The prehospital management of patients with acute myocardial infarction (AMI)now includes 12-lead electrocardiogram transmission directly from the ambulance to hospital.If the ECG shows ST-elevated myocardial infarction the patient should be transported directlyto a hospital with capability for percutaneous coronary intervention (PCI).                                               Aim: The aim of this study was to describe how ambulance nurses experienced the prehospital management of patients with AMI who are transported by ambulance directly to hospital for PCI.                                                Method: Semi structured interviews were conducted with eight ambulance nurses. Data were analysed using qualitative content analysis. The categories that emerged were: Use ofcompetence, Responsibility and Insufficiency. Result: The result showed that the ambulance nurses felt secure when they cared for patients transported directly to PCI. The nurses assessed the patient and decided how he or she should be cared for. The contact with doctors was considered good. However the nurses discussed the noisy environment in ambulances and bad connection in the cellular phone network as a source of insecurity when prescriptions were given to them. They would like to have a written prescription as a text message from the doctor. The nurses also felt that they had the sole responsibility for the patient.                      Conclusions: The capability of working alone, ability to act in complex situations andspecialist knowledge in order to assess the patient correctly is important. Prescriptions should be verified with a text message to the ambulance from prescribing doctor. / Prehospital omvårdnad av patienter med akut hjärtinfarkt innefattar numera att 12-avledningsleds elektrokardiogram (EKG) sänds från ambulansen till sjukhus. Om EKG visar ST-höjningsinfarkt skall patienten transporteras direkt till sjukhus med möjlighet att utföra perkutan coronar intervention.          Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur sjuksköterskor i ambulans upplever den prehospitala omvårdnaden av patienter med akut hjärtinfarkt som transporterats med ambulans direkt till sjukhus för perkutan coronar intervention (PCI).                                                                            Metod: Semistrukturerade intervjuer genomfördes med åtta sjuksköterskor inom ambulansverksamheten. Kvalitativ innehållsanalys valdes för att analysera data och utmynnade i tre kategorier: Kompetensnyttjande, Ansvarstagande och Otillräcklighet.                                                  Resultat: Resultatet visade att sjuksköterskorna upplevde trygghet i uppdraget att omhänderta patienter med hjärtinfarkt som transporteras direkt till PCI. Sjuksköterskorna bedömde patientens tillstånd och tog ställning till hur den fortsatta omvårdnaden skulle utformas. Kontakten med mottagande läkare upplevdes mycket bra. Något som upplevdes som mindre positivt var dels den bullriga miljö som förekom i några ambulansmodeller, samt när det var dålig mottagning i mobiltelefonnätet. Båda dessa störningsmoment upplevdes som en källa till osäkerhet när det gällde läkemedelsordinationer från mottagande läkare. Det fanns önskemålom att dessa ordinationer borde verifieras med ett textmeddelande till ambulansen. Vidare visade resultatet att sjuksköterskorna kunde uppleva ensamhet med omvårdnadsansvaret för patienten.    Slutsatser: Vikten av att kunna arbeta ensam, ha handlingsberedskap i komplexa situationer och specialistkunskaper för att kunna göra korrekta bedömningar är av stor betydelse. Läkemedelsordinationer till sjuksköterskan ska verifieras genom att ordinerande läkare skickar ordinationen skriftligt via textmeddelande till ambulansen.

Barnmisshandel är ett globalt folkhälsoproblem som existerar världen över, oavsett kultur, etniskt ursprung, samhällsklass, utbildningsgrad och inkomst. Det bedrivs forskning både nationellt och internationellt i ämnet. Det har dock gjorts få kvalitativa studier. Syftet med denna studie har varit att belysa unga vuxnas tankar, känslor och attityder kring barnmisshandel. Datamaterialet var från den nationella kartläggningen som genomfördes av Kommittén mot barnmisshandel år 2000. Man genomförde en enkätundersökning om uppväxtförhållanden som sändes ut till 2 500 slumpmässigt utvalda tjugoåringar i Sverige. Det var 1 576 personer (63 procent) som besvarade postenkäten. I enkäten fanns en öppen fråga där respondenten fick möjlighet att fritt berätta om sina tankar och attityder kring barnmisshandel. Det var 358 personer som valde att skriva om sina tankar och erfarenheter vilket utgör det material som analyserats. Som analysmetod användes kvalitativ innehållsanalys. Resultatet genomsyrades av de fyra huvudkategorierna; barns rättigheter, barnmisshandelns konsekvenser, samhällets stöd och inverkan samt orsaker till misshandeln. Framförallt de respondenter som inte varit utsatta för barnmisshandel uttryckte starkt att barn har rätt till en trygg barndom utan någon form av aga samt uttryckte positiva attityder till strängare straff för brottet barnmisshandel. De respondenter som varit utsatta för någon typ av barnmisshandel beskrev sina erfarenheter och dess psykiska konsekvenser, såsom smärtsamma minnen, dålig självkänsla och depression. De som utsatts för sexuella övergrepp uttryckte också känslor av skam och skuld. Särskilt de unga männen uttryckte att de under barndomen inte hade berättat för någon om sina upplevelser. Många av dem som utsatts för misshandel beskrev den psykiska misshandeln som särskilt svår och att denna typ av misshandel bör uppmärksammas mer.

