Varje individ är unik när det gäller behovet av sömn. Sömnproblem är ett förekommande symtom bland patienter med Parkinsons sjukdom. Ett annat symtom vid Parkinsons sjukdom är fatigue som kan ses som ett multidimensionellt begrepp med fysiska, känslomässiga, kognitiva samt sociala aspekter. Fatigue är dock fortfarande ett kliniskt underskattat symtom vid sjukdomen. Syftet med studien var att belysa förekomsten av fatigue och sömnproblem hos patienter med Parkinsons sjukdom. Metoden som användes var en kvalitativ litteraturstudie. Det genomfördes en kvalitativ innehållsanalys på tio vetenskapliga artiklar där tre kategorier framkom. Dessa kategorier var: förekomst av orkeslöshet, förekomst av störd sömn samt oemotståndlig trötthet i samband med någon aktivitet. Litteraturstudien kan bidra med kunskap och medvetenhet om upplevelser kring fatigue och sömnproblem vid Parkinsons sjukdom.

<p>Dagligen möts vårdpersonal och patienter och samtal utgör en central del i vårdrelationen. Inom hälso- och sjukvård gäller sekretess enligt sekretesslagen som skydd för patienters personliga integritet. Tidigare forskning samt författarnas egna erfarenheter som verksamma inom vården, visar att sekretesslagen inte alltid följs när patienter blir inlagda på sjukhus och samtal med vårdpersonal sker utan avskildhet. Syftet med studien var att beskriva hur patienter upplever att samtala med vårdpersonal när medpatienter fanns på samma sal. Studien var en kvalitativ intervjustudie där fyra kvinnor och en man, i åldrarna 30-50 år, intervjuades. Resultatet av studien visade att flertalet informanter upplevde samtalen med vårdpersonal kränkande inför medpatienter. Studien visade också att det fanns ett behov av avskilda samtal med vårdpersonal. Resultatet tyder på att det uppstår bristande informationsutbyte, vilket kan leda till att informanter tillbakahåller information som är viktig för fastställande av diagnos och behandlingar. Blivande sjuksköterskor och annan vårdpersonal kan ta del av studiens resultat för att öka förståelsen för hur patienter upplever samtalen och därmed kunna bidra till förbättringar i omvårdnadssituationer. Framtida forskning inom området bör fokusera på att hitta lösningar som är praktiska, kostnadseffektiva, som följer lagen och där varje individs behov av avskilda samtal kan tillgodoses.</p>

<p>Varje individ är unik när det gäller behovet av sömn. Sömnproblem är ett förekommande symtom bland patienter med Parkinsons sjukdom. Ett annat symtom vid Parkinsons sjukdom är fatigue som kan ses som ett multidimensionellt begrepp med fysiska, känslomässiga, kognitiva samt sociala aspekter. Fatigue är dock fortfarande ett kliniskt underskattat symtom vid sjukdomen. Syftet med studien var att belysa förekomsten av fatigue och sömnproblem hos patienter med Parkinsons sjukdom. Metoden som användes var en kvalitativ litteraturstudie. Det genomfördes en kvalitativ innehållsanalys på tio vetenskapliga artiklar där tre kategorier framkom. Dessa kategorier var: förekomst av orkeslöshet, förekomst av störd sömn samt oemotståndlig trötthet i samband med någon aktivitet. Litteraturstudien kan bidra med kunskap och medvetenhet om upplevelser kring fatigue och sömnproblem vid Parkinsons sjukdom.</p>

