2012 was the year when the podcast had a breakthrough in Sweden. As media corporatehouses developed, they adopted new forms to mediate journalistic material, whereas the podcasts was one of them. The podcast has had a rather informal reputation in Sweden in contrary to The United States and Great Britain, where it holds a higher sense of prestige and professionalism. It is therefore relevant to investigate what happens when media corporatehouses i Sweden embraces the podcast through themes such as tabloidization, commercialism, convergence and divergence. We chose to investigate the content of the podcast in the tabloid press Aftonbladet, and in the serious press, Dagens Nyheter. We also compared the two to see if there is a difference in content when it comes to journalistic principles. Through a qualitative method we analyzed the podcasts with a framework consisting of different themes. By using a directed content analysis, we assumed from certain theories whilst staying open minded against unexpected themes. We discovered that while the podcast could be a form of journalism, it is a new way of mediating it. Podcasts from both newspapers were mainly commercialized and consisting of  “soft news” as the journalists assumed a personal role. The form itself allows the content to be subjective and informal, whilst providing a forum for public debate, to inform and investigate. Although, most podcasts did not provide that. We believe that the podcast possibly will develop into a more professional product in Sweden, just as the blog in recent years, when adopted by media corporations.

Tidigare forskning talar om förutfattade meningar, okunskap, rädsla m.m. hos somatisk vårdpersonal och om patienter som känner sig avskrivna från den somatiska vården med att det är den psykiska ohälsan som är orsak till de fysiska symtomen. Psykiatrins vårdpersonal upplever problem med att vårda den fysiska hälsan hos patienten, då deras specialitet är den psykiska hälsan.  Syftet med denna studie är att beskriva hur patienter med allvarlig psykisk ohälsa erfar den somatiska vården och psykiatrisjuksköterskans erfarenheter av ansvar relaterat till psykiatripatienternas fysiska hälsa. Studien bygger på nio semistrukturerade intervjuer, varav fem intervjuer med patienter och fyra intervjuer med psykiatrisjuksköterskor. Intervjuerna har analyserats utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att patienterna känner sig sedda som sin psykiska sjukdom och upplever sig inte vara lika mycket värda som övriga patienter i den somatiska sjukvården. Psykiatrisjuksköterskorna erfar att det finns många svårigheter både teoretiskt och praktiskt för dem att ta hand om patienternas fysiska hälsa. Slutsatsen är att fördomar upplevs som tyngande för patienterna och orsakar med tiden mer psykisk ohälsa och större risker för deras fysiska hälsa. För sjuksköterskan är det en konst att skilja på vilket som tillhör psykiatriska vårdens ansvar och vad som är ämnat för den somatiska vården.

Distriktssköterskor kommer ofta i kontakt med patienter som lider och är i behov av tröst. Tröst är ett samspel som kräver att både distriktssköterskan och patienten medverkar. Studiens syfte var att studera distriktssköterskors erfarenheter av att förmedla tröst. Metod: En kvalitativ intervjustudie genomfördes. Distriktssköterskor (n=11) verksamma vid vårdcentraler alternativt inom kommunal hemsjukvård intervjuades om sina erfarenheter av att förmedla tröst. Materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Distriktssköterskors erfarenhet av att förmedla tröst framträdde i tre icke hierarkiska kategorier. Tröstens källa beskriver orsaken till att distriktssköterskan förmedlar tröst och har två underkategorier: Tröst ges utifrån ett lidande och En grundpelare för god omvårdnad. Tröstens förmedlingsvägar beskriver hur distriktssköterskorna ger tröst till patienten och har två underkategorier: Tröstande relation och Tröstande kommunikation. Tröstens inverkan beskriver hur patienten och distriktssköterskan påverkas av trösten och har två underkategorier: Tröst kan ge ökat välbefinnande och Trösta är en meningsfull syssla som både ger och tar kraft. Slutsats: Förmedla tröst är en betydelsefull del i distriktssköterskans yrkesroll och har stor betydelse för patientens välbefinnande. Även distriktssköterskan påverkas av att förmedla tröst. / District nurses often meet suffering patients who need consolation. Consolation is an interaction that requires participation from both the nurse and the patient. The aim of the study was to study district nurses´ experiences of conveying consolation. Method: A qualitative interview study was carried out. District nurses (n=11) working at health care centers or in community health care were interviewed about their experiences of conveying consolation. A content analysis was used to analyze data. Results: District nurses´ experiences of conveying consolation appeared in three nonhierarchical categories. The source of consolation describes why district nurses give consolation and has two subcategories: Consolation is given because of suffering and A keystone for good nursing. The ways of conveying consolation describes how the district nurses give consolation to the patient and has two subcategories: A consolatory relation and Consolatory communication. The effect of consolation describes how the consolation affects the patient and the district nurses and has two subcategories: Consolation can give increased well-being and Consolation is an important task which both gives and takes energy. Conclusion: Conveying consolation is a meaningful part of the district nurses´ professional role and has important implications for patients´ comfort. Conveying consolation also affects the district nurses.

