I den här uppsatsen har vi genom en kvalitativ innehållsanalys undersökt hur pojkars och flickors behov och åtgärder uttrycks i åtgärdsprogram. Fokus var att undersöka om det fanns något samband mellan genus och formuleringar av behov och åtgärder i åtgärdsprogram. Vi granskade åtgärdsprogrammen utifrån performativitet, manliga och kvinnliga stereotyper, könssocialisation och hur genus konstrueras i skolans dokumentation. Resultatet visade att pojkars och flickors behov och åtgärder framställs olika utifrån genus i de granskade åtgärdsprogrammen. Genom analys av de ord och uttryck som används i texterna kom vi fram till att pojkar och flickor fostras i traditionella stereotyper enligt de sociala processer och handlingar som återupprepas. Resultatet visade att pojkar och flickor gavs olika förutsättningar utifrån lärares förväntningar i den rådande diskursen.

Brottspreventiva satsningar i Staffanstorp med användning av märk-DNA där projektet namngavs ”Staffanstorpsmodellen” genomfördes från oktober 2015 till september 2016 för att uppfylla sitt medborgarlöfte att bekämpa inbrotten i kommunen. Utvärdering av detta projekt utfördes 2017 där en paradox belystes, inbrottsstatistiken hade minskat drastiskt medan den senaste trygghatsmätningen påvisade en ökad otrygghet för att bli utsatt för inbrott. Denna studie är skriven på uppdrag av UC Syd för att undersöka en faktor som kan medfört detta resultat. Genom analys av tidningsartiklar kring hur dessa rapporterat kring inbrott och med utgång i tidigare forskning kring medias inflytande på upplevd otrygghet och rädsla, avser studien att se om framförandet på något sätt kunnat bidra till en ökad känsla av otrygghet för att bli utsatt för inbrott. Resultaten påvisar en genomgående objektivt framförande i tidningsartiklarna och därmed drogs slutsatsen att dessa inte varit en bidragande faktor. / Crime prevention initiatives in Staffanstorp using the method of DNA-marking where the project went by the name of “Staffanstorpsmodellen” was carried out from October 2015 to September 2016 in order to fulfill their citizen’s promise to fight the burglary in the city. Evaluation of this project was carried out 2017 in which a paradox was discovered, the burglary rates had drastically reduced while the latest security assessment of the residents showed an increased level of fear of being subjected to burglary. This study is written on behalf of UC Syd to investigate a factor which could lead to this increase. By analyzing newspaper articles on the topic of and how they reported burglary and comparing this to previous research of the media's influence on perceived insecurity and fear, the study intends to see if the performance could in any way contribute to an increased sense of insecurity for being subjected to burglary. The result shows a consistent objective presentation in the newspaper articles, thus concluding that these have not been a contributing factor.

Sett ur ett historiskt perspektiv har personer med intellektuell funktionsnedsättning varit föremål för varierande diskurser och attityder. Från att ha varit oönskade, förskjutna, hånade och förföljda, till att ses som medborgare med i lag inskrivna rättigheter. Inga andra grupper av människor har varit föremål för en sådan total attitydomsvängning. Syftet med föreliggande uppsats är därför att identifiera och utforska statens diskurser om personer med intellektuell funktionsnedsättning över olika tidsperioder. Med kvalitativ innehållsanalys som metod har innehållet i fyra statliga utredningar kritiskt granskats för att problematisera och diskutera attityder och föreställningar om gruppen. Resultatet pekar på att diskurserna har färgats av de samhällsideologier och värderingar som var rådande vid tiden för respektive utredning. Kunskaper om personer med intellektuell funktionsnedsättning är av stor betydelse för att gruppen inte ska osynliggöras i samhället. Det är därför viktigt att fortsätta synliggöra och belysa ämnet. / In a historical perspective, people with intellectual disabilities have been a subject of varying discourses and attitudes. From being unwanted, displaced, mocked and persecuted, to be seen as citizens with legally enrolled rights. No other groups of people have been exposed for such a turn. The aim of this study is therefore to identity and explore constructions of people with intellectual disabilities in state public reports, published in different time periods. With qualitative content analysis as a method, four state investigations have been critically reviewed to problematize and discuss the beliefs and attitudes towards the group. The result indicates that the discourses have been affected by current social ideologies and values at the time of each investigation. Knowledge about people with intellectual disabilities is important in order for the group to not be invisible in the society. Therefore, it is significant to continue highlighting the subject.

