Bakgrund: Minst var tredje person i Sverige beräknas få en cancersjukdom någon gång under livet. En behandlingsbar cancersjukdom kan innebära ett flertal förändringar i personens liv. Förändringarna kan gälla till exempel tankar, känslor och kroppsliga förändringar. Många personer med en behandlingsbar cancersjukdom upplever brister när det kommer till stöd från vårdpersonal. För att kunna anpassa omvårdnaden kring vuxna personer med en behandlingsbar cancersjukdom behövs ökad kunskap och förståelse kring hur det är att leva med behandlingsbara cancersjukdomar. Syfte: Syftet med studien var att beskriva vuxna personers upplevelser av att leva med en behandlingsbar cancersjukdom. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie baserad på patografier. Analysen gjordes med hjälp av Graneheim och Lundmans tolkning av en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen ledde fram till fem kategorier och två underkategorier. Den första kategorin var en känsla av personlig förändring. Den andra kategorin var längtan tillbaka till det gamla livet. Nästa kategori var tankar om döden. Den fjärde kategorin var att känna styrka med underkategorierna vilja och kämpaglöd och nära och käras betydelse. Den sista kategorin var tankar om framtiden. Slutsats: En känsla av personlig förändring med avsnittet kring en förändrad syn på och känsla för kroppen, tankar om döden samt vilja och kämpaglöd var tre utmärkande upplevelser i resultatet. Genom en förståelse kring upplevelser hos vuxna personer med en behandlingsbar cancersjukdom kan vårdpersonal och nära och kära minska lidandet och öka välbefinnandet hos personerna. Något som framkom i föreliggande studie var att nära och kära hade en betydelsefull roll för personerna med en behandlingsbar cancersjukdom. Vidare forskning skulle därför vara intressant att göra kring anhörigas perspektiv av att leva i närheten av en person med en behandlingsbar cancersjukdom.

Ungefär 90% av alla födande kvinnor i Sverige är i behov av smärtlindring, antingen farmakologisk, icke-farmakologisk eller en kombination av båda. Barnmorskan ska kunna ge information och verktyg till kvinnan och partnern under graviditet för att få vetskapen om olika metoder av smärtlindring som finns att tillgå. Ämnet är relativt outforskat sedan tidigare och endast ett fåtal studier finns inom området. Studiens syfte är att beskriva gravida kvinnors upplevelser av information om smärtlindring från barnmorskan på barnmorskemottagning. Metoden som använts är kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats och totalt intervjuades tio kvinnor. I resultatet framkom ett tema vilket var: Att känna tillit hos barnmorskan på förlossningen trots en ovisshet inför smärtlindring. Resultatet presenteras i fyra kategorier: Tilltro till att barnmorskan på förlossningen kommer att guida, En känsla av kontroll genom information om olika metoder, Det är viktigt att få kunskap om smärtlindring, En känsla av otillräcklig information. Kvinnorna i studien visar stark tilltro till barnmorskan på förlossningen och att det är barnmorskan som har kunskap om vilken form av smärtlindring kvinnan är i behov av i ett visst skeende under förlossningen. Kvinnorna upplever barnmorskan som en viktig del i födandet och överlämnar sig själva trots att det finns en känsla av osäkerhet inför smärtlindring.

Bakgrund: Demens är den vanligaste kroniska sjukdomen hos människor över 75 år. Alzheimers sjukdom utgör cirka 60-70 procent av de insjuknade i demens. Alzheimers sjukdom kallas för de anhörigas sjukdom då de anhöriga ofta får ta på sig ansvaret att vårda sin sjuke livskamrat. Den sjuke personen bor ofta kvar hemma långt in i sjukdomsförloppet. Det kan då upplevas som en stor uppoffring och påfrestning i livet för den anhöriga. Syfte: Syftet med studien var att beskriva upplevelsen av att vara anhörig till en person med Alzheimers sjukdom i hemmet. Metod: En analys gjordes på fyra patografier med kvalitativ design. Analysen utfördes med hjälp av Graneheim och Lundmans tolkning av kvalitativ innehållsanalys som anpassas för omvårdnadsvetenskap. Resultat: Analysen ledde fram till tre kategorier och åtta underkategorier. Den första kategorin var Att förlora relationen med underkategorierna Att förlora sin livskamrat, Förlorade känslor till sin livskamrat och Förlorat hopp om en gemensam framtid. Den andra kategorin var Att gå från partnerskap till vårdare med underkategorierna Att behöva åsidosätta sig själv, Att inte känna sig förstådd och Behov av hjälp och stöd. Nästa kategori var Att behöva överge med underkategorierna Att inte räcka till och Att behöva lämna över ansvaret. Slutsats: Det är känt att anhöriga ofta hamnar i rollen som vårdare till en livskamrat med Alzheimers sjukdom. Den nya livssituationen påverkar den anhöriga avsevärt då mycket tankar och känslor om skuld, skam, sorg och saknad uppmärksammas. Att vårda en sjuk person kan upplevas mycket påfrestande då livet helt plötsligt förändras till något helt annat. Eftersom den anhöriga till en person med Alzheimers sjukdom ofta ingår i en stor del av vårdandet är det viktigt att lyfta fram deras förmågor, känslor och hälsa. Att stärka dessa kan bidra till en ökad förståelse och en ökad hanterbarhet av sjukdomen. Det kan bidra till att den anhöriga kan axla ansvaret som vårdare på ett lättare sätt och där med stärka hälsan för såväl den anhöriga som för den sjuke livskamraten.

