BAKGRUND:I min bakgrund har jag valt att redogöra för tidigare forskning som jag anser relevant för minundersökning. Jag beskriver den definitionsproblematik som råder gällandeintegreringsbegreppet i skolan och presenterar även forskning kring de några av de faktorersom påverkar ämnesintegrering i skolan.SYFTE:Syftet med undersökningen är att undersöka hur pedagoger, i de tidigare skolåren, uppfattarämnesintegrering av engelska i skolan.METOD:Jag har valt att använda mig av en kvalitativ metod, med tre halvstrukturerade intervjuer somredskap. Jag valde denna form av intervju då jag ville erbjuda de lärare jag intervjuade frihetatt uttrycka sig med sina egna ord. Intervjuerna genomfördes med tre lärare på tre olikaskolor.RESULTAT:Mitt resultat visar hur de tre pedagogerna uppfattar ämnesintegrering av engelska, vilkaämnen de anser bäst kan integreras med engelska och, faktorer de menar påverkaranvändandet av detta i klassrummet samt hur pedagogernas uppfattning av ämnesintegreringpåverkar deras användning av detta i klassrummet.

<p>Syftet med studien var att ta reda på pedagogers uppfattningar av hur barns språk påverkar deras förväntningar. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med 9 pedagoger från fyra olika förskolor, som vidare analyserades hermeneutiskt. Studien visar på att pedagogerna lägger vikt vid det verbala språket och kroppsspråket för att kunna kommunicera med barn. Resultatet av undersökningen visar att pedagogerna gav motsägelsefulla svar och att åsikterna gick isär. Flera av pedagogerna berättade att barns språk påverkar deras förväntningar och att de ställer högre krav på barn med verbalt språk. Många pedagoger menade att ett verbalt språk underlättar kommunikationen men att de samtidigt pratar mindre med dessa barn.  Resultatet i undersökningen visar också på att ett verbalt språk kan påverka det första intrycket av barnet men att det ändras när de lär känna individen bakom. Stress och tidsbrist lyfts fram som orsaker till varför det ibland kan vara svårare att föra en dialog med ett icke-verbalt barn. Undersökningen visar också att ett utvecklat verbalt språk inte behöver innebära att ett barn har förståelsen för språket. Det visade sig att pedagogerna inte hade reflekterat över de ställda frågorna men de flesta var överrens om att det säkert görs skillnad på barn utifrån deras språk. Det framkom att det var viktigt att vara medveten och ha ett gott samarbete i arbetslaget för att förhindra att göra skillnad på barn utifrån deras språk.</p><p><strong></strong></p>

Syftet med studien var att ta reda på pedagogers uppfattningar av hur barns språk påverkar deras förväntningar. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med 9 pedagoger från fyra olika förskolor, som vidare analyserades hermeneutiskt. Studien visar på att pedagogerna lägger vikt vid det verbala språket och kroppsspråket för att kunna kommunicera med barn. Resultatet av undersökningen visar att pedagogerna gav motsägelsefulla svar och att åsikterna gick isär. Flera av pedagogerna berättade att barns språk påverkar deras förväntningar och att de ställer högre krav på barn med verbalt språk. Många pedagoger menade att ett verbalt språk underlättar kommunikationen men att de samtidigt pratar mindre med dessa barn.  Resultatet i undersökningen visar också på att ett verbalt språk kan påverka det första intrycket av barnet men att det ändras när de lär känna individen bakom. Stress och tidsbrist lyfts fram som orsaker till varför det ibland kan vara svårare att föra en dialog med ett icke-verbalt barn. Undersökningen visar också att ett utvecklat verbalt språk inte behöver innebära att ett barn har förståelsen för språket. Det visade sig att pedagogerna inte hade reflekterat över de ställda frågorna men de flesta var överrens om att det säkert görs skillnad på barn utifrån deras språk. Det framkom att det var viktigt att vara medveten och ha ett gott samarbete i arbetslaget för att förhindra att göra skillnad på barn utifrån deras språk.

<p>Godkännandedatum: 2015-06-07</p>

Syftet med denna studie har varit att undersöka vad pedagoger har för uppfattning kring utevistelseni förskolan och vad de anser om utevistelsens betydelse, utomhusmiljöns erbjudande och deras egnaroll som pedagog. Detta har undersökts genom åtta intervjuer med pedagoger i en kommun i norraSverige där pedagogerna har fått uttryckt sina uppfattningar kring ämnet. Resultaten i studiensynliggör att utomhusvistelsen är högt prioriterad på de förskolor där pedagogerna i vår studiearbetar och att syftet med utevistelsen är att få frisk luft, röra på sig samt att träna motoriken och föratt få tid för den fria leken. Skolinspektionen (2012) menar att det är viktigt att få frisk luft, tränamotoriken och att den fria leken får plats men ser även brister i att detta ofta sker oreflekterat. Istudien framkom av pedagogerna att de inte hade någon planerad aktivitet ute om de inte lämnadegården, pedagogerna såg förskolegården som en plats där fri lek, motorik och social kompetens varlärande fokus. De upplevde också att engagemanget till utevistelsen kunde vara en bidragande orsaktill att man inte hade planerade aktiviteter på gården då de menar att det finns en tradition av attplanerat lärande sker inomhus. / <p>Godkännande datum: 2017-06-02.</p>

