This qualitative case study will focus on Sweden’s corona strategy because of the different path the state took. The main question that is to be answered is what kind of factors was the main reason that made the Swedish government let the Swedish public health authority, Folkhälsomyndigheten, get the main reasonability to lead Sweden in this pandemic instead of the government and what types of consequences it gave. This case study will look at aspects such as crisis, handling crisis and the management organization. The four questions that will be answered to get a result are: How is the Swedish organization organized? How shall the management model function in crisis times, in this case a pandemic? What type of roll those the health department have in a pandemic? And lastly, how did Sweden’s crisis plan look like for a world crisis such as Covid-19? The method that has been used for this study is a qualitative case study. The result of this study shows that the factors that made the Swedish public health authority gain much of the responsibility was because of the Swedish management model function in crisis times and the Swedish organization.

Med dagens tekniska utveckling har hotbilden kring cyberattacker ökat, vilket gör att företag söker strategier och lösningar för att uppnå ökad resiliens. Studien undersöker således hur organisationer, med utgångspunkt i risk- och krishantering, organiserar samt strukturerar sig för att uppnå ökad cybersäkerhet och följaktligen resiliens mot cyberattacker, det studien benämner cyberresiliens. Genom identifiering och analys av faktorer, vilka bidrar till cyberresiliens, identifieras tre huvudvägar företag kan ta för ökad cyberresiliens: organisatoriska strukturer, rollfördelning och strukturerade arbetsprocesser, vilka utgör studiens analysmodell. Studien bygger på en kvalitativ ansats vilken grundar sig i semistrukturerade intervjuer med konsulter inom cybersäkerhetsområdet. Resultatet indikerar genom studerande av de tre vägarna att risk- och krishanteringselement används för att uppnå ökad cyberresiliens. Dock upptäcks brister i det proaktiva arbetet och decentraliseringsprocesser, vilka förhindrar effektivt arbete och mynnar ut i den övergripande slutsatsen att en integration av fler anställda behöver ske för att skapa mer medvetna organisationer för ökad cyberresiliens.

Hur kan en skogsbrand raderas ur det historiska minnet? När skogsbränderna härjade i Västmanland 2014 var det många som följde medias rapportering med högsta intresse. Att en lika stor brand utbrutit 100 år tidigare tycks ha fallit i glömska. Spannarbodabranden i trakterna kring Lindesberg i Örebro Län var den mest omfattande under hela 1900-talet. Den här uppsatsen syftar till att ge en inblick i det brandhärjade året 1914, med fokus på branden i Spannarboda och försöker ge svar på hur händelsen sågs av sin samtid genom dagspressen. Både lokal och nationell press har använts som källor till uppsatsen och även samtida lagtexter och utbildningsmaterial har studerats. Denna uppsats visar vikten av att lära av historiska sammankopplingar mellan t.ex. människan, naturen och tekniken och se historiska händelseförlopp från fler perspektiv. Genom att vi undersöker hur människan, tåget och skogsbranden påverkade varandra, kan vi få ökad förståelse för detta historiska händelseförlopp och även ta med oss erfarenheter som kan komma till användning t.ex. i dagens krishantering.

Uppsatsen undersöker hur skolledare och skolpräster på fyra gymnasieskolor i en stad i södra Sverige tänker kring krisarbete på den egna skolan. Problemformuleringen består av tre frågor: Hur ser rektorer respektive skolpräster på skolans krisberedskap? Hur bedrivs arbetet vid kris? Hur resonerar man kring kris och katastrof ur ett pedagogiskt perspektiv? I uppsatsens litteraturstudium diskuteras olika aspekter av kris- katastrofhantering såsom riskanalys och utformningen av en krisplan, ledarskapets betydelse vid krissituationer, bemötande av elever i sorg samt pedagogiska perspektiv på kris och katastrof. För att nå syftet med studien valdes kvalitativ metod och totalt intervjuades sju personer: fyra rektorer och tre skolpräster. Resultatet av intervjuanalysen sammanfattas i tre olika kategorier: tilltro till skolornas krisplan, roller och kriser som utveckling och lärande. Sammanfattningsvis var tilltron till skolornas krisplan god och i studien framkommer att krisplanen är en trygghetsfaktor för all personal på skolan. Däremot går uppfattningarna något isär beträffande hur stort ansvar som kan läggas på den enskilde läraren i samband med en krissituation. Rektorerna betonar att deras roll vid en kris är att sprida lugn samt att samordna och leda. Egenskapen att vara ”en god människa” lyfts fram framför utbildning. Skolprästerna poängterar också vikten av att sprida lugn men trycker dessutom på deras roll som ritualförvaltare och hoppingivare. Vad gäller kriser som utveckling och lärande framkommer att det finns förhållandevis lite reflektion kring detta bland intervjupersonerna. Några framhåller ceremoniernas pedagogiska funktion.