Diabetes typ 1 är en kronisk sjukdom som drabbar främst barn och ungdomar. Enligt World health organisation (WHO) hade 422 miljoner diabetes i världen år 2016 varav 10–15% består av diabetes typ 1. Att leva med kronisk sjukdom har ofta en påverkan och förändrar människors liv. Syftet var att beskriva personers upplevelser av hur diabetes typ 1 påverkar det vardagliga livet. Totalt analyserades tio artiklar med kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats för att beskriva personers upplevelser enligt Bengtssons (2016) metod. Den kvalitativa innehållsanalysen resulterade i fem slutkategorier som var: Att känna sig begränsad i sina dagliga aktiviteter; Att behöva speciella rutiner och inte kunna vara spontan; Att känna sig annorlunda och beroende av andra; Att känna frustration över att möta okunskap hos omgivningen; Att känna sig orolig över vad som kan hända. En slutsats var att personer med diabetes upplevde svårigheter att leva ett normalt vardagsliv. De mötte okunskap kring sjukdomen vilket medförde att de kände sig annorlunda och därmed en skam över att leva med diabetes. Studien visade att det finns en bristande kunskap i samhället om diabetes typ 1.

Studien syftar att undersöka hur barnets bästa beaktas i tingsrättsdomar, gällande vårdnad-och umgängestvister, utifrån avvägningen av barnets tillgång till båda föräldrarna och barnets rätt till skydd från en potentiellt farlig förälder. Detta när det förekommer eller har förekommit påståenden om våld mellan föräldrarna. För att besvara studiens syfte användes två frågeställningar. Den första handlar om vad tingsrätten bedömer som betydelsefullt i domarna i förhållande till barnets bästa. Resultatet visar att rätten till båda föräldrarna bedöms som betydelsefullt utifrån barnets bästa. Vidare bedöms föräldrarnas förmåga att samarbeta som betydelsefullt. Barnets vilja bedöms av tingsrätten som betydande endast i de fall där barnet är äldre. Den andra frågeställningen handlar om hur tingsrätten argumenterar för barnets rätt till båda sina föräldrar i förhållande till det våld som uppdagats. Resultatet visar att kärnfamiljsperspektivet dominerar och att gemensam vårdnad ses som barnets bästa. Våldet ses generellt som en icke-fråga och en diskussion eller argumentation kring våldet förekommer inte i förhållande till föräldrarollen. Slutsatsen är att det saknas en koppling mellan barnets bästa och förekomsten av våld mellan föräldrarna. Implicit anses barnets rätt till båda sina föräldrar mer betydelsefullt än barnets rätt till skydd från en potentiellt farlig förälder.

The problem area in this thesis is that harassments, violence, vandalism, etc. caused by problematic users in Swedish public libraries are not particularly studied in the scientific community. This study’s purpose is to gain knowledge about the media image of social unrest in Swedish libraries and study which types of social unrest that happen according to the media and the narrative techniques that are used in these articles. The research questions are:   What problems regarding social unrest in Swedish libraries are lifted in news articles from 2015? Which narrative techniques are used in news articles to report about social unrest in public libraries during 2015? How can research of the articles, together with the narrative techniques, contribute to a further developed understanding about the studied problems? As theoretical framework I used Strömbäck’s (1998, 2009) theory of media logic. For method I used qualitative content analysis. 27 articles were found relevant. Social unrest by library users has become common in many libraries in Sweden. It’s affecting many users, libraries user-frequencies, work environment and personnel. All the articles use one or more of the narrative techniques within the media logic theory, and all the techniques are used in the 27 articles. By studying the two together I have reached another dimension for understanding the studied problems. Among other things it was concluded that some articles mostly blame the problems on adolescents and gangs, whilst other articles say that it’s in fact grown-ups that cause most of the problems.

