Bakgrund: Äldre personer ställs inför mycket när åldrandets process vidtar och ska få leva ett värdigt liv. Det särskilda boendet är den äldre personens egna hem där omvårdnaden ska vara individanpassad. Sjuksköterskans ansvar är att främja den äldres hälsa vilket är starkt förknippat med autonomi och självbestämmande. Syfte: Att beskriva äldre personers upplevelser av självbestämmande på särskilt boende. Metod: Litteraturstudien genomfördes genom en kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Tio vetenskapliga artiklar inkluderades och kvalitetsgranskades. Resultat: De äldre personers upplevelser på särskilt boende beskrivs i fyra huvudkategorier: ”Att friheten begränsas”, ”Att tvingas acceptera det nya livet”, ”Att vara beroende” och ”Att förlora sin identitet”. Äldre personer hade negativa uppfattningar och upplevelser på särskilt boende. De kände att deras självbestämmande och identitet togs ifrån dem. De äldre kände sig fängslade och inlåsta och upplevde sig som ett objekt. Det fanns även positiva upplevelser som förbättrade hälsan för den äldre. Slutsats: Det är viktigt som sjuksköterska att ha kunskap för att stödja och vårda den äldre personen. Personen ska ses som en unik individ med olika behov och att arbeta personcentrerat kan hjälpa sjuksköterskan att främja den äldres hälsa och identitet utifrån deras självbestämmande. Fortsatt forskning inom området behövs för att utveckla och ge den äldre den bästa vården.

Bakgrund Många akutmottagningar tar emot patienter i alla åldrar trots att de är anpassade för den vuxna patienten. Sjuksköterskor bör besitta kunskap kring alla patienter som är i behov av akutsjukvård, oavsett ålder. Det finns en komplexitet i vården av barn då de har en annan fysiologi och utveckling att beakta gentemot vuxna. Sjuka eller skadade barn är en sällanföreteelse på akutmottagningar och detta medför en utmaning för sjuksköterskor att upprätthålla kunskap i vårdandet. Syfte Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelse av att vårda barn på en akutmottagning anpassad för vuxna. Metod Semistrukturerade fokusgruppsintervjuer genomfördes med sjuksköterskor på en akutmottagning. Dessa bearbetades sedan genom en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat Ur analysen framkom två teman. Svårigheter i att skapa en säker vård utgjordes av kategorierna Otillräcklighet och Barriärer i vårdandet med tillhörande subkategorier. Adaption en förutsättning för god vård bildades av kategorierna Unikt vårdande och Trygghetsfaktorer i vårdandet med tillhörande subkategorier. Slutsats Sjuksköterskor upplevde sig otillräckliga i vården av barn på akutmottagningen samt att flertalet barriärer stod i vägen i skapandet av en säker vård. Dessa barriärer utgjordes av en upplevelse av kompetensbrist eller en avsaknad av gehör från läkarna på akutmottagningen i vården av barn. Sjuksköterskor beskrev en adaption av vårdandet för att skapa förutsättningar till en god vård. Adaptionen medförde en eftertänksamhet i vården där barnets bästa beaktades. Förvärvad erfarenhet gällande denna mångfacetterade patientkategori skapade en trygghet i vårdandet.

Bakgrund: Psykisk ohälsa har ökat världen över. Depression och användandet av antidepressiva läkemedel har ökat kraftigt det sista decenniet. Psykisk ohälsa påverkar inte bara individen själv utan även personer i dennes närhet. Fysisk aktivitet är något som däremot har minskat trots att forskning visat att fysisk aktivitet har goda effekter på personers psykiska ohälsa. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av fysisk aktivitet vid psykisk ohälsa. Metod: Tio kvalitativa artiklar analyserades med kvalitativ innehållsanalys med fokus på personers upplevelser. Resultat: Analysen resulterade i sex slutkategorier. Dessa slutkategorier var: Distraherar från känslor av psykisk ohälsa, ökar självförtroende och självkänsla, sociala interaktioner gynnas, medför en känsla av positivitet och glädje, bättre struktur i vardagen och psykisk ohälsa medför hinder för fysisk aktivitet. Slutsats: Fysisk aktivitet kan både lindra symtom och vara ett verktyg när det gäller att leva ett hållbart liv vid psykisk ohälsa. Sjuksköterskor kan med hjälp av denna litteraturstudie få ökad förståelse för hur personer med psykisk ohälsa upplever fysisk aktivitet. Det kan leda till att sjuksköterskor lättare kan inkludera fysisk aktivitet vid omvårdnadsplaner och omvårdnadsåtgärder i arbetet med personer som lider av psykisk ohälsa.

