No description available.

Cerebral Pares är en paraplybenämning på permanenta störningar i hjärnans neurologiska utveckling som inträffat under de tre första levnadsåren. Ungefär två av 1000 födda barn drabbas och det finns inget botemedel. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur personer med Cerebral Pares upplever möten med andra människor. Tre självbiografiska verk med fyra olika inifrånperspektiv analyserades med kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats, vilket resulterade i fem kategorier; att bli sedd för den jag är bakom funktionsnedsättningen, att vilja vara som alla andra trots funktionsnedsättningen, att vara i beroendeställning, att bli dömd på förhand och att mötas av respektlöshet och illa behandling. Resultatet visade att personer som levde med CP kände samhörighet när andra människor såg förbi deras funktionsnedsättning. De upplevde också att det gick åt mycket kraft när de skulle försöka vara som alla andra. Personer som levde med CP kände sig ofta särbehandlade och möttes av fördomar och att andra människor inte såg dem som jämställda personer. De upplevelser som beskrivs i denna studie kan tillsammans med vidare forskning bidra till att sjuksköterskor och annan vårdpersonal förstår dessa personer bättre och kan utforma omvårdnaden på bästa sätt.

SAMMANFATTNING   Titel:                                    Identifiering av ohälsa i skolan   Författare:                           Lindström, Katharina; Månsäter, Maria   Institution:                          Institutionen för hälsa och lärande, Högskolan Skövde   Program/kurs:                     Examensarbete i omvårdnad, OM780A, 15p   Handledare:                        Rune Svanström   Examinator:                        Browall, Maria     Sidor:                                  23   Nyckelord:                          Identifiering, hälsa, arbetssätt, skolsköterska, barn, ungdomar, kvalitativ innehållsanalys.      Bakgrund: Skolsköterskor har en nyckelroll när det gäller att identifiera ohälsa hos elever i skolan. Då den psykiska ohälsan ökar bland barn och ungdomar i Sverige, har skolsköterskans roll förändrats i riktning mot ett allt mer hälsofrämjande och identifierande arbete. Syfte: Är att belysa vad skolsköterskor har för möjligheter och hinder att identifiera ohälsa hos barn och ungdomar i skolmiljön. Metod: En kvalitativ metod med induktiv ansats valdes till denna studie där nio stycken intervjuer genomfördes med skolsköterskor. Data materialet analyserades med hjälp av en konventionell innehållsanalys. Resultat: resultatet av studien presenteras under fyra huvudkategorier som beskriver hur skolsköterskan kan identifierar ohälsa hos barn och ungdomar i skolan. Den första huvudkategorin beskriver hur skolsköterskan kan identifiera ohälsa med hjälp av arbetsrutiner. Den andra huvudkategorin beskriver hur skolsköterskan identifierar ohälsa genom olika sorters observationer. Tredje huvudkategorin belyser vikten av samarbete kring skolbarnen för att identifiera eventuell ohälsa. Den fjärde kategorin presenterar hur organisationen kan motverka skolsköterskans möjlighet att arbeta hälsofrämjande i skolans miljö, samt brister som finns för att skolsköterskan ska kunna identifiera fler elever med ohälsa. Konklusion: Skolsköterskan kan genom sitt arbete, verktyg och kollegor identifiera och förebygga ohälsa inom skolans miljö. Lättaste sättet att identifiera ohälsa var genom individuella samtal så som hälsosamtalet, men även skolgården, matsalen och korridoren var bra ställen att identifiera ohälsa i skolan.

In 2015 Skolverket presented a study which said that new editions of textbooks are too alike the old editions, and therefore have difficulties to meet the educational requirements set by Lgy11. The aim of this study is therefore to analyze how the textbooks Under samma himmel and Religion: för gymnasiet 1 portrays Judaism, Christianity and Islam to see if they reach a specific goal of Lgy11. The method that is used in this study to analyze these textbooks is a content analysis. The result of the study showed that both textbooks did not reach the goals of Lgy11. Christianity got the most space in the textbook and was portrayed as a heterogeneous religion, which may have its explanation in the exceptional position the religion has in Lgy11. Judaism although was portrayed as a Swedish religion due to lack of information about Judaism abroad, and Islam was portrayed as a homogenous religion due to lack of extended information about its different groups and ways to interpreted the religion. Therefore, the textbooks do not meet the requirements of Lgy11 and needs to be supplemented to meet the educational goals.