Advanced homecare, district nurses experiences, palliative care, quality of life,Advanced homecare is an arranged specialized medical service doing nursing round-the-clock. The care is preformed in cooperation with a multi-professional team formed of different professions. Advanced home care is mostly palliative care. The purpose is to give the patient better quality of life and anticipate, survey and palliate symptoms. The aim of this study was to describe the experiences of district nurses using advanced homecare when nursing patients with palliative care at home. Five district nurses with experience of advanced homecare were interviewed and in analyses a qualitative content analysis was used. The analysis concluded a well-performed medical service executed by district nurses with high knowledge in medicine and medical equipment working alone and independently involving great responsibility. In order to perform a good nursing experience of life and further education is essential as well as back up from a multi-professional team. The district nurse has to be available round the clock and is communicative, supporting, coordinating and making confidence. Higher knowledge and response from parties concerned will acknowledge the district nurse in her profession in this serious caring. Key words: Advanced homecare, district nurses experiences, palliative care, quality of life, qualitative content analysis / Avancerad sjukvård i hemmet är en organiserad specialiserad vårdform som utför kvalificerad omvårdnad dygnet runt. Vården bedrivs i samarbete med ett multiprofessionellt team med olika yrkesprofessioner. Avancerad sjukvård i hemmet består till största delen av palliativ vård, där målet är att öka patientens livskvalitet samt att förutse, kartlägga och lindra symtom. Syftet var att beskriva distriktssköterskors erfarenheter av att vårda patienter som får avancerad sjukvård i hemmet med palliativ inriktning. Intervjuer genomfördes med fem distriktssköterskor med erfarenhet av avancerad sjukvård i hemmet och i analysen användes en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade på erfarenheter av en välfungerande vård med ett självständigt, ansvarfullt ensamarbete, som kräver goda kunskaper i medicinteknisk omvårdnad. För att utföra ett bra arbete behövs teamsamarbete, handledning, debriefing, arbetslivserfarenhet och fortbildning. Distriktssköterskorna är anträffbara dygnet runt, de har en emotionell, kommunikativ, stödjande, trygghetsskapande och samordnande funktion. Ökad kunskap och förståelse kan leda till bättre insikt i ämnet och bekräfta distriktssköterskan i hennes profession.

Titel: På spaning efter friskfaktorer! En kvalitativ studie om hur arbetsrelaterad hälsa upplevs och vilka friskfaktorer som gör att man mår bra på arbetet. Syfte: Studiens syfteär att beskriva hur arbetsrelaterad hälsa upplevs samt att identifiera vilka friskfaktorer som anses vara nödvändiga för att vidmakthålla hälsa. Metod: Studien är enempirisk studie med kvalitativ ansats. Kvalitativa intervjuer har genomförts med fyra informanter. Tolkning och analys har gjorts utifrån kvalitativinnehållsanalys enligt Graneheim och Lundman. Resultat: Resultatet består av sju huvudteman och tre subteman, som bildats av de kategorier och koder som förelåg. Huvudteman somframkom var; Hälsa, Friskfaktorer, Medvetenhet,Livskamrat, Ohälsa, Arbetsrelaterad ohälsa och Medvetet handlande. Temat Friskfaktorbestod av tre subteman, vilka var; Individnivå,Gruppnivå och Organisatorisk nivå. Istudiens empiriska resultat framträder även domänerna hälsorelaterad och ohälsorelaterad. Slutsatser: Slutsatser som kan dras av denna studieär att hälsa upplevs som en balans mellan olika delar, såsom fysiska, psykiska,sociala aspekter samt arbete, familj och privatliv. Dessa delar eller dimensioner av hälsan hänger samman och påverkar varandra. Trots att arbetet är mycket krävande och påfrestande så trivs informanterna på sitt arbete och tycker att det är roligt och utvecklande, de känner sig engagerade och delaktiga vilket bidrar till att de upplever hälsa (arbetsrelaterad hälsa). Ett flertal friskfaktorer går att identifiera och de friskfaktorer som finns på individnivå tycks vara av mycket stor betydelse, även om de på gruppnivå och organisatorisk nivå också inverkar på den arbetsrelaterade hälsan. Friskfaktorerna på individnivå är betydelsefulla för att kunna nyttja de friskfaktorer som finns på gruppnivå och organisatorisk nivå. De individuella friskfaktorernaär tydligt synliga hos individen i både privata sammanhang och i arbetssammanhang, medan friskfaktorerna på gruppnivå och organisatorisk nivå endast är relaterade till arbetet och arbetssituationen.