SAMMANFATTNING I Sverige är trauma den vanligaste dödsorsaken bland personer under 45 år. Fler än 4500 människor avlider i Sverige varje år på grund av yttre skador. På samhällsnivå genomförs förebyggande åtgärder för att minska morbiditet och mortalitet orsakad av trauma. Under 2005 uppgick kostaderna till 21 miljarder kronor, i denna siffra ingår enbart vägtrafikolyckor. I Stockholms läns landsting finns ett traumacenter, situerat på Karolinska Universitetssjukhuset i Solna. Omhändertagande av trauma- ett och trauma- två sker där. Resterande sjukhus i länet tar hand om och vårdar trauma- tre patienter. Då patienter vårdas i samband med trauma sker omhändertagandet strukturerat oftast utefter ABCDE konceptet. ABCDE är en del av ATLS som används för att snabbt kunna göra en bedömning och hantering av eventuella skador, ett välstrukturerat arbetssätt som ger snabba och effektiva åtgärder och insatser. Teamet inne på akutrummet vet vilka roller och uppgifter alla har vilket medför en säkerhet i teamarbetet. Sammansättningen av teamet skiljer sig åt mellan olika sjukhus. Kommunikationen såväl inom teamet som gentemot patienten är viktig. Detta belyses dels av sjuksköterskans kärnkompetenser som består bland annat av personcentrerad omvårdnad och säker vård. Då patienten sätts i centrum i omhändertagandet och att personalen drar nytta av dess kunskap bidrar till säker vård både för patienten och personalen. Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelser av omhändertagandet på akutrum i samband med trauma. Det är en kvalitativ deskriptiv intervjustudie där semistrukturerade intervjuer utfördes. Totalt utfördes sex intervjuer. Intervjuerna ljudupptogs och transkriberades innan analysen genomfördes. Data analyserades med innehållsanalys. Meningsenheter kondenserades, kodades och delades in i subtema, tema och övergripande tema. I resultatet framkom ett övergripande tema, två teman med fem subteman. Övergripande tema blev Patienters upplevelser av omhändertagandet på akutrum i samband med trauma. Teman var Att vara patient på akutrum och Att vara delaktig och upplevelser av bemötande. Det framkom blandade upplevelser kring kommunikationen och hur information gavs. Som patient uppleva att vara i centrum av omhändertagandet men utan att få ögonkontakt med personalen. Känslor såsom trygghet och oro tillsammans med lugn uppstod. Allvaret i situationen förstärks av att det var ett stort antal personal som var inblandad i omhändertagandet. Olika utrustningar och undersökningar utmärker sig mer än andra, dessa var nackkragen och stockvändning. Patienter upplevde att nackkragen kunde orsakade obehag samt att stockvändningen utfördes på ett rutinmässigt, inövat och säkert sätt. Studiens resultat tyder på att bemötande, kommunikation och grad av delaktighet är tre viktiga aspekter gällande patienters upplevelser vid omhändertagande på akutrum i samband med trauma. Dessa tre aspekter formuleras som att patienten upplever sig vara i centrum, får information kring vad som sker och vad som planeras samt att beredas möjlighet att vara delaktig i situationen. / ABSTRACT In Sweden trauma is the most common cause of death in people under the age of 45. More than 4500 people each year die as a result of external injuries. On a demographic level preventive measures are being taken to reduce morbidity and mortality caused by trauma. During the year of 2005 the costs added up to 21 billion Swedish crowns, and this figure only covers the costs of traffic accidents. In Stockholm County there's one main trauma center which is situated at Karolinska University hospital. This hospital handles the treatment of the most severe traumas, called trauma- one and trauma- two. Remaining hospitals in the county are capable of treating minor trauma, so called trauma- three. The care and treatment plan of a patient injured by trauma is built on the structure called ABCDE (Airway-Breathing-Circulation-Disability-Exposure) which is a part of ATLS. This structure is used to quickly discover, estimate and treat possible injuries. It also provides a way for the entire traumateam to work together from concise guidelines. With all personnel using the same tool/structure for examination and prioritizing the treatment of the patient it not only secures that each profession acts their part, but also increases patient safety. Each hospital relies on their own traumateam, however the constitution of the professions included in the team may differ between hospitals. Within the team communication is of the essence, both within the team and with the patient. In this team the nurse's competence of person-centered care and patient safety comes well to use. When the care provided is person-centered the traumateam can use the patient’s own knowledge and recourses which increases safety for both patient and personnel. The aim of the study was to describe the experience of patients receiving nursing care in the emergency room after injury by trauma. This study is a qualitative descriptive interview study where semi structured interviews were conducted. In total there were six interviews. The interviews were audio recorded and transcribed before they were analyzed. Content analysis was performed in which meaning units were condensed, coded and divided into subthemes, themes and general theme. The result showed one general theme, two themes and five subthemes. The general theme was Patient´s experiences of the nursing care in the emergency room after trauma. The themes were Being a patient in an emergency room and To feel included and experiences of personal treatment. The experiences of communication and the way information was given were mixed. Patients experienced being in focus but not receiving eye contact from the personnel. Emotions that emerged were such as safety and anxiety along with tranquility. The severity of the situation was amplified by the large number of personnel present in the emergency room during nursing care. Some equipment’s and examinations were experienced as more emotional, these were the stiff neck collar and the log-roll. The stiff neck collar for some, felt uncomfortable and unpleasant. The log-roll though was pursued in a very secure and well-practiced manner which resulted in a feeling of routine and safety. The result showed in this study indicates that personal treatment, communication and a high degree of inclusion are the three most important aspects regarding patients experiences of nursing care in the emergency room after trauma. These three aspects are formulated in that the patients experiences being in focus, receiving information about present and future actions and examinations and also given the opportunity to feel included in the situation.