Bakgrund: Som blivande pedagoger kommer vi att arbeta med människor och då är det viktigt för oss att ha kunskap om hur kris och krishantering påverkar oss människor. Ämnesområdet är valt då vi anser oss själva ha bristfällig kunskap inom området.Syfte: Syftet med arbetet är att undersöka hur pedagoger kan möta barn i kris vid dödsfall på förskolor, samt att belysa pedagogers erfarenheter av krishantering. Syftet är även att ge exempel på hur man kan arbeta med krishantering vid dödsfall i förskolan. Problemprecisering: Hur kan pedagoger möta barn i kris vid dödsfall? Metod: Metoden som vi har använt är kvalitativa intervjuer. Vi har intervjuat pedagoger som är utbildade förskollärare och är verksamma runt om i Skåne.Analys: Pedagoger möter barn utifrån sina referensramar vid en krissituation. De visar sina känslor öppet och talar i klarspråk med barnen genom att använda ordval som barnen förstår. De använder sig av ritualer för att hjälpa barnen att bearbeta sorgen efter den döde. Vår studie har även visat att pedagogernas eget sorgearbete oftast hamnar i fokus och att barnens sorg inte sätts i främsta rummet. Nyckelord: Förskola, krishantering, dödsfall, kvalitativa intervjuer

I detta arbete har vi velat undersöka hur pedagoger arbetar och tänker kring krishantering i skola. Finns det krisgrupper och hur uttalat är det på skolorna? Vi har tagit reda på vem som har ansvaret när en krissituation inträffar och hur arbetet är organiserat.Vi har också undersökt vilka olika uttrycksformer det finns att ta hjälp av i bearbetningsfasen. Vårt mål med detta arbete är att öka kunskapen om krisarbetet i skolor. Vi har intervjuat 3 st pedagoger och rektorn på en skola för att försöka få svar på våra frågor. Vi har valt att oss av en kvalitativ metod, eftersom vårt syfte riktar in sig på hur endast en skola fungerar vid en krissituation. Vi anser att vi fick ut mycket användbart material från intervjuerna. Den lästa litteraturen har gett oss kunskap, lett oss fram till vår problemformulering samt gett oss stöd i vårt arbete med resultat och analys av empirin. Resultatet vi fick fram var att det fanns också en stor kunskap inom området och den utvalda skolan var väl förberedd med krisplaner i krissituationer av olika omfattning. En del av resultatet blev att den krislåda som krisgruppen har satt ihop används vid både stora och små händelser.

No description available.

Studien syftar till att analysera vilka problemrepresentationer som kan ha legat till grund för Sveriges hantering av pandemin. Fokus ligger på hur problem i relation till pandemin beskrivs i Cornonakommissionens betänkanden samt i intervjuer med opolitiska tjänstepersoner. Med utgångspunkt ur poststrukturalism används Bacchis analytiska verktyg Whats the problem represented to be? besvaras följande frågeställningar: Vilka problemrepresentationer finns inom den statliga förvaltningen i relation till pandemin? Hur uppfattas kön och jämställdhet i relation till pandemin? Analysen visar att de mest framträdande problemen berör områdena hälsa, ekonomi, isolering, krishantering, krisberedskap och politisk styrning. Det kan konstateras att jämställdhet inte är en framträdande problemrepresentation inom statlig förvaltning under pandemin utifrån materialet för denna studie. Analysen visar även att kön och jämställdhet förstås av informanterna som ett område som är återkommande vid beredningar men att i relation till pandemiarbetet inte har varit en framträdande utgångspunkt. I betänkandena uppfattas problemet som en variabel till andra problemområden och inte som ett eget problemområde.  Resultatet av analysen visar även att det inte tycks finnas ett övergripande antagande att effekter av en sådan här kris kan påverka män och kvinnor olika. En trend bland de intervjuade, både experter och tjänsteperson, är att när de svarar på frågan om vilka problem som pandemin medfört görs inte en jämställdhetsintegrering i deras problemformulering. Jämställdhet benämns inte som ett problem och inte heller ges exempel på hur pandemin kan påverka olika beroende på könstillhörighet, förutom när frågan ställs direkt ur ett jämställdhetsperspektiv.

