Problemformulering och syfte: Att företag använder sig av influencers i sin marknadsföring blir allt vanligare. Influencers är populära för dess trovärdighet och unika relation till följarna. Men deras trovärdighet är också deras svaghet, då misstag och kritik riskerar att påverka en influencers anseende till det negativa. Det saknas dock forskning om hur influencers bör agera när de väl utsätts för kritik eller drabbas av en kris då majoriteten av forskningen utgår ifrån ett organisationsperspektiv. Syftet med studien är därför att undersöka hur influencers genom sin kommunikation hanterar situationer och händelser som riskerar att påverka deras anseende, exempelvis en potentiell kris. Studien är en beskrivande fallstudie som ser närmare på 19 influencers som i olika sammanhang drabbats av en kris eller kritiserats och granskats både i traditionell och sociala medier på olika sätt. Undersökningen grundar sig i teorier om kriskommunikation och reputation management.    Metod och material: Studien har genomförts med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys av 19 stycken influencers kommunikation i sociala medier. Materialet består av instragram-inlägg, instagram-stories, blogginlägg, tidningsartiklar och youtube-videos Huvudresultat: Resultatet visade att sättet influencers kommunicerar i samband med kriser och kritik skiljer sig mellan olika personer. Influencers använder sig av kris-kommunikationsstrategier men utan ett tydligt tillvägagångssätt. Att behålla relationen till följarna framstår som viktigare än att matcha strategin till upplevd kris.

COVID 19-pandemin som startade våren 2020 har stor påverkan på närståendes möjligheter att besöka sina anhöriga på sjukhus. Studiens syfte var att undersöka närståendes upplevelser av besöksrestriktioner och av kommunikation med intensivvården (IVA) under COVID-19 pandemin. Tio semistrukturerade telefonintervjuer analyserades genom kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Tre huvudkategorier framkom en känslosam upplevelse, behov av att få vara nära samt kommunikation med vårdpersonalen. Alla informanter upplevde en mycket påfrestande period i livet med känslor av oro och hjälplöshet. Önskan om att få besöka sin anhörige var stor och det upplevdes frustrerande att inte få komma på besök. Informanterna var familjens språkrör och den person som samtalade med vårdpersonalen och förmedlade informationen vidare till övrig familj. Informationen från sjukhuset skedde oftast genom ett dagligt läkarsamtal och väntan på samtalet påverkade hela dagen. Viktigt var att informationen gavs på ett rakt och ärligt sätt och utan fler sjukvårdstermer än nödvändigt och av personer som kände patienten väl. Här finns mycket att arbeta vidare med även efter pandemin.

Bakgrund: Tvångsåtgärder som fenomen visar sig i tidigare studier vara en företeelse som av både sjuksköterskor och patienter upplevs negativt, men som inte helt kan tas bort. Tidigare studier visar att vårdrelationen är det som utgör basen i vårdandet och kan vara en avgörande faktor genom hela förloppet att utföra tvångsåtgärder. Syfte: Att beskriva specialistsjuksköterskors erfarenheter av den vårdande relationens betydelse relaterat till tvångsåtgärder inom rättspsykiatrisk slutenvård. Metod: Data insamlades via åtta semistrukturerade intervjuer på ett rättspsykiatriskt sjukhus i Mellansverige. Samtliga deltagare hade specialistutbildning inom psykiatrisk vård. En kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats användes. Stöd av fenomenologisk hermeneutisk analysmetod togs i framskrivandet av temat. Resultat: Resultatet redovisas i fem kategorier: Att känna en annan människa, Att våga ha tillit till sina beslut, Att lära av varandra, Att finnas där, Att dra nytta av samarbetet. I kategorierna finns totalt elva tillhörande subkategorier. Kategorier och subkategorier bildade tillsammans temat Att bygga en bro för att korsa det hotande vattnet tillsammans. Slutsatser: Den vårdande relationens betydelse relaterat till tvångsåtgärder visar sig vara viktig för att förebygga tvångsåtgärder såväl som i utförandet och i efterförloppet. Den vårdande relationen är fundamental för att se hela människan och nå en förståelse för personen för att kunna tillgodose bästa möjliga vård.