Med tanke på den rådande klimatdebatten och den svenska flygskammen som pågår har en kvalitativ innehållsanalys av Sveriges största resetidning Vagabond genomförts. Vagabond skriver och tipsar om resmål och destinationer och uppmuntrar sina läsare att resa och upptäcka världen. Den drivande kraften bakom uppsatsen var således att se hur en stor svensk resetidning kan fortsätta att bedriva sin verksamhet, när allmänheten går mer och mer mot ett minskat resande. Tolv nummer av den fysiska tidningen, samt Vagabonds hemsida, analyserades. Syftet med studien var att undersöka om och hur den rådande klimatdebatten och den svenska flygskammen kunde urskiljas i innehållet, och hur resande gestaltas med hänsyn till denna debatt. De frågeställningar jag utgick min analys från var 1; Kan klimatdebatten och flygskammen urskiljas i Vagabond? I sådant fall hur? 2; Kommer tidningen med specifika förslag till klimatsmartare resealternativ? Hur framställs dessa? 3; Hur gestaltas resande, med hänsyn till klimatdebatten och flygskammen, i texterna? Analysen utgår från gestaltningsteorin och hur gestaltningar kan studeras för att se hur innehållet beskriver verkligheten, och vad innehållet representerar. Analysen är uppdelad i två delar. Den första delen analyserar om och hur flygskammen och klimatdebatten kan urskiljas, där en läsning av det mer direkta och framträdande innehållet genomförs. Den andra delen analyserar hur resande gestaltas, där en läsning av det inte lika direkta innehållet genomförs. En läsning som kräver mer tolkning. Det är tydligt att Vagabonds redaktion nåtts av debatten och försökt förtydliga detta för sina läsare, med tydliga kopplingar till, och fakta om, bland annat flygskammen och flygets utsläpp. Det har även skett en omgestaltning, från att gestalta resande där destinationen är målet till att gestalta resande där färden är en del av målet. Tåg lyfts fram som ett alternativt färdmedel och mer innehåll fokuserar på kortväga resor än tidigare.

Cirka hälften av alla barn med intensivvårdsbehov vårdas på en allmän intensivvårdsavdelning. Det är stora skillnader mellan barn och vuxna vad gäller fysiologi, anatomi, sjukdomspanorama och omvårdnadsbehov, vilket ställer särskilda krav på kunskap och beredskap. Intensivvårdssjuksköterskor inom allmän intensivvård har sin huvudsakliga kunskap och erfarenhet inom omvårdnad och behandling till vuxna patienter men förväntas kunna vårda patienter i alla åldrar. Den vårdande relationen bygger på en förbindelse mellan patient och vårdare där patienten får utrymme att delge sina unika problem, behov och begär. Vid vård av barn ställs särskilda krav på den vårdande relationen och barnets familj utgör en viktig del vid omvårdnad och omhändertagande. Syftet var att beskriva intensivvårdssjuksköterskors upplevda erfarenhet av att vårda barn på en allmän intensivvårdsavdelning. Kvalitativa forskningsintervjuer genomfördes med åtta intensivvårdssjuksköterskor. Efter transkribering av intervjuerna utfördes en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet utgörs av fyra kategorier och åtta subkategorier. Kategorierna är: Att vara en del av något stort, Samspel och känslighet i vårdrelationen, Betydelsen av samarbete och kontroll och Existentiella känslor och utmaningar. Intervjupersonerna upplevde att det var en krävande uppgift att vårda barn då det var sällan förekommande. Det framkom att stöd och rutiner var viktiga faktorer för att uppleva kontroll och trygghet i en ansvarsfylld situation. Familjens närvaro och delaktighet var framträdande i vårdrelationen. Vården av kritiskt sjuka barn påverkade och berörde intensivvårdssjuksköterskorna känslomässigt samtidigt som det upplevdes stimulerande och tillfredställande. När ett barns liv och hälsa hotas är det oerhört viktigt och värdefullt ur ett existentiellt perspektiv att barnets liv räddas.

Varje år föds det drygt 1000 barn i Sverige med hjärtfel och även om det finns en stor variation i svårighetsgrad kräver en betydande del kirurgi som spädbarn. När ett barn föds med hjärtfel kan det innebära att spädbarnet direkt efter födseln separeras från föräldrarna för vård vilket riskerar att störa relationen mellan barn och föräldrar. I syfte att beskriva sjuksköterskors erfarenhet av att stödja relationen mellan barn och föräldrar när barnet föds med hjärtfel intervjuades sju sjuksköterskor med erfarenhet av barnhjärtsjukvård. En kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats användes för att analysera insamlad data. Innehållsanalysen genererade tre kategorier, att vara förälder på sjukhus, barnens (bristande) tillgång till sina föräldrar samt att stärka föräldrars självförtroende i skapandet av relationen. Att vara förälder på sjukhus innebär en trygghet i att barnet får vård men samtidig rädsla och oro inför det sjuka och vad det kan innebära. Att lära känna sitt barn blir svårare under omständigheterna, den fysiska närheten begränsas och föräldrarna riskerar att förlora sin föräldraroll. Sjuksköterskans uppgift blir att vårda både barn och föräldrar med hänsyn till föräldrarnas individuella förutsättningar. Slutsatsen blir att barnsjuksköterskan med sin unika kunskap om betydelsen för barnet av samspelet och relationen kompletterar stödet till familjerna.