Barn- och ungdomstiden förknippas normalt med en förväntan att barnet har en lång framtid framför sig. När ett barn drabbas av obotlig sjukdom och det inte längre finns någon botande behandling övergår vården till palliativ vård. Att vårda ett barn som befinner sig i livets slutskede innebär för sjuksköterskan flera påfrestningar. För att sjuksköterskor ska kunna möta och hantera dessa krävande situationer är det viktigt med kunskap inom områden som bemötande, etiska principer, palliativ vård och hur ett professionellt förhållningssätt tillämpas i familjecentrerad omvårdnad. Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda barn som befinner sig i livets slutskede. En litteraturstudie genomfördes med 14 vetenskapliga artiklar som analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i sex slutkategorier som beskrev att sjuksköterskor upplevde arbetet som givande trots att det var krävande. De upplevde en brist på kunskap gällande palliativ vård och detta ledde till en känsla av osäkerhet i deras roll och då var stödet från kollegor extra viktigt. Sjuksköterskor upplevde även att det växte fram en nära relation till både patienten och dennes familj och därför kunde det vara svårt att vara professionell.  De svåra situationerna i livets slutskede gör att tid för reflektion och stöd inom personalgruppen blir en viktig intervention för att öka hälsan hos sjuksköterskor och minska risk för utbrändhet eller att sjuksköterskor lämnar verksamheten. Att fokusera på det som är positivt och givande kan ge en känsla av att omvårdnad av barn i livets slutskede är meningsfullt och inte endast tungt och sorgligt.

This study examines how one of the most influential Swedish newspapers, Aftonbladet,reports about the suburb Rosengård. Rosengård is located in Malmö and have become asymbol of Sweden’s suburbs and immigration policy. Both national and internationalmedia have reported about organized crime, shootings and different social problems inRosengård. The area is considered to be a particularly vulnerable area. At the sametime, many researchers believe that the media reporting regarding suburbs does notnecessarily correspond to the reality. The methods used in this study are a quantitativeand qualitative content analysis. The material studied are news articles concerningRosengård that were published in Aftonbladet in the last five years. The purpose was to,based on Goffman’s framing theory, investigate how Aftonbladet frames Rosengård andthe people who lives there. The purpose was also to investigate whether Aftonbladet,based on Hall’s and Said’s theories of representation and orientalism, creates an “us andthem”-perspective. The results show that Rosengård is portrayed as a criminal andproblematic area. As in previous research about media and suburbs, the results of thisstudy show that Rosengård is presented as a different and deviant area in comparison tothe “ordinary society”. It is rarely people living in the area who are quoted, referencedor described in the articles. Instead, it is often the police or government officials whogets to describe the situation in Rosengård. In cases where the residents in the area areallowed to speak, or are described, it is often based on their role as immigrants. The factthat these articles emphasize that the residents are immigrants but have made a careerand are against crime, we believe that Aftonbladet creates an us-and-them-perspective.This is based on that Aftonbladet portrays the residents as exceptional cases to “theordinary immigrant”. The consequences of Aftonbladet frames could be that the societygets an idea of the area that does not have to agree with the reality and that Rosengårdbecomes even more segregated.