No description available.

Det finns fyra hörnpelare för gott åldrande: social gemenskap, meningsfull sysselsättning och delaktighet, fysisk aktivitet samt goda matvanor. Syftet med föreliggande studie var att beskriva vad äldre individer upplever bidrar till den egna hälsan och välbefinnandet. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomfördes med 15 personer över 75 år. Intervjuerna analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Tre kategorier framkom under det latenta temat ”känsla av att ha tillgång till och kontroll över resurser som gör det möjligt att leva ett fortsatt aktivt och meningsfullt liv som äldre”: ”leva i en bra fysisk miljö”, ”känsla av meningsfullhet” och ”känsla av oberoende”. Det var viktigt för informanterna att ha en bra bostad och en trivsam närmiljö. Meningsfullhet kom av social gemenskap och tillhörighet, meningsfulla aktiviteter och en positiv attityd och tro. Oberoende bestod av att vara frisk och att anpassa sina aktiviteter samt att ha god ekonomi och tillgång till transportmedel. Tillgång till och kontroll över dessa förutsättningar möjliggjorde att fortsätta leva ett aktivt och meningsfullt liv. Resultatet stämmer väl överens med tidigare forskning inom området. Det är viktigt att hälsofrämjande insatser kring äldres hälsa präglas av en helhetssyn och att samtliga behov hos äldre tillgodoses i största möjliga mån. Framtida forskning kan undersöka ämnet hos äldre med sämre självupplevd hälsa än i föreliggande studie. / There are four main factors contributing to good ageing: social community, meaningful occupation and participation, physical activity and good eating habits. The purpose of this study was to describe what elderly people experience contribute to their own health and well-being. Qualitative semi structured interviews were conducted with 15 people aged 75 or more. The interviews were analyzed with qualitative content analysis. Three main categories emerged under the latent theme of “feeling of having access to and control over resources making it possible to live a continued active and meaningful life as an elderly”: “living in a good physical environment”, “feeling of meaningfulness” and “feeling of independence”. It was important to the informants to have a good home and a nice neighbourhood. Meaningfulness came from social sense of community and belonging, meaningful activities and a positive attitude and faith. Independence consisted of feeling well and healthy and adapting activities as well as having a good economy and access to transportation. Access and control over these conditions made it possible to keep living an active and meaningful life. The result is in accordance to previous research within the area. It is important that health promoting efforts for the elderly has a comprehensive view and that all needs of the elderly are met as far as possible. Future research could investigate the subject in elderly with a lower self-perceived health.

No description available.

Introduktion: Operationssjuksköterskans roll har under årens lopp förändras i takt med vetenskapliga framsteg inom kirurgin. Operationssjuksköterskan har i olika utsträckningar fått ett större ansvar inom perioperativa omvårdnanden som inkludera pre-, intra- och postoperativt. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva operationssjuksköterskans uppfattning av ansvaret i den perioperativa omvårdnaden. Metod: Sex intervjuer genomfördes med operationssjuksköterskor vid ett sjukhus i Norrland. Insamlad data analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I textanalysen identifierades fyra kategorier: Kontinuerligt utvärderande av det egna arbetet, Kompetens ger större ansvar, Upplever att en ökad patientkontakt skulle förbättra vården och deras kompetens och Operationssjuksköterskan har en egen uppfattning om hur hennes ansvar att följa riktlinjer och rutiner ser ut. Diskussion: Operationssjuksköterskorna upplevde att nya rutiner utvecklades då fel uppdagas. De beskrev ett mångsidigt arbete som var mer än bara instrumentering, och en ökad patientkontakt uppgavs kunna bidra till att vinna kunskap, både tekniskt och omvårdnadsmässigt. Hur ny information och nya riktlinjer och rutiner användes var i viss grad beroende av operationssjuksköterskan som individ. Nackdelen med denna studie är att deltagarna inte har pre- eller postoperativa dialoger, vore så fallet hade resulterat eventuellt utmynnat i fler alternativt andra kategorier. Slutsats: Operationssjuksköterskorna kände ett stort ansvar att utvecklas, att arbeta patientsäkert och med ett holistiskt synsätt. Författarna anser att det vore av värde att utföra ytterligare forskning och undersöka hur operationssjuksköterskans / Introduction: Theater nursing role has over the years change as scientific advances in surgery. Theater nurse has to various degrees with a larger role in perioperative caring which include pre-, intra- and postoperatively. Purpose: The purpose of this study was to describe theater nurses perception of the responsibility of the perioperative nursing care. Method: Six interviews were conducted with theater nurses at a hospital in Norrland. The collected data were analyzed using the content analysis. Results: In text analysis identified four categories: Continuous evaluation of their own work, Competence gives greater responsibility, Experiencing that increased contact with patients could improve care and their talents and Theater nurses have their own idea of how her responsibility to follow policies and procedures look like. Theater nurses felt that new procedures were developed when errors are detected. They described a diverse work that was more than just instrumentation, and increased patient contact was believed to contribute to gaining knowledge, both technical and caring manner. What new information and new policies and procedures used were in some degree dependent on the theater nurse as an individual. Discussion: Theater nurses felt that new procedures were developed when errors were detected. They described a diverse work that was more than just instrumentation, and increased patient contact was believed to contribute to gaining knowledge, both technical and caring. What new information and new policies and procedures used were in some degree dependent on the theater nurse as an individual. The disadvantage of this study is that the participants have no pre- or postoperative dialogues, had it been so, the study would possibly have resulted in more or different categories. Conclusion: Theater nurses felt a great responsibility to develop, to work safely and treat the patient with a holistic approach. The authors believe that it would be worthwhile to conduct further research and study how theater nursing skills and knowledge could be used more within the perioperative care.