Kring årsskiftet 2019/2020 upptäcktes en ny form av coronavirus, SARS-COV-2, i Wuhan, Kina (WHO, 2020). Sjukdomen orsakad av viruset är känd som covid-19. Viruset spred sig fort till övriga länder och den 31 januari 2020 bekräftades det första fallet av viruset i Sverige (Folkhälsomyndigheten, 2020). Covid-19 kom att klassas som en pandemi och är i skrivande stund, 24 maj 2021, fortsatt aktuellt. Rådande pandemi har resulterat i ett flertal omställningar för att minska smittspridningen. De råd, rekommendationer och restriktioner som tagits fram världen över berör både enskilda individer och samhällen i stort. Distansering till andra människor har varit en central del i arbetet att minska spridningen av covid-19.  Nyttjandet av och utbuden i samhällen har förändrats världen över. Offentliga platser är ett tydligt exempel. Tidigare har offentliga platser ofta innefattat ett rikligt utbud av aktiviteter. De offentliga platserna och dess utbud har lockat människor av olika bakgrund till en gemensam plats. Människorna skapar tillsammans ett socialt liv på dessa platser. Det sociala livet är av värde både för individen och samhället i stort. Detta eftersom det ger upphov till gemenskap och förståelse för andra människor. För det sociala livet på offentliga platser, som är beroende av ett flöde av människor, har pandemin inneburit stora förändringar. Vilka förändringarna är och hur det sociala livet har drabbats är högaktuella frågor, vilka kommer att undersökas i detta examensarbete. För att skapa tydliga resultat har Luleå centrum valts ut som fallstudieobjekt. Genom att studera ett specifikt område är det möjligt att jämföra det sociala livet innan och under pandemin samt dess förändringar. Studien har fokuserat på tre sektorer som väsentligt bidrar till det sociala livet i Luleå centrum: handel, restauranger och caféer, samt kultur. Studien har underbyggts av kvantitativa och kvalitativa metoder. Mer specifikt en litteraturstudie, en intervjustudie samt en enkätstudie. Litteraturstudien har varit av semisystematisk karaktär. Det innebär att de akademiska källor som tagits i beaktning har kombinerats med andra informationskällor, exempelvis nyhetsartiklar. För att specificera resultatet gällande pandemins påverkan på det sociala livet i Luleå genomfördes intervjuer med aktörer inom de utvalda sektorerna. Intervjuerna har varit av semistrukturerad karaktär vilket möjliggjorde öppna dialoger mellan intervjuaren och informanterna. Den enkätstudie som genomfördes specificerades resultatet ytterligare mot Luleå centrum. Detta eftersom Luleå kommuns invånare, som formar det sociala livet, fick komma till tals. Enkätstudien fokus, likt intervjustudien, låg på att kartlägga hur nyttjande av Luleå centrum såg ut innan och under pandemin. Genom en sådan kartläggning var det möjligt att göra kopplingar till pandemins påverkan på det sociala livet. Resultaten visar att det sociala livet, såväl globalt som i Luleå centrum, har minskat till följd av pandemin. Bidragande orsaker till studiens resultat har varit en minskad besöksnäring och ökad digitalisering. Den minskade besöksnäringen och ökade digitaliseringen är i sin tur ett resultat av de råd, rekommendationer och restriktioner som tagits fram under pandemin. Även rädslan för eventuell smittspridning på offentliga platser har varit en bidragande orsak. Begränsningarna och rädslan har format nya beteenden och vanor hos människor vilka kan komma att påverka framtidens sociala liv enligt samtliga studier. Resultaten av pandemins påverkan skiljer sig något mellan de utvalda sektorerna. Handeln, som tidigare var den främsta anledningen till att invånarna besökte centrumområdet, har varit fortsatt aktuell under pandemin. Dock har besöken för handel planerats mer noggrant och varit mer effektiva än tidigare. Även e-handeln har ökat. Restaurang- och cafésektorn i Luleå centrum nyttjades tidigare ofta i samband med den främsta anledningen att besöka centrumområdet. Besöken har dock minskat drastiskt under pandemin. Det är ett resultat av att många valt att nyttja sektorns utbud av hämtmat eller börjat laga mer mat i hemmet. Genomförda studier visar att kultursektorn varit mycket hårt drabbad av pandemin. Tidigare nyttjades sektorn ofta i kombination med den främsta besöksanledningen. Rådande restriktioner har gjort det svårt att genomföra evenemang i någon större utsträckning.

Covid-19 pandemin har haft en enorm påverkan på världen. Speciellt drabbad blev restauranger som har varit tvungna att anpassa sig till regeringens och Folkhälsomyndighetens rekommendationer och restriktioner som förändrades flertalet gånger under krisens gång. De statliga uppmaningarna till allmänheten att undvika folktäta miljöer har resulterat till färre besökare hos restauranger. Studien har tillämpat en kvalitativ metod med en abduktiv forskningsansats. Insamling av det empiriska materialet har skett genom tre kvalitativa intervjuer från respondenter som har gedigen erfarenhet inom restaurangbranschen. Studien har undersökt vilken roll Covid-19 pandemin har haft på restaurangernas kommunikationsstrategier samt vilka typer av krishanteringsåtgärder restaurangerna använt sig av för att hantera förändringarna som Covid-19 pandemin medfört. Helhetsbilden från analysen visade att företagen drabbades mycket hårt av krisen men lyckades ändå hålla sin verksamhet levande genom att tänka innovativt och hitta kreativa lösningar. Företagen har inte kunnat använda sig av någon tydlig planering i deras strategiarbete under Covid-19 då situationen ständigt har förändrats och de har konstant behövt anpassa sig efter de rådande omständigheter som har varit. Strategiarbetet har i stället fokuserat på kreativt entreprenörskap, kortsiktig planering samt nytänkande. Avslutningsvis är grunden för ett fungerande strategiarbete under pandemin utifrån företagen i studien att möta en ofrivillig förändring med nytänkande och snabbt beslutsfattande.