Bakgrund: Behandling av bensår är en del av distriktssköterskans kompetensområde och vardag i hemsjukvården. Vetskapen om vikten av kompression och omläggningsmaterial är något som de flesta distriktssköterskor har kunskap om, däremot är det oklart gällande erfarenheter kring kostens betydelse för sårläkning.  Syfte: Syftet var att beskriva distriktssköterskans erfarenheter av kostens betydelse i samband med bensårsbehandling.  Metod: Studien har utgått från en induktiv kvalitativ metod. Intervjuer genomfördes med 11 distriktssköterskor samt tre sjuksköterskor från åtta olika hemsjukvårdsområden. Genom en kvalitativ innehållsanalys erhölls tre huvudkategorier; distriktssköterskans erfarenhet av kostens betydelse, samverkan ger goda förutsättningar och distriktssköterskans dialog med patienten om kost samt åtta underkategorier.  Resultat: Resultatet visar att distriktssköterskornas erfarenhet är att de har tillräckliga kunskaper om kostens betydelse i samband med bensår men att det finns behov av ytterligare kompetensutveckling. Erfarenheten är även att det är viktigt med ett gott samarbete med personal i hemtjänsten. Distriktssköterskornas erfarenhet är att det är betydelsefullt att samtala med patienterna kring deras kostvanor och dess betydelse för en optimal sårläkning. Det finns dock en avsaknad av rutiner för hur detta ska kunna genomföras på lämpligt sätt.  Slutsats: En gemensam fortbildning kring kost och bensår skulle kunna bidra till en ökad samsyn hos samtlig omvårdnadspersonal och genom att använda ett gemensamt kvalitetssäkrat bedömningsverktyg skulle arbetssättet kunna förtydligas.  Nyckelord: Kvalitativ innehållsanalys, personcentrerad vård, sårläkning / Background: The treatment of leg ulcers is a part of the district nurse´s area of expertise and everyday life in home care services. Knowledge of the importance of compression and conversion materials is something that most district nurses are familiar with, however it is unclear current experiences regarding the importance of diet for wound healing.  Aim: The purpose was to describe the district nurse´s experiences of the importance of diet in connection with leg ulcer treatment.  Method: The study has been based on an inductive qualitative method. Interviews were conducted with 11 district nurses and three nurses from eight different home health care areas. Through a qualitative content analysis, three main categories were obtained; the district nurse´s experience of the importance of diet, collaboration provides good conditions and the district nurse´s dialogue with the patient about diet and eight subcategories.  Result: The result show that the district nurses´ experience is that they have sufficient knowledge of the importance of diet in connection with leg ulcers but that there was a need for further skills development. The experience is also that it is important to have a good collaboration with staff in the home care service. The district nurses´ experience is that it is important to talk to the patients about their dietary habits and its importance for optimal wound healing. However, there was a lack of procedures for how this could be implemented appropriately.  Conclusion: A joint training on diet and leg ulcers could contribute to an increased consensus among all nursing staff and by using a common quality-assured material the working method could be clarified.  Keywords:  Qualitative content analysis, person-centered care, wound healing

Vården för kvinnor efter en förlossning är ett aktuellt ämne. Problem som kan uppstå för en kvinna efter en förlossning är bland annat urinläckage, smärtor i underlivet och svårigheter med samlivet vilket i sin tur kan leda till en sänkt livskvalitet. Bäckenbottenträning är en metod för att stärka muskulaturen i bäckenet och detta kan minska besvär av urininkontinens eller andra besvär i underlivet. För att ta reda på och om möjligt förbättra vården postpartum var syftet med studien att undersöka kvinnors upplevelse och erfarenheter av bäckenbottenträning postpartum. Åtta kvinnor intervjuades i samband med deras kontroll efter förlossning på barnmorskemottagningen. Majoriteten av informanterna var förstföderskor med en grad 1 eller grad 2 bristning. Genom kvalitativ innehållsanalys kondenserades och kodades materialet och delades sedan upp i kategorier. I resultatet framkom tre huvudkategorier: Låg prioritering av bäckenbottenträning, varierande kunskap och information kring bäckenbottenträning och bäckenbottenträning är ett intimt område. Informanterna uttryckte att bäckenbottenträning prioriterades bort då vården av det nyfödda barnet låg i fokus. De uttryckte även en osäkerhet kring vad bäckenbottenträning var och hur och när den skulle utföras trots att de alla fått information. Informationen de fått var ofta skriftlig med varierande kvalitet och vissa hade även fått eller själva tagit initiativ till en mer praktisk information. En enhetlig och evidensbaserad kunskap hos barnmorskor och förståelse för kvinnors behov och prioritering av bäckenbottenträning borde eftersträvas för att öka motivation och följsamhet hos kvinnor postpartum.