Bakgrund: Sjuksköterskestudenter behöver stöd i, och förberedelse för att vårda patienter iett Palliativt skede. Vård i livets slut är ett prioriterat område. Sjuksköterskestudenternasmöte med död och döende har beskrivits väcka känslor av rädsla och ångest. Vård i livetsslutskede har visat sig ha en liten plats inom sjuksköterskeutbildningen. Studiens författarevill därför belysa vikten av att sjuksköterskeutbildningen lägger mer vikt vid undervisningkring palliativ vård. Syfte: Syftet är att beskriva sjuksköterskestudenters uppfattning av attmöta patienter i ett palliativt skede. Metod: Studien använder sig av en kvalitativinnehållsanalys med en enkätundersökning där 75 sjuksköterskestudenter i från termin trebesvarade fyra påståenden i fritext. Resultat: Resultatet redovisas med två kategorier;Sjuksköterskestudenters kunskap och erfarenhet och att vara etisk korrekt genom att visaempati vid vård i livets slut. Utifrån kategorierna skapades underkategorier angåendesjuksköterskestudenternas uppfattning av att möta patienter i ett palliativt skede. Slutsats:Erfarenheter kan vara både positiva och negativa. Att kunna vårda svårt sjuka och döendepatienter är något som förväntas av sjuksköterskor oavsett arbetsplats. Det har i ett flertalstudier påvisats att sjuksköterskestudenter behöver stöd för att kunna vårda patienter i ettpalliativt skede då det kan väcka starka känslor hos sjuksköterskestudenten. / Background: Nursing students need the support to be prepared to nurture patients in apalliative stage. End-of-life care is a demanding area. The student's encounter with death anddying has been described as causing feelings of fear and anxiety. Care at the end of life hasbeen shown to have been a small part of nursing education. The author of this study,therefore, wishes to highlight the importance of nursing education putting more emphasis onteaching about palliative care. Purpose: The purpose is to describe nursing students'perception of meeting patients in a palliative stage. Methodology: The study uses aqualitative content analysis with questionnaire survey in which 75 students from the thirdterm can answer four statements in free text. Result: The results is presented with twocategories; Nursing students knowledge and experience lead to a profession and beingethically correct by showing empathy for care at the end of life. Based on the categories,subcategories were created that describe in more detail the students' perception of meetingpatients in a palliative stage. Conclusion: The experiences can be both positive and negative.Being able to care for severely ill and dying patients is something that is expected of nursesregardless of the workplace. It has been demonstrated in a number of studies that nursingstudents need support in order to care for the patients in a palliative phase as it can bringstrong feelings to the student.

Vårt syfte med studien är att undersöka hur dagens verksamma förskollärare resonerar kring hur barn ges möjlighet till anknytning i förskolan och utifrån det kategorisera förskollärarnas olika åsikter. Studien har sin huvudsakliga utgångspunkt i relationell pedagogik men även inslag ur anknytningsteorin. Vi har använt oss av en kvalitativ data i form av semistrukturerade intervjuer med förskollärare. Intervjuerna genomfördes på två olika förskolor tillsammans med fem verksamma förskollärare. Vår analys har genomförts med hjälp av kvalitativ innehållsanalys där vi har kategoriserat förskollärarnas olika åsikter i relation till våra vetenskapliga utgångspunkter. Resultatet utifrån våra intervjuer visar att dagens verksamma förskollärare har väl uttalade åsikter kring anknytningens betydelse för barns utveckling och lärande samt även hur de ser sig själva som anknytningspersoner. Det fanns vissa svårigheter med att identifiera olika kategorier då flera av respondenterna uttryckte liknande åsikter.  Vi har utifrån våra intervjuer och vetenskapsteoretiska utgångspunkter, identifierat och skapat oss en överblick över vilka olika kategorier som idag råder bland dagens verksamma förskollärares åsikter kring anknytning. Studiens huvudsakliga slutsats är, utifrån förskollärarnas åsikter och de kategorier som har identifierats att anknytning har en betydande roll för barns lärande och utveckling samt att de olika kategorierna visar tydligt på vad förskollärarna anser är viktigt för anknytningen i förskolan.