Bakgrund: Substansbrukssyndrom är ett begrepp som innefattar beroendeproblematik oavsett substans. Substansbrukssyndrom är starkt kopplat till stigma, vilket kan beskrivas med att ha ett attribut som är nedvärderat inom en viss kontext. Stigma påverkar personen som upplever det på flera olika sätt och påverkar också sjukvården och samhället i stort. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av stigma hos personer med substansbrukssyndrom inom hälso- och sjukvården. Metod: En litteraturstudie med inifrånperspektiv genomfördes för att besvara syftet. Litteratursökningen genomfördes i Pubmed, PsycInfo och Cinahl och resulterade i sju vetenskapliga artiklar med kvalitativt innehåll. En innehållsanalys med manifest ansats genomfördes enligt Graneheim och Lundmans (2004) metodartikel. Resultat: Analysen resulterade i fyra slutkategorier: Att mötas av dömande och nedsättande attityder, Att bli sedd som drogsökande och mötas av misstro, Att komma i andra hand och inte få likvärdig vård, Att uppleva rädsla inför vårdkontakter och anpassa sig. Slutsats: Personerna beskrev hur stigma påverkade alla aspekter av vårdupplevelsen. Från att uppleva sämre bemötande, en bristande vårdkvalité till en rädsla inför att söka vård. Stigma utgör ett hinder för personcentrerad vård och vård på lika villkor och en utökad kunskap om ämnet kan vara av betydelse i målet att uppnå en jämlik hälso- och sjukvård.

Bakgrund: Sjuksköterskan inom den rättspsykiatriska vården ser sitt arbete som mångfacetterat. I tidigare forskning framkommer de förväntade kompetenserna hos sjuksköterskan inom rättspsykiatri och även kompetensbeskrivningen beskriver vilka kompetenser sjuksköterskan förväntas besitta. Syfte: Syftet är att utifrån ett sjuksköterskeperspektiv beskriva användandet av sjuksköterskans kompetens inom rättspsykiatrisk slutenvård. Metod: Datainsamlingen skedde genom semistrukturerade intervjuer med nio sjuksköterskor på en rättspsykiatrisk klinik i Mellansverige. Analysen har genomförts med en kvalitativ innehållsanalys och har induktiv ansats. Resultat: I resultatet framkom sjuksköterskans användning av sin kompetens och hur verksamheten tar tillvara på denna kompetens. Det resulterade i fyra kategorier: Att ha ett helhetsperspektiv, att ha kunskaper som inte efterfrågas, att behöva driva sin egen utveckling samt att ha behov av varandra för gemensam utveckling. Slutsats: Sjuksköterskan får till viss del använda sin kompetens, men för att sjuksköterskan ska uppleva att dennes kompetens används och tas tillvara i högre grad är det av vikt att låta sjuksköterskans omvårdnadskompetens ta större plats. / Background: Nurses in forensic psychiatric care see their work as multifaceted. In previous research, the expected competencies of the nurse in forensic psychiatry emerge, and the competency description also describes which competencies the nurse is expected to possess.Aim: The aim is to describe the use of the nurse's competence in forensic psychiatric inpatient care from a nurse's perspective. Method: Data collection took place through semi- structured interviews with nine nurses at a forensic psychiatric clinic in central Sweden. The analysis has been carried out with a qualitative content analysis and has an inductive approach. Results: The result showed the nurse's use of the competence and how the workplace makes use of this competence. It resulted in four categories: To have a holistic perspective, to have knowledge that is not requested, a need to drive their own progress and having a need for each other to improve. Conclusion: The nurse may, to a certain extent, use her competence. But in order for the nurse to feel that his or her competence is used and utilized to a greater degree, it is important to allow the nurse's nursing competence to take greater place.

