Bakgrund: Personcentrerad vård är en central del i sjuksköterskans yrke. Trots det uppmärksammas inte alltid patienter som inte kan uttrycka sig adekvat. När ett barn är inneliggande blir föräldrarna en trygghet och en resurs för att uttrycka barnets önskemål och därför är det väldigt viktigt för vårdpersonalen att fokusera på familjecentrerad vård. Syfte: Att beskriva föräldrars upplevelser av familjecentrerad vård inom hälso- och sjukvård. Metod: En systematisk litteratursökning genomfördes i PubMed, CINAHL och psycINFO vilket resulterade i 15 stycken artiklar. En manuell sökning genomfördes även vilket resulterade i 1 artikel. Totalt analyserades 16 artiklar med en kvalitativ innehållsanalys med en manifest ansats. Resultat: Analysen resulterade i fyra slutgiltiga kategorier: Att var delaktig i sitt barns vård och samarbeta med vårdpersonal, Att kommunicera och bli tilldelad information från vårdpersonal, Att bli respekterad och sedd som en helhet av vårdpersonal, Att få stöd och känna sig uppmärksammad av vårdpersonal. Resultatet visar olika faktorer som föräldrar tycker är viktiga och hur de upplever att den familjecentrerade vården fungerar i praktiken. Slutsatser: Att vara förälder till ett sjukt barn är en stressfull tid och behovet av stöd är stort och förutsättningarna för att ha en bra och fungerande kommunikation mellan föräldrarna och sjuksköterskor handlar om delaktighet och information. Familjecentrerad vård handlar om att vårda barnet och dess familj men det förekommer på flera håll att familjecentrerad vård inte implementeras fullt ut och tros bero på otillräcklig utbildning och engagemang för att användas praktiskt.

Psykisk ohälsa är ett av Sveriges största folkhälsoproblem. Psykiska besvär kanvariera från lindriga symtom så som nedstämdhet till allvarliga psykiska symtom.Bipolär sjukdom är en allvarlig långvarig sjukdom som kännetecknas av depressivaperioder med sänkt stämningsläge, medan de maniska perioderna ger en ökad energioch tankeverksamhet som kantas av omdömeslöshet. Syftet med denna studie var attbeskriva två kvinnors upplevelser av att leva med bipolär sjukdom. Tvåsjälvbiografier analyserades med kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats.Analysen resulterade i sex kategorier: att uppleva hälsa och ohälsa relaterat till mani,att uppleva utanförskap, att uppleva sjukdomens mörker, att behandlingen inte löstealla problem, att uppleva närstående både på gott och ont samt att uppleva hälsa ivardagen. Slutsatsen blev att upplevelsen av att leva med bipolär sjukdom är komplexoch mångfacetterad samt att den har stor effekt på personens upplevelser av allt fråndet egna livet och den egna vardagen till livet som sådant. Därmed påverkarsjukdomen också livets alla dimensioner så som synen på sig själv, relationer,yrkesliv. Detta kräver ett holistiskt förhållningssätt, och ställer stora krav påkunskaper från vårdens sida för att kunna erbjuda god omvårdnad till dessa personer.Ytterligare kvalitativ forskning behövs för att öka kunskapen och förståelsen förhelheten av hur det är att leva med en så komplex diagnos som bipolär sjukdom.

Kronisk sjukdom medför begränsningar och inskränkningar på individens livssituation. Diabetes typ 2 är en kronisk systemsjukdom med varierande komplikationer, sjukdomen är ett växande problem globalt. Kunskaper om hur patienten upplever diabetes typ 2 är viktig för patienten, vårdpersonal och anhöriga. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva vuxna personers upplevelse av att leva med diabetes typ 2. En systematisk litteratursökning av vetenskaplig studier genomfördes, vilket resulterade i femton studier som svarade på syftet. Dessa studier analyserades med en kvalitativ manifest innehållsanalys med induktiv ansats. Analysen resulterade i sex kategorier: Omställning att få diagnosen, Kategorien handlade om att diagnosen innebar en stor omställning i livet, vilken kunde ses som negativ och positiv. Kategorin att få information och stöd handlade om hur stöd och information upplevdes. Kategorin att uppleva vardagen som uttröttande handlade om hur diabetes påverkade personen vardag med trötthet och diabeteskomplikationer. Kategorin har inverkan på sociala relationer handlade om hur diabetikern sociala liv inskränktes på grund av sjukdomen, och hur samspelet med anhöriga såg ut. Kategorin begränsningar i egenvården handlar om hur ekonomi och kostomställningen försvårade egenvården för diabetikerna.  Kategorin Att dra lärdomar och acceptera sin situation handlade om hur studiernas deltagare lärde sig leva med sjukdomen och acceptera sjukdomen. Resultatet har diskuterats utifrån begreppen personcentrerad vård, self-efficacy och empowerment. Om vårdpersonal arbetar efter dessa begrepp kan personernas egenvård stärkas genom att hänsyn tas till individuella styrkor, svagheter och förutsättningar och gemensamma beslut. En slutsats var att personer med diabetes typ 2 behöver få adekvat information, acceptera sin situation och ta ett personligt ansvar för egenvården

