningsunderlag, krisledningsmodeller och planer nyanseras och anpassas till en mer småskalig verksamhet. Uppsatsen utgår från en pusselbitsansats och har antagit en kritisk realistisk position. Med stöd av forskningen och genom undersökningar av myndigheter, branschorganisationer och småföretagare undersöks vilka mekanismer som påverkar och vilka pusselbitar som saknas. Uppsatsens analys och slutsats bidrar med sex pusselbitar till framtida forskning och utveckling; kommunikation, nätverk, medlemsorganisationer, utbildning samverkan och forskning. / This essay examines what risk awareness and crisis preparedness look like among small business entrepreneurs in the hospitality industry, what conditions exist for them and what needs they have. With the right conditions, they become more resilient and have a better opportunity to prevent risks and handle emerging crisis situations. There is a vulnerability in their small scale, which may mean a need for support from their member organisations, both in handling the crisis itself and in the work with risk awareness. The research on this topic plays an important role and it is extensive in all areas of crisis management, but it is lacking in the combination of small business entrepreneurs, the hospitality industry and crisis management. It lacks a common terminology, which would facilitate and improve joint research in the future, both nationally and globally. In addition, today's training material, crisis management models and plans need to be nuanced and adapted to a more smallscale operation. The essay starts from a puzzle piece approach and has adopted a critical realist position. It is investigating which mechanisms have an impact and witch pieces of the puzle are missing, with the support of research and through surveys of authorities, industry organisation and small businesses. The essay's analysis and conclusion contribute six pieces of the puzzle to future research and development; communication, networks, member organisations, education, collaboration and research.

Studiens syfte är tvåfaldigt. Dels är syftet att undersöka hur organisationers förståelse (i meningen deras lägesbild och situationsförståelse) och handlande tycks förhålla sig sinsemellan. Dels är syftet att undersöka hur organisatoriska skillnader tycks påverka förståelsen (återigen i meningen deras lägesbild och situationsförståelse). I båda fallen inom sammanhanget av samhällelig krishantering. Studiens forskningsfrågor besvaras genom en kombination av kvalitativa metoder. Det empiriska materialet utgörs av intervjuer med personal inom somliga av de räddningstjänster som inblandades i hanteringen av en omfattande skogsbrand på Gotland, våren 2016.

Arbetet till sjöss är förenat med risker som kan medföra att olyckor sker. Det ska finnas en plan för krishantering redan innan en olycka har inträffat. Det grundläggande förutsättningarna för att hantera följderna av en händelse finns reglerade i svensk lagstifting men hur följs den drabbade sjömannens hälsa upp av rederiet som arbetsgivare? Med denna frågeställning som bakgrund är syftet med det här arbetet att undersöka hur svenska rederier använder sin krishanteringsplan med fokus på förberedande arbete och omhändertagande av personal efter en kris. För att få svar på frågeställningen har en kvalitativ intervjuundersökning används som metod för datainsamling. Undersökningen omfatter en delvis strukturerad intervju med sju respondenter från sex olika svenska rederier. Resultatet av undersökningen visar att rederierna förhåller sig till gällande krav och regelverk och för att uppfylla en del av kraven tar de hjälp av externa aktörer såsom företagshälsovård och psykologer. Rederierna poängterar att det är svårt att utforma en krisplan för något som inte har hänt, att förutse alla scenarion som kan inträffa betraktas inte som möjligt oavsett hur mycket de övar. Besättningen anses dock som det absolut viktigaste för verksamheten och det sätts inga gränser för att främja deras välbefinnande i kriser. / Shipping is often associated with risks which can lead to accidents. There should be a plan for crisis management even before an accident has occurred. Basic prerequisites to deal with the consequences of an accident are regulated in national legislation but how well monitored is the affected sailor’s health by the shipping company as an employer? With that question as a background, the purpose of this thesis is to research how swedish shipping companies use their crisis management plan to support and care for their crew after a crisis. In order to answer the question, qualitative interviews were used as a method for collecting data. The research survey includes a semi-structured interview with seven respondents from six different shipping companies. The research shows that the shipping companies adhere to the requirements and regulations and in order to meet parts of the requirements, they use services of external actors such as occupational health providers and psychologists. The shipping companies explain that it is difficult to create a plan of action for something that has not occurred. To predict a complete scope of crisis scenarios is not deemed as possible, regardless of the amount of drills conducted. The crew is considered the most important element of the business and no restrictions is put on their well being during a time of crisis.

Learning from traumatic events: a comparative case study of governmental close protection policies in the aftermath of the murder of Olof Palme and Anna LindhViolent and threatful crimes against politicians are as despicable as any other crime acts against citizen. However, if politicians are targeted solely due to their position – the act can seriously damage the state and central government. This paper compares reports of government commissions and investigations which were initiated after the murder of Swedish prime minister Olof Palme in 1986 and secretary of state Anna Lindh in 2003. The purpose is to analyse and compare the conclusions and distinguish the main arguments that led to those conclusions and decipher similarities and differences through the lens of Tom Christensen’s instrumental perspective as well as Peter May’s social policy learning theory. The methodological approach of a qualitative method for this study fosters a deeper understanding of the ideological stances. Furthermore, the qualitative approach of conducting interviews with officials in various government positions has allowed for a more nuanced and thoughtful analysis. Together with the commissions and report, the interviews provide a holistic perspective of the two timeframes. The research question has been posed as follows: When comparing government commissions regarding the close protection of the central government, which essential similarities and differences can be distinguished? The result suggests that, an ideological change regarding main threats against the central government has taken place. The main policy discussions in the aftermath of the murder of prime minister Olof Palme was terrorism and if it could have been prevented at the time being. One major policy change was the build-up of the Swedish counter-terrorist unit. The main policy discussions in the aftermath of the murder of Anna Lindh was the issue of citizens with severe mental illnesses and how to detect those that pose serious threats to the central government at an earlier stage. Furthermore, given the conclusions of the commissions and reports, it is possible to determine that ”social policy learning” has occurred as according to Peter May’s theory. However, the study also notes an crucial exception; government officials in need of close protection can henceforth conform the structure of it and determine whether they want it or not.