Syftet med studien är att belysa sjuksköterskors bedömningssituationer inom prehospital vård. Metod: I studien medverkar fyra män och fyra kvinnor med olika lång arbetslivserfarenhet inom prehospital vård. Alla arbetar i en region i mellan Sverige. Datainsamlingen genomfördes med hjälp av intervjuer. Intervjuerna analyserades med hjälp av kvalitativ innehålls analys. Resultat: Resultatet visar att bedöma sker utifrån tecken och symtom (vad sjuksköterskan ser, vad sjuksköterskan lyssnar till, vad erfarenheten säger, vad beslutstödet anger) och genom att skapa en god relation (förklara och informera, lugn skapar trygghet, delaktighet och samförstånd). Sammanfattning: Sjuksköterskan som är arbetsverksam inom ambulanssjukvården har så ofta som det är möjligt ett öppet sinne för att kunna göra rätt bedömning och beslut. Sjuksköterskan söker stöd från riktlinjer, och ibland även hos läkare. Men mest av allt söker de stöd från sin arbetslivserfarenhet. / Aim: The aim of this study was to enlighten nurses assessment situations in prehospital care.Method: Four men and four women participated in the study, all with a various length of experience from prehospital emergency care. All the interviewed participants are working in a region in the middle of Sweden. Interview data was analyzed with content analysis. Result: The results show that the assessments are based on signs and symptoms (what the nurse sees, what the nurse listens to, what experience tells, what decision support sets) and by creating a good relationship (explain and inform, calm creates confidence, participation and consensus) Summary: The nurse in the prehospital field performs assessments independently and uses an open mind to make correct assessments and decisions. They use their lived experiences to evaluate and to improve their ability to perform assessments. The nurse seeks support from guidelines, sometimes even physicians but most importantly they seek support from their lived experiences. They also try to improve the assessment capability of patients as often as possible.

Dagligen möts vårdpersonal och patienter och samtal utgör en central del i vårdrelationen. Inom hälso- och sjukvård gäller sekretess enligt sekretesslagen som skydd för patienters personliga integritet. Tidigare forskning samt författarnas egna erfarenheter som verksamma inom vården, visar att sekretesslagen inte alltid följs när patienter blir inlagda på sjukhus och samtal med vårdpersonal sker utan avskildhet. Syftet med studien var att beskriva hur patienter upplever att samtala med vårdpersonal när medpatienter fanns på samma sal. Studien var en kvalitativ intervjustudie där fyra kvinnor och en man, i åldrarna 30-50 år, intervjuades. Resultatet av studien visade att flertalet informanter upplevde samtalen med vårdpersonal kränkande inför medpatienter. Studien visade också att det fanns ett behov av avskilda samtal med vårdpersonal. Resultatet tyder på att det uppstår bristande informationsutbyte, vilket kan leda till att informanter tillbakahåller information som är viktig för fastställande av diagnos och behandlingar. Blivande sjuksköterskor och annan vårdpersonal kan ta del av studiens resultat för att öka förståelsen för hur patienter upplever samtalen och därmed kunna bidra till förbättringar i omvårdnadssituationer. Framtida forskning inom området bör fokusera på att hitta lösningar som är praktiska, kostnadseffektiva, som följer lagen och där varje individs behov av avskilda samtal kan tillgodoses.