En traumatisk händelse sker plötsligt och oväntat och kan orsaka stor fysisk och psykisk skada hos den drabbade och dennes närstående. Syftet med denna studie var att beskriva upplevelsen av att vara förälder till ett barn som drabbas av en traumatisk händelse. Studien har en kvalitativ design och syftet uppnåddes genom att analysera en självbiografi enligt en kvalitativ manifest innehållsanalys. Analysen resulterade i fem kategorier: Att pendla mellan hopp och förtvivlan; Att känna ensamhet och rädsla; Att känna skuld och ilska över att inte kunna skydda sitt barn; Att känna en sorg över att livet inte blev som det var tänkt; Att kunna hantera den nya livssituationen och känna att livet blir ljusare. Resultatet visade att föräldern i studien var av stort behov av information och hopp. Hon upplevde ensamhet och en djup sorg över det liv som inte blev. Genom denna studie kan sjuksköterskor få en förståelse för det trauma en förälder upplever när deras barn drabbas av en allvarlig olycka. Förslag på vidare forskning kan vara hur föräldrar påverkas långsiktigt av att leva med ett barn som drabbats av ett trauma.

Bakgrund: Sexuell hälsa är en viktig aspekt i många personers liv och bör ses ur ett holistiskt perspektiv som en del i den allmänna hälsan. Sexuell hälsa kan variera genom hela livet och påverkas av sjukdom och behandling. Sjuksköterskor har en viktig roll i att främja patienters sexuella hälsa. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelse av att diskutera sexuell hälsa med patienter. Metod: En kvalitativ litteraturstudie genomfördes genom att tolv vetenskapliga artiklar analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Sjuksköterskors upplevelse av att diskutera sexuell hälsa med patienter beskrivs i tre kategorier: Att sexuell hälsa är ett svårt ämne som sällan diskuteras, Att sjuksköterskor har en betydande roll och Att sjuksköterskor behöver kunskap, erfarenhet och en stödjande organisation. Slutsats: Sexuell hälsa är ett svårt ämne att diskutera och det behövs verktyg som underlättar arbetet för sjuksköterskor. Medvetenhet behövs om fördomar och den maktobalans som kan uppstå i relationen med patienten. Sjuksköterskors ansvar i arbetet med sexuell hälsa behöver förtydligas och deras kunskap ökas för att främja en personcentrerad omvårdnad.

FN:s barnkonvention är sedan år 2020 lag i Sverige. Den är till för att stärka barns rättigheter vilket medför att barnsjuksköterskan har ett stort ansvar och skyldighet att arbeta utefter barnets perspektiv och göra barn delaktiga i vården. Delaktighetsböcker är framtagna av lekterapeuter för att tydliggöra hur barn önskar sin vård. Syftet med studien är att belysa barns önskemål kring sin vård såsom det beskrivits i delaktighetsböcker. Studien genomfördes med kvalitativ metod genom induktiv innehållsanalys enligt Elo och Kyngäs. Innehållsanalysen resulterade i tre kategorier; barn vill ha kontroll, stöd från vuxna samt en barnvänlig och stödjande miljö. Barn önskar få individanpassad information och de vill vara delaktiga genom att göra det de kan själva men också påverka hur vårdprocedurer ska genomföras. Det är viktigt att föräldrar är stödjande och delaktiga i vården samt att vårdpersonalen ska vara kompetenta och ge tid för att barnen ska uppleva trygghet. Miljön kring barnet har även den betydelse och barn lyfter tydligt fram att de inte vill bli fasthållna. Genom att vårdpersonal får ta del av barns delaktighetsböcker kan vården underlättas. Det kan även bidra till att barnsjuksköterskan på ett bättre sätt kan stötta barnet i deras upplevelse av smärta och rädsla. Barn uttrycker själva att de vill att vårdpersonal ska läsa deras delaktighetsbok. Delaktighetsböcker bör därför vara en standard inom barnsjukvården och boken ska följa barnet och kontinuerligt uppdateras utefter barnets behov och önskemål.

I den här uppsatsen undersöker jag filmhandledningar, ett läromedel riktat till lärare, utgivet av Svenska Filminstitutet. Jag undersöker vilka slags frågor som ställs i filmhandledningarna och sätter dem i relation till: filmpedagogisk forskning, läroplanen och lärares efterfrågan på material. Detta görs genom en kvalitativ innehållsanalys och enkätundersökning. Utifrån min analys jämför jag filmhandledningarna med filmpedagogisk forskning och med läroplanen. I enkätundersökningen svarar 55 svensklärare i gymnasiet på vad för slags material de helst använder när de undervisar med film. Enkätsvaren jämförs med analysresultaten. Resultaten visar att filmhandledningarna från Filminstitutet stämmer överens med filmpedagogikens syn på filmanalys. Filmhandledningarna förankras i läroplanens två första kapitel genom värdegrunden, demokratiuppdraget och målen om kulturella upplevelser. Filmhandledningarna är också förankrade i ämnesplanerna för svenska 1 och svenska 2. Resultaten visar att det finns fyra typer av frågor som ställs i filmhandledningarna: innehållsfrågor, tolkningsfrågor, egna tankar-frågor och uppgiftsfrågor. De teman som finns i filmhandledningarna är: samhälle:värdegrund, samhälle:demokrati, identitet, relationer, filmen:form, filmen:innehåll samt övriga teman. Lärarna som svarade på enkätunder-sökningen vill använda sig av material med koppling till kunskapskraven, vilket saknas i filmhandledningarna. Samtidigt stämmer den typen av frågor som / <p>Godkänt datum 2018-01-29</p>