This study aims to analyse textbooks used in the course Religious Education 1 in Swedish upper secondary schools. The textbooks were analysed by using qualitative content analysis. By using queer theory and the theory about “homo religiosus”, the study examined which norms concerning sex, gender, sexuality and relationships the textbooks convey.             The study shows that the textbooks convey norms about sex and gender by portraying the men’s perspective when educating about the different religions. The women perspective is being discussed in a specific part of the chapters and is therefore being portrayed as different. The analysis about norms concerning sexuality and relationships shows a similar pattern where the heterosexual twosomeness perspective is being portrayed as the general perspective, while the homosexual, bisexual and polygamist perspectives are being portrayed as abnormal.             When the results were compared to the curriculum it showed that although the textbooks follow the regulations in what the teaching about religion should include, the textbooks could be breaking the core values of the Swedish school. By portraying some groups as abnormal the textbooks does not promote understanding towards people and that may also be perceived as degrading.

Syfte: Uppsatsen beskriver hur systematiskt förbättringsarbete har använts i syfte att öka rehabiliteringsmöjligheter för patienter i rättspsykiatrisk vård samt vetenskapligt undersöka framgångsfaktorer och hinder för användning av systematiskt förbättringsarbete i rättspsykiatrisk slutenvård. Metod: Systematiskt förbättringsarbete med Nolans förbättringsmodell har använts. Process och resultatmätningar gjordes i förbättringsarbetet för att svara på frågan om förändringen är en förbättring. Den vetenskapliga studien bygger på två fokusgruppsintervjuer, en grupp i verksamheten och en med en extern utvecklingsaktör. Fokusgrupperna analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Förbättringsarbetet visar att logistik, planering och samordning förbättrats men att det kvarstår ytterligare insatser innan målet med att öka möjligheterna till rehabilitering för patienterna är uppnått. Studien resulterar i framgångsfaktorer och hinder som beskrivs med följande kategorier: Drivkraft, metod, delaktighet, ledningens ansvar, säkerhetsperspektiv, motstånd, ”Rågårdstänket”, systemförståelse och kulturskapande. Tydliga skillnader mellan fokusgrupperna var att den externa gruppen lyfte fram vikten av hållbarhet som en framgångsfaktor och att gruppen från rättspsykiatrin tog upp säkerhetsfrågan som ett hinder för förbättringsarbetet. Slutsatser: Studien identifierar upplevelsen av att det finns specifika hinder i att driva förbättringsarbete i rättspsykiatrisk slutenvård. Säkerheten påverkar utformningen av idéer, planering och genomförande i förbättringsmodellen. / Purposes: The purpose of this work was to describe a quality improvement project that aimed on improving rehabilitation in forensic psychiatric care. The study also identified facilitators and barriers for systematic quality improvement in this setting. Methods: Nolan’s improvement model has been used. Process and result measurements conducted in order to determine whether the change was an improvement. The qualitative study was based on two focus group interviews; one group was from the forensic care unit and the other group was an external development unit with experience of quality improvement. The data from the interviews were analysed by content analysis. Results: The results of the improvement project indicated process improvements within planning, cooperation and logistics. However, more interventions are needed to reach the goal of increasing rehabilitation for the patients. The research study found nine categories of critical facilitators and barriers: motivation, methods, participation, leadership, safety, resistance, “Rågårdtänket”, system understanding and culture. The clear differences between the focus groups were that the external group highlighted the importance of sustainability as a success factor, and the group of forensic psychiatry brought up the security issue as a barrier in the improvement work. Conclusions: The study identifies experiences that there were specific barriers in conducting improvement in forensic psychiatric inpatient care. Security has impact on ideas, plan and do in the improvement model.