Bakgrund: Smittsamma sjukdomar ökar i samhället och vaccinationer är ett effektivt sätt att begränsa smittspridning. Trots detta väljer delar av befolkningen att inte vaccinera sig vilket riskerar att öka sjukdom i samhället. Syfte: Att belysa vuxnas erfarenheter och inställningar till att vaccinera sig mot smittsamma sjukdomar. Metod: En systematisk litteratursökning resulterade i 18 artiklar som analyserades med en kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Resultat: Analysarbetet resulterade i fyra kategorier: Att anledningar finns till att inte vilja vaccinera sig, Att sakna information från pålitliga källor, Att känna sig tvingad till att vaccinera sig, Att förutsättningar till att vaccinera sig behöver finnas. Resultatet visar att det finns flerolika faktorer som påverkar inställningen till att vaccinera sig. Slutsatser: Personer kan uppleva olika känslor och tankar i samband med vaccination. Därför är det av betydelse att sjuksköterskor som vaccinerar skapar en tillitsfull relation i det korta mötet för att stärka personens delaktighet och känsla av sammanhang i situationen.

The purpose of this study was to investigate how domestic violence was presented in Swedish newspapers before and during the covid-19 pandemic. Based on the result, we discuss how a changed reporting can influence the involved parties (perpetrators and victims), and social work in a wider context.To answer the questions of the study, we have studied how newspapers presented the parties in domestic violence, the explanations for the violence, and the character of the violence. The focus of the study was to investigate if there were differences before and during the pandemic. 134 articles were studied in total, from the newspapers Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter and Svenska Dagbladet. We found that the newspaper coverage on domestic violence has changed during the covid-19 pandemic, compared to before. During the pandemic, the newspapers reported the pandemic in itself as a reason for domestic violence, and hence excluded many other possible explanations. The reporting during the pandemic often focused on serious domestic violence, on cases where shelters for women were involved, and the pandemic as a reason for domestic violence. Consequently, other types of violence and other types of victims have gotten less coverage in the newspapers. There are fewer articles embracing the width of victims who suffer from domestic violence. In addition, we found that the reporting on the perpetrators committing the violence was more one-dimensional. Before the pandemic, it was clearer that the perpetrators could come from a wide range of age groups, social positions, genders, sexualities etc. During the pandemic, nearly all cases presented in the newspapers were about a hetrosexual man, who was often a father. In summary, we found that the reporting has become more linear and one-dimensional during the pandemic, but also more alarming. The changed newspaper coverage of domestic violence could certainly influence the general picture of the problem, both in the public and in social work.

Studien syftar till att undersöka vilka föreställningar om språk och kön som synliggörs i utvalda läromedel för Svenska 1 på gymnasiet, samt vilka värderingar om könsstereotyper som förmedlas. Utifrån den kvalitativa innehållsanalysen kunde tre teman utläsas och analyseras: det manliga språket som norm, könsstereotypa föreställningar om kvinnligt och manligt samt normbrytande diskurs. Den kvalitativa innehållsanalysen syftar till att verka översiktligt på det undersökta materialet. Arbetet når en djupare analys med hjälp av den kritiska diskursanalysen. Studiens kritiska diskursanalys synliggör ett könsnormativt skrivande och ett problematiskt användande av det generiskt manliga pronomenet. Den manliga normen analyseras utifrån den teoretiska ram som utgör Yvonne Hirdmans teori om genussystemet. Analysen understryker även en normbrytande diskurs. Slutligen diskuteras detta i relation till bakgrunden och den tidigare forskning som arbetet underbyggs av. Undersökningens slutsatser konstaterar subtila föreställningar om kvinnligt respektive manligt kodat språk där stereotypa tillskrivningar kan urskiljas.