I mars månad 2020 klassades Covid-19 som en världsomfattande pandemi. Covid-19 har lett till en kraftigt ökad belastning på all vård i samhället och framför allt på intensivvården. I Sverige har intensivvården länge varit eftersatt i förhållande till antal intensivvårdsplatser per antal invånare. För att möta den ökade belastningen och öppna upp fler intensivvårdsplatser har personal tillsatts intensivvården med kort varsel från övriga delar av hälso- och sjukvården. Det är sjuksköterskor utan specialistutbildning inom intensivvård och med liten eller ingen erfarenhet i arbete inom intensivvård. Syftet med examensarbetet var att beskriva hur sjuksköterskor som saknar specialistutbildning inom intensivvård upplever att vårda patienter på en intensivvårdsavdelning under en pandemi. Det genomfördes åtta kvalitativa forskningsintervjuer med sjuksköterskor utan specialistutbildning inom intensivvård som börjat arbeta inom intensivvården under Covid-19 pandemin. De transkriberade intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet mynnade ut i tre kategorier och åtta subkategorier. Kategorierna är: Behov av trygghet, Erfarenhetens betydelse och Mötet med intensivvårdspatienten. De intervjuade beskrev en avsaknad av trygghet och känslor av att vara utlämnad. Intensivvårdsmiljön upplevdes som stressande och påfrestande. Att sakna erfarenhet var något som fick dem att ifrågasätta sin egen kompetens och gav dem känslor av rädsla att göra fel. Sjuksköterskorna hade ett stort behov av stöttning från intensivvårdssjuksköterskan och tid till att anpassa sig i den nya situationen. Avsaknad av stöttning kan ge upphov till emotionell stress och en ökad påfrestning för deras eget arbete och intensivvårdssjuksköterskans. Ett gott samarbete hade en positiv inverkan på sjuksköterskans upplevelse och på patientens omvårdnad.

Sjuksköterskor i barnhälsovården arbetar för att främja barns fysiska, psykiska och sociala hälsa samt utveckling. De ansvarar också för att identifiera samt åtgärda eventuella problem för att förebygga ohälsa hos barn. Covid-19 pandemin har påverkat världens befolkning på olika sätt och även hälso- och sjukvården. Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskors erfarenheter av hur arbete inom barnhälsovård har påverkats under Covid-19 pandemin. Studien genomfördes med en kvalitativ studiedesign, där datainsamlingen utfördes genom individuella semistrukturerade intervjuer med totalt åtta deltagare från fem hälsocentraler i Norra Sverige. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys som utfördes induktivt med manifest ansats. Resultatet visade en förändring av det sociala samspelet, att behovet av föräldrastöd ökat och att det tillkom prioriteringar och omfördelningar inom verksamheten. Dessutom visade resultatet att det har krävts åtgärder för att minska smittspridningen. Konklusionen är att istället för att minska verksamheten under Covid-19 pandemin, hade resurserna inom barnhälsovården behövt utökas och föräldrastödet prioriterats.

Syfte: Att beskriva förstföderskors psykiska hälsa under postpartumperioden. Metod: En kvalitativ webbaserad enkätstudie. Insamling av data genom en webbenkät med öppna frågor från 24 deltagare. Kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats valdes somanalysmetod. Resultat: Förstföderskorna upplevde postpartumperioden som en omvälvande och krävande tid vilket påverkade psykiska hälsan. Känslan av otillräcklighet var påtaglig och brist på egentid och sömn påverkade psykiska hälsan negativt och då ansågs stöd från partner, familj och vänner vara betydelsefullt. Smärta efter förlossningen hämmade mödrarna i vardagen och amning var svårare än förväntat. Mödrarna önskade, redan under graviditeten, mer information från barnmorskan om postpartumperioden. Barnmorskors omhändertagande var viktigt för att mödrarna skulle känna sig trygga och att vara i fokus var positivt för psykiska hälsan under postpartumperioden. Konklusion: Förstföderskor har behov av information från barnmorskor under graviditeten om vad som kan förväntas under postpartumperioden då det kan vara avgörande för hur psykiska hälsan påverkas under tidigt moderskap. Individanpassat stöd från barnmorskor under graviditet och förlossning är väsentligt för förstföderskors upplevelser av psykisk hälsa under postpartumperioden.