Syftet med studien var att undersöka och analysera undersköterskors uppfattning om vilka faktorer som påverkar möjligheten att främja fysisk aktivitet hos personer på demensavdelning. Individuella intervjuer genomfördes och det insamlade materialet bearbetades med kvalitativ innehållsanalys och resulterade i nio underkategorier samt fyra kategorier; undersköterskans personliga egenskaper, undersköterskans yrkesroll, yttre faktorer samt personen med demens.Resultatet visar att personliga egenskaper, såsom attityd till fysisk aktivitet, engagemang och initiativförmåga spelar stor roll. Undersköterskans sätt att bemöta personen med demens upplevs som en avgörande faktor för att övervinna hinder skapade av demenssjukdomen och en bra fysisk miljö upplevdes stimulera personerna med demens till aktivitet. Samarbetet mellan undersköterskor och fysioterapeuter respektive arbetsterapeuter kan förbättras och demensboendet behöver ha tillräckligt hög bemanning för att undersköterskan ska ha möjlighet att ta tiden som krävs för att främja fysisk aktivitet. / Nursing assistants´ perception of promoting physical activity for people living in care-homes specialized in dementia. The purpose of the study was to investigate the perception of nursing assistant to promote physical activity in people with moderate and severe dementia living in care-homes specialized in dementia. Nine individual semistructured interviews were conducted. The collected material was analyzed using qualitative content analysis and resulted in nine subcategories that formed four categories; the personal qualities of the nursing assistant, the professional role of the nursing assistant, external factors, and the person with dementia.The result shows that personal qualities, such as attitude to physical activity, commitment and initiative, play a major role in the experience of promoting physical activity. The nursing assistant way of treating and acting towards the person with dementia is perceived as a determining factor and a good physical environment was experienced as stimulating the persons with dementia to activity. Furthermore, the result suggests that cooperation between nursing assistant and physiotherapists as well as occupational therapists can be improved and dementia housing needs sufficient staffing to enable the nursing assistant to use the time required to promote physical activity. Keywords: dementia, personcentered-care, movement, qualitative content analysis.

This master thesis takes an interest in pupils’ knowledge on grading and their trust in the grading process. The thesis relies on both quantitative and qualitative data: survey with 46 students was carried out and group interviews were held with 11 students. The results from quantitative survey are visualized in the form of tables and the results from both survey and group interviews are later presented as categorized thematic chapters. The analysis has been conducted using communication theory, power theory and trust theory. The results show that students feel that they have little knowledge on grading and one of the reasons named seems to be a communication gap between teachers and students. Furthermore, students also have low trust in teachers fair grading.

Bakgrund: Diabetes är en vanlig sjukdom som kräver en hög självdisciplin gentemot egenvård. Vid en misskött sjukdom kan det leda till komplikationer, allvarliga komplikationer. Personerna kan påverka sin hälsa och minska risken för komplikationer genom egenvård med fysisk aktivitet och hälsosamma matvanor. Sjuksköterskan har en viktig uppgift att ha kunskap om hur personer med diabetes 1 kan uppleva sin egenvård för att ha möjlighet att stödja och motivera dem till en hälsosammare livsstil. Diabetes är en sjukdom som personen kan uppnå en god hälsa trots sin sjukdom. Syfte: Syftet var att beskriva upplevelser som personer med diabetes typ 1 har av fysisk aktivitet och matvanor. Metod: Till litteraturstudien har en kvalitativ ansats valts. Studien är baserad på fem bloggar som har analyserats enligt Graneheim och Lundmans tolkning av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet resulterade i två kategorier och fyra underkategorier. Personerna upplevde att de hade en kontroll på livet och över sin sjukdom om de fick en balans mellan matvanor och fysisk aktivitet samt att anpassa kosten efter träning, detta kunde resultera i en inre tillfredsställelse. Men de kunde även känna att de var styrda av sjukdomen som kunde leda till en frustration över att vara begränsad och en känsla av utanförskap. Slutsats: Personerna upplevde att vid en bra anpassning av matvanor och fysisk aktivitet så ökade välmåendet och sjukdomen blev enklare att kontrollera. De upplevde dock att det krävdes mycket tid och energi för att få dessa faktorer att fungera med vardagen vilket resulterade i ett utanförskap men också en psykisk påverkan gällande att vara begränsad.