Studiens syfte är att undersöka nio pedagogers uppfattningar om användandet av digitala verktyg tillsammans med barnen i förskolan. Detta är en kvalitativ studie där åtta semistrukturerade intervjuer har utförts. Tidigare forskning visar att pedagogers erfarenheter, kompetenser, inställningar och kunskaper kan påverka användandet av digitala verktyg tillsammans med barnen. Resultatet i studien synliggör att pedagoger uppfattar användningen av de digitala verktygen tillsammans med barnen som positiv och att de ser flera fördelar med dessa. Pedagogerna uppfattar dock inte användandet av de digitala verktygen problemfritt då det framkommer faktorer vilka påverkar deras användande tillsammans med barnen. Det visar sig att ett medvetet syfte och att inte göra skillnad på de digitala verktygen från den traditionella verksamheten är två centrala påverkande faktorer. / <p>Betygsdatum i Ladok: 2016-12-23.</p>

Syftet med denna studie har varit att beskriva och analysera hur pedagoger i förskolan möjliggör och värdesätter arbetet med relationsskapande mellan pedagogen och barnet. Undersökningen utgörs av sex kvalitativa semistrukturerade intervjuer utförda på olika förskolor i vårt närområde. Resultatet visar att pedagoger värdesätter relationsskapande med barnen och att de anser sig ha en viktig roll som förebild för barnen i bemötande av andra och gällande empatiska handlingar. Det beskrivs att trygghet är av stor vikt för att kunna skapa djupa relationer. Den djupa relationen anses vara fördelaktig för barnens välmående och utveckling. Vidare blev det synligt att olika verktyg används av pedagoger för att skapa relationer med barnet, samt att det även finns faktorer som anses försvåra relationsskapandet. En slutsats är att det förekommer både djupa och ytliga relationer mellan pedagoger och barn i förskolan. Detta kan utläsas bero på barngruppens storlek, pedagogens förhållningssätt, samt dennes engagemang i relationsskapandet med barnet. / <p>Betygsdatum i Ladok: 2016-12-23.</p>

Pedagogisk dokumentation är ett verktyg för att kunna synliggöra och utveckla barns lärandeprocesser och används dagligen i förskolans verksamhet. Tidigare forskning visar på problematiken gällande barns integritet i arbetet med den pedagogiska dokumentationen. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur pedagoger kan uppfatta barns integritet i förhållande till sitt uppdrag att arbeta med pedagogisk dokumentation. För att undersöka detta har vi använt oss av brevmetoden, där sju pedagoger medverkat. Studien visar att barns integritet i förhållande till den pedagogiska dokumentationen kan ses av pedagoger som både en möjlighet att värna och stärka barns integritet, samtidigt som det kan ses som ett dilemma då rätten att bli synliggjord kan kollidera med barns makt att säga nej. Vi har genom vår kvalitativa undersökning kommit fram till olika uppfattningar som pedagoger uttryckt gällande barns integritet i den pedagogiska dokumentationen, där tre kategorier framkommit. Dessa tre kategorier är rätten till sin egen kropp, makten att säga nej samt att bli någon. Resultatet visar att barns integritet handlar om de mänskliga rättigheterna där rätten att bestämma över sin egen kropp är framkommande bland pedagogernas tankar. För att barns integritet ska kunna värnas anges barns inflytande och delaktighet som en viktig aspekt, där makten att säga nej är utmärkande. Att synliggöra barns integritet kan enligt vår studie ses av pedagoger som en rättighet och en möjlighet att stärka och utmana barns integritet samtidigt som det anges vara ett sätt för att “bli någon”. / <p>Betygsdatum 2018-01-05 i Ladok.</p>

Syftet med studien har varit att synliggöra pedagogers uppfattningar om fri lek samt sitt engagemang i den. Vi har genomfört semistrukturerade intervjuer med 12 pedagoger som alla arbetar inom förskolans verksamhet. Under resultatet har vi utgått från både Sutton-Smiths lekteori, innehållande sju olika sätt att se på leken för att lyfta fram den mångfald som finns inom lek. Ivrendis lärarroller har också använts för att ringa in i vilken utsträckning de olika rollerna förekommer. Pedagogernas uppfattningar har hjälpt oss att förstå hur viktig den fria leken är och vilka utmaningar de som är verksam inom förskolan ställs inför, då de måste hävda den fria lekens rätt till att ta plats. Resultatet visar att pedagogerna i denna studie ser den fria leken som barnens arena, där de får möjligheter till att utveckla viktiga färdigheter som exempelvis självständighet och konflikthantering. Det framkom även att pedagogernas engagemang var varierande, barnens ålder samt vilken inställning pedagogerna har till lek kan vara orsaker till detta. Det visade sig även att pedagogerna främst valde att ta sig an avvaktande roller som innebär att de inte är aktivt deltagande i leken, men ändå finns i närheten om barnen är i behov av stöttning. / <p>Betyg i Ladok 210606.</p>

Abstract Med tanke på den senaste flyktingströmmen som drabbade Sverige år 2015 så antar vi att allt fler nyanlända barn kommit till de öppna förskolorna. Därmed vill vi undersöka pedagogernas förhållningssätt och uppfattningar kring inkludering av nyanlända barn på en öppen förskola. I den teoretiska utgångspunkten har vi valt att utgå från Onsjös (2006) tre aspekter kring inkludering som är, social–, rumslig– och didaktisk inkludering för att kunna analysera empirin. Vi har gjort en kvalitativ studie som bygger på observationer och intervjuer. Det empiriska materialet har samlats in genom två stycken intervjutillfällen med två stycken förskollärare på Blåbärets öppna förskola. Vi har även gjort fem stycken observationer, där vi observerat pedagogerna kring hur de förhåller sig till sitt arbete för att inkludera de nyanlända barnen i verksamheten. Vårt insamlade material innefattar även ett frågeformulär med kompletterande frågor. Huvudresultatet i vår studie visar på att föräldrarna har stor betydelse för pedagogernas förhållningssätt för att inkludera de nyanlända barnen. De resultat vi kommit fram till genomsyras av föräldrarna och hur pedagogerna använder sig av dem för att inkludera de nyanlända barnen.