No description available.

Bakgrund: Isoleringsvård kan används för att förhindra smittspridning bland vårdpersonal, patienter och samhället. Patienter som vårdas under isolering kan uppleva sig begränsade och känna ensamhet, rädsla och ångest. Internationella resor ökar vilket bidrar till att smittsamma sjukdomar snabbt kan spridas globalt. Sjuksköterskor arbetar patientnära och ansvarar för att tillgodose vård av god kvalitet, samtidigt som de har ökad risk för att bli smittad när de vårdar patienter med smittsamma sjukdomar. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med smittsamma sjukdomar som behöver isoleringsvård på sjukhus. Metod: Systematiska litteratursökningar gjordes i databaserna Pubmed och Cinahl, vilka resulterade i 14 vetenskapliga artiklar som analyserades med en kvalitativ manifest innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Analysen resulterade i fem kategorier: Att känna oro och rädsla för att bli smittade och smitta andra, Att känna sig maktlös och utmattad av den höga arbetsbelastningen, Att inte ha kunskap och erfarenhet i en okänd miljö med nya moment, Att se sig som betydelsefull och central i vården, bevittna ett omfattande lidande och känna ansvar, Att få stöd och ha en stark sammanhållning är av stor vikt. Slutsats: Sjuksköterskor som vårdar patienter med smittsamma sjukdomar under isolering har behov av utbildning och stöd samt tid för återhämtning för att kunna arbeta patientsäkert och värna om sin egen hälsa

Introduktion Ambulanspersonalen kan möta familjer där barnen misstänks fara illa i sin hemmiljö. I alla situationer där dessa misstankar förekommer har ambulanspersonalen en skyldighet att upprätta en orosanmälan. Detta görs dock inte alltid vilket kan ha olika orsaker och fall om missförhållanden gällande barn kan missas. Syfte: Studiens syfte var att beskriva ambulanspersonalens upplevelser av misstänkta missförhållanden som gäller barn. Metod: Studien var en kvalitativ studie med induktiv ansats. Från tre ambulansstationer i norra Sverige rekryterades nio deltagare. Datainsamlingen utfördes genom individuella semistrukturerade intervjuer. Därefter analyserades intervjuerna utifrån kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Resultat: Analysen resulterade i fyra kategorier, “Att vara öppen för intryck i hemmiljön”, “Att göra orosanmälan för att skydda barnet och familjen”, “Att samarbeta med andra instanser” och “Att ha bristande kunskap och vara i behov av stöd”. Ambulanspersonalen beskrev att det var av betydelse att vara observant på tecken som kan tyda på missförhållanden hos barnen. Orosanmälan sågs som ett stöd för att identifiera barn och familjer som behöver stöd av samhällets skyddsnät. Ambulanspersonalen beskrev även kommunikationen med familjen och socialtjänsten som viktig, liksom det kollegiala stödet för en god samverkan och en öppenhet gentemot familjen. Slutsats: Slutsatsen är att ambulanspersonalen behöver ges möjlighet att i teamet inom sin egen verksamhet ha en kontinuerlig dialog om känslor, rutiner och skyldigheter vid situationer då det väckts misstanke om att barn far illa. För att stärka samverkan och öka förståelsen för varandras arbete behövs vidare forskning inom området på nationell nivå. Detta för att på bästa sätt kunna stödja barn och familjer där missförhållanden förekommer.

Bakgrund: Akut leukemi är en form av blodcancer med ett hastigt förlopp utan tydliga riskfaktorer. Syfte: Att beskriva personers upplevelser av att leva med akut leukemi. Metod: Litteraturstudien bestod av en induktiv kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Litteratursökningen genomfördes i referensdatabaserna CINAHL, PsychInfo och PubMed där 14 vetenskapliga artiklar erhölls och analyserades. Resultat: Analysen resulterade i 5 slutkategorier som beskriver människors upplevelser av att leva med akut leukemi. Insjuknandet sker plötsligt och upplevs som chockerande av personer med akut leukemi. Det medför också en stor osäkerhet för personerna. Personer med akut leukemi upplever också att de måste kämpa för att få både information och kontroll i samband med deras behandling. Personerna får även biverkningar efter behandlingen som begränsar dem i deras vardagsliv. I samband med akut leukemi upplever personer att deras identitet är under förändring samt att de måste börja prioritera det som är viktigt för dem i deras liv. Slutsats: Personer med akut leukemi har varierande behov av stöd för att bland annat orka uthärda det chockerande sjukdomsförloppet samt att få den information just de är i behov av. Detta kräver att sjuksköterskan kan inta ett personcentrerat förhållningssätt för att möta personen och dennes behov.