I denna uppsats gör jag en feministisk, samhällsvetenskaplig analys av 98 stycken reklambilder för parfym riktade till herrar, varav jag djupanalyserar 9 stycken med syftet att se på vilken bild av maskulinitet som de förmedlar. Bilderna är hämtade ur tre svenska herrmodemagasin från år 2008 och jag genomför analysen med utgångspunkten att genus, sexualitet och makt är socialt konstruerade. Till min hjälp använder jag mig av tidigare forskning kring genus, maskulinitet och media, men även en del feministisk teoribildning. Feminismen utgår från att män innehar en överordnad position i samhället som reproduceras på en strukturell nivå, och i uppsatsen undersöker jag huruvida detta är något vi kan se sker i parfymreklamen. I sitt meningsskapande använder sig reklamen av stereotyper och olika koder för att fixera innebörd och genom en kvalitativ innehållsanalys identifierar jag i reklamen olika tecken, vilka kan ses som makt-positioneringar. I genomförandet av detta tar jag hjälp av semiotisk metod, men även av Erving Goffmans tematiseringar om skillnader i genusframställningar. Jag relaterar även bilderna till Diana Rohlingers 9 manstyper och finner att fyra av dessa är dominerande i mitt material: friluftsmannen, den urbana mannen, den erotiska mannen och den overksamma mannen. Genom att i analysen uppmärksamma betydelsen av kroppspositioner, blickar, omgivningar e t c, framträder i materialet ett mönster av hegemonisk maskulinitet. Där finns en framställning av vithet som norm, samt att genus och sexualitet främst avbildas inom ett heteronormativ, genom ett binärt könstänkande, men med ett utrymme för en maskulinitet med en oklar sexualitet. Även ålder och klass blir urskiljbara komponenter i framställningen av maktpositioner. Allt detta sammantaget innebär att parfymreklamen förmedlar en bild av maskulinitet vilken är avskalad många aspekter av vad som skulle kunna vara delar av en manlig identitet, så som t ex familjära eller professionella sammanhang. De olika manstyperna som förekommer i analysen bär på varierande grader av patriarkala koder, men är alla delar i att reproducera en maktordning.

Syftet med denna studie är att undersöka hur våld i nära relationer konstrueras i den politiska debatt som äger rum i massmedia. För att kunna genomföra detta har vi valt ut och analyserat 25 debattartiklar. Studiens analysmetod utgörs av den kvalitativa innehållsanalysen med en deduktiv ansats, och gör således studien kvalitativ. Utgångspunkten för studien är ett socialkonstruktionistiskt perspektiv som menar att verkligheten är socialt konstruerad, där innebörden av olika sociala fenomen skapas i samspel mellan människor. Vi har även valt att använda oss av ett genusperspektiv, för att kunna studera framställan av maskulinitet och femininitet i samband med våld i nära relationer. Under analysen av vår empiri, har vi strävat efter att fånga hur våld i nära relationer konstrueras genom att studera det utifrån olika perspektiv såsom hur det framställs som socialt problem, hur dess aktörer framställs gällande maskulinitet, femininitet samt ansvarsfördelning samt vilka lösningar som framställs som betydelsefulla. Avslutningsvis presenteras en metoddiskussion samt en diskussion om studiens kunskapsbidrag och förslag på vidare forskning.