Självskadebeteende innebär icke-suicidal självskada på den egna huden eller icke- dödliga handlingar som självmordsförsök och överdosering. Bland tonåringar och unga är prevalensen särskilt hög, och det är av vikt att veta hur sjukvårdspersonal kan bli bättre på bemötande för att hjälpa dessa personer i en många gånger svår livssituation. Syftet med studien var att beskriva hur unga personer upplever vård i samband med självskadebeteende. Självbiografiska texter i två icke-fiktiva böcker analyserades med kvalitativ innehållsanalys utifrån en induktiv och manifest ansats. Resultatet visade i hög grad att unga varken upplevt att de har blivit sedda eller fått vård. De utsattes många gånger för ett bestraffande maktsystem där de i underläge utsattes för övergrepp, många gånger med ökat självskadebeteende som följd. De upplevde ensamhet, rädsla och många gånger en osäkerhet hos vårdpersonal. I resultatet framkom också positiva upplevelser där de unga känt sig sedda och fått vård. I denna del har de känt sig sedda som personer med unika behov, de har känt omsorg från personalen och de har blivit bemötta med respekt och vänlighet. Studien visar på betydelsen av ett etiskt förhållningssätt i bemötandet av patienter med självskadebeteende. Grundpelarna i bemötandet är acceptans och tilltro till individens förmåga att integrera sin person i den verklighet de lever i.

Bakgrund: Varje år drabbas cirka 250 000 - 500 000 personer i världen av en ryggmärgsskada. Att drabbas av en förvärvad ryggmärgsskada kan innebära fysiska och psykiska förändringar när det gäller exempelvis förmåga att röra sig, känna beröring och andra funktioner i det genitala området, som kan påverka upplevelsen av sexualitet. I dag finns det begränsad forskning gällande kvinnors upplevelser av sexualitet vid förvärvad ryggmärgsskada. Deras upplevelser bör lyftas för att öka kunskapen hos sjukvårdspersonal för att på bästa sätt bedriva en god och individanpassad vård. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva kvinnors upplevelser av sexualitet vid förvärvad ryggmärgsskada. Metod: Denna litteraturstudie genomfördes utifrån en kvalitativ innehållsanalys med induktiv och manifest ansats där 10 vetenskapliga artiklar inkluderades. Resultat: Analysen resulterade i sex kategorier: Att kunskapsbrist leder till frustration och osäkerhet, att en förändrad kropp begränsar sexualiteten, att självkänslan och självbilden påverkas, att sexualiteten fortfarande är betydelsefull, att relation och sexuellt välbefinnande påverkar varandra samt att finna nya vägar inom sexualitet. I resultatet framkom det att kvinnor upplevde bristande information av sjukvårdspersonal angående skadans påverkan på sexualiteten. Kvinnor upplevde svårigheter med att finna sig i den förändrade kroppen som skadan medfört samt dess påverkan på relationer och sexuallivet. Det framkom även att kvinnor funnit nya strategier och prioriteringar i livet för att hitta tillbaka till sexualiteten. Slutsats: Genom att belysa kvinnors upplevelser kan det medföra en bredare kunskap hos sjukvårdspersonal gällande hur man ska samtala om sexualitet med kvinnor med ett individanpassat och personcentrerat förhållningssätt.

The transparency within sustainability reporting has been criticized during a long period of time. This can be explained by, among other things, inadequate comparability, balance and clarity in sustainability reporting. When the transparency is inadequate, the stakeholders can lose the reliance in the companies which could adversely affect the companies. Within the Swedish forestry industry, there is a great deal of tension between the companies and its stakeholders. It partly depends on the great number of parties who must share the areas of the forest. The stakeholders therefore demand greater transparency regarding the companies’ environmental impact and preventive environmental work. The lack of transparency resulted in introducing a new Swedish law in 2017. The new law aims to improve the transparency by making sustainability reporting mandatory. Previous studies believe that the introduction of regulatory sustainability reporting will improve the quality of the reports and thus transparency will increase. It is these changed conditions in sustainability reporting that have led to the research question: How has the transparency been affected by mandatory sustainability reporting within the Swedish forestry industry? In order to answer the research question, a qualitative content analysis was conducted on five forestry companies’ sustainability reports between the years 2015-2018. The qualitative content analysis is based on comparability, balance and clarity which all contribute to the transparency. The three concepts have been operationalized through a categorization matrix. This matrix has been used to analyze the 20 sustainability reports. The study has also applied both the legitimacy theory, and the stakeholder theory to create understanding of how the introduction of mandatory sustainability reporting has affected the transparency. The result showed that the transparency overall stayed relatively unchanged throughout the four years. The comparability showed a slight negative change, while the clarity showed a slight positive change. The balance was almost unchanged throughout the studied years. This can be explained by companies’ pursuit for legitimacy leading to an undermining of the transparency. Another possible explanation is that the new law has had no effect after two years and that transparency will improve over time. The study also showed that the transparency is deficient both before and after the introduction of the new law.