Bakgrund:  Multipel skleros (MS) är en neurologisk sjukdom som påverkar hela centrala nervsystemet, hjärnan och ryggmärgen. De individer som får diagnosen MS kan känna förtvivlan av sjukdomen och utveckla ihållande depressioner. Symtomen av sjukdomen kan göra så att individerna påverkas både psykiskt och fysiskt. Sjuksköterskan har en central roll att vårda individer med sjukdomen MS och försöka minska obalansen av hälsan som kan påverkas av den förändrade livssituationen.   Syfte: Syftet med studien var att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med MS. Metod: Metoden som användes för att besvara studiens syfte var en kvalitativ litteraturstudie baserad på patografier. Dataanalysen i studien gjordes med hjälp av Graneheim och Lundmans tolkning av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Fyra huvudkategorier framkom och åtta stycken underkategorier: Motstridiga tankar och känslor, sjukdomens påverkan, när vardagen kommer tillbaka och när livet vänder. Kvinnorna upplevde att livet inte kunde fortsätta som tidigare, de kunde inte undvika att sjukdomen påverkade deras liv och de upplevde ibland att sjukdomen höll på att sluka dem helt och hållet. Gemensamt för kvinnorna var att de började känna en rädsla över vilka konsekvenser sjukdomen skulle medföra i deras liv och då var kvinnornas närstående ett stort stöd för dem. Två av kvinnorna påbörjade en behandling vilket gav dem hopp och tacksamhet för framtiden. Sjukdomen MS krävde en omställning i livet och kvinnorna behövde nu försöka anpassa sig till sin nya vardag. Slutsats: Att insjukna i MS gav kvinnorna olika upplevelser i stort mångfald där de handskas med olika tankar och känslor som resulterar i ett nytt perspektiv om livet. Trots kvinnornas nya omställning i livet menade de att livet ändå kunde levas bra i förhållande till sjukdomen MS. Denna litteraturstudie visar på att kvinnorna behöver stöd från andra för att klara av det dagliga livet. Mer forskning behövs för att sjuksköterskan skall kunna tillgodose individens behov utifrån personcentrerad omvårdnad.

Bakgrund:  Bröstcancer är den vanligaste cancern hos kvinnor. Behandlingen är framförallt kirurgisk men många kvinnor behöver kompletterande behandling med cytostatika. Cytostatika påverkar inte bara cancercellerna utan även friska celler påverkas, vilket kan leda till besvärande biverkningar. Cytostatikabehandling kan upplevas som skrämmande för många kvinnor. Syfte:  Syftet med studien var att beskriva upplevelser av cytostatikabehandling hos kvinnor med bröstcancer. Metod: För att besvara syftet har det gjorts en kvalitativ litteraturstudie. Resultatet baserades på 10 vetenskapliga artiklar. Artiklarnas resultat analyserades med hjälp av Graneheim och Lundman (2004) beskrivning av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom tre kategorier. Dessa var, Fysisk och psykisk påverkan med underkategorierna förlust av hår, illamående/kräkningar, kognitiva förändringar; Behov av stöd; Behov av information. Slutsats: Vid cytostatikabehandling upplevde kvinnorna att kroppen blev väldigt påverkad vilket ledde till håravfall, illamående/kräkningar och kognitiva förändringar. Behandlingen påverkade deras identitet och deras sociala liv. Behov av stöd och information var något alla kvinnor upplevde.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur personer med ADHD upplever utveckling av sin egen arbetsförmåga. Studien genomfördes genom att intervjua personer med diagnosticerad ADHD. Totalt intervjuades 11 personer. Intervjuerna analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys med en manifest ansats. Resultatet visar att utveckling av arbetsförmåga sker genom en god självkännedom i kombination med en anpassad miljö men att även förmåga till energibalans och familjesituationen är av betydelse. Detta samstämmer med tidigare forskning. Då informanterna beskriver behov som samstämmer med faktorer som bidrar till att förebygga arbetsrelaterad ohälsa för övrig befolkning finns det fördelar att utforma arbetsplatser utifrån denna grupps behov snarare än att se dessa som en grupp med särskilda behov. Likaså är det relevant att förstå omgivande faktorers, såsom familjs, betydelse för utveckling av arbetsförmåga genom att familj är något som kan kräva så mycket energi att arbetsförmågan påverkas. Därför bör stödinsatser i hemmet undersökas för att se om stödinsatser har en inverkan på arbetsförmågan.

No description available.