Syftet med studien är att studera vilka uppfattningar lärare på förskola, gymnasieskola och gymnasiesärskola har om barn och elever i behov av särskilt stöd och om arbetet för att möta barn och elever utifrån deras olika behov och förutsättningar. För att genomföra studien användes ett kvalitativt perspektiv med samtalsintervjuer som metod för att fånga in lärares uppfattningar om barn och elever i behov av särskilt stöd och om arbetet för att möta barns och elevers olikheter. Resultatet har analyserats utifrån en kvalitativ innehållsanalys med utgångspunkt ur studiens frågeställningar. För att få en djupare tolkning har resultatet analyserats ytterligare med utgångspunkt i studiens teoretiska referensram med Piaget, Dewey och Vygotskijs lärandeteorier samt det kategoriska och relationella perspektivet. I analysen framträdde sex kategorier som skapar förutsättningar i arbetet för att möta barns och elevers olikheter. De sex kategorierna är Barn i behov av särskilt stöd, Barn med behov av särskilt stöd, Undervisningsmiljö, Relationer, Stödfunktioner samt Utbildning och kompetens. Slutsatser som kan dras är att lärarna har varierande definitioner av barn och elever i behov av särskilt stöd. Våra reflektioner av definitionen då det inte finns någon entydig definition är att det får konsekvenser för hur barn och elever blir bemötta. Definitionen beror till stor del på hur lärare själva ser på barn och elever i behov av särskilt stöd vilket resulterar i att barn och elever inte möts av ett likvärdigt specialpedagogiskt arbete.

Bakgrund: Förlossningsupplevelser påverkar föräldrar psykologiskt, fysiskt, socialt och kulturellt. Föräldrarnas upplevelser av förlossningen har både omedelbara och långvariga effekter på deras hälsa och relation till varandra och sitt barn. Syfte: Syftet med studien var att belysa faktorer som kan bidra till negativa förlossningsupplevelser hos föräldrar. Metod: Datamaterialet bestod av ett frågeformulär som besvarats av 211 kvinnor som fött barn vid ett sjukhus i Norrland mellan åren 2006-2010 och som uppgivit en negativ förlossningsupplevelse på VAS-skala. Studien bygger på föräldrarnas svar på en öppen fråga "egna kommentarer" och "pappas kommentarer". Materialet har analyserats med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: När kvinnornas svar hade analyserats framkom sex huvudkategorier. Huvudkategorierna var: "Bristande kommunikation och information", "Missnöje med personalens förhållningssätt", "Svårt att hantera smärtan", "Missnöje med förlossningen och förlossningssätt", "Oro och Rädsla" samt "Bristande närvaro och stöd". Diskussion: Faktorer som kunde bidra till negativa förlossningsupplevelser var om förlossningsförväntningarna inte motsvarade hur förlossningen faktiskt blev. Föräldrar som var rädda eller oroliga inför förlossningen fick i högre grad en negativ förlossningsupplevelse. Bristen på känslan av kontroll, där föräldrarna inte kände sig delaktiga eller hade kunnat påverka besluten under förlossningen ger oftare negativa förlossningsupplevelser. Förlossningens längd, förlossningssätt, interventioner och smärtupplevelser var viktiga komponenter hur förlossningsupplevelsen blev. Barnmorskans stöd, information och förhållningssätt till föräldrarna påverkade också förlossningsupplevelsen. / Background:Childbirth experiences affect parents psychologically, physically, socially and long-term effects on their health and their relationship to each other and their children. Purpose: Purpose of the study was to illuminate the factors that may contribute to adverse experiences of parents.Method: The data consisted of a questionnaire answered by 211 women who had a baby at a hospital in northern Sweden between the years 2006-2010 and who have provided a negative birth experience on the VAS scale. The study is based on parents responses to an open question "own comments" and "dad’s comments". Material was analyzed using qualitative content analysis.Results: When the women's responses were analyzed, revealed six major categories. Main categories were: "Lack of communication and information," " Dissatisfaction with staff attitude, " "Hard to manage pain," " Dissatisfaction with labor and mode of delivery," " Worry and fear" and "Lack of presence and support". Discussion:Factors that could contribute to negative birth experience was about childbirth expectations did not correspond to the birth actually became. Parents who were afraid or nervous about giving birth had a greater negative birth experience. Lack of sense of control, where the parents did not feel involved or had been able to influence decisions during labor gives more negative birth experiences. Redemption duration, mode of delivery, interventions and painful experiences were important components of the childbirth experience was. Midwife support, information and attitude to parents affected the birth experience.