Bakgrund: När en familjemedlem drabbas av kronisk sjukdom påverkas hela familjen, det kan leda till en förlust av normala familjefunktioner. Kroniska sjukdomar har under det senaste årtiondet ökat kraftigt. Den familjecentrerade omvårdnaden syftar till att se familjen som en helhet där hälsostödjande familjesamtal kan användas som en omvårdnadshandling av sjuksköterskan för att främja familjers hälsa. Syfte: Att beskriva familjers upplevelser av hälsostödjande familjesamtal vid kronisk sjukdom. Metod: Denna litteraturstudie baserades på 10 vetenskapliga artiklar där analysen genomfördes med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet i denna litterastudie beskrivs i fyra huvudkategorier; Att samtalen skapade rum för berättelse och bekräftelse, Att samtalen samlade familjen till meningsfulla dialoger, Att sjuksköterskan skapade förtroende och Att samtalen bidrog till styrka för sig själv och inom familjen. Slutsats: Resultatet i denna litteraturstudie visar att hälsostödjande familjesamtal kan vara värdefulla och bidra till att främja hälsa hos familjer när en familjemedlem drabbats av kronisk sjukdom, vilket kan bidra till nya perspektiv och en ökad förståelse inom familjen.

Bakgrund: Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) är den tredje ledande dödsorsaken i världen. I Sverige lever idag hundratusentals människor med sjukdomen. För att kunna förbättra livskvaliteten för personer med KOL krävs det att sjuksköterskan har ett holistiskt synsätt. Det innebär att se till hela människans behov och inte enbart de fysiska symtomen. Fokus bör därför ligga på att försöka förstå personers upplevelse av att leva med KOL, för att kunna möta de uttalade och outtalade behoven. Syfte: Att beskriva personers upplevelser av att leva med kronisk obstruktiv lungsjukdom. Metod: Litteraturstudien baserades på 16 vetenskapliga artiklar som analyserades med kvalitativ innehållsanalys Resultat: Personers upplevelse av att leva med sjukdomen KOL beskrivs i sex huvudkategorier. Det kan vara svårt acceptera sjukdomen och begränsningar i vardagen uppstår. Behovet av att ha människor nära ökar och kan resultera i känsla av att vara en börda. Rädslan för att kvävas är ständigt närvarande, vilket kan leda till känslor av ångest och oro. Personer med KOL upplever även känslor av hopp och acceptans av sjukdomen och kan uppleva hälsa trots närvaro av sjukdomen. Slutsats: Att vårda en person med KOL är komplext och kräver att människan ses som en helhet. Som sjuksköterska är det viktigt att använda sig av personcentrerad vård, men ytterligare kunskap inom området behövs för att på bästa sätt kunna bemöta personer med KOL.

Podcastbranschen är på många sätt en mansdominerad värld där topplistorna ofta är överrepresenterade av män (Poddindex 2020). Likväl finns det flera framstående kvinnor i branschen och vi är intresserade av hur dessa kvinnor tar sig fram och gör sina röster hörda, genom användningen av taktiker. Syftet med vår studie är därför att genom ett feministiskt perspektiv undersöka hur unga, svenska mediekvinnor representerar och framställer jaget genom podcastmediet, samt undersöka vilka taktiker kvinnorna använder för att göra sina röster hörda. Med ett feministiskt ställningstagande gör vi detta med hjälp av de Certeaus (1984) teoretiska begrepp om strategier och taktiker, Goffmans (1959; 1988) rollteorier samt genom att använda oss av Bourdieus (1992; 1999) teoretiska ramverk om makt och symboliskt våld.Genom en kvalitativ innehållsanalys undersöker vi podcastprogrammen Har du sagt A får du säga B, Daddy Issues samt Della Q. Vi fann att samtliga mediekvinnor använder sig av olika taktiker för att ta plats i branschen och något som samtliga podcasts har gemensamt är kontroversiella uttalanden, humor och frispråkighet. / The podcast industry is in many ways a male-dominated world where the charts often are overrepresented by men (Poddindex 2020). Nevertheless, there are several prominent female podcasters in Sweden, and we are interested in how these women manage to make their voices heard, using different tactics. The purpose of this study is therefore to, from a feminist perspective, examine how young, Swedish media women represent and negotiate the image of themselves through the podcast as well as analyze the usage of different tactics. With a feminist stance we are doing this with the help of de Certeau’s (1984) theoretical concepts of strategies and tactics, Goffman’s (1959; 1988) role theory and by using Bourdieu’s (1992; 1999) theoretical framework on power and symbolic violence.Using a qualitative content analysis, we examine the podcast programs Har du sagt A får du säga B, Daddy Issues and Della Q. We found that all the media women use different tactics in order to take their place in the industry and what all podcasts have in common is the controversiality, humor and outspokenness that occurs in the conversations between the women.