Kronisk obstruktiv lungsjukdom [KOL] är en av vår tids stora folksjukdomar. Rökning är den dominerande orsaken till KOL, och det finns därför stora hälsovinster med lyckad rökavvänjning. Distriktssköterskans uppgifter är bland annat att vägleda och motivera till livsstilsförändringar och egenvård. Att motivera patienter med KOL till rökstopp är en betydelsefull arbetsuppgift. För att lyckas med detta är det av stor vikt att distriktssköterskan har goda kunskaper om vad som ökar motivationen till att sluta röka hos patienter med KOL. Syftet med denna intervjustudie var att beskriva vilka faktorer som ökade motivationen till rökstopp hos patienter med sjukdomen KOL. Designen som valts var deskriptiv kvalitativ med kvalitativ innehållsanalys, som metod. Urvalet av studiedeltagare gjordes utifrån förutbestämda kriterier. I studien deltog sju patienter med KOL, som rökt under många år, men lyckats sluta. Data insamlades via semistrukturerade intervjuer som spelades in och analyserades. Analysen resulterade i ett tema, sex kategorier och tio underkategorier. Temat blev ”Insikt om rökningens konsekvenser och hälsans betydelse”. Kategorierna blev ”Information om rökning, KOL och dess förlopp”, ”Besked om diagnosen KOL”, ”Fysiska symtom och sjukdomar relaterat till rökning”, ”Rädsla för fysisk försämring”, ”Uppmaningar och stöd till rökstopp” och ”Viljan att förändra beteendet”. Temat i resultatet visar hur stark hälsans betydelse blev när hälsan hotades. När insikten om rökningens konsekvenser infann sig hos studiedeltagarna, väcktes även insikten om hälsans betydelse. Risken och rädslan för ohälsa gjorde valet lätt att sluta röka. Rökstopp är en egenvårdshandling som studiedeltagarna har utfört i syfte att upprätthålla liv, hälsa och välbefinnande. Detta överensstämmer med Orems egenvårdsteori som används som teoretisk ram i föreliggande studie.

På senare år har strömmen av människor som flyr undan konflikt ökat markant. Det stora flertalet som söker sig till Sverige har en annan kulturell bakgrund med skilda värderingar och traditioner än den svenska. De har ofta ett modersmål som innebär svårigheter att kommunicera. En sviktande hälsa eller andra livshändelser gör att en stor del av dessa människor söker kontakt med den svenska sjukvården och då främst ambulanssjukvården eftersom de har fått information om det svenska nödnumret 112. Ambulanssjuksköterskors möten med människor som har en annan kulturell bakgrund eller där språket försvårar kommunikationen har blivit allt vanligare. Syftet med denna studie var att beskriva ambulanssjuksköterskors upplevelser av sitt prehospitala omhändertagande när språket eller den kulturella skillnaden är en begränsning. Nio personer intervjuades, alla var anställda som ambulanssjuksköterskor med erfarenhet att möta dessa patienter. Datainsamlingen utfördes med hjälp av semi-strukturerade intervjuer och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Analysen gav slutgiltigt två huvudkategorier: ”Språket som begränsning” och ”Kulturella begränsningar” samt sju kategorier. Resultatet visar att den kontext som ambulanssjuksköterskan verkar inom på många sätt är extrem och utsatt, där snabba beslut ibland måste fattas med hjälp av mycket bristfällig eller helt utebliven information och möjlighet till stöd. Svårigheter att kommunicera med patient och närstående tillsammans med kulturella skillnader skapar många gånger frustration hos de inblandade men det beskrevs även hur berikande dessa möten kan vara. Erfarenheter och därigenom nya sätt att hantera dessa situationer var talande för flertalet av deltagarna. En tydlig önskan om att öka sin kunskap inom detta område, att bli mer kulturellt kompetent, var återkommande. En slutsats som kan dras är att ytterligare kulturell utbildning för ambulanssjuksköterskorna samt tolkhjälp skulle bidra till en god kommunikation med patienterna. Ambulanssjuksköterskorna skulle ha större möjlighet att ge information på ett kulturellt anpassat sätt om de fick en ökad kulturell kompetens.