Bakgrund: Barnafödande kan vara en livsomställande händelse och stödet kvinnor behöver efter en förlossning är individuellt. Stöd från vårdpersonal och närstående är en viktig resurs för kvinnors välmående och uteblivet stöd kan medföra risk för utvecklande av fysisk och psykisk ohälsa. Identifiering av kvinnors erfarenheter av stöd skulle kunna stärka barnmorskan i rollen som professionell vårdare och öka förståelsen för vikten av individanpassad vård. Syfte: Att beskriva kvinnors erfarenheter av stöd postpartum. Metod: Kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Insamling av data genom semistrukturerade intervjuer med tio kvinnor. Analysmetod var kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Kvinnorna önskade mer förberedande information om postpartumtiden under graviditeten. Under tiden på eftervårdsavdelningen fanns behov av information för att känna trygghet i handhavandet av barnet, vid amning och för möjlighet till egenvård. Stöd från vårdpersonal och närstående beskrevs viktigt för kvinnornas välmående. Efter hemkomsten från sjukhuset var tillgänglighet till vården för stöd vid behov värdefullt och kunde minska känslan av oro. Konklusion: Kvinnor har behov av individanpassat stöd från vården och informativt stöd ökar kvinnors förmåga att hantera den nya rollen som förälder. Gott omhändertagande och närvaro av personal ses som betydande faktorer för kvinnors upplevelser av stöd.

Trots lagliga föreskrifter och tydliga forskningsresultat är problemet med sexuella trakasserier utbrett inom arbetslivet. Utifrån ett senmodernt perspektiv belyser studien hur sexuella trakasserier kan förstås och diskuteras. Studien syftar till att undersöka hur sexuella trakasserier visar sig i arbetslivet genom berättelserna i metoo-uppropen. Arbetet har en induktiv ansats och använder kvalitativ innehållsanalys som metod. Resultatet mynnar ut i fem teman som alla berör gränser på olika sätt: Förlängning av fritiden, Skämten och skratten, Handlingsutrymme, Ansvarsfrågan samt Sexuella trakasserier - Begreppets gränser. Studiens slutsatser visar bland annat på att diskussionen och definitionen av vad som är sexuella trakasserier måste förtydligas. Det är därmed arbetsgivarens ansvar att se till att detta implementeras på arbetsplatsen.

Många äldre personer är eller kommer att bli beroende av hjälp och stöd för att klara sitt dagliga liv, vilket kan medföra behov av att flytta till ett särskilt boende för att ha tillgång till hjälp och omvårdnad under hela dygnet. Syftet med den här litteraturstudien var att beskriva äldre personers upplevelser av att flytta från sitt eget hem till särskilt boende. Studien genomfördes som en litteraturstudie med kvalitativ, manifest ansats. Artiklar som valdes ut till studien analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Valet av denna metod grundade sig i att de äldres upplevelser skulle beskrivas med deras egna ord. Analysen resulterade i fyra kategorier; Att känna sig mer beroende av hjälp, delaktighet i beslut och acceptans av flytten till särskilt boende, upplevelser av det särskilda boendet som boendeform samt betydelsen av att upprätthålla sociala relationer. Resultatet visade att när en person blir äldre och har behov av hjälp så behöver den individen anpassa sig efter de nya omständigheterna och den nya miljön. Att kunna anpassa sig innebär att kunna hantera en förändrad miljö eller livsomständigheter. Om försök att anpassa sig till miljön misslyckas kan den äldre personen behöva stöd av omvårdnadspersonal för att återfå balans i livet. Enligt Roy´s adaptionsmodell så är adaption är en del av en process där tänkande och kännande personer gör medvetna val för att kunna hantera olika utmaningar de möter. En ökad kunskap om hur sjuksköterskor och annan vårdpersonal ska hjälpa och stödja de äldre personerna i det här stadiet behövs för att förebygga att de äldre upplever en nedgång i livskvalitén samt för öka deras känsla av välbefinnande och hälsa.