Bakgrund: Sjuksköterskor upplever det som problematiskt att vårda personer med beroendesjukdom. Sjuksköterskor beskriver svårigheter att leva upp till sin professionella yrkesroll. Brist på förståelse och kunskap hos sjuksköterskorna bidrog till frustration och osäkerhet samt framkallade negativa attityder. Sjuksköterskor har i tidigare studier upplevt patienter med beroendesjukdom som manipulativa och med avsaknad vilja att ta eget ansvar. Tidigare studier tyder på att personer med beroendesjukdom har blivit bemötta på ett fördomsfullt sätt samt att sjuksköterskor hade låg motivation till att vårda dessa patienter. Syfte: Syftet med intervjustudien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda personer med beroendesjukdom. Metod: Tio sjuksköterskor inom öppen- och slutenvården intervjuades med semi-strukturerade intervjuer. Intervjuerna spelades in och transkriberades ordagrant. En kvalitativ innehållsanalys användes vid analysering av materialet. Resultat: I analysen av sjuksköterskors erfarenheter av att vårda personer med beroendesjukdom framkom tre kategorier och åtta subkategorier som handlade om sjuksköterskans yrkesroll, relationen mellan sjuksköterska och patient samt att möta brister. Slutsats: Sjuksköterskor upplevde arbetet som utmanande och att personer med beroendesjukdom var komplicerade och svåra att vårda. Viktigt i mötet var gränssättning och tydliga ramar. Sjuksköterskorna beskrev att starka känslor väcktes. Bemötandet var av stor betydelse för en god relation mellan patient och sjuksköterska. Fördomar gentemot personer med beroendesjukdom upplevdes av samtliga sjuksköterskor. Det fanns en önskan hos sjuksköterskorna att bidra till att dessa fördomar mot patientgruppen minskade. / Background: Nurses found it problematic to care for people with substance use disorder (s.u.d.). A lack of understanding and knowledge among nurses has contributed to frustration and uncertainty as well as induced negative attitudes. Nurses described difficulties in living up to their professional and occupational role. Previous research has shown that patients with s.u.d. were perceived as manipulative and unwilling to take their own responsibility. Previous studies indicate that people with s.u.d. have been treated in a prejudicial manner and that nurses had low motivation to care for these patients. Objective: The purpose of the interview study was to describe nurses' experiences of caring for people with s.u.d. Method: Ten nurses in open and closed wards were interviewed with semi-structured interviews. The interviews were recorded and transcribed word for word. A qualitative content analysis was used in analyzing the material. Results: In the analysis from the nurses' experience of caring for people with s.u.d. three categories and eight subcategories emerged, the nurse's professional role, the relationship between the nurse and the patient and how to overcome obstacles with shortcomings. Conclusion: Nurses perceived their work as challenging and that people with s.u.d. were complicated and difficult to care for. Important in the meeting were boundaries and clear frameworks. The nurses described that strong feelings were aroused. The response was of great importance for a good relationship between the patient and the nurse. Prejudice towards people with addictive illness was experienced by all nurses. There was a desire on the part of the nurses to help reduce these prejudices against the patient group. / <p>Godkännandedatum: 2020-01-15</p>

Bakgrund: Autism är en neuropsykiatrisk funktionsvariation som årligen drabbar omkring 100-200 barn i Sverige. För sjuksköterskan är det viktigt att ha förståelse för föräldrarnas upplevelser och barnets problematik. Genom denna litteraturstudie kan en fördjupad kunskap och förståelse genereras vilket kan leda till att sjuksköterskor kan skapa en bättre omvårdnadsrelation till föräldrar med barn som har autism. Syfte: Syftet med examensarbetet var att beskriva föräldrars upplevelser av att leva med barn med autism. Metod: En kvalitativ innehållsanalys med narrativ ansats av tre självbiografier utfördes. Resultat: Fem kategorier framkom och presenterades: att ha misstankar om att något är annorlunda, att leva i förnekelse inför sig själv eller andra, att känna sig otillräcklig för sitt barn och söka kunskap, att känna sig dömd av människor i omgivningen samt att känna lättnad och ha en fungerande vardag. Diskussion: Föräldrar till barn med autism kan känna sig dömda och stigmatiserade av människor i omgivningen och som sjuksköterska är det viktigt att inte bidra till att förstärka dessa känslor. Det är även viktigt att som sjuksköterska ha en medvetenhet om att även flickor kan ha autism och att detta lätt kan förbises, då diagnosen är vanligare hos pojkar. Slutsats: När ett barn drabbas av autism påverkas hela familjen och att som förälder leva med ett barn med autism kan vara oerhört påfrestande på olika sätt. Mer forskning behövs inom området och framförallt om varför flickor i större utsträckning inte får sin diagnos i tid.